Ytterligare en Sahlin-skandal riskerar att falla i glömska. Det är tämligen uppenbart att medierna och makten inte vill granskas eller granska det som borde granskas. Mona Sahlins debattartikel från 31 januari är ett praktexempel.
Mona Sahlin blev i mitten av 1990-talet ertappad med fingrarna i syltburken och skandalen var ett faktum. Märkligt nog har denna politiska överlevnadskonstnär tagit sig tillbaka in i maktens skattefinansierade finrum, sannolikt gäller ”once in, never out” för politikens höjdare.
Sedan knappt två år tillbaka är Mona Sahlin myndighetschef och ”Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism”, tjänsten är på 70 procent med en månadslön på 62 300 kronor. Mona Sahlin har synbarligen inte åstadkommit något av värde i sin funktion, vilket uppmärksammats efter hennes uttalanden då islamistiska terrordåd skördat mängder med människoliv i Europa.
Sahlins förordnande upphör i juni 2016 så vi kommer sannolikt inte få se vare sig medier eller myndigheter granska Sahlins göranden, låtanden och fadäser.
Det är beklagligt, inte minst med tanke på Sahlins offentligt publicerade grova lögner i slutet av januari.
Bakgrund: Sedan september i fjol har en demonstration hållits i Stockholm varje månad (undantaget december) mot sittande regering och dess politik. Intresset från medierna och myndigheterna har varit litet, i varje fall har det inte rapporterats om demonstrationerna eller dess mål: Att regeringen ska avgå och ett extraval utlysas. Demonstrationerna har fått namnet Folkets demonstration (FD) och man kan läsa om deras mål, värderingar och vilka de vänder sig till i deras Facebook-grupp och på hemsidan.
Inför demonstrationen 30 januari hade något förändrats. Dels hade den våldsbejakande och skräniga extremvänstern aviserat att de avsåg att ”störa” demonstrationen (som alltså enbart är riktad mot regeringen), dels hade SVT rapporterat om hur illegalt invandrade marockanska unga män terroriserade resenärer, personal och vakter vid och omkring Stockholms central.
Dagen före demonstrationen befann sig en grupp män i Stockholm city för att, enligt egen utsago, skydda människor mot de marockanska, illegala invandrarna. Enligt svenska medier ägnade de sig åt en ”jakt på invandrarbarn”.
Det allmänna läget var därför uppskruvat när demonstrationen (som alltså enbart är riktad mot den sittande regeringen) hölls 30 januari.
Dagen efter demonstrationen publicerade Expressen en debattartikel undertecknad Mona Sahlin i hennes roll som myndighetschef för Nationell samordnare mot våldsbejakande extremismen (hädanefter kallad myndigheten).
Artikeln var osaklig, utan stringens och mer av en hätsk politisk pamflett än debattartikel. I texten kan man bland annat läsa: ”Det vi ser just nu är ingen invandringskritisk opinion. Det är inga regeringskritiska grupper. Det är inte män som vill försvara kvinnor. Det är ideologiskt drivna extremister. Det är nazister. Det är män som hatar kvinnor och invandrare. Det är de som gillar våld och hatar demokrati. De är fega uslingar.”
Demonstrationen hölls alltså mot den sittande regeringen, men Sahlin påstod att demonstrationen inte är kritisk mot regeringen. Mona Sahlin bör ha mycket bra fakta för att skriva en sådan artikel. Varför Sahlin ens skrev att det vi såg inte var en invandringskritisk opinion står skrivet i stjärnorna.
Efterföljd och reaktioner på Sahlins märkliga artikel.
Frågor till myndigheten:
★ En av demonstrationens två arrangörer sände en debattartikel till Expressen för att bemöta Sahlins märkliga text, den infördes inte. Däremot infördes en svarsartikel från Jan Sjunnesson (en av demonstrationens talare), en artikel som i sak är korrekt men svag som svar på Sahlins grova lögner.
★ Måndagen 1 februari ringde Nina Drakfors till myndigheten och fick tala tala med huvudsekreterare Daniel Norlander. Norlander ville inte besvara frågor per telefon, men sa att han ville ha ett mejl med frågorna som de sedan kunde besvara. Drakfors sände mejl med frågor, hon har ännu inte fått svar på dem.
★ Jag sände ett mejl med ett antal konkreta frågor till Daniel Norlander 1 februari. Samma kväll informerade jag om det i FDs Facebookgrupp, med resultat att ett antal personer mejlade myndigheten i samma syfte: Få svar på var Sahlin hämtat sina uppgifter från och om hon kunde styrka dem.
Många av dem som deltog i demonstrationen var upprörda över vad de ansåg vara lögner och förtal av Mona Sahlin.
Alla som mejlat myndigheten fick samma standardsvar:
”Hej!
Tack för ditt brev och dina reflektioner.
Den Nationella samordnaren arbetar mot olika former av våldsbejakande extremism: våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism. Bakgrunden till det är att oavsett ideologi så anser dessa grupper sig ha rätt att främja och utöva våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Händelserna i Stockholm under föregående helg är ett tecken på detta. Demonstrationen den 30 januari tillät flera främlingsfientliga talare som uttryckte rasistiska, främlingsfientliga och hatiska budskap.
Gå gärna in på vår hemsida, där finner du mer djupgående svar på dina frågor.
Vänligen,
Bahar Satar Pour Kolahi
Biträdande kommittésekreterare.”
I stället för att besvara konkreta frågor skapade detta fler frågor. Jag läste myndighetens hemsida och konstaterade att den inte besvarade mina frågor djupgående, inte ens grundläggande.
Förmodligen trodde myndigheten att vi skulle nöja oss med svaret, men 4 februari mejlade jag och andra till myndigheten:
”Tack för ert svar gällande min skrivelse till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.
Jag måste emellertid fråga er om ni överhuvudtaget läst mitt mejl och de frågor jag ställer den nationella samordnaren. Är så fallet, eller har ni författat ett standardsvar som sänds till alla? Orsaken till min fråga är att mina frågor är obesvarade, jag kommer dock återkomma till dem senare i detta brev.”
Jag bifogade samma frågor till dem igen, men fick inte heller den gången svar i det mejl som kom tillbaka:
”Hej!
Vid ytterligare frågor får du gärna kontakta samordnarens huvudsekreterare, Daniel Norlander med telefonnummer 08-405 18 70.
Vänligen,
Bahar Satar Pour Kolahi
Biträdande kommittésekreterare”
Värt att notera är att jag hittills inte fått ett enda konkret svar på mina frågor men de talar om ytterligare frågor!
Mitt svar blev därför:
”Tack för ert svar gällande min skrivelse nummer två till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.
Ni har haft vänligheten att ge mig namn och telefonnummer till huvudsekreterare Daniel Norlander för att få svar på ytterligare frågor. Jag har emellertid inte fått svar på mina tidigare ställda frågor än (trots två sända mejl till er) och framställer därför om svar nu.”
Vid det här laget hade ett antal personer mejlat myndigheten med samma frågor och fått samma svar som jag fått. En person ringde Daniel Norlander som inte besvarade några frågor, men i stället föreslog att frågorna skulle sändas in som en debattartikel till Expressen. Där kunde Sahlin svara på dem i form av ytterligare en debattartikel.
Jag mejlade en debattartikel till Expressen 10 februari. Expressens agerande, bristfälliga källkontroll av Sahlins material samt bristande förmåga eller vilja att besvara mina få frågor beskriver jag i en kommande artikel.
Efter en tids mejlande fram och tillbaka, med i stort sett samma konkreta frågor från min sida och samma nonsenssvar från myndighetens sida, ringde jag fredagen 12 februari huvudsekreterare Daniel Norlander. Jag ville få svar på varifrån Sahlin fått sina informationer och vilka fakta hon baserat debattartikeln på.
Samtalet blev kort, men Norlander sa sig känna till att jag inte fått svar på mina mejlade frågor. Strax efteråt sa han att:
★ De svarar på frågor som har med myndighetens uppdrag att göra
★ De har besvarat de flesta av mina frågor (vilket är en ren lögn och motsägelse mot vad han först sagt)
★ Det finns många svar på deras hemsida. Deras hemsida innehåller information, men inga svar på mina frågor.
Norlander satt lite dumt till och ville ringa tillbaka ”kanske under kommande vecka”, vilket jag ansåg vara i senaste laget med tanke på att det redan gått nästan två veckor efter publiceringen av Sahlins debattartikel. Norlander erbjöd sig att ringa mig under helgen varvid jag genast ville boka en tid då jag kunde ringa honom. Det var Norlander inte intresserad av. Samtalet kan höras här:
Det blev inget samtal under helgen. Därför ringde jag Norlander på måndag morgon 15 februari. Inte heller under det samtalet besvarades mina frågor, i stället sköts det fram ytterligare en vecka till ett bokat telefonmöte. Samtalet kan höras här.
Myndighetschef Mona Sahlin har ljugit offentligt. Inför telefonmötet sände jag ett mejl med 26 konkreta frågor. Vid det bokade telefonmötet borde mina frågor naturligtvis ha besvarats. Samtalets längd är 36 minuter, det kan höras här:
Av mina 26 frågor fick jag konkreta svar på två: Kunde Sahlin presentera en namnlista på samtliga människor som stod på Norrmalmstorg under demonstrationen och kunde hon ange den politiska hemvisten för samtliga dessa människor? Svaret blev ett klart nej.
Eftersom Sahlin generellt utpekade de närvarande som ”ideologiskt drivna extremister, nazister, män som hatar kvinnor och invandrare, män som gillar våld och hatar demokrati” men inte kunde bevisa något detta kan hela artikeln utan tvekan sägas vara ett falsarium, ett påhitt utan grund och relevans i sak. Att Sahlin utpekar de närvarande kvinnorna som män förstärker bara det uppenbara: Mona Sahlins debattartikel är en ren lögn.
Under samtalets gång kom det fram att det handlade om Mona Sahlins egna personliga åsikter och ståndpunkter. Det visade sig vara en artikel utan faktaunderlag, utan belägg och utan bevis för något av det som Sahlin sa sig ha författat.
-
Jag efterfrågade vilka fakta Sahlin hade som underlag för sin debattartikel och var hon fått sin information ifrån. Svaret är under all kritik: Sahlin har sin ståndpunkt och hon upplever att hon har grund för sina påståenden. Norlander sa slutligen att de passade på frågorna, de hade inga svar.
-
Då jag frågade vad myndigheten menade med att demonstrationens anordnare tillät flera ”främlingsfientliga talare uttrycka rasistiska, främlingsfientliga och hatiska budskap” och om de kunde belägga detta blev svaret: ”Sahlin står fast vid det hon uttrycker, hon har den åsikten och hon grundar sina uttalanden på de fakta hon har.” Det vill säga de fakta hon inte har, enligt tidigare svar.
-
Mellan 500 och 1 000 personer närvarade under demonstrationen, en majoritet av dem ”icke våldsbejakande” vanliga människor som är mycket oroliga för den framtid vi går till mötes. Norlander omnämner dem som ”svansen” och att svansen inte var så liten. Sahlin ansåg alltså att de flesta på Norrmalmstorg var våldsbejakande högerextremistiska nazister. Det visade sig att hon inte hade några belägg alls för sin åsikt.
-
Mona Sahlin anser inte att det är rasistiskt att kräva regeringens avgång, ändå skrev hon att de som gjorde just det är högerextremistiska våldsbejakande nazister som hatar invandrare.
-
Utifrån den stora skillnad som finns mellan Mona Sahlins debattartikel och demonstrationens syfte och arrangörer, har Sahlin antingen varit felinformerad från något håll eller så ljög hon. På frågan vilket alternativ som gäller blev Norlander tyst. Norlander säger att Sahlin är korrekt informerad (men de vägrar tala om var de fått informationen från) och upprepar att det är Sahlins åsikt som framförts.
-
Norlander påstod att myndigheten, enligt regeringens direktiv, har en roll att vara opinionsbildande. Jag har läst regeringens direktiv samt tilläggsdirektiv och konstaterar att Norlander hade fel.
Därför kontaktade jag kulturdepartementet (som myndigheten sorterar under) för att få svar på hur det missförståndet kunnat uppstå, om regeringen muntligt givit Sahlin den rollen samt ett antal andra frågor. Kulturdepartementet har ännu inte svarat på mina frågor, jag återkommer till den processen i en artikel.
Sammanfattning:
★ Mona Sahlin satte sitt namn under en artikel som bestod av påhitt, lögner och förtal. Mona Sahlins ”fakta” visade sig vara hennes egna åsikter.
★ Trots det skrev Sahlin artikeln i egenskap av myndighetschef.
★ Ett antal personer har ringt eller mejlat Sahlin och frågat vilka fakta och informationer hon som myndighetschef baserar artikeln på, en myndighet är skyldig att svara på medborgares frågor. Alla har fått svarsmejl, men ingen har fått konkreta svar från Sahlin eller myndigheten.
★ Enligt vad som sades under samtalet med Norlander är det enligt regeringsdirektivet myndighetens uppdrag att vara opinionsbildare.
★ Enligt direktiv 2014:103 ingår det inte alls i myndighetens uppdrag att vara opinionsbildare. Myndighetens uppgift är att samordna organisationers och kommuners arbete mot våldsbejakande extremism.
Det verkar som om Mona Sahlin inte vet vad hennes myndighet har för uppdrag och befogenheter.
Ur regeringens direktiv. På sidan 2 står att läsa: ”I en demokrati har alla rätt att uttrycka sina politiska åsikter, även sådana som kan uppfattas som obekväma. Politiska handlingar som står i strid med demokratins grundläggande spelregler kan dock aldrig accepteras. Det kan t.ex. röra sig om att hindra andras demonstrations- och åsiktsfrihet, hot och våld mot meningsmotståndare eller hets mot folkgrupp.”
Från sidan 9: ”Arbetet måste bedrivas med respekt för grundläggande demokratiska principer, såsom yttrande- och åsiktsfriheten samt förenings- och religionsfriheten. Enskilda personer som upplever att deras grundläggande rättigheter kränks och som känner sig utpekade på grund av sina politiska åsikter, sin religiösa övertygelse eller sin etniska tillhörighet kan förlora tilltron till demokratin.”
Frågan är om Mona Sahlin satt sig över de regeringsdirektiv hon har att rätta sig efter. Har Mona Sahlin utövat maktmissbruk? I Sveriges riksdags ordbok står:
”Maktmissbruk: Att använda sin makt på fel sätt. Särskilt av myndighet mot någon som är maktlös.”
Har Mona Sahlin utövat maktmissbruk? Skyddas Sahlin av medierna, JO, JK (som fått ett antal anmälningar mot Sahlin om det inträffade, jag återkommer även om det i en artikel) och Kulturdepartementet? Jag kan inte finna annat än att så är fallet. Att Sahlins artikel inte granskats källkritiskt av Expressen (om så skett hade den förmodligen inte publicerats) och att den politiska ledningen inte vill besvara frågor om Sahlins agerande tyder på att en demokratisk skandal har begravts.
Medierna och makten skyddar sig själva och de sina så länge medborgarna eller lagen inte dömt dem. När demokratins tjänare inte tjänar demokratin längre, är folket i fara.
Mona Sahlin borde, för Sveriges bästa, avsättas omedelbart. Allt annat är skandal.
Micke Carlsson
Bill Cosby was charged with aggravated indecent assault against a woman in 2004. This happened in Pennsylvania. Rumors about sexual assault claims against Cosby has been around for years.
Men allt fler ställer sig trots allt frågan och vem är bättre att svara än Jan Sjunnesson (bilden) i boken Sverige 2020, från extremt experiment till normal nation.
Två sådana är Karl-Olov Arnstberg, pensionerad professor i etnologi och Gunnar Sandelin, socionom och journalist. De har båda skrivit en del i ämnet men utan att nå den breda massan. Nu gör de ett nytt försök med boken Nötskalet utgiven 2016 på Debattförlaget.
Österrikes