"Melodikrysset" - En svåröverträffad succé
Melodikryssets programledare Anders
Eldeman intervjuar några gäster
vid ett liveframträdande.
Melodikrysset, - det livskraftiga frågeprogrammet från Sveriges Radio, skapades redan på sextiotalet av några personer ur radioledningen - bland andra Jan-E Israelsson, Georg "Tuppen" Eliasson, Ulf Peder Olrog och Bengt Haslum.
Grundtanken med Melodikrysset var att man ville ha en musikalisk ordfläta att presentera för radiolyssnarna.
Korsordsmakare vid den här tiden var Elve Hultqvist, som redan arbetade som korsordsmakare på tidningen "Röster i Radio".
Melodikrysset började som en enkel sommarföljetong år 1965, men har sedan dess fortsatt att sändas i princip varje vecka.
Populariteten kvar efter alla år
Det märkliga med Melodikrysset är att programmet alltid har lockat mängder av publik.
Man har ständigt cirka en och en halv miljon lyssnare, trots det ökade mediautbud som har uppstått de senaste åren - och med detta, en hårdnande konkurrens att kämpa mot.
Man bör vara medveten om att när Melodikrysset startade, var det en helt annan tid.
- Det fanns endast ett fåtal radiokanaler och många hade inte ens skaffat TV.
Och av dem som hade TV, satt många och häckade framför svartvita TV-apparater.
Melodikryssets gamla studio
från sextiotalets mitt.Att Melodikrysset har stått sig under alla år - trots stenhård konkurrens - kanske kan förklaras med "igenkänningsfaktorn": tryggheten - och att det är en lagom utmanande frågekompott, samt att tiden tio till elva på lördag förmiddag är en perfekt vald tid ?
Även programledarens popularitet kan här väga in, eftersom ju Sveriges Radio verkar gå efter devisen:
"Ju högre lön man ger programledaren, destå populärare blir han".
Svårighetsgraden och döden de största hoten
Att bibehålla programmets lyssnartäthet under alla år är en mycket svår balansgång.
Skapar man ett för lätt kryss, då finns risken att många lyssnare inte finner någon utmaning i att lösa krysset.
Och skapar man ett för svårt kryss - ja, då uppstår den självklara konsekvensen att lyssnarna faller ifrån på grund av att de tycker att de inte klarar av att lösa krysset.
Ett annat stort hot mot Melodikrysset är att någon i familjen går bort, eftersom många löser krysset familjevis. Och när ena partnern dör, ökar sannolikheten att man inte längre känner någon lust att lösa krysset.
Att behålla lyssnarna, är därför som att balansera på en mycket tunn knivsegg. Något som de olika programledarna hittills har klarat med bravur, måste man väl säga ?
Publiksammansättningen förändras under sommaren
Melodikrysset har en relativt fast lyssnarskara - utom på sommaren, då sammansättningen av publiken förändras, på grund av att många av de stadiga lyssnarna åker på semester och ej har tid att lösa Melodikrysset.
Detta samtidigt som det tillkommer nya lyssnare - exempelvis studenter som har sommarlov, eller människor från utlandet som semestrar i Sverige.
Programledaren som gör "allt"
Programmets format har förändrats en del genom åren.
Från början hade man en extern korsordsmakare. Och den som ledde programmet - Peter Granberg - hade endast rollen som programledare.
Nu för tiden har programledaren en större roll, då denne både skall konstruera själva krysset, vara programledare, samt vara den övergripande "hjärnan" bakom programmets fortsatta utveckling.
Melodikryssets nuvarande programledare
Anders Eldeman under en av liveshowerna.Programledaren skall alltså vara kaptenen på båten - något som blir svårare och svårare i och med tätnande konkurrens och minskat konsumerande av traditionella medier.
Fördelar med en inhyrd korsordsmakare
Melodikrysset är långt ifrån något objektivt program, utan speglar många gånger programledarens personliga musiksmak, åsikter och stil.
Och vissa artister har varit med så misstänkt många gånger att man nästan börjar tro att de har betalat sig in i Melodikrysset.
Det enda som skulle kunna anses neutralt är att akterna som spelas upp i programmet spänner över flera generationer, så att hela familjen skall kunna vara delaktig i frågesporten - något som förresten finns nedtecknat i programmets grunduppdrag.
Men det finns uppenbara nackdelar med att ha en programledare som gör allt, nämligen att det finns en fara att personen till slut får idétorka och konstruerar krysset på ren rutin, vilket kan resultera i att frågestunden blir alltför inkörd och torftig.
Ibland kommer till exempel samma frågor upp vecka efter vecka - något man skulle kunna minska risken för, genom att alltid anlita externa korsordsmakare.
Gynnar kommersen och dem som kan stava
Melodikrysset gynnar inte sällan kommersiella intressen, trots att det är förbjudet enligt lag.
Programledaren gör ofta reklam för boksläpp, bokmässor, musikförläggare, Melodifestivalen, konserter, skivsläpp, eller för artister som programledaren har en personlig relation till.
Melodikrysset ställer även hårda krav på lyssnarna.
Programledaren Anders Eldeman letar
efter anteckningar i sin portfölj.
Till höger ser vi Eldemans moraliska
stöd och medhjälpare. En dam ur publiken
räcker upp den kryssplan som delas ut
till publiken före sändningen.
Det räcker inte med att man vet själva svaren på frågorna - alla svar skall dessutom vara rätt stavade.
Det är många människor som har löst och skickat in Melodikrysset varje vecka sedan mitten av sextiotalet, men som aldrig har vunnit några priser. Detta är ofta människor som har svårt med stavningen.
Visst kan man förstå att krysslösningarna behöver vara rätt stavade, men man kan samtidigt tycka att de som enträget har skickat in krysskupongen i över femtio år, kanske borde få någon form av tack från Sveriges Radio ?
Och varför skall de sämst ställda i samhället - de som inte kan stava - alltid vara de som drabbas hårdast ?
Melodikrysset utvecklar människors uppfinningslusta
Melodikrysset har den unika förmågan att engagera radiolyssnarna på ett positivt sätt, genom att Anders Eldeman uppmuntrar folk att tänka nytt när de skickar in lösningarna till Melodikrysset.
En gång skickade till exempel en radiolyssnare in lösningen med rörpärlor på en pärlplatta. - En pärlplatta som var enastående fint konstruerad och som innehöll över 7000 rörpärlor !
Man bör ge Melodikryssets redaktion kredit för att man uppmuntrar oliktänkande när det gäller att skicka in lösningarna.
Hur går ett liveframträdande till ?
Melodikrysset åker regelbundet ut på liveturnéer i landet.
Detta går till så att man ställer upp en stor scen på någon plats i Sverige och låter radiolyssnarna sitta framför scenen och vara delaktiga i programmet med glada tillrop, applåder och krysslösande.
Publiken framför scenen vid ett av Melodi-
kryssets liveturnéer.
Anders Eldeman går ofta ner i publiken och pratar med vissa och hjälper inte sällan till att lösa de knivigaste frågorna.
Med på turnéerna är Sveriges Radios teknikbuss, någon tekniker, Anders Eldeman själv och ibland en medhjälpare till Anders Eldeman.
Eldeman pratar med någon ur publiken vid
ett liveframträdande av Melodikrysset.
Innan sändningen får de som vill, ta ett extra stort kryssformulär så att de kan vara med och kryssa i direktsändning.
Eldeman använder ett så kallat atomur i sändningen - en klocka som utgår från atomernas resonansfrekvens och som går så gott som helt rätt. Detta för att Eldeman skall kunna hålla reda på den exakta tiden i programmet.
Anders Eldeman gör i slutet av sändningarna ofta reklam för ett lokalt matställe eller liknande - något som naturligtvis även det, är förbjudet enligt lagen om Public Service.
En så kallad "Atomklocka", av den typ som
används i radioprogrammet Melodikrysset.
Sände direkt från köket
Den åttonde november år 2014 inträffade något mycket speciellt för Melodikrysset.
Man gjorde något som man ej på femtio år hade gjort - man sände nämligen hemifrån en lyssnares kök.
Det var den trogna melodikryssaren Louise Carlsson som vann besöket, genom att hon hade skickat in pengar till tävlingen "Musikhjälpen".
Anders Eldeman kom därför hem till Louise Carlssons föräldrars villa i Hallstorp utanför Vänersborg och sände hela programmet.
- En mycket kul idé, kan man tycka.
I vanliga fall sänds ju inte programmet direkt, utan spelas in någon dag innan sändning i Studio 71 på Sveriges Radio, precis ovanför Grammofonarkivet.
Har Eldeman någonsin semester ?
Eftersom Melodikrysset sänds i stort sett varje vecka under hela året, kan man ju fråga sig om programledaren någonsin kan ta någon längre semester ?
Men det kan han faktiskt göra, eftersom Anders Eldeman i de fall han vill ha semester, spelar in några program i förskott. Och någon från programkontrollen läser upp senaste veckans vinnare istället.
Kan Anders Eldeman sjukskriva sig ?
Det är mycket, mycket sällsynt att Melodikryssets programledare sjukskriver sig, trots att det rent teoretiskt nog skulle gå.
Anders Eldeman har till och med jobbat med fullt utvecklat ryggskott !
Ärvde hela skivsamlingen
Den numera bortgångne skivsamlaren och programledaren Lars-Göran Frisk, som ledde radioprogrammet "Skivor från Vetlanda" (1977-1999), testamenterade för några år sedan hela sin skivsamling till Melodikryssets nuvarande programledare Anders Eldeman. Skivsamlingen består av över 100.000 skivor.
Detta innebär ju att Anders Eldeman har många inspelningar att ta av, när han konstruerar krysset - ett kryss som får in mellan 35.000 och 50.000 lösningar varje vecka !
En så kallad "Stenkaka", av den sort som
skivsamlaren Lars-Göran Frisk hade många
utav. Men Frisk hade även åtskilliga
kassettband, LP-skivor och CD-skivor
i sin gedigna samling.
Varför är musikflätor så populära ?
Förmågan att ta till sig musik, är den första egenskap som utvecklas hos ett barn - och den sista att lämna en döende människa.
Personer som är dementa eller har en hjärnskada, lider ofta av afasi (talsvårigheter), men de kan däremot ofta sjunga.
Musikaliteten är förmodligen den mest grundläggande förmåga vi har begåvats med.
När man presenterar en musikfläta för olika typer av människor, blir det därför ofta väldigt populärt och hög uppslutning.
Melodikryssets framtid
Att förutspå framtiden för Melodikrysset är mycket svårt. Vad som helst kan ju hända. Men en gissning är att programmet fortsätter ett bra tag till, även om Sveriges Radio ju har lagt ned betydligt populärare program förr.
Melodikrysset kommer nog att leva vidare, tack vare den höga igenkänningsfaktorn och den lagom svåra frågekompotten,
- dock med önskan om lite mindre förutsägbarhet och färre trötta frågor.
Redaktionen/
Kokthansogreta.nu/hydra.nu
Andra besöker också: