Kokthansogreta.nu - Nyhetssök / News Search !

« Expand/Collapse

Sekotidningen (75 unread)

Skip to page: 1 2 3 ... 7

March 20, 2023
15:47
Tuffare jobb på sjön – nu kräver Seko mer vilotid
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Besättningarna inom sjöfarten har krympt och arbetet har blivit alldeles för tungt. Nu kräver Seko att sjöfartens anställda på bland annat Stena Line och Destination Gotland får längre viloperioder.

Många sjömän miste sina jobb inom sjöfarten under coronapandemin.

Nu när resandet kommit i gång vittnar anställda om att arbetsbelastningen ökat. Samma jobb ska göras ombord som före pandemin, fast med färre personer i besättningen, berättar Joakim Hellmouth, ombudsman på Seko.
Längre vilotider för sjömän
I årets avtalsrörelse när nya villkor och löner omförhandlas kräver därför Seko längre vilotider för sjömän
framför allt inom färjetrafiken.
Tre olika kollektivavtal
Storsjöavtalet, Färjeavtalet, samt Hamn- och Bogseravtalet ingår i sjöavtalen. Omkring 4 000 Sekomedlemmar omfattas av avtalen. Sjömännen arbetar bland annat på Stena Line, Forsea, Wallenius Marine, TT-Line, Destination Gotland.
Läs mer
De som jobbar natt borde även få mer ledighet, menar Seko. Det ska kompensera för att nattarbetet är skadligt för hälsan.

– Det är fortfarande så att nattarbetet förkortar livet. Därför ska man få vara färre dagar i tjänst, säger Joakim Hellmouth.
Seko: Mer pension till sjömän
Ytterligare ett krav är mer avtalspension.

– Vi får se vad som händer i själva förhandlingarna. Arbetsgivarnas krav ska nu analyseras av förhandlingsdelegationen, säger Joakim Hellmouth.

Sjöfartens arbetsgivarförbund SARF vill inte uppge för Sekotidningen vilka krav de har eller vad de vill ändra på i kollektivavtalen.
Sekos krav inom sjöfarten
Vad vill Seko?

Seko har växlat avtalskrav med Sjöfartens arbetsgivarförbund (SARF). Nuvarande kollektivavtal löper ut 31 mars 2023.

• Minst 4,4 procent löneökning. Löneökningen ska i snitt som lägst vara 1 192 kronor per månad räknat per heltidsanställd.

• En kraftig höjning av lägstalönerna, samt höjning av andra ersättningar i kollektivavtalen.

• Ett kollektivavtal som gäller i ett år.

• Lönehöjningen ska öka avsättningen till avtalspensionen med 1,5–2 procent.

• Arbetstidsförkortning vid nattarbete mellan kl. 20-06.

• Minsta sammanhängande vilotid ombord ska vara 10 timmar.

• Övertidsersättning på planerad fridag ska ersättas med två dagar oavsett veckodag.
Läs mer
12:55
Pensionsexperten: Se upp för lönekapning
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Collectum förvaltar pensionen åt några av de omkring 2,6 miljoner personer som har ITP. Pensionsexperten Tomas Carlsson konstaterar att en handfull av dem varje år hamnar i en situation där tjänstepensionen blir mycket lägre än de förväntar sig på grund av lönekapning.
Lönekapning i ITP2
”Akta dig för lönekapningen. ” Det säger Mia Eriksson, tågärd på SJ. Hon fick en betydligt mindre tjänstepension än nödvändigt eftersom hon hade missat reglerna i ITP2. Två saker varnar hon för året innan du fyller 60: Att jobba deltid och att ha två olika arbetsgivare. Och att hålla sig informerad är viktigt. Arbetsgivaren SJ förklarar att huvudansvaret ligger på den enskilda, och på pensionsförvaltaren Collectum förklarar experterna att deltidsarbete oftast inte är någon bra idé de sista åren i arbetslivet.

Lönekapningen märks för de allra flesta löntagare inte alls.

Det kan bli någon procent mindre i pensionsgrundande inkomst efter 60 för den som jobbar på som vanligt för sin arbetsgivare. Men några individer har varje år otur på grund av olika omständigheter.

– Man behöver förstå vad en förmånsbestämd försäkring är för att förstå lönekapning, säger Tomas Carlsson.
Pensionspyramiden
Pensionsmyndigheten har tagit fram den så kallade pensionspyramiden. Här ingår allmän pension (pyramidens bas), tjänstepension (mitten av pyramiden), som arbetsgivaren betalar in i enlighet med kollektivavtal och andra avtal, och privat pensionssparande (toppen av pyramiden). Den här texten handlar om tjänstepension. 10 procent av slutlönen i tjänstepension
Den som i 30 år sedan 28 års ålder har tjänat in till tjänstepension i ITP 2 får 10 procent av sin slutlön i tjänstepension, åtminstone om du tjänar mindre än 7,5 inkomstbasbelopp (557 250 kronor år 2023). Inbetalningarna regleras efter hur man förväntar sig att lönen ska bli vid pensionsdatumet, när arbetsgivaren betalar premien. I idealfallet ska den totala pensionen, med både allmän pension och tjänstepension, ligga på 60-65 procent av slutinkomsten när den anställde pensionerar sig.

Vid löneökningar stiger premien. Men om inga hinder fanns skulle det kunna bli svårt för löntagare att driva igenom några större löneökningar sent i arbetslivet, eftersom det i sin förlängning skulle kunna göra pensionsinbetalningarna väldigt dyra för arbetsgivarna. Därför sätter man en gräns vid 60 års ålder.

Den som gör ett stort lönelyft efter det kommer att få tjänstepensionen baserad på en lägre lönenivå, den lön man hade före 60, med ett visst påslag. Det gäller exempelvis om du skulle bli befordrad.
Att gå upp i tid innebär lönepåslag
Löneökningar efter 60 får hålla sig inom en viss ram, som minskar successivt ju äldre du blir. En 60-åring får till exempel tillgodoräkna sig 120 procent av den procentuella höjningen av inkomstbasbeloppet. År 2023 innebär det att pensionsgrundande lön kan gå upp max 5,5 procent för den gruppen. År 2018 var det strax under 2 procent.

– Men om man har jobbat deltid och går upp till heltid så blir det ju samma effekt som om man får stort lönepåslag, säger Tomas Carlsson.

Har man haft två olika arbetsgivare och sedan väljer en av dem så kan lönekapningen därmed också bli stor, om du går upp i tid när du byter och samtidigt lämnar den andra inkomstkällan. När man ska göra en lönekapning utgår man då från den tidigare årslönen enbart från den innevarande arbetsgivaren.

Exakt hur lönekapningen slår i så fall beror på hur pensionsplanen ser ut hos den arbetsgivare du lämnar.
Var vaksam efter 55 års ålder
Du säger att ni får ärenden där folk har fått en väldigt stor kapning. Vad kan det vara för ärenden?

– Det är olika. I vissa fall har arbetsgivaren faktiskt rapporterat in på fel sätt och då kan man få det ändrat. I några fall kan ITP-nämnden göra en prövning.

Ska man vara lite försiktig med hur man jobbar året före 60?

– Jag vill inte göra någon orolig, de flesta påverkas inte alls mycket av det här.

– Men när man är 55 plus ska man vara lite vaksam och tänka på att valen man gör påverkar pensionen. Det gäller även om man inte har ITP 2. Jobbar man deltid är det bra att gå upp i arbetstid före 60. Men alla har ju inte den möjligheten.

Hur ska man kunna veta i förväg hur tjänstepensionen blir om man jobbar deltid för olika arbetsgivare?

– På ett sätt är det väldigt lätt om man har förmånsbestämd pension, men det viktiga är att sätta sig in i reglerna innan det är för sent. Det blir krångligare om man har många arbetsgivare samtidigt, men då kan man få hjälp. Men jag kan tycka att arbetsgivare borde vara mycket bättre på att berätta vad de har för pensionsplan. Jag tycker också att man kan fråga redan vid anställningsintervjun.
ITP2 och pensionsgrundande lön
ITP
Är ett pensionsavtal för tjänstemän i privat sektor. Vissa av Sekos medlemmar omfattas av det, andra har avtal som gäller för LO:s yrkesgrupper. Enligt en rapport från Seko omfattas bland annat nästan 3000 anställda i väg- och bansektorn, samt 2000 anställda i postsektorn av ITP.

ITP 2
Gäller enbart personer födda före 1979 som har pensionsplan enligt ITP. De andra förmånstagarna har ITP 1, eller andra varianter. Där råder andra villkor. ITP 2 kännetecknas av att den anställda får 10 procent av sin slutlön i tjänstepension från den aktuella arbetsgivaren. Men så blir det bara om du har tjänat in till ITP2 i sammanlagt 30 år sedan 28 års ålder. I annat fall skalas summan ned i relation till den tid som du har tjänat in till ITP2 genom jobbet.

Pensionsgrundande lön
Den lön som beräkningen av din tjänstepension utgår ifrån. Summan behöver inte sammanfalla med din faktiska inkomst, eftersom den förhåller sig bland annat till antal år i tjänst och din ålder.
Läs mer Lönekapning
ITP2 utgår ifrån att en bestämd andel av slutinkomsten ska bli tjänstepension, utöver det du får i allmän pension. Men för att skydda systemet från spekulation från såväl löntagare som arbetsgivare går en spärr vid 60 års ålder.

Om man ökar inkomsten mycket, till exempel genom en befordran, så ska endast löneökningar över en viss procent då bli pensionsgrundande. Men samma spärr slår till om du helt enkelt bara går upp i tid, utan påökt, efter 60.

Den som har jobbat deltid eller strötimmar som 59-åring och går upp på heltid får inte tillgodoräkna sig hela sin slutlön när tjänstepensionen ska beräknas, ifall 60-årsdagen passerat. Den som går igenom samma process mellan 58 och 59 års ålder blir däremot inte berörd av kapningen i ITP2.
Läs mer Läs mer
- Tågvärden Mia varnar för dyra pensionsfällan
  Trafik 20 mar 2023
- SJ: Upp till medarbetaren att kunna ITP2
  Pension 20 mar 2023
12:55
SJ: Upp till medarbetaren att kunna ITP2 och ha koll på sin pension
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Tågvärden Mia Eriksson fick tjänstepensionen kapad efter att ha gått upp i tid och bytt två arbetsgivare mot en. Anledningen är att hon gjorde det strax innan hon skulle fylla 60, vilket gjorde att reglerna om lönekapning i ITP2 trädde in. SJ tycker inte att bolaget gjort något fel.
Lönekapning i ITP2
”Akta dig för lönekapningen. ” Det säger Mia Eriksson, tågärd på SJ. Hon fick en betydligt mindre tjänstepension än nödvändigt eftersom hon hade missat reglerna i ITP2. Två saker varnar hon för året innan du fyller 60: Att jobba deltid och att ha två olika arbetsgivare. Och att hålla sig informerad är viktigt. Arbetsgivaren SJ förklarar att huvudansvaret ligger på den enskilda, och på pensionsförvaltaren Collectum förklarar experterna att deltidsarbete oftast inte är någon bra idé de sista åren i arbetslivet.

Tågvärden Mia Eriksson fick tjänstepensionen kapad efter att ha gått upp i tid och bytt två arbetsgivare mot en. Anledningen är att hon gjorde det strax innan hon skulle fylla 60, vilket gjorde att reglerna om lönekapning i ITP2 trädde in. Hon fick ingen information om reglerna trots att hon har fört andra samtal om pension med sin arbetsgivare.

Mia är kritisk till att varken fack eller arbetsgivare förstod vad som skulle hända och informerade henne i förväg. Då hade hon till exempel kunnat vidta åtgärder för att slippa en så stor lönekapning. Till exempel hade hon kunnat stanna något längre som anställd hos Försäkringskassan.
SJ tycker att informationen är tillräcklig
Martina Nord är presschef på SJ och ställer sig frågande till kritiken. Hon menar att informationen om pensionerna finns lätt tillgängliga inom organisationen, bland annat genom SJ:s intranät, men också hos pensionsförvaltaren Collectum.

Martina Nord har i övrigt svarat skriftligt på frågor kring hur SJ borde informera sina anställda om pensionsavtal.

Hur anser ni att ert ansvar ser ut när det gäller information om era pensionsplaner till de anställda? Diskuteras det vid anställningstillfället eller finns det någon uppmaning till rekryterande chefer om att ge sådana upplysningar?

”Alla anställningsavtal innehåller information om både tillämpligt pensionsavtal och kollektivavtal. Vi får ofta frågor om detta vid anställningar och har man mer detaljerade frågor svarar vi alltid på det.”
”Arbetsgivaren har inget särskilt ansvar”
Hur bör SJ och dess rekryterande chefer agera för att pensionsvillkor och risken med lönekapning tydligt ska framgå i förväg?

”Angående hur man som anställd får kunskap om hur lönekapning fungerar så är det typiskt sett den typ av information som vi hänvisar alla att ta del av på till exempel Collectums hemsida, eftersom all fakta om ITP finns där.”

”Arbetsgivaren har inte något särskilt ansvar att informera om det men informationen finns lättillgänglig, men självklart svarar vi på frågor runt det också.”

Såväl SJ:s Martina Nord som Seko SJ:s vice ordförande Lena Aldenmark berättar att företaget genom facket har erbjudit Mia att reda ut det inträffade på ett möte tillsammans med fackliga representanter. Men Mia har avböjt att delta i ett sådant samtal, eftersom hon inte tror att det skulle ändra på situationen.
Läs mer
- Tågvärden Mia varnar för dyra pensionsfällan
  Trafik 20 mar 2023
- Pensionsexperten: Se upp för lönekapning
  Pension 20 mar 2023
Lönekapning i ITP2
Lönekapning: ITP2 utgår alltså ifrån att en bestämd andel av slutinkomsten ska bli tjänstepension, utöver det du får i allmän pension. Men för att skydda systemet från spekulation från såväl löntagare som arbetsgivare går en spärr vid 60 års ålder.

Om man ökar inkomsten mycket, till exempel genom en befordran, så ska endast löneökningar över en viss procent då bli pensionsgrundande. Men samma spärr slår till om du helt enkelt bara går upp i tid, utan påökt, efter 60.

Den som har jobbat deltid eller strötimmar som 59-åring och går upp på heltid får inte tillgodoräkna sig hela sin slutlön när tjänstepensionen ska beräknas, ifall 60-årsdagen passerat. Den som går igenom samma process mellan 58 och 59 års ålder blir däremot inte berörd av kapningen i ITP2.
Läs mer
12:54
Tågvärden på SJ: Så blev ITP2 en fälla för min pension
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Tågvärden Mia Eriksson trillade ner i en pensionsfälla. Hon jobbade timmar på deltid och växlade mellan två arbetsgivare samma år som hon skulle fylla 60. Det ledde till en stor lönekapning.
– Hade jag vetat hur det skulle bli hade jag aldrig gjort så.
Lönekapning i ITP2
”Akta dig för lönekapningen. ” Det säger Mia Eriksson, tågärd på SJ. Hon fick en betydligt mindre tjänstepension än nödvändigt eftersom hon hade missat reglerna i ITP2. Två saker varnar hon för året innan du fyller 60: Att jobba deltid och att ha två olika arbetsgivare. Och att hålla sig informerad är viktigt. Arbetsgivaren SJ förklarar att huvudansvaret ligger på den enskilda, och på pensionsförvaltaren Collectum förklarar experterna att deltidsarbete oftast inte är någon bra idé de sista åren i arbetslivet.

– Det känns jättetråkigt att inte få ut mer i pension. Det var som en chock att inse det och jag har levt med den i tre år nu. Jag har stött och blött det som har hänt och sovit dåligt, säger tågvärden Mia Eriksson.

Om några månader kliver hon av det norrgående tåget mellan Stockholm och Sundsvall för gott. Uniformen lämnar hon tillbaka, ett liv i ledighet hägrar efter 17 år som tågvärd och flera år inom flygsektorn. Men i och med pensionen blir hon också fattigare.

– Jag kanske måste sälja huset och flytta. Det är sådant som jag går runt och tänker på, att behöva byta bostad och inte kunna ta en lunch på stan, säger Mia Eriksson om sin pension.
Pensionspyramiden
Pensionsmyndigheten har tagit fram den så kallade pensionspyramiden. Här ingår allmän pension (pyramidens bas), tjänstepension (mitten av pyramiden), som arbetsgivaren betalar in i enlighet med kollektivavtal och andra avtal, och privat pensionssparande (toppen av pyramiden). Den här texten handlar om tjänstepension. Varning för deltid vid 59
Efter ett långt arbetsliv får Mia en pension på totalt 15 871 kronor i månaden före skatt, en bra bit under det svenska genomsnittet.

Mias rapporterade pensionsgrundande lön hos Collectum 2022 låg på över 340 000 kronor, men inte ens en tredjedel av det kommer att ligga till grund för beräkningen av hennes tjänstepension.

Så brukar det inte gå till, tanken är att nästan hela slutlönen ska räknas. Därför vill Mia nu varna andra för lönekapningen som finns inbyggd i ITP2. Särskilt varnar hon 59-åringar från att jobba deltid för två olika arbetsgivare, eftersom det var det hon själv gjorde i den åldern.
Inga förklaringar från chefen
Det var 2019 som hon började misstänka att något hade blivit tokigt. Hon loggade in hos pensionsförvaltaren Collectum, och konstaterade att hon år 2018 hade haft en rapporterad pensionsgrundande lön för det året på 214 225 kronor. Men också att hon hade fått vad som kallades en ”justerad lön”. Den låg i stället på 93 292 kronor. Och det var på den justerade lönen som hennes tjänstepension skulle räknas – alltså ett mycket lägre belopp.
Mia drabbades av lönekapning. Bild: Mats Andersson
Hennes närmaste chef – som hade undertecknat alla anställningskontrakt – kunde först inte förklara varför det såg ut som det gjorde.

Efter flera kontakter inom SJ:s HR-avdelning och sedan med sin pensionsförvaltare fick Mia reda på att hon hade drabbats ovanligt hårt av något som kallas lönekapning. Det var ett begrepp som dittills hade varit okänt för henne, men som gäller alla anställda med tjänstepensionen ITP2.

– Jag känner mig absolut lurad. Varken min chef, mina kollegor eller fackliga representanter förstod vad som hade hänt, säger Mia.
Mia Eriksson överraskades av beskedet när hon loggade in hos pensionsförvaltaren Collectum. Beräkningen av tjänstepensionen utgår från en liten lön på 91 463 kronor, trots att hon efter 2017 har tjänat mycket mer. 2022 fick hon tillgodoräkna sig 113 145 som pensionsgrundande lön. Pension blev lägre än nödvändigt
Föräldraledighet, deltidsarbete och studier har givit ett sämre utgångsläge när den allmänna pensionen och tjänstepensionen bakas ihop.

Sjukskrivningen från ett slitigt jobb som serviceledare på SJ har också påverkat utgången. Hon var borta i två år, och när hon kom tillbaka fick hon säga upp sin fasta tjänst och jobba deltid på timmar eftersom hon inte klarade en heltid.

Sammantaget ger det ett sämre utgångsläge.

Men den nu väldigt stora lönekapningen av tjänstepensionen hade Mia kunnat undvika – om hon hade haft tillgång till bättre information. Det är därför hon nu vill varna andra.
Ökad arbetstid efter 60 – då hänger nivån i ITP2 inte med
En period efter sin långa sjukskrivning testade Mia en anställning som handläggare hos Försäkringskassan i stället för jobbet på SJ. Från 2016 arbetade hon där, innan hon gick tillbaka till SJ på ungefär 80 procent igen vid slutet av 2017, då hon skulle fylla 60.

Det var en väldigt illa vald tidpunkt, men det hade Mia ingen som helst aning om. Ingen förvarnade henne.

Vid 59 års ålder går en kritisk gräns för personer med pensionsavtalet ITP2, som Mia tillhör. Det är på den lön som infaller året före 60-årsdagen som pensionsinbetalningarna därefter förhåller sig. Extra höga löneökningar, som de man får när man går upp i tid, räknas inte med i tjänstepensionen efter 60. Gör man samma sak mellan 58 och 59 års ålder får man däremot tillgodoräkna sig hela ökningen utan omsvep.
Minskade från två arbetsgivare till en
2017 arbetade Mia både för Försäkringskassan och för SJ. Årslönen från Försäkringskassan låg på drygt 215 000 och timlönen från SJ på cirka 91 000.

När hon sedan lämnade Försäkringskassan strax före 60-årsdagen kunde hennes lön därifrån inte ligga till grund för pensionsuträkningen från ITP2 – utan enbart årslönen från SJ. Hon fick förstås tjänstepension från båda arbetsgivarna år 2017, det var först 2018 lönekapningen fick effekt.

Då fick Mia inte tillgodoräkna sig mer än två procents ökning på det hon tidigare hade tjänat in som pensionsgrundande inkomst hos SJ året innan. Trots att Mias pensionsgrundande årslön hos SJ 2018 blev drygt 214 000 kronor var det alltså drygt 93 000 kronor som kunde få ligga till grund för tjänstepension. Sedan har den summan inte ökat nämnvärt från år till år, trots att hon har jobbat och tjänat mer.
”Andra måste se upp med pensionsavtal”
Nu tycker Mia att andra med samma pensionsavtal behöver se upp, även om de flesta arbetar under mer stabila förhållanden än hon själv har gjort.
Mia Eriksson tycker att fler borde veta i förväg hur pensionen är konstruerad. Bild: Mats Andersson
– Må folk bli varse om det här. Gå inte ner i tid och ha inte två arbetsgivare året innan du fyller 60. Kan jag vara till hjälp för en enda annan människa genom att gå ut med det så är jag glad.

Om livet som pensionär förklarar hon att drygt 10 000 kronor kvar i plånboken efter skatt blir en tuff match.

– Men jag har friska barn och barnbarn. Och en motorcykel som jag känner glädje och frihet när jag kickar igång. Allt är inte mörkt.
ITP2 och pensionsgrundande lön
ITP
Är ett pensionsavtal för tjänstemän i privat sektor. Vissa av Sekos medlemmar omfattas av det, andra har avtal som gäller för LO:s yrkesgrupper. Enligt en rapport från Seko omfattas bland annat nästan 3000 anställda i väg- och bansektorn, samt 2000 anställda i postsektorn av ITP.

ITP 2
Gäller enbart personer födda före 1979 som har pensionsplan enligt ITP. De andra förmånstagarna har ITP 1, eller andra varianter. Där råder andra villkor. ITP 2 kännetecknas av att den anställda får 10 procent av sin slutlön i tjänstepension från den aktuella arbetsgivaren. Men så blir det bara om du har tjänat in till ITP2 i sammanlagt 30 år sedan 28 års ålder. I annat fall skalas summan ned i relation till den tid som du har tjänat in till ITP2 genom jobbet.

Pensionsgrundande lön
Den lön som beräkningen av din tjänstepension utgår ifrån. Summan behöver inte sammanfalla med din faktiska inkomst, eftersom den förhåller sig bland annat till antal år i tjänst och din ålder.
Läs mer Lönekapning i ITP2
Lönekapning: ITP2 utgår alltså ifrån att en bestämd andel av slutinkomsten ska bli tjänstepension, utöver det du får i allmän pension. Men för att skydda systemet från spekulation från såväl löntagare som arbetsgivare går en spärr vid 60 års ålder.

Om man ökar inkomsten mycket, till exempel genom en befordran, så ska endast löneökningar över en viss procent då bli pensionsgrundande. Men samma spärr slår till om du helt enkelt bara går upp i tid, utan påökt, efter 60.

Den som har jobbat deltid eller strötimmar som 59-åring och går upp på heltid får inte tillgodoräkna sig hela sin slutlön när tjänstepensionen ska beräknas, ifall 60-årsdagen passerat. Den som går igenom samma process mellan 58 och 59 års ålder blir däremot inte berörd av kapningen i ITP2.
Läs mer Läs mer
- SJ: Upp till medarbetaren att kunna ITP2
  Pension 20 mar 2023
- Pensionsexperten: Se upp för lönekapning
  Pension 20 mar 2023
March 17, 2023
16:07
Växlare på Tågab i Kristinehamn död i olycka – hittades på bangården
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
En bangårdsarbetare på Tågab har omkommit i en arbetsplatsolycka i Kristinehamn. Mannen hittades livlös av en kollega.

En man i 30-årsåldern, anställd som växlare på Tågab, hittades död på bangården i Kristinehamn i Värmland.

Det var en arbetskollega och släkting, som fann honom på fredagsmorgonen och slog larm.

– Vi är ett litet företag. Alla känner alla. Flera av hans släktingar jobbar i företaget. Det är ingen tvekan om att vi kollektivt beklagar det här, säger Lars Yngström, vd på Tågab.

En ambulanshelikopter larmades till platsen, men innan mannen fördes iväg konstaterade man att han var avliden, enligt Lars Yngström.
Inga vitten till arbetsplatsolyckan
Mannen var en erfaren växlare. Enligt Lars Yngström finns det ingenting som tyder på att väderförhållandet kunde ha bidragit till olyckan.

– Det var gynnsamma förhållanden. Det var inte halt eller mörkt. Jag kan inte säga någonting mer än så, eftersom jag inte vet så mycket mer, säger han.

Det finns inga vittnen till händelsen. Men förmodligen har mannen förolyckats mellan tågvagnar. En växlares arbetsuppgifter går bland annat ut på att koppla ihop och isär tågvagnar.

– Exakt hur det har gått till får utredningen visa, säger Lars Hedelin, presstalesperson vid Polisen i region Bergslagen.
Tågstopp i Kristinehamn
Det har varit tågstopp i Kristinehamn under tiden polisen har haft tekniker på plats, som har genomfört en undersökning av olycksplatsen.

En förundersökning har inletts om vållande till annan död i samband med arbetsplatsolycka. Parallellt ska Arbetsmiljöverket, Haverikommissionen och Tågab utreda olyckan.

– Vi får se om det har brustit i arbetsmiljöansvaret, säger Lars Hedelin på Polisen.
Läs mer
- Grävmaskin välte över man – klämdes ihjäl
  Väg och ban 17 jan 2023
- När SJ försvann grundades Tågab – det var ett lyckat drag
  Arbetsplatsen
14:25
Vissa gillar nattjobb och delade turer
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Seko larmar om ohållbara scheman inom spårtrafik. Insändarskribenten Monty anser att företagen måste överge sina gamla principer.
9:28
Vinst går före säkerhet på pendeltågen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Säkerheten äventyras när tågvärdar försvinner från Stockholms pendeltåg. Det anser Seko Tunnelbanan som vill uttrycka solidaritet till kollegorna på pendeln.
Läs mer
- Utredningen klar – därför ersätts tågvärdar med kameror
  Trafik 28 feb 2023
Vi på Seko Tunnelbanan vill uttrycka vår solidaritet till Sekos fackklubbar inom Stockholms pendeltåg i kampen om att behålla tågvärdarna.

De senaste åren har tågföretag tagit bort tågvärdar med säkerhetstjänst från sina tåg. Det senaste exemplet är MTR:s pendeltåg i Stockholm, som ersätter tågvärdarna med kameror.
Ignorerar protester
Detta trots alla protester från Seko och passagerare, speciellt de med funktionsnedsättningar. De varnar för att det kommer bli stora problem med säkerheten och tryggheten inom spårtrafiken.

Målet är att det ska bli billigare med kameror i stället. Återigen finns inställningen att kostnaden och vinsten går före säkerheten.
Bryter vallöfte
Vi inom Seko Tunnelbanan anser att det är skamligt att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har gått med på Moderaternas förslag att avveckla tågvärdarna, och därmed bryter sitt löfte att tågvärdarna ska vara kvar.

Vi kräver att tågvärdarna ska vara kvar och att säkerheten ska gälla i alla lägen och inte åsidosättas för MTR:s profithunger eller för att Trafikförvaltningen ska visa en ”bra” ekonomi.
Backar kollegorna
Vi kan inte stilla se på när säkerheten för våra arbetskamrater och alla passagerare som åker pendeltåg i Stockholm ska äventyras.

Vi uttrycker i samma anda vår solidaritet till våra arbetskamrater på pendeltåget och pendelns Sekoklubbar i kampen för att behålla tågvärdarna och inte ersätta dem med kameror.

Jannis Konstantis, enligt uppdrag från klubbstyrelsen Seko Tunnelbanan
Läs mer
- ”S i Stockholm sviker vallöfte till Seko”
  Debatt 13 mar 2023
- Jens Sjöström (S): Jag har respekt för tågvärdarnas oro
  Debatt 16 mar 2023
- Dumpade löner, toakontroll och kaos – här är kritiken mot MTR
  Trafik 08 feb 2023
March 16, 2023
15:06
Jens Sjöström (S): Jag har respekt för tågvärdarnas oro
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Socialdemokraterna försvarar att tågvärdarna avskaffas på Stockholms pendeltåg. Säkerheten, tillgängligheten och arbetstillfällen äventyras inte. Det skriver Jens Sjöström (S) i en replik till Sekos Viktor Risling.
Läs mer
- ”S i Stockholm sviker vallöfte till Seko”
  Debatt 13 mar 2023
Jag vill tacka Viktor Risling för debattartikeln. Precis som Risling skriver har Socialdemokraterna i regionen haft och har ett bra och nära samarbete med facket.

Samarbetet mellan Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen är en av arbetarrörelsens grundbultar.
Saknades riskanalys
Under tiden Socialdemokraterna satt i opposition var vi frustrerade över att inte ha insyn i utredningen kring tågvärdarna.

Vi var lika frustrerade över att den moderatledda majoriteten inte hade presenterat någon risk- och säkerhetsanalys.

Vi föreslog därför att beslutet skulle dras tillbaka för att säkerheten och tillgängligheten skulle kunna utredas.
Kom överens om utredning
När mittenkoalitionen bildades efter valet kom vi i våra partier överens om att pausa avvecklingen av tågvärdar och att frågan om säkerhet och tillgänglighet för resenärer skulle utredas.

Utredningen presenterades den 23:e februari och slutsatserna var att:
- Det går att garantera säkerheten för resenärerna och lokföraren. Detta görs redan idag i andra länder utan tågvärdar.
- Tillgängligheten för våra resenärer kan garanteras med andra medel än tågvärdar.
Mer synlig personal i trafiken
Därför beslutade mittenkoalitionen att låta den tidigare ledningens beslut fortgå.

Beslutet innebär även att vi kommer kunna få mer synlig personal i pendeltågstrafiken, för att öka tryggheten både för den som behöver stöd med tillgänglighet, känner sig otrygg eller behöver få hjälp att evakuera tåget.
Skyddsombud får insyn
Vi kommer löpande utvärdera hur beslutet faller ut.

Skyddsombuden i pendeltrafiken kommer också ges möjlighet att yttra sig över utredningen, vilket kommer vara viktigt inför utvärderingen.

Jag har respekt för att den här förändringen skapat oro bland en del av MTR:s anställda och jag vet att tågvärdarna är stolta över sitt yrke.
Behåller löner och villkor
Regionen har ställt krav på att ingen ska bli av med sitt arbete. Tågvärdarna erbjuds även möjlighet att utbilda sig till lokförare, med lön under studietiden – ett yrke där det i dag råder stor brist.

Vi är helt beroende av att fler vill arbeta med att köra våra pendeltåg och jag hoppas att många tar den chansen. Tågvärdar erbjuds också andra nya tjänster inom MTR, även där med bibehållen lön och villkor.

Vi vill att dagens tågvärdar ska kunna ställa om på ett bra sätt, och vilja bidra med sitt driv för en säker och tillgänglig kollektivtrafik.
Ansvar för regionens pengar
Som förtroendevalda i Region Stockholm har vi ett ansvar att se till hela länet och till alla våra verksamheter. I en tid av inflation, skenande kostnader och stundande välfärdskris ställs vi inför svåra avvägningar.

Socialdemokraterna drev frågan om tågvärdarna i valet. I förhandlingarna, och den överenskommelse som Mittenkoalitionen landade i, var att göra en ny utredning för att säkerställa säkerheten och tillgängligheten.
Säkerheten garanteras
Den utredning som nu ligger till grund för regionens beslut besvarar de farhågor vi tidigare hade.

Det viktigaste för oss är att garantera säkerheten och tillgängligheten för resenärerna, samt ge tågvärdarna förutsättning att arbeta vidare med andra uppgifter inom kollektivtrafiken.
- Jens Sjöström (S) Investeringsregionråd Region Stockholm
Läs mer
- ”S i Stockholm sviker vallöfte till Seko”
  Debatt 13 mar 2023
- Utredningen klar – därför ersätts tågvärdar med kameror
  Trafik 28 feb 2023
- Löftet – tågvärdarna ska stanna på pendeln
  Trafik 30 aug 2022
14:36
Postnords lantbrevbärare måste ha fyrhjulsdrivna bilar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Isiga och branta vägar gör det svårt att leva upp till kundernas och Postnords förväntan. Det skriver en brevbärare på Postnord som efterlyser fyrhjulsdrift.

Jag jobbar som lantbrevbärare i norra Sverige och i fjällmiljö. Vägarna är ibland oplogade, osandade och isiga. Då är det svårt för mig att hålla Postnords motto ”leverans till dörren”.

I dag försökte jag att köra upp för en brant, osandad backe, med ett paket som skulle signeras. Det tog stopp halvvägs, framdäcken slirade och jag började kana utför.

Det var bara att lägga in backen och ta mig ner till huvudvägen.
Alla andra har fyrhjulsdrivna bilar
Med en fyrhjulsdriven bil hade jag kommit upp utan problem. Alla som bor i det här området har fyrhjulsdrivna bilar, men jag som yrkeschaufför har det inte!

För att underlätta mitt arbete har jag bett om snökedjor eller ”plastmattor” att lägga på däcken när det är isigt, men jag har inte sett till några än.

Som grädde på moset får jag då och då skäll av kunder som inte får sina paket framkörda till dörren.

Är det rimligt?

En som gillar äventyr med måtta
Läs mer
- Brevbärare trotsar snökaoset: ”Kört fast tre gånger”
  Post 21 nov 2022
- Varför får Postnords brevbärare ta smällen?
  Insändare 02 jan 2023
- Brevbäraren Magnus hölls fast och slogs blodig
  Post 21 dec 2022
14:17
Avtalskraven: Anställda inom larm- och säkerhetsbranschen vill vara lediga mer
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Anställda på företag som Avarn vill ha mer ledighet och bättre hälsokontroller. Det är två av Sekos krav på arbetsgivarna inom larm- och säkerhetsbranschen.

I årets avtalsrörelse när arbetsvillkor och löner omförhandlas kräver Seko att Installatörsföretagen går med på fler timmars arbetstidsförkortning per år. Alltså att anställda ska få mer ledighet.

– Medlemmarna ser arbetstidsförkortningen som en viktig pusselbit för att kunna få ihop livspusslet. Vi tycker att fem timmar som finns i avtalet i dag är för lite, säger Mattias Theliander, ombudsman på Seko.
Seko: Bättre medicinska kontroller
Vidare vill Seko att anställda inom larm- och säkerhetsteknikbranschen ska få bättre kvalitetssäkrad företagshälsovård.

– Vi vill också att de får medicinska kontroller vart tredje år, säger Mattias Theliander.

Seko och Elektrikerförbundet har gemensamma krav för just det här kollektivavtalet. Detta eftersom avtalet kan gälla på arbetsplatser där medlemmar är antingen anslutna till det ena eller det andra fackförbundet.
Anställda ska ha koll lojalitetsplikten
Installatörsföretagen vill å sin sida skärpa lojalitetsplikten i kollektivavtalet. Detta då många anställda hanterar känslig information åt företagens kunder.

– Det finns en lojalitetsplikt för alla arbetstagare, men vi vill ha en diskussion om vad den innebär. Det är viktigt att informationen stannar på arbetsplatsen och inte sprids vidare, säger Henrik Junzell, förhandlingschef på Installatörsföretagen.

 
Henrik Junzell, förhandlingschef på Installatörsföretagen Bild: Peter Knutson.
Det andra kravet som Installatörsföretagen har är vad arbetsgivarorganisationen kallar en ordningsfråga.   

– Eftersom avtalet ägs av Elektrikerförbundet och Seko, vill vi få information om någon avvikelse görs från kollektivavtalet, säger Henrik Junzell. 
Sekos krav inom larm- och säkerhetsteknikbranschen
Seko har tillsammans med Elektrikerförbundet växlat avtalskrav med Installatörsföretagen. Nuvarande kollektivavtal löper ut 31 maj 2023.

Vad vill Seko?

• Betalt måltidsuppehåll när personal inte har tillgång till lunchrum, toalett och rinnande vatten.

• Arbetstidsförkortning. Enligt nuvarande avtal uppgår den till fem timmar per år. Seko vill att medlemmarna ska få fler timmar.

• Kvalitetssäkrad företagshälsovård

• Minst 4,4 procent löneökning. Löneökningen ska i snitt som lägst vara 1 192 kronor per månad räknat per heltidsanställd.

•En kraftig höjning av lägstalönerna, samt höjning av andra ersättningar i kollektivavtalen.

• Ett kollektivavtal som gäller i ett år.

Läs Sekos samtliga krav här.

Vad vill arbetsgivarna?

• Förtydliga vad lojalitetsplikten innebär.

•Att en arbetsgrupp fortsätter att utreda hur arbetsmiljöutbildning och samverkan kan utformas på bästa sätt.

Läs Installatörsföretagens samtliga krav här.
Läs mer Läs mer
- Sekos krav på telekombranschen: Betalt måltidsuppehåll
  Tele 30 jan 2023
- Allt om ditt avtal och din nya lön 2023
  Nyhet 30 jan 2023
 
March 14, 2023
14:17
Efter Sekos blockad i Uddevalla hamn: Rederi tecknar kollektivavtal
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Seko har lyckats få fartyget Bonette i Uddevalla hamn att teckna ett kollektivavtal för sin filippinska besättning – efter att ha lagt en blockad med hjälp av Transports hamnarbetare.

Seko och Transports blockad mot det utländska fartyget Bonette i Uddevalla hamn trädde i kraft klockan 07 under tisdagsmorgonen, och varade i omkring tre timmar. Under den tiden lastade inte hamnarbetarna av frakten, som bestod av koks av stenkol från Colombia.

Hamnarbetarna organiseras av Transport. Utan fackförbundets sympatiåtgärder hade Seko aldrig lyckats få rederiet att teckna ett kollektivavtal, berättar Annica Barning som är ITF-koordinator på Seko.

– Det är deras sympatiåtgärder som har haft effekt. Det ligger mycket hårt arbete bakom det här, vi är väldigt nöjda, säger hon.
Kollektivavtal ska ge högre löner
Det är ett ettårigt kollektivavtal som har tecknats. Själva avtalet är med det globala facket Internationella transportfederationen (ITF), och innebär att arbetstagarna ska få avtalsenliga löner och arbetsvillkor.

Vad betyder det här för besättningen?

– I normala fall skulle jag säga att lönerna skulle höjas för dem. Men jag är ytterst tveksam till att rederiet kommer att följa avtalet, säger Annica Barning.

– Men nu har de i alla fall ett avtal och det innebär att ITF-inspektörer runt om i världen kan gå ombord och driva in lönerna om det visar sig att inte rätt löner har betalats ut.

Enligt Seko vägrade alltså rederiet, som har registrerat fartyget Bonette på Marshallöarna, att teckna ett seriöst kollektivavtal. I stället ska rederiet ha tecknat avtal med en så kallad ”gul fackförening” som är lojal med arbetsgivaren.
Seko: Det är lönedumpning
En ”gul fackförening” beskrivs av Seko som en organisation som tecknar kollektivavtal till låga kostnader, på bekostnad av personalens anställningsvillkor. Just denna förening har sitt säte i Slovenien.

– Detta är verkligen den värsta formen av lönedumping när arbetsgivare använder sig av en fejkad fackförening för att få ett avtal på papper i syfte att dumpa villkoren för ofta redan utsatta människor, har Sekos förbundsordförande, Gabriella Lavecchia tidigare sagt i ett pressmeddelande.
ITF-avtal?
Det globala facket Internationella transportfederationen (ITF) inspekterar fartyg, för att se till att det finns kollektivavtal ombord för besättningen. 

I svenska hamnar är de flesta fartygen bekvämlighetsflaggade och har ITF-avtal, vilket är motsvarigheten till kollektivavtal.

Bekvämlighetsflaggat innebär att rederiet registrerar fartyget i andra länder för att få skattefrihet, slippa egna landets krav på arbetsvillkor och löner. Det kallas utflaggning. 
Läs mer Läs mer
- Seko lägger blockad mot fartyg
  Sjöfart 13 mar 2023
- Får jag lön om Seko går ut i strejk?
  Så funkar det 16 feb 2023
- ”Rederier stjäl pengar från besättningen”
  Arbetsmiljö
March 13, 2023
18:07
Seko lägger blockad mot fartyget Bonette i Uddevalla hamn
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
En blockad har lagts mot ett utländskt fartyg i Uddevalla. Fartyget får inte lastas av förrän rederiet har tecknat ett kollektivavtal.

Seko har vidtagit stridsåtgärder mot ett utländskt fartyg som har lagt till i Uddevalla hamn. Detta eftersom det inte finns något godkänt kollektivavtal ombord på fartyget.

Blockaden innebär att hamnarbetare i Uddevalla, som organiseras av fackförbundet Transport, inte kommer att lasta av fartyget Bonette, som fraktar koks av stenkol från Colombia.

– Vi har fått en förfrågan om sympatiåtgärder från Seko och den har vi hörsammat. Hamnarbetarna ställer självklart upp för att sjömännen ska få drägliga villkor, säger Fredrik Brådd, assisterande ITF-koordinator på fackförbundet Transport.

Målet är att rederiet ska teckna ett kollektivavtal med Seko.
Sekos ITF-inspektör
Sekos ITF-koordinator fick på förhand reda på att fartyget saknade kollektivavtal. Beslutet att vidta stridsåtgärder var inte ett enkelt beslut att ta.

– Vi försöker alltid övertyga rederierna att teckna kollektivavtal. Vi vill ogärna lägga en blockad. Det ställer till det för hamnen, fraktmottagaren, och andra. Men om vi måste göra det, så måste vi, säger inspektören Annica Barning.

Blockaden träder i kraft klockan 07, onsdag den 14 mars. En blockad mot ett utländskt fartyg har inte lagts på många år i Sverige.
Oseriöst kollektivavtal
Enligt Seko vägrar alltså rederiet, som har registrerat fartyget på Marshallöarna, att teckna ett seriöst kollektivavtal. I stället ska rederiet ha tecknat avtal med en så kallad ”gul fackförening” som är lojal med arbetsgivaren.

En ”gul fackförening” beskrivs av Seko som en organisation som tecknar kollektivavtal till låga kostnader, på bekostnad av personalens anställningsvillkor. Just denna förening har sitt säte i Slovenien.

– Detta är verkligen den värsta formen av lönedumping när arbetsgivare använder sig av en fejkad fackförening för att få ett avtal på papper i syfte att dumpa villkoren för ofta redan utsatta människor. Vi kommer göra allt vi kan för att se till att upprätthålla rimliga anställningsvillkor på sjön, säger Sekos förbundsordförande, Gabriella Lavecchia i ett pressmeddelande.
ITF-avtal
Det globala facket Internationella transportfederationen (ITF) inspekterar fartyg, för att se till att det finns kollektivavtal ombord för besättningen.

I svenska hamnar är de flesta fartygen bekvämlighetsflaggade och har ITF-avtal, vilket är motsvarigheten till kollektivavtal.

Bekvämlighetsflaggat innebär att rederiet registrerar fartyget i ett land, som ofta innebär skattefrihet. Det kallas utflaggning.
Läs mer Läs mer
- ”Rederier stjäl pengar från besättningen”
  Arbetsmiljö
- Får jag lön om Seko går ut i strejk?
  Så funkar det 16 feb 2023
- Isen håller besättningen vakna om natten
  Sjöfart 09 mar 2023
13:01
Socialdemokraterna i Stockholm sviker vallöfte till Seko om tågvärdarna
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Socialdemokraterna lovade att stoppa avvecklingen av tågvärdar på Stockholms pendeltåg. Nu sviker de vallöftet, skriver Viktor Risling vid Seko Stockholm som kräver partiet på svar.
Läs mer
- Utredningen klar – därför ersätts tågvärdar med kameror
  Trafik 28 feb 2023
Under hela valrörelsen har vi i Seko Stockholm haft en aktiv kampanj för Socialdemokraterna. Mycket på grund av ett löfte från partiets högsta representant i kollektivtrafikfrågor i region Stockholm, Jens Sjöström.
Läs mer
- Jens Sjöström (S): Jag har respekt för tågvärdarnas oro
  Debatt 16 mar 2023
Upprepade gånger har han lovat att, om han vinner valet, riva upp det fruktansvärt ogenomtänkta beslutet att ta bort tågvärdarna på pendeltågen.
Seko Stockholms viktigaste valfråga
Jag har aktivt lyft upp Jens som vår kandidat, som står upp för vår viktigaste valfråga i region Stockholm och en person att lita på.

Hur kan man som kollektivtrafikanställd någonsin lita på ett handslag av en partiföreträdare från Socialdemokraterna?
Viktor Risling, organisationsansvarig Seko Stockholm

Jag har lagt en stor del av min trovärdighet som facklig företrädare bakom honom.
Upprepade löften om tågvärdar
Under hela valrörelsen har jag gått bredvid Jens och gått i god för att han ska hålla löftet till våra medlemmar om att låta tågvärdarna få stanna kvar om han blir vald.

När andra har knackat dörr har jag och Jens knackat spärr och tågvärdshytt.

Han har upprepat löftet på Pendelklubbens egna demonstrationer, på Järvaveckan och ett flertal gånger i sociala medier.
Besvikna på Socialdemokraterna
Socialdemokraterna skulle ju vara garanten för att behålla tågvärdarna. Inte en enda gång har löftet handlat om någon utredning.

Jag vet att flera av Sekos medlemmar i kollektivtrafiken har lagt sina röster på S på grund av denna fråga. De har även aktivt arbetat för att få vänner och familj att rösta på S i regionvalet.

Medlemmar har berättat för mig att de har fått hela sina fotbollsklubbar och andra föreningar att rösta på S. De är givetvis otroligt besvikna på hur man behandlar deras röster.
Hur ska vi driva valrörelse åt S?
Jens och den socialdemokratiska trafiknämndsgruppen har helt kastat oss under tåget när man den 1 mars återupptog avvecklingen av tågvärdarna.

Det kommer att bli svårt för oss att driva framtida valrörelser åt S bland våra medlemmar när man behandlat viktiga vallöften på det här sättet.
Stoppa avvecklingen av tågvärdar
Jag är en aktiv medlem i Socialdemokraterna och önskar ett svar. Hur kan man som kollektivtrafikanställd någonsin lita på ett handslag av en partiföreträdare från Socialdemokraterna i framtiden?

Varför kan ni inte backa i den här frågan och gå in i nya förhandlingar med Centerpartiet och Miljöpartiet?

Jag tycker att det är en självklarhet för vårt parti att stå upp för ett givet löfte till ett LO-förbund.

Trafikkaoset i dag ligger helt på att man inte lyssnat på Seko. Fixa det!
- Viktor Risling Organisationsansvarig Seko Stockholm och medlem i Socialdemokraterna
Läs mer
- Utredningen klar – därför ersätts tågvärdar med kameror
  Trafik 28 feb 2023
- Löftet – tågvärdarna ska stanna på pendeln
  Trafik 30 aug 2022
- Dumpade löner, toakontroll och kaos – här är kritiken mot MTR
  Trafik 08 feb 2023
March 09, 2023
10:51
Seko kritiskt till Almegas förslag om timlön för banarbetare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Almega vill införa timlön för vissa anställda inom järnvägsbranschen. Seko är kritiskt och befarar att fler kommer att få otrygga anställningar.

Lägsta grundlönerna bland banarbetare kan se olika ut för samma yrkesgrupper, beroende på vilket kollektivavtal man omfattas av. Det kan vara 500 kronors skillnad.

Seko kräver därför att arbetsgivarorganisationen, Almega Tjänsteföretagen går med på att höja grundlönerna.

Vidare vill Seko att traktamenten och reseersättningar höjs, när nya villkor och löner omförhandlas i avtalsrörelsen som sker i år.

– De är i nuläget låsta i avtalet enligt Almega, och följer inte Skatteverkets rekommendationer, säger Sandra Lindström, ombudsman på Seko.
Järnvägsinfrastruktur-avtalet
Omkring 1 500 Sekomedlemmar omfattas av kollektivavtalet. De allra flesta jobbar på Infranord, som bygger och underhåller järnväg. Övriga företag är mindre. Samtliga företag är medlem i arbetsgivarorganisationen Almega Tjänsteföretagen.
Läs mer Oro för fler otrygga anställningar
Seko är också oroliga över att behovsanställningar, så kallade sms-anställningar, kan bli allt vanligare inom järnvägsbranschen. Detta eftersom Almega bland annat vill att det ska vara möjligt för företag att betala timlön i stället för månadslön.

– Det öppnar upp för mer osäkerhet och korta anställningar. Vi känner oro inför det, säger Sandra Lindström.

Almega menar å sin sida att det endast rör personer som har arbete på järnvägen som bisyssla.

– Det är personer som jobbar extra inom järnvägsinfrastruktur-branschen, och har sin huvudsyssla någon annanstans. Man kanske är student eller pensionär i grunden, säger Pierre Sandberg, förbundsdirektör vid Almega.
Pierre Sandberg, förbundsdirektör för Almega.
Almega vill även införa prövotid på sex månader vid tidsbegränsade anställningar. Om anställningen avbryts i förtid gäller en månads uppsägningstid. Arbetstagare och arbetsgivaren kan även komma överens om att prövotiden inte ska gälla.

– Detta kan borga för att arbetsgivare törs ge längre visstidsanställningar. Nu kanske de ger en kortare anställningstid för att man är osäker eftersom prövotiden saknas, säger Pierre Sandberg.
Sekos krav inom järnvägen
Seko har växlat avtalskrav med Almega Tjänsteföretagen. Nuvarande kollektivavtal löper ut 30 april 2023.

Vad vill Seko?

Vid in- och uthyrning av personal ska personer vara anställda vid företaget som hyr ut.

Anställningsavtal ska kunna lämnas ut till lokal facklig part för granskning. Seko ska också kunna granska att företagen betalar in rätt pensioner.

Minst 4,4 procent löneökning. Löneökningen ska i snitt som lägst vara 1 192 kronor per månad räknat per heltidsanställd.

En kraftig höjning av lägstalönerna, samt höjning av andra ersättningar i kollektivavtalen.

Ett kollektivavtal som gäller i ett år.

Läs Sekos samtliga krav här.

Vad vill arbetsgivarna?

Prövotid vid tidsbegränsade anställningar ska införas.

Införa timlön för de personer som har en anställning som anses vara hens bisyssla.

Att det ska vara möjligt att avsluta en tidsbegränsad anställning tidigare.

Läs Almegas samtliga krav här.
Läs mer
March 02, 2023
9:35
Seko kritiska till att flytta missbruksvården från Sis: ”Fler kommer att dö”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Missbruksvården föreslås flyttas till regionerna från Statens institutionsstyrelse. Facket och myndigheten ser allvarliga risker med förslaget.

Missbruksvården LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall) sköts i dag av Statens institutionsstyrelse (Sis).

Nu vill regeringens utredare flytta vården till regionerna, i linje med Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna.

– Vi är rädda för att fler kommer att trilla mellan stolarna och dö av sitt missbruk om vi ska släppa den här målgruppen till regionerna, säger Frida Strandberg Landin som är ordförande för Seko på Sis.
Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko Sis. Bild: Privat Facket: Behåll LVM inom Sis
Hon anser att regionerna inte skulle klara av klientgruppen och att det vore bättre att titta på samarbete och samverkan med Sis i stället för att stirra sig blind på huvudmannaskapet.

– Regionerna har tidigare varit huvudman för den här målgruppen och det har inte fungerat tillfredsställande. Det var dels därför de flyttades över till Sis, säger hon.

I den så kallade samsjuklighetsutredningen menar utredare Anders Printz bland annat att det ges för lite psykiatrisk vård på Sis institutioner.

Han anser också att tvångsvård används i för stor utsträckning.
Vill se mer sjukvård inom Sis
Birgitta Dahlberg, som är direktör för LVM-vården på Sis, håller med om att vården bör ses över, men är kritisk till att flytta över ansvaret till regionerna.

– Vårt motförslag är att ge oss ett utökat hälso- och sjukvårdsuppdrag eller att vi kan bedriva integrerad vård eftersom vi ser risker med förslaget, säger Birgitta Dahlberg.

Enligt henne riskerar vården att bli mer ojämlik om den läggs ut på regionerna.
”Risk för fler överdoser”
Det finns också en risk för avbrott i vården när personer skrivs ut för insatser i öppenvård, förklarar Birgitta Dahlberg.

– Det gör att man kan hamna på gatan och fortsätta att missbruka. Då är det en jättestor risk för överdoser i den här gruppen, säger hon.
Birgitta Dahlberg, direktör för LVM-vården inom Statens instiutitionsstyrelse (Sis). Mer våld på LVM-hem
Frida Strandberg Landin vid Seko Sis anser även att utredaren inte har tagit hänsyn till att LVM-vårdens klientel har förändrats de senaste åren.

Exempelvis har snittåldern sjunkit avsevärt. Klienterna har även ett större vårdbehov med fler diagnoser och psykiatriska nedsättningar än förr.

– De som sitter på LVM har också ett mycket större våldskapital än tidigare och det är fler hot- och våldshändelser än tidigare. Det har inte regionerna en verksamhet för att klara av.
Vad är LVM?
Vård enligt LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall) används för att bryta ett livshotande missbruk och motivera till frivillig behandling. Vården sköts av Statens institutionsstyrelse (Sis) som i dag har elva LVM-hem med sammanlagt 400 platser.

LVM-vård får pågå i högst sex månader. Sedan flyttas klienten över i annan behandling.

Källa: Statens institutionsstyrelse
Läs mer Läs mer
- Många Sis-anställda utsatta för våld
  Vård 01 jul 2022
- Facket: Fritagning i Norrköping kunde ha förhindrats
  Vård 10 feb 2023
- Seko tar fajten för nya löner och villkor – vill höja lägsta lönerna
  Nyhet 09 jan 2023
March 01, 2023
9:53
Skyddsombudet Ola Brunnström: Sveriges tåg ska inte köras utan tågvärdar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Seko kräver att Sveriges tåg inte ska köras ensamt av lokförare. För Ola Brunnström på Pågåtågen är det en ödesfråga.

Efter ett nytt beslut i region Stockholm fortsätter tågoperatören MTR att avveckla samtliga tågvärdar från pendeltågen.

Facket är kritiskt och är oroligt för att fler tågföretag ska ta efter.

Därför kräver Seko i årets avtalsrörelse, där avtal och löner omförhandlas, att tåg måste köras med tågvärd, eller ombordpersonal med säkerhetstjänst. Fackförbundet vill komma överens med bransch och arbetsgivarorganisationen Almega Tågföretagen om detta.

– Det är nu eller aldrig, säger Ola Brunnström, lokförare och huvudskyddsombud på Pågatåg.
”Otryggheten ökar för resenärer”
Han vill själv inte köra tåg utan ombordpersonal, men är illa tvungen. Pågatåg avvecklade tågvärdar med säkerhetstjänst för flera år sedan, och har i stället kundvärdar som saknar säkerhetstjänst. Det betyder att lokföraren själv måste ansvara för säkerheten vid avgångar, dörrstängning och evakuering.

Dessutom körs Pågatåg oftare helt utan kundvärdar.

– Det innebär flera risker, när det är våld ombord tåget, om vi har en påkörning eller behöver evakuera, säger Ola Brunnström

– Som lokförare är det svårt att hantera dessa situationer på egen hand. Otryggheten för resenärer ökar också.

Han menar att tågvärdarnas framtid är en ödesfråga för branschen.

– I ett framtida läge där en stor del av Sveriges tåg kan sakna ombordpersonal så kommer det vara mycket svårare att få igenom det här kravet, säger han.
Tågvärdar i säkerhetstjänst
Susann Högye-Bäckman instämmer och understryker också vikten av tågvärdar i säkerhetstjänst. Hon är ordförande för Seko Pendelklubben och tågvärd på Stockholms pendeltåg.

– Om du inte har en säkerhetstjänst får du inte gå ner i spårområdet eller hjälpa lokföraren utanför tåget, säger hon.

Pierre Sandberg, förbundsdirektör vid Almega Tågföretagen, vill inte kommentera Sekos krav.

– Låt oss avvakta förhandlingen. Seko är ambitiösa som vanligt, säger han.
Läs mer
- Utredningen klar – därför ersätts tågvärdar med kameror
  Trafik 28 feb 2023
- Forskaren: Dåliga tågupphandlingar skadar samhället
  Trafik 13 feb 2023
- Kaoset på Mälartåg – därför är MTR:s personal missnöjd
  Trafik 09 feb 2023
9:37
Anställda lämnar spårtrafiken – Seko kräver stora förbättringar i avtalen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Ohållbara scheman gör att personal lämnar spårtrafiken. Nu ställer Seko flera krav på arbetsgivarna i hopp om att få anställda att stanna kvar i branschen.

Spårtrafiken är i kris. Så beskriver Seko läget när nya löner och arbetsvillkor ska förhandlas.

Tågbolag som SJ, MTR och Transdev har larmat om personalbrist det senaste året och facket ser att allt fler söker sig bort från branschen.

– Trots en gedigen utbildning inom något av branschens yrken väljer man att lämna. Det tycker vi är otroligt allvarligt, säger Sekos ombudsman Thomas Gorin Weijmer.
Thomas Gorin Weijmer, ombudsman på Seko. Tuffa scheman för tågpersonal
En anledning är ohållbara scheman, enligt Seko.

Sena schemaändringar gör att många får svårt att få ihop sina privatliv, med allt från att hämta barn på förskolan till att träffa familjen.

– Det går inte att leva ett modernt och jämställt liv om man inte kan planera för det. Alldeles för många tycker inte att det är värt att arbeta kvar med de här förutsättningarna, säger Thomas Gorin Weijmer.

Seko kräver därför att arbetsgivaren inte längre ska kunna ändra scheman på kort varsel utan att stämma av med den anställde i fråga.
Kräver fler lediga dagar
För att få folk att stanna kvar i branschen kräver Seko även arbetstidsförkortning i form av fem extra lediga dagar.

Utöver krav på minst 4,4 procents löneökning och höjda lägstalöner vill Seko att varje passagerartåg bemannas med en lokförare och en tågvärd eller ombordpersonal med säkerhetstjänst.

I Stockholm har politiker beslutat att avskaffa tågvärdar på pendeltåg.

– Vi vill inte att det här ska sprida sig. Nu har nästan alla trafikoperatörer ombordpersonal och vi vill säkerställa att det fortsätter så, säger Thomas Gorin Weijmer.
Tar kampen för städare
En viktig fråga för Seko är även att förbättra situationen för exempelvis städare och klottersanerare.

De hamnar ofta i kläm när tågoperatörer tar in underentreprenörer och facket har sett att arbetsvillkoren blir allt sämre.

– Vi ser att våra medlemmar som jobbar inom städ blir illa behandlade och lågt värderade av många arbetsgivare, säger Thomas Gorin Weijmer.
Så tycker Tågföretagen
Pierre Sandberg, förbundsdirektör vid Almega Tågföretagen, är sparsam med kommentarer kring Sekos krav.

– Låt oss avvakta förhandlingen. Seko är ambitiösa som vanligt, säger han.
Pierre Sandberg, förbundsdirektör för Almega Tågföretagen.
Almega Tågföretagen vill öppna upp för mer flexibla lösningar. Bland annat öka möjligheten till individuella överenskommelser mellan chefer och medarbetare, om exempelvis arbetstider.
Vill öppna för jobb varje helg
Tågföretagen vill även att personalkategorier som pensionärer och studenter ska ha möjlighet att jobba varje helg.

– Innan vi kommer överens om ett nytt branschavtal kan vi slå fast att det här inte är en lönsam bransch. Vi måste komma överens om något som är långsiktigt hållbart, säger Pierre Sandberg.
Sekos krav inom spårtrafik
Seko har växlat avtalskrav med Almega Tågföretagen. Nuvarande kollektivavtal löper ut 30 april 2023.

Vad vill Seko?

Att arbetsgivaren kommer överens med den anställda gällande ändringar av arbetstid med kort varsel.

Arbetstidsförkortning i form av fem extra lediga dagar.

Att passagerartåg ska framföras av lokförare tillsammans med tågvärd eller ombordpersonal i säkerhetstjänst.

Förbättrade villkor och löner inom städområdet.

Minst 4,4 procent löneökning. Löneökningen ska i snitt som lägst vara 1 192 kronor per månad räknat per heltidsanställd.

En kraftig höjning av lägstalönerna, samt höjning av andra ersättningar i kollektivavtalen.

Ett kollektivavtal som gäller i ett år.

Vad vill arbetsgivarna?

Följa det så kallade lönemärket som sätts av industrin.

Öka möjligheten till individuella överenskommelser mellan chefer och medarbetare, om exempelvis arbetstider.

Undantag från regeln om att den som har jobbat längst får välja schema först, exempelvis för småbarnsföräldrar och medarbetare i rehabiliteringsprocesser.

Möjliggöra för exempelvis studenter och pensionärer att jobba varje helg. I dag är utgångspunkten att man ska vara ledig varannan helg.

Underlätta förhandlingsordningen vid verksamhetsövergång.
Läs mer Läs mer
- Seko tar fajten för nya löner och villkor – vill höja lägsta lönerna
  Nyhet 09 jan 2023
- Allt om ditt avtal och din nya lön 2023
  Nyhet 30 jan 2023
- Ökade löneskillnader: Vd tjänar som 71 tågvärdar
  Nyhet 14 feb 2023
February 28, 2023
15:59
Utredningen klar – tågvärdar ersätts med kameror på pendeltågen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Nu står det klart att tågvärdarna på Stockholms pendeltåg ersätts med kameror. Facket är starkt kritiskt till den utredning som har sett över förändringen.

I januari kom beskedet att avvecklingen av tågvärdar på Stockholms pendeltåg pausas för att utredas på nytt. Nu är utredningen klar med slutsatsen att planerna inte behöver stoppas.

Det innebär att hälften av Stockholms pendeltåg körs utan tågvärdar från och med i morgon, 1 mars. Resten avvecklas successivt fram till september.

– Vi ser att vi har en teknisk utveckling som möjliggör att vi kan ha personalen på andra platser i pendeltågstrafiken, säger Anton Fendert (MP) som är trafikregionråd i region Stockholm.

– Vi kommer att kunna vidareutbilda fler tågvärdar till lokförare, vilket är väldigt bra. Andra tågvärdar blir en del av vår synliga personal i pendeltågstrafiken som kundservicevärdar, lokalvårdare och så vidare.
Anton Fendert (MP), trafikregionråd i region Stockholm. Bild: Jann Lipka Granskning fann inget fel
Han förklarar att en utredning tillsattes efter kritik mot beslutet och hur det påverkar arbetsmiljön, säkerheten och tillgängligheten. Syftet var att avgöra om allt har gått rätt till.

– Där ser vi nu i en oberoende granskning att det är möjligt att fortsätta genomföra förändringen och att det inte finns någon större åtgärd som vi behöver vidta, säger Anton Fendert.

Under en övergångsperiod mellan april och december kommer antalet kundservicevärdar att utökas med 1 000 extra timmar i månaden, tillägger han.
Facket: Begravningsstämning
Facket är starkt kritiskt. Seko Pendelklubbens ordförande Susann Högye-Bäckman säger att många kollegor är uppgivna.

– Just nu är det begravningsstämning här. Det är ett stort hopp som faller ifrån våra kollegor. Man har någonstans hoppats på att utredningen ska visa vilken katastrof det kan bli, säger hon.
Susann Högye-Bäckman, ordförande för Seko Pendelklubben. Bild: Salomon Rogberg Granskning tog två veckor
Sekotidningen har tagit del av den oberoende granskningen, som har gjorts av konsultbyrån WSP.

Det framgår att den har utgått från MTR:s dokumentation och information om projektet, samt enstaka telefonintervjuer. Granskningen har tagit två veckor att genomföra.

– Det enda man har gjort är att den tidigare utredningen har granskats av ytterligare ett företag. Det känns inte helt seriöst, säger Susann Högye-Bäckman.
Protesterna fortsätter
Fackklubben kommer att fortsätta protestera mot förändringen.

– Det här är ett beslut som har fattats över huvudet på oss. Vi säger fortfarande att det här inte kommer att fungera och jag tror att vi kommer att få se problem i trafiken redan i morgon, säger Susann Högye-Bäckman.
S nöjda med utredning
I maj 2022 lovade Socialdemokraterna i region Stockholm att verkar för att ändra beslutet att avskaffa tågvärdarna om de vann valet.

Efter utredningen har partiet inte längre sådana planer.

Jens Sjöström (S), investeringsregionråd i region Stockholm, väljer att lämna skriftliga kommentarer till Sekotidningen.

”Utredningen har landat i att det går att garantera säkerheten och tillgängligheten med andra medel än tågvärdar och bemött de farhågor vi hade med anledning av det bristande underlag vi tidigare haft tillgång till från Moderaternas beslut i juni 2021”, skriver Jens Sjöström (S).
Avveckling av tågvärdar på Stockholms pendeltåg
2021 beslutade styrande politiker i region Stockholm att ersätta tågvärdar på Stockholms pendeltåg med kameror. Beslutet har mötts av stora protester från personal på Stockholms pendeltåg.

Förändringen blev även en valfråga i regionvalet 2022. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lovade att riva upp beslutet om de vann valet.

I en överenskommelse med Vänsterpartiet beslutade den nya styrande koalitionen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet att utreda frågan på nytt.
Läs mer Läs mer
- Dumpade löner, toakontroll och kaos – här är kritiken mot MTR
  Trafik 08 feb 2023
- Tågvärdar får vara kvar – kameraprojekt pausas
  Trafik 26 jan 2023
- Slopandet av tågvärdar ska pausas – men MTR fortsätter kamerasatsning
  Trafik 31 okt 2022
13:40
Maskinföraren Johan Lindeberg gräver och plogar på Youtube
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Johan Lindeberg utbildade sig till maskinförare och började att filma sin arbetsdag. Klippen på när han gräver och plogar gator har tusentals visningar på hans Youtubekanal, Raketforskaren.

Johan Lindeberg, 35, var fotograf och arbetade med webb-tv på en lokaltidning i många år. Det blev en massa timmar framför en dator, vilket han till slut tröttnade på.

– Jag ville göra något praktiskt i stället, inte någon halvflummig arbetsuppgift, säger han

Därför sökte han en vuxenutbildning i Bräcke i Jämtland för att bli maskinförare. Efter 18 veckor var han ute på arbetsmarknaden, och fick jobb ganska omedelbart 2020.

– Sedan dess har jag kört på med det här, säger Johan Lindeberg.
Vill att fler kör hjullastare
I början körde han hjullastare, och fick gräva med spade på olika fiberprojekt. Han gick även bredvid personer i arbetslaget som var mer erfarna, för att lära sig jobbet.

Det var under den här perioden som han fick idén att lägga ut filmklipp om sin arbetsdag. Han frågade sin arbetsgivare om det var okej att filma, och sedan satte han en kamera i förarhytten.

– Jag ville stilla den kreativa ådran, säger Johan Lindeberg, och fortsätter:

– Det fanns också en jargong i branschen att nybörjare ska få lite skit för att man just är nybörjare. Mitt fokus var därför att visa att det är okej att vara nybörjare, och inspirera både unga och 30-plussare att söka sig till yrket.
Johan Lindeberg i en intervjusituation för Maskinfolk. Bild: Privat.
Vad var det första filmklippet?

– Jag skjutsade skopor med grus och satt och surrade medan jag arbetade.

När vintern kom blev det snöröjning. Det var då Johan Lindeberg fick rejält många fler följare på sin Youtubekanal, Raketforskaren. Ett klipp har i dag över 130 000 visningar.

– Det var mer bildmässigt när man knuffar en kubik snö. Det var populärt, konstaterar han.

Johan är noga med att filmandet inte ska störa arbetet.

– Varken ur ett säkerhetsperspektiv eller tidsmässigt belastar det mitt arbete. Jag pratar med en kamera i stället för att prata i en telefon – vilket är något jag och mina kollegor annars gör.
”Mina filmer har hittat ut själva på något vis”, säger Johan Lindeberg. Bild: Privat.
Hur mycket tid lägger du på din kanal?

– Först lade jag ut enminuterssnuttar på Tiktok. Sedan testade jag med Youtube. Då lade jag ut längre klipp där jag också snackar.
Maskinfolket
I mars förra året sjösatte han en ny programserie, Maskinfolket, som går ut på att hälsa på olika yrkesgrupper. I det första avsnittet åker Johan med i en pistmaskin. I ett annat hänger han med en bilbärgare i Åre.

– Det är många av mina följare som är engagerade. Det är därför jag vill utveckla kanalen, och skapa sådant som tilltalar en bredare publik.

Ibland lägger Johan Lindeberg en hel dag på att filma – särskilt när han gör avsnitt till Maskinfolket. Klipper gör han om kvällarna när hans barn sover.

Hur har du lyckats nå ut till så många tittare?

– Mina filmer har hittat ut själva på något vis. Om du gör grejer på Youtube som engagerar folk så blir du mer exponerad.
Tips
- Du kan redigera ditt film material i din mobiltelefon eller surfplatta. Det finns olika typer av appar som är gratis att ladda ned.
- Det krävs ingen avancerad eller dyr filmutrustning. Själv använder Johan Lindeberg en filmkamera som enkelt kan monteras i förarhytten.
- Var personlig, bjud på dig själv, och prata med din publik. Ödmjukhet är ett plus. Ingen gillar en självutnämnd expert.
Men glöm inte!
- Fråga arbetsgivaren om lov om du vill filma något från din arbetsdag.
- Om du ska filma under en arbetsdag, ta reda på om din arbetsplats eller verksamheten bedrivs vid skyddsobjekt som omfattas av säkerhetsskydds- lagen.
- Be om tillstånd från personer i din omgivning som du vill filma.
Läs mer Läs mer
- Vad tjänar en maskinförare?
  Väg och ban 27 okt 2022
February 24, 2023
15:39
Sekos krav för städare: Låglönesatsning och jobbtelefon
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Höjda lägstalöner och en telefon som arbetsgivaren står för. Det kräver Seko och Fastighets när kollektivavtalet för serviceentreprenad ska förhandlas.
February 23, 2023
15:52
Tre på Skanska dog – trafikolycka i Staffanstorp förbryllar Polisen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Polisen kan inte slå fast vad som orsakade trafikolyckan i Staffanstorp, där tre anställda på Skanska avled. Men det finns en klar bild av vad som hände.

Efter en svår trafikolycka utanför Staffanstorp i december omkom tre anställda på Skanska, två män i 50-årsåldern och en man i 65-årsåldern. Ytterligare en anställd som satt i bilen skadades svårt.

Olyckan har utretts som grov vårdslöshet i trafik, vållande till kroppsskada och vållande till annans död.

Men efter utredning finns det inte längre någon misstanke om brott.

– Vi har inte kunnat fastställa orsaken till olyckan. Vi vet vad som har hänt, men vi har ingen orsak till hur det blev som det blev, säger inspektör Christer Hedlund vid Polisen i Kävlinge.
Skanskas bil på fel sida av vägen
Det var på eftermiddagen den 5 december som en mindre lastbil från Skanska Asfalt och Bergsmaterial Syd kom över på fel sida av vägen på landsväg 108 utanför Staffanstorp.

Två personbilar lyckades väja för Skanskas bil, varav den ena körde i diket.

Därefter kolliderar Skanskas bil med en tung lastbil. Lastbilen väjer och även Skanskas bil ändrar färdriktning, men trots det frontalkrockar dem.

– Kollisionen blir så pass tragisk att föraren och en passagerare i vänster baksäte avlider på plats. En passagerare fram skadas svårt och avlider senare, säger Christer Hedlund.
Skanskas bil bromsade inte
Polisen kan konstatera att lastbilen har bromsat, men kan även fastställa att Skanskas bil inte har gjort det.

Vad som fick Skanskas bil att komma över i fel körfält och inte heller bromsa förblir ett mysterium.
Bra väglag vid olyckan
Polisen har gjort tekniska undersökningar på Skanskas bil, men inte kunnat finna några brister. Det har inte heller funnits något i väder- eller väglagsförhållanden som kan förklara olyckan.

Sikten på den aktuella sträckan är dessutom god.

– Vi har heller inte uppgifter från vittnen som kan ge klarhet i varför bilen kommit ut på fel sida av vägen. Personen i bilen som har klarat sig kan inte heller ge klarhet i den biten. Han har inte haft den uppmärksamheten på föraren, säger Christer Hedlund.
Inga droger eller alkohol inblandat
Polisen har kunnat utesluta att föraren varit onykter eller påverkad av droger. Ingenting tyder heller på användning av mobiltelefon vid körningen.

Polisen har vissa teorier, men har inte kunnat styrka dessa, förklarar inspektör Christer Hedlund.

– Det har exempelvis framkommit att föraren av Skanskas bil tidigare har haft hjärtproblem, men läkare har inte kunnat fastställa att det har varit orsaken.
Skanska: ”Erbjuder stöd”
I ett mejl till Sydsvenskan skriver Skanskas tillförordnade presschef Matti Kataja att personen i Skanskas bil som överlevde olyckan ännu inte är tillbaka i arbete, men hemma från sjukhuset.

Sedan olyckan har Skanskas fokus legat på att ta hand om medarbetarna.

”Vi försöker vara extra uppmärksamma på hur kollegor mår och erbjuder stöd om det behövs”, skriver Matti Kataja i ett mejl till Sekotidningen.

Skanska genomför en intern utvärdering för att dra lärdom av hur olyckan hanterades och vad företaget kan förbättra.

”Självklart fortsätter vi att påminna varandra om riskerna med att arbeta och färdas på vägarna”, skriver Matti Kataja.
Läs mer
- Två anställda på Skanska avlidna i trafikolycka
  Väg och ban 06 dec 2022
- Dödsolycka på Hector Rail: ”Vi är bedrövade”
  Trafik 17 nov 2022
- Bill från SVT:s Husdrömmar älskar asfaltjobbet
  Väg och ban 18 jan 2023
February 21, 2023
13:23
Facket på Infranord varnar: Tågtrafiken kommer bli lidande
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Facket på Infranord varnar för att det kommer ta längre tid att få ut tekniker till spåren när konkurrenterna tar över järnvägsunderhållet.

Statliga Infranord har blivit av med stora kontrakt av underhåll av järnväg i norra Norrland, samt godsstråket genom Bergslagen.

Företaget har därför velat göra sig av med drygt 224 tjänster. Men efter förhandlingar med Seko landade det i ett varsel på drygt 100.

Att antalet blev färre var tack vare tre lokala fackliga klubbar på Infranord, menar Håkan Englund på Sekos förhandlingsorganisation på företaget.

– Klubbarna har koll på verksamheten, kontrakten, medlemmarna. Det är en styrka, säger han.
Kompetenstapp på järnvägen
Håkan Englund anser att det finns en risk att järnvägsbranschen tappar kompetens, när så många nu mister sina jobb. Han anser att järnvägsunderhållet borde förstatligas.

– En del kommer att gå till andra entreprenörer, men det vi sett tidigare är att många söker sig till andra branscher. Man vill inte behöva söka om sitt jobb efter x antal år.

Längden på de så kallade baskontrakten – som upphandlas av Trafikverket – är mellan fem och sju år. Övriga är på en kortare period.
Infranord lägger ned tio etableringar
Tio av Infranords arbetsplatser – eller så kallade etableringar – läggs ned, i Fagersta, Älvnäs, Jörn, Katrineholm, Krylbo, Ludvika, Piteå, Skellefteå hamn, Vansbro och Älvsbyn.

Det blir färre anställda på Infranords etableringar som blir kvar, i Borlänge, Hallsberg, Mellansel, Mora, Tierp, Umeå och Vännäs.
Läs mer
Till följd av de förlorade kontrakten lägger Infranord ned tio arbetsplatser längs järnvägen – eller så kallade etableringar.

Håkan Englund befarar att konkurrenterna som vunnit kontrakten inte öppnar lika många etableringar som nu stängs ned. Därför kan resenärer, gods- och tågtrafiken drabbas.

– Lägst pris och vinstmaximering är det som gäller. Det betyder att det blir färre tekniker och längre felavhjälpningstider. Det kommer att ta längre tid att få ut tekniker till spåren.
Strukton och Nrc Group rekryterar
Strukton och Nrc Group uppger för Sekotidningen att företagen inte har bestämt exakt hur många etableringar det blir, eller var någonstans de ska placeras.

”Vi kommer att ha så många etableringar som vi behöver för att uppfylla alla kontraktskraven, däribland felavhjälpningstiden”, skriver Theresa Flodman, kommunikationschef på Nrc Group.

Nrc Group kommer i alla fall att öppna en etablering inom godsstråket genom Bergslagen. Företaget har redan en etablering i Hallsberg. Det är ännu oklart hur många bantekniker som kommer att behöva rekryteras, förklarar Theresa Flodman.

”Vi ser det som en win-win-situation om vi får möjligheten att anställa och jobba tillsammans med duktiga tekniker som har tidigare erfarenhet av kontraktet och regionen”.

Strukton Rail tar över norra delen av godsstråket genom Bergslagen, och i september underhållskontraktet i norra Norrland, Boden-Holmsund. Kommunikationschefen säger att rekrytering till den etableringen pågår.

”Vi kommer att säkerställa att kontrakterade inställelsetider uppfylls oavsett var vi väljer att etablera oss”, skriver kommunikationschefen Cecilia Romare.

Godsstråket genom Bergslagen?
Järnvägsnätet trafikeras av både gods- och persontrafik, och går genom Bergslagen, Närke och Östergötland.

Nrc Group vann kontrakten över södra delen av godsstråket genom Bergslagen, som går mellan Mjölby och Frövi.

Strukton Rail tar över underhållet av den norra delen av godsstråket genom Bergslagen, från Malung i norr till Frövi i söder, från Storvik i öster och Vansbro i väster.
Företaget tar även över underhållet av järnvägssträckan Boden-Holmsund i norra Norrland.
Läs mer Läs mer
- Infranord lägger ner på flera orter
  Väg och ban 17 feb 2023
- Vann upphandling på järnvägen – måste införa besparingar
  Väg och ban 03 nov 2022
- Grävmaskin välte över man – klämdes ihjäl
  Väg och ban 17 jan 2023
9:06
Inflationen gynnar de rika
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Inflation är en lukrativ affär för de rika som blir rikare. Det skriver en medlem som arbetar i Stockholms tunnelbana.
February 20, 2023
11:15
Jag kommer att säga upp mig i dag
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Jag kommer att bli sen i dag, kom liksom inte iväg hemifrån; resonerade, ältade, vände det ena mot det andra. Men nu är det helt lent därinne i huvudet. Jag ska säga upp mig i dag, nu direkt på morgonen.

Arbetsplatsen, en gång faktiskt dräglig, har blivit kall och ogästvänlig

Jag ställer min cykel nere i garaget. Det är skitigt, överallt högar av skräp, gummisnoddar och plastband. Arbetsplatsen, en gång faktiskt dräglig, har blivit kall och ogästvänlig; ingen omsorg tas om den.

I hissen betraktar jag mig själv i spegeln. Jag kan inte hålla tillbaka ett litet triumfatoriskt leende, det liksom rycker i ena mungipan. Jag är pirrig, upprymd, men också orolig: är det verkligen så enkelt som han sa, chefen, att jag kan gå på dagen? Det betyder ju isåfall att jag snart kan vara på väg härifrån, för alltid.

Jag lägger ifrån mig breven, tar ett djupt andetag

Väl inne på kontoret byter jag om, men bara på överkroppen. Med mina privata jeans och den mörkblåa postskjortan kliver jag in i arbetet, hälsar lite förstrött på en kollega, och ställer mig sedan i sorteringen.

Jag är plötsligt vilsen, förstår inte hur att faktiskt göra detta som jag föresatt mig. Jag sorterar några brev, känner att jag håller på att dras in i apatin igen; den där uppgivna föreställningen om att jag hör hemma här, att jag inte förtjänar bättre.

Då ser jag chefen, han vandrar genom lokalen en bit bort talandes i telefon. Jag lägger ifrån mig breven, tar ett djupt andetag, och går sedan med ett slags bestämda steg mot honom.

Jag hör att han är på väg att avsluta sitt samtal, så jag vandrar strax bakom honom en liten stund, som ett barn som väntar på att få prata med pappa. Snart är han klar och jag frågar om han har tid att prata en stund inne på hans kontor. Märker att min röst är svag, nästan darrig faktiskt, och när vi i tystnad går mot kontoret bestämmer jag mig för att rycka upp mig igen, bli sådär tvärsäker och artikulerad som jag var på morgonen hemma med familjen.

Inne på chefens kontor är jag tydligare än någonsin i livet. En ventil släpper och ut väller mina tankar och mitt beslut. Chefen tycks överrumplad av min uppenbarelse, denna arbetare som plötsligt reser sig inför honom, och kan inte låta bli att le, till och med skratta.

Du vill framåt! utbrister han, samtidigt som han hämtar uppsägningspappren, det är mer än vad man kan säga om många av dina kollegor.

Visst vill jag framåt, men framför allt vill jag ju bort från denna arbetsplats

Visst vill jag framåt, men framför allt vill jag ju bort från denna arbetsplats. Och de andra, mina kollegor, de som bara gnäller utan att göra något – inte vill jag väl sätta mig till doms över dem. Jag vet hur svårt det är att rycka upp sig, har ju jobbat här i tjugo år.

Men inte en dag till. Underskriften sitter som en smäck, och chefen lägger en hand på min axel och säger: Var rädd om dig gubben. Det är omtänksamt och varmt, men samtidigt så…liksom negligerande. Precis som den här platsen som jag både har hatat och älskat.

Jag stänger dörren till den nu, och öppnar en ny.
Läs mer
- Jenny Bengtsson: Var stolt över ditt fackliga tingeltangel
  Krönika 14 jun 2022
- Po Tidholm: Hålet i vägen påminner om mitt värde som medborgare
  Krönika 17 feb 2022
- Linnea Garli: Under makadamen en trädgård
  Krönika 13 sep 2021
January 31, 2023
10:35
Sekos krav på flygplatser: Bättre villkor för övertid
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
4,4 procents löneökning och bättre villkor för den som jobbar övertid. Det är två av Sekos krav för de som jobbar på regionala och kommunala flygplatser.

Anställda på regionala och kommunala flygplatser upplever att de ofta får hoppa in och jobba korta pass. Ibland får de åka in för bara en timmes jobb.

Det ställer till det för Sekos medlemmar som hellre ser längre pass om de väl ska hoppa in och arbeta extra.

– Vi vill ha mer ordnade former för övertidsarbete. Blir man inkallad och jobbar extra ska det vara för minst tre timmars arbete, säger Sune Blomkvist, ombudsman på Seko.
Sekos krav på flygplatserna
Bättre regler kring ersättning för mertid- och övertidsarbete är därför ett av de krav Seko ställer på arbetsgivarna inom regionala och kommunala flygplatser i årets avtalsrörelse, när löner och arbetsvillkor ska omförhandlas.

Det handlar bland annat om de som jobbar på Sundsvall-Timrå Airport och Örnsköldsvik Airport.

De som arbetar på Swedavias flygplatser går under ett annat kollektivavtal som förhandlas senare i år.

Precis som i andra branscher vill facket även se en löneökning på 4,4 procent, höjda lägstalöner och högre ersättningar för exempelvis ob-tillägg.
Sobona vill ha sifferlöst avtal
De regionala och kommunala flygplatserna tillhör arbetsgivarorganisationen Sobona. De vill se mer flexibilitet.

Sobona vill inte fästa sig vid en procentsats i löneökning utan vill hellre ha ett så kallat sifferlöst avtal.

Det betyder inte att Sekos medlemmar ska bli utan löneökningar, poängterar Sobonas förhandlingschef John Nilsson.

”Det rådande samhällsekonomiska läget talar tvärtom för att det bör vara högre löneökningar än de senaste året, men hur höga bör avgöras ute lokalt hos varje arbetsgivare utifrån deras förutsättningar”, skriver han i ett mejl till Sekotidningen.
Vill inte satsa på lägstalöner
Sobona tycker att nivån på Sekos lönekrav ändå visar på ett ansvarstagande. Sobona kommer även att rätta sig efter det lönemärke som arbetsgivare och fack inom industrin kommer överens om. Det brukar sätta normen för resten av arbetsmarknaden.

En satsning på lägstalöner är Sobona däremot skeptiska till. De anser att en sådan satsning kan göra det svårare att komma in på arbetsmarknaden.

”Övriga villkorsfrågor får vi fundera över och värdera som en del i förhandlingarna”, skriver John Nilsson.
Sekos krav på flygplatser inom Sobonas område
Seko har växlat avtalskrav med arbetsgivarorganisationen för kommunala energibolag, Sobona. Nuvarande kollektivavtal löper ut 31 mars 2023.

Vad vill Seko?
- Bättre regler kring ersättning när arbetsgivaren beordrar mertid- och övertidsarbete.
- Minst 4,4 procent löneökning. Löneökningen ska i snitt som lägst vara 1 192 kronor per månad räknat per heltidsanställd.
- En särskild höjning av lägstalönerna, samt höjning av andra ersättningar i kollektivavtalen.
- Ett kollektivavtal som gäller i ett år.
Vad vill arbetsgivarna?
- En ny tidsbegränsad anställningsform för arbeten som bedrivs vid enstaka tillfällen eller över en viss säsong.
- Lägre pensionsinsättningar.
- En kollektivavtal som löper på under lång tid utan en specifik löneökning i procent. Löneökningarna ska kunna skilja sig utifrån företagens olika förutsättningar. Dock ska löneökningarna vara högre än det senaste året, anser Sobona.
- Är du osäker på om detta kollektivavtal gäller dig? Kontakta i så fall ditt närmaste Sekoombud.
Läs mer Läs mer
- Seko tar fajten för nya löner och villkor – vill höja lägsta lönerna
  Nyhet 2023-01-09T15:25:33
- Sekos krav på telekombranschen: Betalt måltidsuppehåll
  Tele 2023-01-30T14:27:57
January 30, 2023
15:04
Allt om ditt avtal och din nya lön 2023
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Här samlar vi allt om avtalsrörelsen och din nya lön. Vi rapporterar om kollektivavtalen i Sekos branscher och avtalsområden.
Läs det senaste om Avtal 2023
- Sekos krav på flygplatser: Bättre villkor för övertid
  Trafik 2023-01-31T10:35:05
- Allt om ditt avtal och din nya lön 2023
  Nyhet 2023-01-30T15:04:40
- Sekos krav på telekombranschen: Betalt måltidsuppehåll
  Tele 2023-01-30T14:27:57
Läs allt om Avtal 2023
14:27
Sekos krav på telekombranschen: Betalt måltidsuppehåll
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
4,4 procent löneökning, tydliga villkor för distansarbete – och krav på betalt måltidsuppehåll om personal saknar lunchrum. Det är några av Sekos krav på företag inom telekombranschen.

Många fälttekniker inom telekombranschen har inte tillgång till lunchrum. Teknikerna bygger och underhåller fiber och telenät, samt åtgärdar akuta fel utanför ordinarie arbetstid.

– Så här års är det värst, när det är kallt. Vi äter i bilen. Vi behöver inte bara lunchrum för att äta, vi måste ha någonstans att gå på toaletten och tvätta händerna, säger Kjell Österberg, servicetekniker på Eltel.

Nu kräver Seko att arbetstagare kompenseras för att det är på det här sättet. I årets avtalsförhandlingar, där nya arbetsvillkor och löner ska sättas, kräver man betalt måltidsuppehåll om lunchrum saknas.

Seko har i veckan bytt avtalskrav med arbetsgivarorganisationen Almega, som förhandlar kollektivavtal för företag inom telekombranschen. Företagen är bland annat Eltel, Telia, OneCo, Eltel, Transtema, och Tele2.
Maxgräns för dagligt resande
Seko ställer även krav på höjda lägstalöner, och vill se minst 4,4 procents löneökning. En maxgräns för dagligt resande i tjänsten är ett annat krav, berättar P-O Fällman, Sekos ombudsman med ansvar för telekombranschen.

– Problemet är att många reser utanför arbetstid långa sträckor till olika arbeten som ska göras. Vi måste reglera det här på något vis, säger han.

Almega kräver bland annat ökat inflytande över arbetstiden och dygnsvilan, samt ändrade villkor för övertid.

– Vi vill att det ska vara en tydlighet i dessa bitar. Till exempel hur man beräknar den genomsnittliga arbetstiden är en arbetsgivarfråga som ofta kommer upp, säger Einar Humlin, förhandlingschef för TechSverige, en bransch- och arbetsgivarorganisation som ingår i Almega.
Seko: Försämring av MBL
Ett annat förslag från Almega är att ändra regler kring MBL-förhandlingar. Arbetsgivarorganisationen vill begränsa antalet frågor som facket kan förhandla om.

– Vi ser positivt fackliga organisationer, att man har fackliga klubbar på arbetsplatser. Våra företag tycker att det fungerar väldigt bra, och vill att facket är inkluderade i förändringsarbeten. Nu vill vi ha en dialog om regelverken, som är lite föråldrade, säger Einar Humlin.

P-O Fällman är kritisk till förslaget.

– Det är en kraftig försämring av medbestämmandelagen. Vi vill stärka arbetstagarnas ställning och inflytande på arbetsplatser, inte försvaga dem.
Sekos krav på företag inom telekombranschen
Seko Seko har växlat yrkanden med arbetsgivarorganisationen för Telekomavtalet inom Almega. Nuvarande kollektivavtal löper ut 31 mars 2023.

Vad vill Seko?
- Rätt till betalt måltidsuppehåll för personal som inte har tillgång till lunchrum.
- Minst 4,4 procent löneökning. Löneökningen ska i snitt som lägst vara 1 192 kronor per månad räknat per heltidsanställd.
- En särskild höjning av lägstalönerna, samt höjning av andra ersättningar i kollektivavtalen.
- Förbättrade regler för anställda som arbetar natt och inte får 11 timmars sammanhängande dygnsvila.
- Regler för maximalt dagligt resande i tjänsten.
- Tydligare regler för distansarbete/hemarbete.
Vad vill Almega?
- Införa ett nytt avtal för hur lönerna ska sättas, ett så kallat löneprocessavtal.
- Ändra och förtydliga regler kring MBL-förhandlingar, begränsa antalet frågor som kan förhandlas.
- Ändra viloregler för dygns- och nattvila.
- Arbetstiden ska stämmas av under en genomsnittlig sexmånadersperiod i stället för under en fyramånadersperiod.
Är du osäker på om detta kollektivavtal gäller dig? Kontakta i så fall ditt närmaste Sekoombud.
Läs mer
January 27, 2023
14:24
Det här är Sekos krav på energiföretagen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Mer pengar till dem som jobbar i beredskap och hälsokontroller för alla. Det är två av Sekos krav på arbetsgivare inom energibranschen.

Fler semesterdagar och högre ersättning till dem som har beredskap i jobbet. Det är två av de krav som facket ställer på arbetsgivare i energibranschen.

Det handlar exempelvis om de som jobbar på företag som Vattenfall, EON och Skellefteå Kraft.
Hälsokontroll för alla
I årets avtalsförhandlingar om nya arbetsvillkor och löner vill Seko även att alla som jobbar på energiföretag ska få regelbundna hälsoundersökningar.
Läs mer
- Här är Sekos krav på kommunala energibolag
  Energi 2023-01-27T14:09:04
Nu är det framför allt endast de som klättrar i master och jobbar treskift som får det.

– Det är ett farligt jobb och med regelbunden hälsokontroll med provtagning kan man tidigt upptäcka tidiga tecken på ohälsa, sjukdom och förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen, säger Ulrika Nilsson, avtalssekreterare på Seko.
Ulrika Nilsson, avtalssekreterare på Seko. Bild: Alan Kartal/Seko
Hon leder förhandlingarna med Energiföretagens arbetsgivareorganisation (EFA).
Vill inte ha otrygga jobb
Seko ställer även krav på kraftigt höjda lägstalöner och vill se minst 4,4 procents löneökning.

Arbetsgivarna kräver å sin sida ökat inflytande över arbetstiden, ändrade villkor för övertid och en ny, kortare anställningsform.

– I grunden är vi inte positiva till fler otrygga anställningar, säger Ulrika Nilsson.
Ska locka fler till energibranschen
Enligt Tomas Torstensson som är vd för Energiföretagens arbetsgivareförening har branschen en stor utmaning med kompetensförsörjning.

– Vi behöver attrahera fler till branschen. Här är avtalen en viktig pusselbit där vi behöver se till att underlätta anställningar av människor till branschen, säger Tomas Torstensson.

I övrigt är han sparsam med kommentarer kring avtalsförhandlingarna.

– Vi kommer att återkomma i förhandlingarna med vår reaktion på Sekos yrkanden, säger han.
Sekos krav på energiföretagen
Seko har växlat avtalskrav med arbetsgivarorganisationen för energiföretag, Energiföretagens arbetsgivareförening (EFA). Nuvarande kollektivavtal löper ut 31 mars 2023.

Vad vill Seko?
- Fler semesterdagar, ökad ersättning vid beredskap och bättre företagshälsovård.
- Minst 4,4 procent löneökning. Löneökningen ska i snitt som lägst vara 1 192 kronor per månad räknat per heltidsanställd.
- En kraftig höjning av lägstalönerna, samt höjning av andra ersättningar i kollektivavtalen.
- Ett kollektivavtal som gäller i ett år.
Vad vill arbetsgivarna?
- Ökat inflytande över arbetstiden.
- Förändrade villkor för övertidsersättning.
- En ny, kortare anställningsform.
Läs mer Läs mer
- Seko tar fajten för nya löner och villkor – vill höja lägsta lönerna
  Nyhet 2023-01-09T15:25:33
- Elmontör brännskadad i olycka: ”Något har brustit”
  Energi 2022-10-28T14:27:56
- Branschens egna ord – så löser vi energikrisen
  Energi 2022-09-27T10:30:33
14:09
Här är Sekos krav på kommunala energibolag
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
4,4 procents löneökning och stopp för att ändra schemat med kort varsel. Det är två av kraven Seko ställer på kommunala energibolag i årets avtalsrörelse.

Sekos medlemmar tycker att det är ett växande problem att arbetsgivare på kommunala energibolag ändrar arbetstiderna.

Den som är schemalagd på dagtid kan behöva gå över till att jobba kvällstid med bara ett par veckors förvarning.
Läs mer
- Det här är Sekos krav på energiföretagen
  Energi 2023-01-27T14:24:49
Nu vill Seko få stopp på det genom att slopa rätten för arbetsgivaren att förskjuta arbetstiden.

Det är ett av de krav som facket ställer i årets avtalsförhandlingar om nya arbetsvillkor och löner.
Ulrika Nilsson, avtalssekreterare på Seko. Bild: Alan Kartal/Seko
– Man ändrar arbetstiden med kort varsel och då blir det svårare att få ihop vardagen, säger Ulrika Nilsson, avtalssekreterare på Seko.
Växlat avtalskrav med Sobona
I veckan har Seko bytt avtalskrav med arbetsgivarorganisationen Sobona, som förhandlar kollektivavtal för kommunala energibolag.

Bland dessa finns exempelvis Mälarenergi, Borås energi och Växjö energi.

Förutom en löneökning på 4,4 procent och höjda lägstalöner vill Seko se förbättringar inom pension, företagshälsovård, beredskap och semester.
Sobona vill ha sifferlöst avtal
Arbetsgivarna vill i stället se mer flexibilitet. Arbetsgivarorganisationen Sobona vill inte fästa sig vid en procentsats i löneökning utan vill hellre ha ett så kallat sifferlöst avtal.

Det betyder inte att Sekos medlemmar ska bli utan löneökningar, poängterar Sobonas förhandlingschef John Nilsson.

”Det rådande samhällsekonomiska läget talar tvärtom för att det bör vara högre löneökningar än de senaste året, men hur höga bör avgöras ute lokalt hos varje arbetsgivare utifrån deras förutsättningar”, skriver han i ett mejl till Sekotidningen.
Vill inte satsa på lägstalöner
Sobona tycker att nivån på Sekos lönekrav ändå visar på ett ansvarstagande.

Sobona kommer även att rätta sig efter det lönemärke som arbetsgivare och fack inom industrin kommer överens om. Det brukar sätta normen för resten av arbetsmarknaden.

En satsning på lägstalöner är Sobona däremot skeptiska till. De anser att en sådan satsning kan göra det svårare att komma in på arbetsmarknaden.

”Övriga villkorsfrågor får vi fundera över och värdera som en del i förhandlingarna”, skriver John Nilsson.
Sekos krav på Sobona
Seko har växlat avtalskrav med arbetsgivarorganisationen för kommunala energibolag, Sobona. Nuvarande kollektivavtal löper ut 31 mars 2023.

Vad vill Seko?
- Likvärdig pensionsinsättning, slopad rätt för arbetsgivaren att förskjuta arbetstiden samt förbättringar inom företagshälsovård, beredskap och semester.
- Minst 4,4 procent löneökning. Löneökningen ska i snitt som lägst vara 1 192 kronor per månad räknat per heltidsanställd.
- En särskild höjning av lägstalönerna, samt höjning av andra ersättningar i kollektivavtalen.
- Ett kollektivavtal som gäller i ett år.
Vad vill arbetsgivarna?
- En ny tidsbegränsad anställningsform för arbeten som bedrivs vid enstaka tillfällen eller över en viss säsong.
- Lägre pensionsinsättningar.
- En kollektivavtal som löper på under lång tid utan en specifik löneökning i procent. Löneökningarna ska kunna skilja sig utifrån företagens olika förutsättningar. Dock ska löneökningarna vara högre än det senaste året, anser Sobona.
Är du osäker på om detta kollektivavtal gäller dig? Kontakta i så fall ditt närmaste Sekoombud.
Läs mer Läs mer
- Seko tar fajten för nya löner och villkor – vill höja lägsta lönerna
  Nyhet 2023-01-09T15:25:33
- Branschens egna ord – så löser vi energikrisen
  Energi 2022-09-27T10:30:33
- Så får du rätt vård vid elolycka
  Energi 2022-06-08T09:58:52
13:13
Hot och våld får tågvärdar att lämna yrket
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Hot och våld är vardag för flera av Sekos yrkesgrupper, konstaterar Arbetsmiljöverket i en ny rapport. Ola Brunnström är huvudskyddsombud på Pågatågen. Hans arbetskamrater tillhör de mest utsatta.

Hot och våld blir ett allt större problem för Sekos medlemmar. Särskilt gäller det tågvärdar och vårdare inom Sis verksamheter, två yrken som Arbetsmiljöverket granskar i sin senaste rapport.

I de allra värsta situationerna har kundvärdar på Pågatågen fällts till marken under sparkar och slag. Men det är inte fysiskt våld som är deras största vardagsproblem, tycker lokföraren och skyddsombudet Ola Brunnström.

Hans kollegor blir förolämpade och trakasserade. De kan bli spottade i ansiktet och framför allt hotade.

– Hoten är extremt begränsande. Man blir nedbruten och en del kundvärdar känner att de måste sluta med sitt jobb och söka sig någon annanstans, säger Ola Brunnström.
Vill förbjuda ensamarbete
I december anmälde han Pågatågens underleverantör VR Sverige till Arbetsmiljöverket. Han begärde ett förbud för ensamarbete i tågen på en viss sträcka och mellan tider då många rapporterar att kunder blivit hotfulla.

Kundvärdarna på den sträckan kan inte gå igenom hela tåget, eftersom det består av flera sammankopplade fordon. För att komma in i en annan del måste personalen ut på perrongen, så händer något under resan kan de inte hjälpa varandra.

Hoten är extremt begränsande. Man blir nedbruten och en del kundvärdar känner att de måste sluta med sitt jobb
Ola Brunnström, huvudskyddsombud

Eva Karsten är projektledare på Arbetsmiljöverket och står bakom den senaste rapporten. Hon håller med om att ensamarbete ökar riskerna för gruppen.

– Det är alltid en bra strategi att som arbetstagare ha en kollega. Det skapar en grundtrygghet så att du kan tackla situationen bättre och smidigare när det finns risk för hot.

Eva Karsten menar att det finns en risk för att flera våldsutsatta yrken kommer att tappa personal framöver, eftersom det blir allt svårare att rekrytera. En av anledningarna är att resurserna inte matchar de krav som arbetsgivarna ställer.
Tekniska lösningar ersätter inte
Det finns andra försök att lösa problemet än att anställa fler. På Pågatågen har man satsat på tekniska lösningar som kroppskameror, larmknappar till ett väktarbolag och övervakningskameror ombord.

Eva Karsten resonerar att en annan möjlighet kan vara att ändra på systemet och sköta viseringen redan innan folk går ombord på tåget. Det är nämligen ofta när det blir problem med biljetterna som de mest hotfulla situationerna uppstår.

Men Ola Brunnström menar att det viktiga för tågvärden är att kunna få hjälp av en kollega omgående.

– En övervakningskamera hjälper om du ska polisanmäla en händelse. Men de anställda behöver kunna få skydd direkt i situationen.
Hot och våld i Sekos branscher
Arbetsmiljöverkets rapport berör flera yrkesgrupper, HVB-hem (hem för vård eller boende) och LSS-boenden (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade), Sis (Statens institutionsstyrelse) kollektivtrafiken, kriminalvården och butikskontrollanter.

Seko har i veckan släppt en egen rapport om hot och våld inom Kriminalvården, ”Kriminalvården är i kris”.
Läs mer Läs mer
- Fortsatt hot och våld på tågen: ”Svårt att komma åt”
  Arbetsmiljö 2022-04-11T09:15:48
- SJ inför kroppskameror – ska förhindra hot och våld
  Nyheter 2021-09-22T16:47:18
January 26, 2023
11:03
Tågvärdar får vara kvar – kameraprojekt pausas
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Avvecklingen av tågvärdar på Stockholms pendeltåg pausas. ”En delseger”, säger Rainer Andersson vid Seko Pendelklubben.

Det har varit starka protester mot beslutet att låta MTR ersätta tågvärdar på Stockholms pendeltåg med kameror.

Nu kommer beskedet att avvecklingen pausas, efter ett beslut i Region Stockholms trafiknämnd.

– En delseger för oss, säger Rainer Andersson som är ordförande för tågvärdarnas fackklubb, Seko Pendelklubben.

– Utan de aktiviteter som Pendelklubben och andra har haft sista året så hade det här aldrig kommit i fråga. Många kollegor är glada över det här.
Rainer Andersson, ordförande för Seko Pendelklubben. Bild: Mats Wingborg Kameraprojekt utreds
Seko Pendelklubben har bland annat menat att säkerheten äventyras när en ensam lokförare ska ta hand om ett helt tåg med upp till 1 800 passagerare.

Nu ska en utredning göras för att avgöra hur säkerheten och tillgängligheten i pendeltågstrafiken påverkas. Det uppger trafikborgarrådet Anton Fendert (MP) till Dagens Nyheter.
Då ska utredningen vara klar
Utredningen ska göras av trafikförvaltningen och granskas av en utomstående konsult.

– Det här ska göras skyndsamt och det ska göras under det här första halvåret, säger Anton Fendert (MP) till SVT Nyheter Stockholm.
Läs mer
- Mälartåg ska köras utan tågvärdar
  Trafik 2022-12-08T09:52:37
- Tågvärdarna skrotas – lokföraren Carina säger upp sig
  Trafik 2022-08-30T14:20:14
- Slopandet av tågvärdar ska pausas – men MTR fortsätter kamerasatsning
  Trafik 2022-10-31T16:04:39
January 25, 2023
15:40
Södra Skog om dödsolyckan: ”Gjort en riskanalys”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Järnvägsföretaget Hector rail hade varnat pappersmassabruket Södra om järnvägskorsningen innan dödsolyckan skedde. Men inget hann göras åt riskerna på platsen.

Under en längre tid larmade järnvägsföretaget Hector rail om den farliga korsningen på pappersmassabruket Södra Cell i Värö, utanför Varberg. Flera anställda hade varit nära att bli påkörda av timmerbilar.
Läs mer
- Trots larmen om korsningen – anställd kördes ihjäl av lastbil
  Trafik 2023-01-25T15:40:15
Till slut beslöt Södra att något skulle göras åt riskerna vid den obevakade plankorsningen, som saknade bommar, ljus och ljudsignal. Men då inträffade vad Hector rail fruktat mest, en dödsolycka.

Olyckan skedde vid 13-tiden den 16 november. Ett tågsätt fjärrstyrdes av Samuel, en 43-årig lokförare. Han stod helt oskyddad på ett fotsteg på godsvagnen när en timmerbil av oklar anledning inte stannade vid korsningen och körde på honom.

– Vi hade inlett en process för att se över den här plankorsningen och stärka säkerheten. Den tragiska olyckan visar att det hade behövts insatser där, säger Peter Karlsson, som är affärsområdeschef för Södra Skog. 
”Korsningen levde upp till regler”
Peter Karlsson påpekar att plankorsningen levde upp till alla lagar och regler.

– Varje olycka är en för mycket, men den här olyckan skulle aldrig hända, säger han. 

Vid den aktuella platsen finns i dag en vägvakt som övervakar den, bommar och trafikljus. Det är en tillfällig lösning.  
Plankorsningen har fått tillfälliga bommar och ljussignal. Det finns även en vägvakt som övervakar trafiken på industriområdet. Bild: Maja Kristin Nylander
Varför har man inte bommar, ljus- och ljudsignal vid obevakade plankorsningar som regel. Trafikverket har en nollvision kring dödsolyckor, och ett pågående arbete för att bygga bort plankorsningar som myndigheten ansvarar över. Varför har inte Södra det?  

– Hälsa och säkerhet är vår absoluta prioritet. Medarbetare ska absolut lita på att de har en trygg arbetsplats och därför gör vi riskanalyser löpande på alla våra plankorsningar. Det har vi gjort på den här platsen. Riskanalysen som påbörjats kunde ha mynnat ut i att vi satt upp bommar.  

  Det kan tolkas som att säkerheten inte har prioriterats, med tanke på att Hector rail lämnat in fem rapporter och uppmanat Södra att göra något åt korsningen, har du någon förståelse för det?

– Jag kan förstå det, men vi hade gjort just en riskanalys på området och var i en process för att stärka säkerheten, säger Peter Karlsson, och fortsätter: 

 – Det är tyvärr så att olyckor händer. Det är en tragisk olycka och vi gör allt för att förebygga olyckor.  

 Men Hector hade ju varnat om att en olycka kunde ske på grund av bristande säkerhet, då kanske den kunde ha förhindrats?  

– Korsningen levde upp till de lagar och regler som finns för säkerheten. Vi tror att alla olyckor kan förhindras och arbetar ständigt med att förebygga dem. Efter olyckan har ett intensivt arbete pågått för att utreda situationen på platsen och vid övriga plankorsningar inom Södras område.

 Kunde den här olyckan ha förhindrats om det funnits bommar?  

– Det är inget som vi ska spekulera i. Olyckan utreds just nu av Arbetsmiljöverket, polisen och Haverikommissionen. Vi får se vad deras utredningar landar i, säger Peter Karlsson. 
Läs mer
- Dödsolycka på Hector Rail: ”Vi är bedrövade”
  Trafik 2022-11-17T16:41:06
- Åklagaren efter dödsolyckorna: ”Fler kommer att dö om inget görs”
  Trafik 2022-12-22T13:25:18
- Fem dödsolyckor på godsbolag inom spårtrafiken
  Trafik 2022-12-22T13:27:34
Södra
Södra ägs av omkring 52 000 medlemmar som har skog i södra Sverige. Det är en ekonomisk förening med fyra affärsområden.
Södra cell är en producent av pappersmassa, biobränsle, el och fjärrvärme.
Södra skog köper in skogsråvara och levererar den till Södras industrier.
Södra Wood är ett sågverk.
Södra Innovation fokuserar på kommersialisering och affärsutveckling inom Södra.
Läs mer
 
15:40
Trots larmen om korsningen – anställd kördes ihjäl av lastbil
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
En lokförare dog i en korsning på ett industriområde utanför Varberg. Trots flera varningar om riskerna vid platsen agerade inte skogsindustrikoncernen i tid för att förhindra olyckan.

Under en längre tid larmade järnvägsföretaget Hector rail om den farliga korsningen på pappersmassabruket Södra Cell i Värö, utanför Varberg. Flera anställda hade varit nära att bli påkörda av timmerbilar.
Läs mer
- Södra Skog om dödsolyckan: ”Gjort en riskanalys”
  Trafik 2023-01-25T15:40:38
Till slut beslöt Södra att något skulle göras åt riskerna vid den obevakade plankorsningen, som saknade bommar, ljus och ljudsignal. Men då inträffade vad Hector rail fruktat mest, en dödsolycka.

– Det är tragiskt. Man borde ha gjort något tidigare, säger Björn Nettervik, säkerhetschef på det svenska privatägda järnvägsföretaget.

Han har jobbat på järnvägen i drygt 40 år och beskriver olycksdagen som den absolut värsta i hans yrkesliv.

– Det var otroligt tungt. Tack och lov behövde jag inte se kroppen med egna ögon. Men jag var där och på något sätt var det ändå bra att få se olycksplatsen, säger Björn Nettervik.
Säkerhetschefen: Stort misslyckande
Olyckan skedde vid 13-tiden den 16 november. Ett tågsätt fjärrstyrdes av Samuel, en 43-årig lokförare. Han stod helt oskyddad på ett fotsteg på godsvagnen när en timmerbil av oklar anledning inte stannade vid korsningen och körde på honom.

– Även om jag inte kan hållas personligt ansvarig för olyckan, så känns det som ett stort misslyckande. Att jag har misslyckats med min absoluta huvuduppgift. Att vår personal ska komma hem hela från sitt arbete, säger Björn Nettervik.
Så här står anställda när godsvagnar backas av lokförare genom fjärrstyrning. Det var vid den här plankorsningen som dödsolyckan i november förra året skedde.
En förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott pågår vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Polisen, Arbetsmiljöverket och Haverikommissionen utreder olyckan parallellt.
Lokförarkollegan nära att köras på
När Sekotidningen är på plats i början av januari är plankorsningen bevakad av en vägvakt. Det finns också tillfälliga bommar och ljussignaler. Någon form av permanent lösning är på gång. Det tycker lokföraren Joel Nilsson är bra.

– Det var obehagligt innan Södra gjorde något åt korsningen. Jag har varit med om många lastbilar som inte stannat för mig. Jag har behövt nödbromsa, säger han.

Joel Nilsson känner samtidigt trygg med arbetet när han står på fotsteget.

– Att backa tåg på vagnens fotsteg är farligt men så länge man vet riskerna, är medveten om konsekvenserna och inte tar genvägar så fungerar det bra för mig.
Joel Nilsson, är lokförare på Hector rail, och medveten om riskerna vid plankorsningar. Bild: Maja Kristin Nylander. Växling, vad är det?
Växling är ett färdsätt för att flytta spårfordon, såsom godståg. Det utförs vanligtvis på bangårdar eller industriområden. Arbetet innebär bland annat hopkoppling av vagnar till nya tågsätt. Men det kan också gå ut på att förflytta tågsätt.

Arbetet kan utföras av bland annat lokförare, växlingsförare, radioloksoperatör eller signalgivare. När tågsätt förflyttas via fjärrstyrning står man oftast ute på ett fotsteg för att ha uppsikt i färdriktningen.
Läs mer Fem dödsolyckor vid godsbolag
Sedan 2018 har totalt fem anställda mist livet på godsbolag. Det har också inträffat flera olyckor och situationer som kunnat leda till olycksfall.

Arbetet är ett av de farligaste jobben i Sverige, konstaterar många inom branschen. Jobbet görs i ett system som härstammar från 1800-talet och riskerna är stora vid plankorsningar, framför allt de som är obevakade.

– Drömmen är att det skulle finnas bommar överallt. Det är det säkraste, säger Conny Roos, huvudskyddsombud på Hector rail.
Conny Roos, huvudskyddsombud på Hector rail. Bild: Maja Kristin Nylander.
Samtidigt kan godstågen inte backas på något annat vis. Det finns ingen plats där tågsättet kan vända, och det går heller inte att ersätta föraren med någon teknisk lösning, förklarar Conny Roos.

– Tyvärr. Alla regler säger att man ska stå med uppsikt i färdriktningen. Det är svårt att lösa på annat sätt. Vad som är viktigt är att anmäla alla olyckor och tillbud, så att plankorsningar kan byggas om.
”Vi behöver mer samverkan”
Alexander Weinfors, ordförande i Sekos branschorganisation Spårtrafik, reagerar på att Södra först efter dödsolyckan gjorde något åt riskerna vid plankorsningen.

– Ett liv ska inte behöva krävas för att åtgärder görs, säger han.

Det behövs mer samverkan på godstransport inom spårtrafiken för att få bukt med farliga arbetssätt och plankorsningar, anser Alexander Weinfors. Dessutom borde tillsynsmyndigheterna Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket skärpa säkerhetsnivån.

– Det vore bra om förändringar krävs för hela branschen, och att det inte bara läggs krav på specifika företag, säger Alexander Weinfors.

Ett exempel på ett slags förbud som gäller för en hel bransch, är den om att sopbilar inte får backas med en fotplatta nedfälld. Det är inte tekniskt möjligt.

– Man måste fråga sig om arbetsmomentet att stå på ett fotsteg på ett godståg skulle tillåtas att göras om det var ett helt nytt arbetssätt inom branschen. Jag tror inte det, säger han.

Peter Karlsson, som är affärsområdeschef för Södra Skog, säger att företaget hade gjort en riskanalys.

– Vi hade gjort en riskanalys på området och var i en process för att stärka säkerheten, säger han, och fortsätter: 

 – Det är tyvärr så att olyckor händer. Det är en tragisk olycka och vi gör allt för att förebygga olyckor.  
Läs mer
- Dödsolycka på Hector Rail: ”Vi är bedrövade”
  Trafik 2022-11-17T16:41:06
- Fem dödsolyckor på godsbolag inom spårtrafiken
  Trafik 2022-12-22T13:27:34
- Åklagaren efter dödsolyckorna: ”Fler kommer att dö om inget görs”
  Trafik 2022-12-22T13:25:18
- Familjen vill att signalgivaren Nisses död blir väckarklocka för branschen
  Arbetsmiljö 2021-12-01T14:30:19
January 24, 2023
11:32
Telia drar ner på personal
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Omkring 150 personer i Sverige ska sägas upp från Telia. Facket har inlett förhandlingar med arbetsgivaren.

Det är inte klart än vilka yrkesgrupper det rör sig om. Förhandlingar med Sekos fackliga organisation pågår.

– Bakgrunden är den förändringsresa som hela Telia Company befinner sig på. Den berättade vi om redan 2021, säger Irene Krohn, presschef på Telia.
Telia genomför besparingar
Fram till 2025 ska hela koncernen Telia Company göra besparingar på fyra miljarder kronor. Antalet medarbetare ska årligen minska med omkring 1 000, både konsulter och fastanställda.

– Det går enligt plan, konstaterar Irene Krohn.
Finns omställningsavtal
Mellan åren 2018 och 2022 har antalet anställda på Telia Companys dotterbolag Telia Sverige gått från 5 168 till 4 135.

– Det är aldrig kul när vi blir färre. Det är fler befattningar denna gång jämfört med tidigare år, men jag kan inte säga mer än så nu, säger Sekos klubbordförande på Telia, Rickard Wäst.

Han nämner att Telia Sverige och Seko har ett omställningsavtal för dem som blir uppsagda. Fackets fokus är att det inte ska bli någon ökad arbetsbelastning eller försämrad arbetsmiljö för dem som blir kvar.
Anställda på Telia Sverige
2018: 5 168

2019: 4 733

2020: 4 552

2021: 4 456

2022: 4 135
Läs mer
July 08, 2022
15:34
”Arbetslivskriminaliteten göder organiserad brottslighet”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Den växande arbetslivskriminaliteten måste bekämpas med samhällets fulla styrka. Socialdemokraterna driver en benhård politik mot fusk och brottslighet i arbetslivet medan de högerkonservativa partierna vill bevara och i värsta fall fördjupa grova systemfel.

Runtom i landet vittnar våra medlemmar om hur arbetslivskriminalitet breder ut sig på svensk arbetsmarknad. Arbetslivskriminaliteten göder den organiserade brottsligheten och dränerar välfärden och våra trygghetssystem på resurser.

Den hotar på så vis allas vår trygghet.

Konkret handlar arbetslivskriminaliteten om människor i utsatt ställning som luras på löner, om omänskliga arbetsvillkor och om arbetsplatser som är direkt farliga för liv och hälsa.

Kampen mot arbetslivskriminaliteten är en vattendelare i svensk politik. Det syns i den politik som partierna för fram.
Vägvalet
I höst står Sverige inför ett vägval.

Socialdemokraterna har skärpt upp reglerna för arbetskraftsinvandring, inrättat Sveriges två första regionala center mot arbetslivskriminalitet och fördubblat straffen för de som utnyttjar illegal arbetskraft.

Kampen mot arbetslivskriminaliteten ska växlas upp.

Men man ska också vara ärlig med vidden av de problem vi tar oss an. Mer behöver göras och Socialdemokraternas budskap är tydligt: kampen mot arbetslivskriminaliteten ska växlas upp.
45 konkreta åtgärder
Den 1 juli lanserade därför den socialdemokratiska regeringen en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet med 45 konkreta åtgärder. Det handlar bland annat om:
- Fortsatt uppskärpning av reglerna för arbetskraftsinvandring
- Inrättandet fler regionala centren mot arbetslivskriminalitet
- En översyn om hårdare krav på företag i RUT- och ROT-systemet
På andra sidan är intresset för dessa frågor i bästa fall pliktskyldigt ljummet.

På andra sidan i politiken är intresset för dessa frågor i bästa fall pliktskyldigt ljummet, i värsta fall kantat av aktivt motstånd.

I sin över 60-sidiga valplattform nämner inte Sverigedemokraterna arbetslivskriminalitet en enda gång och partiet har i riksdagen röstat nej till att ge regionala skyddsombud tillträde till fler arbetsplatser.
Moderaternas naivitet
I samma politiska hörn, hos Moderaterna, lever och frodas dessutom Reinfeldt-erans naivitet inför arbetslivskriminaliteten.

Moderaterna försvarade länge med näbbar och klor det system för arbetskraftsinvandring som bidragit till grovt utnyttjande av utländsk arbetskraft. De vill fortfarande inte att arbetskraftsinvandring begränsas till yrken där det faktiskt råder brist på arbetskraft.

Moderaterna försvarade länge det system som bidragit till grovt utnyttjande av utländsk arbetskraft.

I fyra år i rad har Moderaterna dessutom motionerat i riksdagen om att återinföra Lex Laval – en särskild antifacklig gräddfil där staten begränsar fackens möjlighet att med strejk kräva svenska kollektivavtal för arbetar till utländska företag som har verksamhet i Sverige. Det kan endast beskrivas som ett uttryckligt hån mot svenska arbetare och svenska företagare.
Valets direkta effekter
Valet i höst kommer få direkta effekter på kampen mot den växande arbetslivskriminaliteten.

Med Ulf Kristersson vid rodret får vi en regering som inte bara blundar för problemen utan också hotar att återinföra de systemfel som utgjort en grogrund för arbetslivskriminalitet i Sverige.

I direkt kontrast till detta står Socialdemokraterna som driver en benhård politik som tar arbetslivskriminaliteten på allvar och gör det som krävs.
- Gabriella Lavechcia Förbundsordförande Seko
- Johan Danielsson Bostads- och biträdande arbetsmarknadsminister
- Tobias Baudin Partisekreterare Socialdemokraterna
Läs mer
- Gabriella Lavecchia: Lyft fram orättvisorna och bekämpa dem
  Kongress 2021 2021-06-09T19:11:07
- Nu styrs arbetskraftsinvandringen upp
  Debatt 2022-06-21T10:17:09
- Seko i manifestation mot kriminella byggföretag
  Väg och ban 2022-05-30T13:02:56
July 01, 2022
8:38
Många Sis-anställda utsatta för våld
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Var tredje Sekomedlem på Sis-hem har utsatts för våld på jobbet. Nu kräver facket en rejäl satsning på personalen.

Över hälften av alla Sekomedlemmar på Statens institutionsstyrelse (Sis) har hotats på jobbet det senaste halvåret.

Var tredje har blivit utsatt för våld av ungdomar eller klienter. Det visar en ny rapport från Seko.
Underbemannade ungdomshem
Hoten och våldet beror enligt facket på att personalen är underbemannad och inte har tid att prioritera vården.

Samtidigt hamnar ungdomar med helt olika behov på samma avdelning på grund av platsbrist.

– Det blir som en tryckkokare. Om du samlar de här killarna och tjejerna på samma ställe i en sorts förvaring trots olika behov är det klart att det smäller, säger Gabriella Lavecchia, Sekos förbundsordförande.
Gabriella Lavecchia, förbundsordförande för Seko. Bild: Anna Ledin Wiren Många på Sis saknar rätt utbildning
I undersökningen framkommer det också att många anställda inte har erfarenhet och rätt utbildning.

– Det behövs en rejäl satsning på personalen för att hot- och våldssituationen och ensamarbetet ska minska, säger Gabriella Lavecchia.
Sis: För mycket incidenter
Robert Stenbom som är HR-direktör på Sis konstaterar att det sker för mycket incidenter med hot och våld.

– Det här är en av de saker vi måste få bukt med. Det är ett hinder för att kunna rekrytera och behålla personal, säger han.
Robert Stenbom, HR-direktör på Statens institutionsstyrelse (Sis). Bild: Pressbild Sis
Det är väldigt hård konkurrens just nu om personal med rätt kompetens, förklarar Robert Stenbom.
Ser över säkerheten på Sis-hem
Sis jobbar systematiskt med att höja säkerheten genom att bland annat säkerhetsklassa institutioner och se över utbildningen i konflikthantering.

– Hög säkerhet och god vård behöver inte stå i motsats till varandra. Ska vi ha en bra arbetsmiljö behöver vi ha en god säkerhet, säger Robert Stenbom.

Han poängterar att 71 procent av ungdomarna på Sis-hemmen förra året uppgav att de fick mycket eller ganska mycket hjälp med sina problem.

– Sedan måste vi ta på allvar att Seko har medlemmar som inte tycker att de har rätt förutsättningar.
Hot och våld på Sis-hem
21 procent av personal som är medlemmar i Seko får utföra arbetsuppgifter ensamma med ungdomar/klienter, trots att föreskrifterna säger att det ska göras av två medarbetare.

55 procent har hotats av en ungdom/klient det senaste halvåret.

31 procent har utsatts för fysiskt våld det senaste halvåret.

Undersökningen gjordes med Sekos medlemmar på Statens institutionsstyrelse (Sis). 45 procent av de tillfrågade deltog i undersökningen (398 personer).

Källa: Medlemsundersökning av Seko 2022
Läs mer
8:09
Så påverkar nya las statens arbetsplatser
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Seko och Arbetsgivarverket har kommit överens om hur nya lagen om anställningsskydd (Las) ska implementeras på det statliga området.

Seko har medlemmar på alla statliga myndigheter, som universitet, högskolor, myndigheter i rättsväsendet och museer.

Den 1 oktober ändras lagen om anställningsskydd (las). Från Seko och de övriga facken inom staten har det kommit kritik om att de inte varit inblandade i processen som ledde fram till nya las.

Utmaningarna inom staten skiljer sig från det privata näringslivets, menade de. Till exempel har staten redan vissa specialregler för turordning.

Facken inom staten och Arbetsgivarverket har nu förhandlat och hittat lösningar ur ett statligt perspektiv.
”Innehåller bättre regler än i Las”
Enligt Sekos Helen Thornberg, förhandlingsansvarig för det statliga avtalsområdet, innehåller överenskommelsen med Arbetsgivarverket bättre regler vid arbetsbrist än i las.

”Det går inte längre att anställa medlemmar på korta tidsbegränsade anställningar med stöd av anställningsförordningen samt att motsvarigheten till de tre olika studiestöden som införs på övriga sektorer införs även på statliga området”, säger hon i en kommentar. 

Seko har hela tiden varit kritiskt till förändringarna av lagen om anställningsskydd.

”Nu har politiken beslutat om att förändra las och en majoritet av LO:s förbund har fattat beslut om ett huvudavtal för privat sektor. Då är vårt uppdrag att utifrån nya förutsättningar göra det så bra som möjligt för våra medlemmar på statlig sektor,” säger Mats Ekeklint, avtalssekreterare på Seko i en kommentar.
Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint Bild: Karin Lindgren Strömbäck Ändringar av turordningsregler inom staten
Enligt nya lagen om anställningsskydd (las) som börjar gälla den 1 oktober ska arbetsgivare få undanta tre personer från turordningen vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det gäller oavsett storlek på företaget. Men i statlig sektor ska den regeln inte gälla hos arbetsgivare som har färre än 50 anställda.

På myndigheter med 50 anställda eller fler får tre personer undantas, men bara en gång var sjätte månad. Inte som i privat sektor, där sådana undantag ska få göras en gång var tredje månad.
Läs mer Läs mer
- Seko går emot LO-majoriteten om nya las
  Nyhet 2021-11-10T13:01:53
June 30, 2022
9:16
Tåg i Bergslagen kan drabbas av personalbrist
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Det finns inga krav på att personalen ska följa med till nya arbetsgivaren när Tåg i Bergslagen upphandlas. Nu befarar Seko att tågen kan drabbas av personalbrist.

Sedan 2016 sköter SJ drift och underhåll av Tåg i Bergslagen. I höstas hoppade SJ av avtalet i förtid. Nu upphandlas en ny operatör för att börja köra tågen 2024.

Seko riktar stark kritik mot upphandlingen. Det finns inget krav på att den nya arbetsgivaren ska ta över personalen.

– Det innebär att alla får söka om sina jobb. Men vem söker ett jobb utan att veta vilket kollektivavtal som ska gälla? säger Martin Alnebring, ordförande för Seko Spårtrafik.
Oro för personalbrist på tåg
Han drar en parallell till tågtrafiken i Mälardalen, när MTR tog över trafiken från SJ. Då fick många tåg ställas in på grund av personalbrist.

– De som har gått till MTR Mälartåg i efterhand gick först inte dit förrän kollektivavtal och alla förutsättningar fanns på plats, säger Martin Alnebring.

Nu befarar Seko att Tåg i Bergslagen kan drabbas av personalbrist.

– En ny operatör kommer att stå inför att man inte har personal när trafiken väl drar i gång. En situation som är skapad av ansvariga politiker, säger Martin Alnebring.
”Trodde det var praxis”
När Sekotidningen kontaktar Tåg i Bergslagens styrelseordförande, Tommy Levinsson (S), känner han inte till att det saknas ett krav på verksamhetsövergång i upphandlingen.

– Det där en fråga vi inte har diskuterat i styrelsen. Vi har haft vissa saker vi ska tänka på, men det här trodde jag var praxis i branschen, säger Tommy Levinsson.

Han är medveten om att det finns personalbrist bland exempelvis lokförare.

– Vi har ett stort problem i branschen och då borde man såklart ha tänkt på att ställa de har kraven, säger han.
Därför inget personalkrav
Enligt Mats Eklund, projektledare för upphandlingen, var det inte möjligt att ställa ett krav om verksamhetsövergång.

Detta då Tåg i Bergslagen med nuvarande avtal inte har tillgång till uppgifter om personalen som är en förutsättning för detta.

– I den upphandling som vi gör nu har vi ställt krav på att vi vid avtalsslut säkrar rätten till sådana uppgifter. Det gör det möjligt att ställa krav om verksamhetsövergång vid nästa upphandling om det blir aktuellt, säger Mats Eklund.
Läs mer
- Oro bland personalen på Öresundstågen
  Järnväg 2022-05-23T09:53:38
- SJ lämnar Öresundståg: ”Det är fruktansvärt”
  Trafik 2022-04-22T15:45:24
- Lokförare erbjuds tusenlappar för att flytta semestern
  Trafik 2022-05-24T11:03:34
8:35
Farliga ämnen i varselkläder
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Kemikalieinspektionen vill förbjuda miljö- och hälsoskadliga PFAS-ämnen. Men varselkläder kan undantas förbudet.

PFAS är en grupp med tusentals konstgjorda ämnen, som är bra på att hålla borta smuts, fett och vatten. De används därför i varselkläder.

– De här ämnena har unika tekniska egenskaper, som beror på att de är extremt tåliga och svåra att bryta ner. När man sprider ut PFAS är det svårt att hålla koll på var det tar vägen, säger Jenny Ivarsson som är strategisk rådgivare och leder arbetet med PFAS på Kemikalieinspektionen.
Varselkläder ger stora utsläpp
Vissa PFAS-ämnen är bevisat skadliga för människor, och klassas som fortplantningsstörande och misstänkt cancerframkallande.

– För de flesta av ämnena saknar vi kunskap. Men det finns starka skäl att se PFAS som grupp som hälsoskadliga. Studier på däggdjur har visat effekter på lever, sköldkörtelhormon, immunförsvar och fortplantning. För vissa ämnen har det gått att se tumörtillväxt, säger Jenny Ivarsson.
Jenny Ivarsson leder arbetet med PFAS på Kemikalieinspektionen. Bild: Kemikalieinspektionen
Det finns dock ingen orsak att vara orolig för sin egen hälsa om man jobbar i varselkläder, tycker hon.

– Jag skulle inte säga att det är någon akut fara för hälsan att bära de här kläderna. Men genom att bära dem bidrar man till att ämnena släpps ut i miljön. Och när kläderna tillverkas släpps det ut till miljön.

I studier på människor handlar det främst om fall där stora mängder PFAS har kommit ut i dricksvattnet.

Då har det gått att se en ganska stark koppling mellan ökade halter av PFAS och försämrat immunförsvar, enligt Jenny Ivarsson.
Kartlägger PFAS i varsekläder
Just nu undersöker Kemikalieinspektionen för första gången innehållet av kemikalier som PFAS i varselkläder.

Myndigheten har köpt in olika varianter av varselkläder och skickat till labb. Svar på analyserna väntas i höst.

– Eftersom det här är en kartläggning och inte en tillsyn så kan vi inte kräva att företag drar tillbaka varor, utan vi kommer informera tillverkarna. Företagen vill oftast göra rätt, så i de allra flesta fallen tar de bort varor som inte klarar kraven i kemikalielagstiftningen från marknaden, säger Susan Strömbom som är inspektör på Kemikalieinspektionen.

För viss användning, som till exempel vattenavvisande plagg, kan det gå att fasa ut PFAS. Men just när det gäller varselkläder kan det vara svårare, tror Susan Strömbom.

– I den här typen av användning är det svårt att fasa ut ämnen som PFAS. Det kan vara svårt att ersätta eftersom man vill ha vissa egenskaper, som smutsavvisning, i just varselkläder.
Varselkläder kan undantas
Trots riskerna med PFAS är ämnena fortfarande tillåtna att använda. Det är EU-regler som styr.

Kemikalieinspektionen tycker att det finns tillräckligt med argument för att förbjuda alla PFAS-ämnen på EU-nivå. De arbetar med ett förslag som ska lämnas in i januari 2023.

– Vi tittar på behov av undantag. Vissa områden kan vara kritiska för samhället, som skyddsutrustning och varselkläder. Då får man göra en avvägning – vilken nytta gör ämnena, och vad har de för effekt på miljön?, säger Jenny Ivarsson.
PFAS – skadliga ämnen
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och är en grupp industriellt tillverkade ämnen som inte finns naturligt i miljön och som är extremt svårnedbrytbara.

Det finns mer än 4 700 olika PFAS-ämnen på marknaden. Varselkläder, funktionskläder, skor, möbeltyger, skidvalla, brandskum och impregneringssprejer är exempel på produkter som innehåller PFAS.

Människor som fått i sig mycket PFAS har visat sig få sämre immunförsvar. Vissa PFAS-ämnen är klassade som fortplantningsstörande och misstänkt cancerframkallande. Enligt Kemikalieinspektionen finns det starka skäl att se PFAS-ämnen som hälsoskadliga.

Källa: Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen
Läs mer Läs mer
- Så tvättar du dina varselkläder
  Så funkar det 2022-02-15T16:58:55
- ”Det räcker inte med att minska utsläppen, de måste bort helt”
  Intervjun 2021-09-24T11:21:37
8:35
Farliga ämnen i varselkläder
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Kemikalieinspektionen vill förbjuda miljö- och hälsoskadliga PFAS-ämnen. Men varselkläder kan undantas förbudet.

PFAS är en grupp med tusentals konstgjorda ämnen, som är bra på att hålla borta smuts, fett och vatten. De används därför i varselkläder.

– De här ämnena har unika tekniska egenskaper, som beror på att de är extremt tåliga och svåra att bryta ner. När man sprider ut PFAS är det svårt att hålla koll på var det tar vägen, säger Jenny Ivarsson som är strategisk rådgivare och leder arbetet med PFAS på Kemikalieinspektionen.
Varselkläder ger stora utsläpp
Vissa PFAS-ämnen är bevisat skadliga för människor, och klassas som fortplantningsstörande och misstänkt cancerframkallande.

– För de flesta av ämnena saknar vi kunskap. Men det finns starka skäl att se PFAS som grupp som hälsoskadliga. Studier på däggdjur har visat effekter på lever, sköldkörtelhormon, immunförsvar och fortplantning. För vissa ämnen har det gått att se tumörtillväxt, säger Jenny Ivarsson.
Jenny Ivarsson leder arbetet med PFAS på Kemikalieinspektionen. Bild: Kemikalieinspektionen
Det finns dock ingen orsak att vara orolig för sin egen hälsa om man jobbar i varselkläder, tycker hon.

– Jag skulle inte säga att det är någon akut fara för hälsan att bära de här kläderna. Men genom att bära dem bidrar man till att ämnena släpps ut i miljön. Och när kläderna tillverkas släpps det ut till miljön.

I studier på människor handlar det främst om fall där stora mängder PFAS har kommit ut i dricksvattnet.

Då har det gått att se en ganska stark koppling mellan ökade halter av PFAS och försämrat immunförsvar, enligt Jenny Ivarsson.
Kartlägger PFAS i varsekläder
Just nu undersöker Kemikalieinspektionen för första gången innehållet av kemikalier som PFAS i varselkläder.

Myndigheten har köpt in olika varianter av varselkläder och skickat till labb. Svar på analyserna väntas i höst.

– Eftersom det här är en kartläggning och inte en tillsyn så kan vi inte kräva att företag drar tillbaka varor, utan vi kommer informera tillverkarna. Företagen vill oftast göra rätt, så i de allra flesta fallen tar de bort varor som inte klarar kraven i kemikalielagstiftningen från marknaden, säger Susan Strömbom som är inspektör på Kemikalieinspektionen.

För viss användning, som till exempel vattenavvisande plagg, kan det gå att fasa ut PFAS. Men just när det gäller varselkläder kan det vara svårare, tror Susan Strömbom.

– I den här typen av användning är det svårt att fasa ut ämnen som PFAS. Det kan vara svårt att ersätta eftersom man vill ha vissa egenskaper, som smutsavvisning, i just varselkläder.
Varselkläder kan undantas
Trots riskerna med PFAS är ämnena fortfarande tillåtna att använda. Det är EU-regler som styr.

Kemikalieinspektionen tycker att det finns tillräckligt med argument för att förbjuda alla PFAS-ämnen på EU-nivå. De arbetar med ett förslag som ska lämnas in i januari 2023.

– Vi tittar på behov av undantag. Vissa områden kan vara kritiska för samhället, som skyddsutrustning och varselkläder. Då får man göra en avvägning – vilken nytta gör ämnena, och vad har de för effekt på miljön?, säger Jenny Ivarsson.
PFAS – skadliga ämnen
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och är en grupp industriellt tillverkade ämnen som inte finns naturligt i miljön och som är extremt svårnedbrytbara.

Det finns mer än 4 700 olika PFAS-ämnen på marknaden. Varselkläder, funktionskläder, skor, möbeltyger, skidvalla, brandskum och impregneringssprejer är exempel på produkter som innehåller PFAS.

Människor som fått i sig mycket PFAS har visat sig få sämre immunförsvar. Vissa PFAS-ämnen är klassade som fortplantningsstörande och misstänkt cancerframkallande. Enligt Kemikalieinspektionen finns det starka skäl att se PFAS-ämnen som hälsoskadliga.

Källa: Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen
Läs mer Läs mer
- Så tvättar du dina varselkläder
  Så funkar det 2022-02-15T16:58:55
- ”Det räcker inte med att minska utsläppen, de måste bort helt”
  Intervjun 2021-09-24T11:21:37
June 29, 2022
8:25
Tomas Eneroth: ”Ändra reglerna för skyddsombud”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Det behövs oberoende skyddsombud till sjöss, som inte är valda av arbetsgivaren. Det anser infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) som vill ändra reglerna.

Inom sjöfarten har facket inte förtur till att välja skyddsombud. Infrastrukturministern vill nu införa regionala skyddsombud för att skapa bättre och tryggare arbetsmiljö.

– Det är svårt för en liten besättning att stå upp mot en arbetsgivare. Många som börjat har faktiskt slutat på grund av brister i arbetsledning och arbetsmiljö. Säkerheten måste förbättras. Det måste vara tryggt och attraktivt att jobba till sjöss, säger Tomas Eneroth (S).
Företräder medlemmarna
Ministern har nu gett Transportstyrelsen i uppgift att utreda hur regionala skyddsombud kan införas.
Tomas Eneroth (S) vill sätta stopp för arbetsgivarnas valmöjlighet. Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet
– Jag har själv en facklig bakgrund och har varit huvudskyddsombud. Jag kände att det var en styrka att vara medlemmarnas företrädare gentemot arbetsgivaren i skyddsfrågor, att jag inte var utsedd av arbetsgivaren.
Seko sjöfolk för lagändring
Seko Sjöfolk, som har omkring 5 000 fackligt ansluta medlemmar på bland annat TT-Lines, Stena Line, Eckerö, Birka, Viking och Wallenius, har drivit frågan länge.

Det har också Sekomedlemmen och socialdemokraten Kadir Kasirga. Han lade fram ett förslag i riskdagen 2019 som liknar Eneroths.
Regionala skyddsombud – det här handlar det om
Redan på 1930-talet krävde LO, Landsorganisationen i Sverige, att skyddsombud var kopplade till fackliga organisationer.

1974 fick svenska fack förtur att välja skyddsombud enligt arbetsmiljölagen. 1990 dessutom ensamrätt att utse regionala skyddsombud. Men enbart på land, och inte till sjöss där skyddsombud utses av ombordanställda, enligt fartygssäkerhetslagen.

Seko Sjöfolk menar att detta ”bäddar både för godtyckliga utnämningar och partiska skyddsombud” och att en person ”som inte är ansluten till facket får svårt att utföra förtroendeuppdraget som skyddsombud.”

Infrastrukturdepartementets nya förslag innebär att regionala skyddsombud utses utanför kretsen av arbetstagare på arbetsstället. Transportstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 1 februari 2023.

Källa: Regeringen, Sjömannen.
Läs mer Läs mer
- Matrosen Charlie njuter av att jobba till sjöss
  Sjöfart
- Efter en svår tid – nu skriker sjöfarten efter personal
  Nyhet 2021-11-09T15:00:45
 

 
June 28, 2022
8:34
”Kasst ledarskap på anstalten”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
En nyutbildad kriminalvårdare känner sig dåligt behandlad av kollegor och chefer. Nu vill kriminalvårdaren lämna yrket.

Jag arbetar på en anstalt i södra Sverige. Kollegor uppger till chefen i stället för till mig vad de tycker om min person och mitt arbete.

Jag får inte veta vad, när, hur och vem som tycker.

Uttalanden och fragment tagna ur sitt sammanhang görs med repetition till sanningar om mig. Jag känner mig maktlös.

Jag har alltså kollegor som tolkar mig och mina göranden utan att jag får frågor i anslutning till händelsen.

Chefen kommer sedan med detaljer från halvår eller mer tillbaka i tiden, som kollegor har skvallrat om.
Empati med häktet
För mig är det en stor överraskning att Kriminalvården låter chefer utsätta sin personal på detta vis.

Jag kan känna empati med häktet i Göteborg där insändarskribenten ”Inte värd mycket” uttrycker sin längtan efter att känna ett sammanhang.

En chef med en mogen ledarskapsstil har förmåga att se sin personal och samtidigt lyfta dem.
Lämnar Kriminalvården
En chef med det destruktiva ledarskapet ger oss som kriminalvårdare en mer och mer utsatt arbetssituation där risker är uppenbara.

För mig så är den psykosociala arbetsmiljön så viktig att jag för min hälsas skull tar konsekvenserna.

Det betyder att jag som nyutbildad kriminalvårdare söker mig till en annan arbetsgivare.

Snart en före detta kriminalvårdare
Läs mer
- Jag orkar inte jobba mer på häktet
  Insändare 2022-04-07T08:51:03
- Kriminalvården: ”Vi ska ha vettiga arbetstider”
  Debatt 2022-06-15T12:59:19
- ”Kriminalvården står inför nedstängning”
  Debatt 2022-06-10T09:00:00
- Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”
  Arbetsmiljö 2022-04-05T08:08:34
June 27, 2022
9:31
Vad tjänar en fibertekniker?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Det skiljer sig många tusenlappar mellan en erfaren fibertekniker och en ny. Flera olika tillägg för exempelvis obekväm arbetstid kan ge mer klirr i kassan.
1 Vad tjänar en fibertekniker?
En medellön ligger på drygt 31 000 kronor i juni 2022.
2 Hur sätts lönen?
Lägsta lönen är 24 592 kronor för fibertekniker som har två års yrkeserfarenhet, samt fyllt 18 år. För de med fem års erfarenhet ska lönen ligga på 26 753 kronor, enligt Telekomavtalet som gäller för de företag som har kollektivavtal.
3 Kan lönen bli högre än så?
Ja, det finns fibertekniker som har cirka 40 000 kronor i lön.
4 Finns det någon skillnad på kvinnor och mäns löner?
Svårt att svara på. Enligt Seko ska det inte finnas några löneskillnader. Yrket är dock väldigt mansdominerat.
5 Får man någon extra ersättning som fibertekniker?
Vid planerat nattarbete ersätts anställda med ob-ersättning för förskjuten arbetstid. Man får också ett extra tillägg som är en mellanskillnad mellan ob och vad man skulle fått i övertidsersättning.

Fibertekniker kan även få beredskapsersättning, samt utryckningstillägg vid akuta jobb utanför ordinarie arbetstid. Enligt ett så kallat hemgarageringsavtal kan knappt 800 kronor betalas ut extra per månad.

Källa: Telekomavtalet, Seko
Läs mer
- Tekniker måste jobba dygnet runt för din uppkoppling – ”psykiskt utmattande”
  Arbetsmarknad 2022-02-10T11:33:11
- Transtema om 24-timmars passen: Vi bryter inte mot kollektivavtal eller lag
  Nyhet 2022-02-10T14:13:03
June 22, 2022
8:17
Christer sålde sitt hem – flyttade in i husbilen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Efter ett yrkesliv på järnvägen sålde Christer Bjerne sitt hem och flyttade in i husbilen. Nu kan han till sammans med sin fru Anki njuta av både svensk sommar och spansk vinter.

Christer Bjerne reste i många år kors och tvärs i landet för att bygga och underhålla spår. När pensionsåldern började närma sig hade knäna och höften tagit stryk. Tanken att bosätta sig permanent i en husbil och fly den svenska vintern blev alltmer lockande.

– Jag och min hustru Anki gjorde slag i saken. Men min intelligens har ifrågasatts ett par gånger, eftersom jag har bott varannan vecka i husvagn i 27 år, säger Christer Bjerne, om vännerna som inte riktigt förstår hans val av boende.

Vad gillar du med husbilslivet?

– Friheten! Vill du flytta, så flyttar du ditt hem. Du kan upptäcka saker på ett helt annat sätt.
Bor halva året i Spanien
Hälften av året bor paret Bjerne på Lövhults campingplats i närheten av Nässjö, och den andra hälften i Spanien. Nu senast i kuststaden Calpe, drygt sex mil norr om Alicante.

– Där vi stod har vi lärt känna jättemycket folk från olika delar av Europa. Vi har sett oss omkring, promenerat och cyklat. Det har varit helt fantastiskt.
Christer och Anki Bjerne. Bild: Anna Hållams
Är det mer socialt i Spanien?

– Det är ungefär samma stuk i Sverige. Campingmänniskor är på ett speciellt sätt. Man umgås. Även om man inte känner varandra så har man kontakt och pratar om ditt och datt.

Idén att leva på det här viset fick de efter många års semestrande i Europa. När de var unga reste de runt med sina motorcyklar. Men med åren byttes hojarna ut mot husbil och elcyklar.

– Det var när vi hade köpt husbilen som vi upptäckte hur häftigt det var. Nu har vi bott så här i två års tid och det har fungerat utmärkt.

Kan vem som helst bo permanent i husbil?

– Det skadar inte om man är intresserad av natur, friluftsliv, upptäcka nya kulturer och saker.

Måste man vara praktiskt lagd?

– Det är en klar fördel. Det blir en del fixande med grejer som går sönder.

Vad har ni gjort med alla era saker som ni hade i huset?

– Vi har magasinerat tillräckligt för att fylla ett boende om vi skulle tröttna på hus bilen. Eller om vi av fysiska skäl inte längre kan ligga ute och åka.
Finast längs Malmbanan
Även i yrkeslivet har Christer Bjerne rest mycket. Han har jobbat i nästan hela landet, samt i Danmark och Tyskland i perioder. Den allra finaste arbetsplatsen var utmed Malmbanan som går mellan norska Narvik och Luleå.

– Om jag inte jobbat på järnvägen hade jag aldrig sett så mycket orörd natur. I Norrland finns det många guldkorn. Fisket är helt otroligt och när du åker längs Malmbanan så förstår man inte riktigt hur den kunnat byggas för hand i slutet av 1800-talet.

Vilka platser åker du och Anki till i Sverige?

– Vi umgås mest med släkt, barnen och vänner när vi är här. Ibland kan vi åka till Ullared och bo på campingen där, eller ner till västkusten någon helg.
Värmen lockar på vintern
Sista veckan i oktober bär det av till spanska Calpe igen. Men denna gång kommer de även att ställa sig på en campingplats lite längre söderut längs kusten.

– Det finns alltid nya platser och städer att upptäcka. Men det är framför allt värmen vi är ute efter.
Christers smultronställen
- Den tyska delen av Moseldalen. Bland annat Bernkastel-Kues. ”Där har vi varit flera gånger. Det är otroligt vackert, från början till slut. Det finns många ställplatser för husbil. I området finns det vingårdar, slott och ruiner att upptäcka.”
- Lundåkrahamnen i Landskrona. ”En fantastisk småbåtshamn”, enligt Christer.
- Lisebergs camping Askim Strand . Västkusten = bästkusten. Dessutom ligger campingen nära spårvagnen och centrala Göteborg.
- Punat på ön Krk i Kroatien. ”Stränderna och naturen är helt fantastisk. Ön är mysig och gemytlig.”
- Järnvägslinjen Malmbanan, från Luleå–Narvik. ”När man åker utmed Malmbanan förstår man inte riktigt hur man kunnat bygga järnvägen för hand i slutet av 1800-talet. Alla dessa tunnlar är helt otroliga.”
Läs mer Läs mer
- Matrosen Charlie njuter av att jobba till sjöss
  Sjöfart
- ”Jag gör något för Sveriges säkerhet”
  Försvar
June 21, 2022
10:17
Nu styrs arbetskraftsinvandringen upp
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Arbetskraftsinvandringen har lett till lönedumpning och fusk, men nu blir det ändring på det. Det skriver socialdemokraten och Sekos ombudsman Alexander Ojanne.

Efter åtta år i telekombranschen och sju år som ombudsman för entreprenadbranscherna på Seko har jag sett mycket smuts i arbetslivet. Ofta kopplat till arbetskraftsinvandring.

Socialdemokraterna har jobbat länge för att styra upp detta och äntligen har vi fått med oss en majoritet i riksdagen.
Utländska arbetare utnyttjas
Arbetare från Ukraina har visat mig lönespecifikationer med en helt annan lön än den som stod på anställningserbjudandet när arbetstillståndet utfärdades.

Han skulle avsluta deras anställningar och få dem utvisade.
Alexander Ojanne (S)

Jag har träffat syriska arbetare där allt såg bra ut på pappret. Sedan kröp det fram att de tvingades betala tillbaka 10 000 kronor i månaden av sina skattade pengar i ett kuvert till han som ägde företaget.

Annars skulle han avsluta deras anställningar och få dem utvisade.
Jobb som kan tas av arbetslösa
Jag har många fler liknande historier. Jag har också mött massor av importerad arbetskraft som gör lågkvalificerade arbetsuppgifter som arbetslösa i Sverige skulle klara i stället.

Det leder både till ökad arbetslöshet och lönedumpning.

Högerregeringens avreglering av arbetskraftsinvandringen 2008 har lett till ett omfattande inflöde av utländsk arbetskraft.

Vi vänder på varje sten för att bryta segregationen och knäcka kriminaliteten.
Alexander Ojanne (S)

Syftet var tydligt. Dåvarande finansminister Anders Borg uttalade vid flera gånger stolthet av att ha ökat arbetskraftsutbudet och för att ha satt press på reservationslönerna.

Det vill säga den lägsta möjliga lön vi kan tänka oss att arbeta för.
Mycket arbetskraftsinvandring
Avregleringen lämnade Sverige – som ett av få länder i omvärlden – utan kontroll över arbetskraftsinvandringen.

Sedan 2008 har arbetslösheten ökat för utrikes födda med över 7,5 procentenheter. Merparten utgörs av personer som kommit hit på flykt.

Under samma period har över 215 000 arbetstillstånd beviljats för arbetskraftsinvandring. Över 60 procent av arbetstillstånden har omfattat yrken där det inte råder brist på arbetskraft eller jobb utan krav på högre utbildning.

Det vill säga arbeten som skulle kunnat gå till arbetslösa eller personer som fått asyl i Sverige.
Nya krav
Den socialdemokratiska regeringen ser problemen och gör vad som krävs. Därför gäller sedan 1 juni nya regler med krav på bindande anställningsavtal och försörjningskrav för anhöriginvandring vid arbetskraftsinvandring.

Vi skärper kontrollerna på arbetstillstånd.
Alexander Ojanne (S)

Vi skärper kontrollerna av de arbetstillstånd som beviljas. Vi ska ha en objektiv prövning av arbetsmarknadens behov.

Därför går vi vidare i arbetet med att införa en arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring.
Segregationen ska brytas
Vi vänder på varje sten för att bryta segregationen och knäcka kriminaliteten. Vi ska se till att fler utrikes födda kommer i arbete samt att löner och villkor inte dumpas i Sekos eller något annat förbunds branscher.

Därför ska vi ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen.
- Alexander Ojanne (S) Riksdagsledamot och tjänstledig ombudsman från Seko
Läs mer
- Seko i manifestation mot kriminella byggföretag
  Väg och ban 2022-05-30T13:02:56
June 20, 2022
10:05
Lund vill handlägga pass – facket kritiskt
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Lunds kommun vill på prov ta över passhandläggningen från Polisen. Trots den senaste tidens passkaos vill Seko Polisen behålla uppdraget inom myndigheten.

Efter de senaste månadernas långa väntetider för pass, erbjuder sig nu Lunds kommun att bli pilot för kommunal passhantering. I förslaget till Justitiedepartementet står att man kan tänka sig att på prov ta över Polisens uppdrag med att ”utfärda pass, såvida staten står för finansieringen”
Kritisk till förlaget
Karna Tillheden, ordförande för Seko Polisen, är dock kritisk till förslaget. Hon ser inget samband mellan de senaste månadernas långa köer och höga arbetsbelastning med att det är just polismyndigheten som hanterar passhandläggningen.

Redan nu har köerna kortats.
Karna Tillheden, ordförande för Seko Polisen

– Vi har dels skärpt säkerheten i passen. Det kräver särskild passhandläggning, så att ingen ska kunna utfärda falska pass. Dessutom gäller passen nu bara i fem år istället för som förr, tio. Detta, tillsammans med pandemin, gav ett jättestort söktryck under vintern och våren. Redan nu har kötiderna förkortats avsevärt.
Höga säkerhetskrav
Karna Tillheden betonar dessutom att samtliga passhandläggare måste genomgå säkerhetsprövningar som görs av säkerhetspolisen. De behöver ha tillgång till olika polisiära register för att kunna kontrollera att den sökande inte bör nekas pass.

– Det är därför inte bara att flytta över detta till kommunerna. Jag tycker passhanteringen fortsatt ska skötas av Polisen. Det går att jämföra med debatten kring id-kort, många anser att även de enbart ska hanteras av Polisen.
Vill öka tillgänglighet Anders Almgren (S), oppositionsråd i Lund. Bild: Kennet Ruona
Anders Almgren, oppositionsrådet i Lund som kom med förslaget, lyfter dock tillgänglighetsaspekten.

– De flesta kommuner har numera en väl utvecklad medborgarservice. Vi hanterar redan nu långt mer tyngre saker än att utfärda internationella dokument. Detta skulle kunna vara ett sätt att flytta passhanteringen närmare medborgarna. Kommunerna finns överallt i landet, det gör inte staten.

Vi hanterar redan nu långt mer tyngre saker än att utfärda internationella dokument.
Anders Almgren (S), oppositionsråd i Lund

Han betonar att det inte handlar om något quick-fix för kortare köer utan att målet är långsiktigt och skulle kunna avlasta Polisen så att den kan fokusera mer på brottförebyggande och brottsåtgärdande arbete.
Kompetensen behövs
Till alla de passhandläggare som kan tänkas bli oroliga för att bli övertaliga vid en eventuell omläggning, vill Anders Almgren ge lugnande besked:

– Deras kompetens skulle ju fortsatt behövas. Kommunerna skulle säkerligen behöva nyrekrytera.

Passhandläggares kompetens skulle ju fortsatt behövas.
Anders Almgren (S), oppositionsråd i Lund

Förslag om att flytta passhanteringen från Polisen har även kommit från andra politiska håll. Moderatledaren Ulf Kristensson föreslog exempelvis nyligen i en debattartikel i Expressen att Skatteverket ska ta över uppgiften.

Sekotidningen har sökt Justitiedepartementet för en kommentar, men därifrån väljer man i nuläget att avböja.
Inspiration från Danmark
Inspiration till förslaget fick oppositionsrådet i Lund från grannlandet Danmark. Där har passhanteringen skötts av kommunerna sedan år 2006. Under vårens kaos, när det i många delar av Sverige var halvårslånga väntetider, kunde många danska kommuner erbjuda sina medborgare en tid inom två dagar.
Läs mer Läs mer
- Passkaoset blev för mycket för Eva-Ley
  Civil 2022-05-19T08:42:45
- Polisen: ”Vi har inte beredskap för så många pass”
  Civil 2022-05-19T08:44:18
- Facket sågar SD:s utspel om passexpeditioner
  Arbetsmarknad 2022-04-08T11:24:13
10:05
Lund vill handlägga pass – facket kritiskt
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Lunds kommun vill på prov ta över passhandläggningen från Polisen. Trots den senaste tidens passkaos vill Seko Polisen behålla uppdraget inom myndigheten.

Efter de senaste månadernas långa väntetider för pass, erbjuder sig nu Lunds kommun att bli pilot för kommunal passhantering. I förslaget till Justitiedepartementet står att man kan tänka sig att på prov ta över Polisens uppdrag med att ”utfärda pass, såvida staten står för finansieringen”
Kritisk till förlaget
Karna Tillheden, ordförande för Seko Polisen, är dock kritisk till förslaget. Hon ser inget samband mellan de senaste månadernas långa köer och höga arbetsbelastning med att det är just polismyndigheten som hanterar passhandläggningen.

Redan nu har köerna kortats.
Karna Tillheden, ordförande för Seko Polisen

– Vi har dels skärpt säkerheten i passen. Det kräver särskild passhandläggning, så att ingen ska kunna utfärda falska pass. Dessutom gäller passen nu bara i fem år istället för som förr, tio. Detta, tillsammans med pandemin, gav ett jättestort söktryck under vintern och våren. Redan nu har kötiderna förkortats avsevärt.
Höga säkerhetskrav
Karna Tillheden betonar dessutom att samtliga passhandläggare måste genomgå säkerhetsprövningar som görs av säkerhetspolisen. De behöver ha tillgång till olika polisiära register för att kunna kontrollera att den sökande inte bör nekas pass.

– Det är därför inte bara att flytta över detta till kommunerna. Jag tycker passhanteringen fortsatt ska skötas av Polisen. Det går att jämföra med debatten kring id-kort, många anser att även de enbart ska hanteras av Polisen.
Vill öka tillgänglighet Anders Almgren (S), oppositionsråd i Lund. Bild: Kennet Ruona
Anders Almgren, oppositionsrådet i Lund som kom med förslaget, lyfter dock tillgänglighetsaspekten.

– De flesta kommuner har numera en väl utvecklad medborgarservice. Vi hanterar redan nu långt mer tyngre saker än att utfärda internationella dokument. Detta skulle kunna vara ett sätt att flytta passhanteringen närmare medborgarna. Kommunerna finns överallt i landet, det gör inte staten.

Vi hanterar redan nu långt mer tyngre saker än att utfärda internationella dokument.
Anders Almgren (S), oppositionsråd i Lund

Han betonar att det inte handlar om något quick-fix för kortare köer utan att målet är långsiktigt och skulle kunna avlasta Polisen så att den kan fokusera mer på brottförebyggande och brottsåtgärdande arbete.
Kompetensen behövs
Till alla de passhandläggare som kan tänkas bli oroliga för att bli övertaliga vid en eventuell omläggning, vill Anders Almgren ge lugnande besked:

– Deras kompetens skulle ju fortsatt behövas. Kommunerna skulle säkerligen behöva nyrekrytera.

Passhandläggares kompetens skulle ju fortsatt behövas.
Anders Almgren (S), oppositionsråd i Lund

Förslag om att flytta passhanteringen från Polisen har även kommit från andra politiska håll. Moderatledaren Ulf Kristensson föreslog exempelvis nyligen i en debattartikel i Expressen att Skatteverket ska ta över uppgiften.

Sekotidningen har sökt Justitiedepartementet för en kommentar, men därifrån väljer man i nuläget att avböja.
Inspiration från Danmark
Inspiration till förslaget fick oppositionsrådet i Lund från grannlandet Danmark. Där har passhanteringen skötts av kommunerna sedan år 2006. Under vårens kaos, när det i många delar av Sverige var halvårslånga väntetider, kunde många danska kommuner erbjuda sina medborgare en tid inom två dagar.
Läs mer Läs mer
- Passkaoset blev för mycket för Eva-Ley
  Civil 2022-05-19T08:42:45
- Polisen: ”Vi har inte beredskap för så många pass”
  Civil 2022-05-19T08:44:18
- Facket sågar SD:s utspel om passexpeditioner
  Arbetsmarknad 2022-04-08T11:24:13
June 17, 2022
8:00
”Fri frakt leder till dumpade löner”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Sämre arbetsvillkor och samhällsservice för postanställda när det är fri frakt på paketen, skriver Mikael Andersson, facklig på Postnord.
June 16, 2022
13:20
Polisen vill minska fackligt arbete på jobbtid
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Polisen vill få till ett nytt avtal som minskar möjligheten att arbeta fackligt och hjälpa medlemmar. Seko säger fortsatt nej.

Inom Polisen finns det fyra fackförbund, Polisförbundet, ST, Seko och Saco-S.

Förra året lade arbetsgivaren fram ett nytt avtal som kraftigt minskar den fackliga tiden. Polisförbundet skrev på, men Seko, Saco-S och ST vägrade.

Men nyligen gick ST med på att skriva på avtalet. Enligt tidningen Publikt ska dialogen ha förbättrats mellan fackförbundet och Polisen. Det är en av orsakerna till att det blev ett avtal till slut.

Seko Polisen, som har drygt 1 600 medlemmar, är fortsatt emot det nya avtalet. Klubbordförande Karna Tillheden beskriver förhållandet till arbetsgivarparten som hemsk.

Polisen ger inte förtroendevalda facklig tid. När de väl kallas till fackliga möten med arbetsgivaren vägrar arbetsgivaren att ersätta representanterna för förlorad arbetsinkomst, berättar Karna Tillheden.
Tvister mellan Seko och Polisen
För att ändå kunna arbeta fackligt med lön har Seko behövt tvinga fram det med hjälp av ett så kallat tolkningsföreträde, vilket innebär att den fackliga organisationens uppfattning i frågan går före arbetsgivarens.
Karna Tillheden vill inte att den fackliga tiden ska minskas. Bild: Polisen
Detta har skett 19 gånger sedan det nya avtalet presenterades förra året. Polisen har svarat med att begära skadestånd för varje tillfälle detta har skett.

– Polisen tycker inte att fack ska ha inflytande helt enkelt. Det här tär väldigt mycket på förtroendevalda. Vi har tappat elva engagerade förtroendevalda för att man känner sig utmattad, överbelastad och jagad av arbetsgivaren, säger Karna Tillheden.
Läs också Seko: Polisen tycker facket bryr sig för mycket om medlemmarna
Seko-klubbens förhoppning är att få till ett avtal som inte begränsar antalet fackliga tjänster.

– Vi behöver ha tillräckligt många förtroendevalda för att klara av det fackliga uppdraget och möta arbetsgivaren som part. Det är inte mindre arbete vid förhandlingar bara för att vi har färre medlemmar än till exempel Polisförbundet, säger Karna Tillheden.
Polisen: Dialogen pågår
2019 genomfördes en internrevision av fackligt förtroendevaldas villkor inom Polismyndigheten. Arbetsgivaren drog slutsatsen att det var för många förtroendevalda i relation till antalet medlemmar.

Marie Håkansson, biträdande förhandlingschef på Polisen, hoppas att man kan komma överens om ett avtal med Seko.

”Dialogen pågår fortfarande och vi har ett möte inbokat”, skriver hon i ett mejlsvar.
Avtalet om facklig tid
- Det nya avtalet innebär att fackförbundet har rätt till mindre facklig tid.
- Facklig tid beräknas utifrån antalet medlemmar.
- För ST innebär det en minskning, från 37 till 22. För Seko Polisens del skulle det bli 7 i stället för 11,5.
- Förutom ST har även Polisförbundet sagt ja till det nya avtalet. Däremot inte Saco-S och Seko.
- När Seko tackade nej till det nya avtalet ersattes det per automatik av Förtroendemannaavtalet från 1975, ett centralt kollektivavtal inom staten för fackliga förtroendevalda. Enligt detta ska facklig tid inte överstigas en förtroendevald på heltid per 500 medlemmar. Fackliga tiden kan dock fördelas på flera personer.
Läs mer Vad är facklig tid?
- Förtroendemannalagen ger rätt för fackligt förtroendevalda att vara lediga från sina ordinarier arbetsuppgifter, i vissa fall med lön, för att sköta sitt fackliga arbete. Så kallad facklig tid.
- Det gäller även skyddsombud.
- Allt fackligt arbete räknas, såsom att delta i förhandlingar och andra möten med arbetsgivaren som har med det fackliga uppdraget att göra. Plus skälig tid för förberedelser inför sådana förhandlingar.
- Däremot har förtroendevalda inte rätt till ledighet med lön för interna angelägenheter, som kongresser och fackliga möten.
- Hur mycket ledighet den förtroendevalde har rätt att ta ut är ofta en bedömningsfråga och måste bestämmas efter överläggningar med arbetsgivaren. Det beror bland annat på hur många medlemmar facket har. I vissa fall finns det reglerat i lokala avtal.
Källor: LO och Arbetsgivarverket
Läs mer
June 15, 2022
12:59
Kriminalvården: ”Vi ska ha vettiga arbetstider”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Kriminalvården ser över löner och arbetsvillkor för att behålla personal. Det skriver HR-direktören Stina Nyström i en replik till Seko Vård Syd.
10:07
Det ska inte kunna säga ”kaboom”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Efter fjorton timmars väntan i bitande kyla var tacksamheten oändlig. Hon gjorde sitt jobb snabbt och proffsigt, och med ett
June 14, 2022
8:29
Var stolt över ditt fackliga tingeltangel
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
”Vi accepterar inte tingeltangel på uniformen” påtalade en chef bestämt en dag när jag kom till jobbet på en gammal arbetsplats för många år sedan.

Med tingeltangel menades min fackförbundsnål som satt fäst på arbetsuniformens ena västslag. Bokstäverna ”HRF”, Hotell- och restaurangfacket, i guld över mörkblå grund.

Den följde inte klädpolicyn och jag beordrades ta av den på direkten, framför kollegor, framför andra fackliga medlemmar, mitt bland gästerna.

Det passade alldeles uppenbart utmärkt in i klädpolicyn att vara utarbetad, ledbruten och slutkörd.

Jag gjorde som beordrat medan jag rasade inombords. Det passade alldeles uppenbart utmärkt in i klädpolicyn att vara utarbetad, ledbruten och slutkörd. Men skam den som vanprydde uniformen och imagen med en facklig nål. Ironin. Jag satte på nålen igen efter det där arbetspasset och tog aldrig av den mer.

För en tid sedan fick en kompis som är skyddsombud frågor om han ”alltid var sån där” från en kollega som inte lyckades dölja sin irritation över den fackliga t-shirt kompisen bar vid jobbmötet.

Frågan är helt upp och ned. När är man inte facklig på sin arbetsplats? När är ett skyddsombud inte skyddsombud? Jag kan inte ens tänka mig ett tillfälle när ett samtal på ens arbetsplats inte går att knyta till facklig organisering eller till arbetsmiljöarbete. Jag har en likadan t-shirt. Över bröstet lyser SEKO i vitt mot svart bakgrund.

Sverige är på ett sätt världsunikt när det gäller facklig organisering, så utbredd som den ändå är trots decennier av fallande organiseringsgrad. Samtidigt är motståndet kännbart

Sverige är på ett sätt världsunikt när det gäller facklig organisering, så utbredd som den ändå är trots decennier av fallande organiseringsgrad. Samtidigt är motståndet kännbart. Från politiken, från makthavare, näringsliv och arbetsgivare.

Från sådana kollegor som klarar sig bättre själva medan de gott åtnjuter varenda rättighet som facket slagits för och vunnit. Från sådana chefer som känner sig hotade eller kränkta av minsta lilla fackliga aktivitet.

Det är lätt att vackla. Jag är övertygad om att de flesta som driver på för fackliga rättigheter och bättre arbetsmiljö på sina arbetsplatser misströstar ibland. Kampen är inte på något sätt skonsam.

Om alla år som facklig medlem, företrädare och skyddsombud har lärt mig något är det att aldrig ta rätten att organisera sig fackligt för given. Om alla otaliga gånger jag fått äran att företräda medlemmar och kollegor som hamnat i knipa, behandlats illa eller behövt arbetsmiljöåtgärder har lärt mig något, är det att aldrig ta mina fackligt aktiva kamrater för givna.

För strax över ett år sedan blev jag själv den som hamnade i knipa

För strax över ett år sedan blev jag själv den som hamnade i knipa efter att jag larmade i media om saker som inte gått rätt till i ett uppmärksammat ärende på jobbet.

Utan våra arbetsplatsombud, skyddsombud och det fackliga stöd jag fick från min fackförening under den tiden hade jag inte haft mina arbetsuppgifter kvar i dag, om jag ens arbetat alls.

Bär ditt fackliga medlemskap med stolthet. Någon gång kan det vara du som hamnar i skottlinjen – men då står du inte ensam.
Läs mer
- Jenny Bengtsson: Inte försvarbart med så hög lön till facktoppar
  Krönika 2021-06-07T18:40:22
June 13, 2022
15:38
Hon vill göra järnvägen mer jämställd
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Trafikplanerare Elina Kabir startade nätverket Järnvägskvinnor för en mer jämställd bransch. Nu har det över 2 000 medlemmar och finns i en mängd olika kanaler.
14:54
Varför tar inte Seko kampen?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Seko Pendelklubben ignorerades av Seko i förhandlingar om tågvärdars avskaffande, tycker stationsvärden Felipe Lazo. Enligt Sekos förbundsstyrelse har frågan skötts demokratiskt.

Vad är det som händer med den interna demokratin inom Seko?

Demokrati betyder ungefär folkstyre eller folkmakt. En av många grundtankar är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter.

Vad händer i vårt förbund när ledningen tar sig friheten att köra över oss?
Felipe Lazo

Det låter bra på papper, men vad händer i vårt förbund när ledningen tar sig friheten att köra över oss lokalt när det gäller förhandlingsrätt gentemot arbetsgivaren?
Gemensamt beslut att kämpa
På våra medlemsmöten har vi medlemmar på Seko Pendelklubben diskuterat och argumenterat kring olika scenarier om vår framtid, som hotas av beslutet om att ta bort tågvärdarna på pendeln.

Vi medlemmar i Seko Pendelklubben har insett att vi alla är lika hotade av arbetslöshet, oavsett om vi är tågvärdar eller stationsvärdar.

Vi kom fram till beslutet om att fortsätta kämpa även i motvind, för att behålla tågvärdar i sin nuvarande yrkesroll. ”Rätt eller fel” – det var vårt beslut och togs på ett demokratiskt sätt.
Varför inte lyssna på oss?
Varför hade inte Sekos förbundsstyrelse tid att komma ner och lyssna och diskutera med oss om våra problem med arbetsgivare? Och kanske förstå vår verklighet bättre och varför vi tog ”Rätt eller fel”-beslutet.

Sekos förbundsledning tog parti till arbetsgivarens fördel, utan kännedom om vår problematik.
Felipe Lazo

I stället beslutade sig Sekos förbundsledning för att ta parti till arbetsgivarens fördel, utan kännedom om vår problematik som vi lever varje dag.
Stadgarna gäller även styrelsen
Kommunikationen är en viktig del av den demokratiska processen. Vad menas i våra stadgar:

§ 14 Medlems rättigheter och skyldigheter. Mom. 1 ansats 2? ”Varje medlem ska beredas möjlighet att delta i förbundets demokratiska process”

Vilken demokratisk process menas och till vem?

Vi har också skyldigheter enligt § 14 Mom. 2:

”Varje medlem i förbundet ska verka för förbundets sammanhållning och utveckling och rätta sig efter föreskrifterna i dessa stadgar, och med stöd av dem fattade beslut. Medlem ska iaktta lojalitet mot styrelse och andra som utsetts att företräda förbundet”.

Jag undrar om det är bara jag och inte styrelsen som ska hålla levande §14 Mom2.? Är vi inte Sekoiter? Ska vi inte spela i samma lag?
Vilka står på tur härnäst?
Jag förstår att ni har en annan roll, men ni fortsätter att vara medlemmar i Seko precis som jag. Är det fel från oss medlemmar och förvänta sig lojalitet från er i stället för att ni tar parti till en arbetsgivare som skrattar åt facket?

Vad händer om tågvärdar från Seko Pendelklubben försvinner?

Har ni ställt er frågan vad händer om tågvärdar från Seko Pendelklubben försvinner? Vilken eller vilka andra kollegor och medlemmar i Seko som jobbar med samma befattning på andra järnvägsbolag står på sedan på tur?

Är det inte rätt att vi tar kampen tillsammans?
- Felipe Lazo Stationsvärd, skyddsombud och Seko-medlem sedan 2005.
SEKO SVARAR DIREKT
Sekos förbundsstyrelse har samma uppfattning som dig och klubben om att tågvärdarna borde vara kvar.

Förbundet drog förra sommaren bland annat i gång en kampanj till stöd för att behålla tågvärdarna i samråd med klubben. Vidare har även klubben varit aktiva för att påverka såväl politiker som MTR för att få stopp på avvecklingen av tågvärdarna.

Tågvärdarna borde vara kvar.
Sekos förbundsstyrelse

Men nu har tyvärr politiken och företaget bestämt sig för att gå en annan väg, vilket är väldigt beklagligt.

Valet i höst kan eventuellt öppna en liten dörr i denna fråga. Om högern förlorar makten kan möjligen ett utrymme finnas för politiska förhandlingar som inte finns i dag.
Politiskt beslut att avveckla tågvärdar
Ni som medlemmar, klubben, Seko Stockholm och förbundet har på olika sätt försökt påverka detta i en annan riktning men vi lyckades inte hela vägen fram denna gång. Vi är de första att beklaga detta.

Politikerna tillsammans med MTR beslutade alltså att avveckla tågvärdarna trots våra gemensamma protester. Då hamnade vi i ett läge där nästa steg blev att förhandla med arbetsgivaren om hur denna avveckling ska hanteras.
Följer Sekos stadgar
Under förhandlingarnas gång uppmärksammades förbundsstyrelsen om att det fanns medlemmar i båda klubbarna på pendeln som skulle påverkas av detta.

Enligt våra stadgar är det inte möjligt för en klubb att genomföra en förhandling med en arbetsgivare där medlemmar i två olika klubbar berörs.

Med anledning av detta beslutade förbundsstyrelsen att en central ombudsman i stället ges mandatet att förhandla. Förbundsstyrelsen är skyldig att agera vid den här typen av signaler.
Bästa möjliga uppgörelsen
Som du vet genomfördes förhandlingen av en ombudsman och enligt vår uppfattning lyckades hen nå en uppgörelse som var den bästa möjliga utifrån de alternativ som fanns.

Över 300 medlemmar hade blivit arbetslösa om vi inte gjort något alls.
Sekos förbundsstyrelse

Alla medlemmar som ville fick behålla ett jobb och dessutom med samma anställningsvillkor som man hade.

Detta ska ställas mot att över 300 medlemmar hade blivit arbetslösa om vi inte gjort något alls. Vi kommer givetvis också att fortsätta bistå skyddsombuden i deras arbete för att motverka ensamarbete på tågen.
Demokratiskt fattade beslut
När det gäller demokratifrågan som du lyfter så är samtliga beslut fattade i demokratisk ordning.

Förbundsstyrelsen, som är vald av kongressen, har fattat beslutet utifrån de stadgar vi har, som också de är beslutade av Sekos högst beslutade organ, kongressen.

Det är svårt att göra det mer demokratiskt än så och våra stadgar är ju en facklig organisations grundlag, dessa ska följas även om man inte alltid gillar utfallet.
Valda företrädare tar beslut
Det har säkert någon gång fattats beslut av klubbstyrelsen som inte alla medlemmar tycker om, men det är så det fungerar i en representativ demokrati. Man väljer sina företrädare på årsmöten, representantskap eller kongresser.

Man ger helt enkelt dem ett förtroende att besluta om frågor som är viktiga.

Vi har försökt göra det bästa av situationen.
Sekos förbundsstyrelse

Vi vill ändå avslutningsvis uttrycka förståelse för upprördheten över att tågvärdarna försvinner.

Det är ett riktigt dåligt beslut av såväl politiken som arbetsgivaren och vi har nu försökt göra det bästa av den uppkomna situationen.

Sekos förbundsstyrelse
June 10, 2022
9:00
”Kriminalvården står inför nedstängning”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Arbetsvillkoren inom Kriminalvården måste förbättras. Den akuta bristen på personal och plats för intagna leder till ohållbar arbetsmiljö, skriver Seko Vård Syd.

Krisen inom Kriminalvården breder ut sig alltmer. Flera orter eller enheter är i dag ”rödmarkerade”, vilket innebär att läget för personalförsörjningen är ohållbart. Flera av dessa är dessutom tilltänkta för expansion.

I dag får vi samtal där vi tillfrågas om hur beläggningsläget ser ut. De som ringer vill veta om det finns någon plats om de skulle gripa en person och behöva införpassa vederbörande.

Ja, så eländigt är det med platssituationen inom Kriminalvården.

Konsekvensen är att Kriminalvården inte kommer att kunna ta emot personer som är dömda till fängelse. Det kommer att innebära att dömda fortsätter att röra sig fritt.
Häkten och anstalter saknar personal
Vi har enheter som saknar personal, men som kan ha någon plats ledig vid en viss tidpunkt. Det finns enheter där vi får sitta och bevaka den intagne eftersom vi inte har plats till vederbörande vid det givna tillfället.

Vi har enheter som saknar både kriminalvårdare och plats för intagna.

Vi har enheter som ”haltar sig fram”, där vi genom skicklighet och tur inte bryter mot regler och lagar.
Bra arbetstider ger goda effekter
Lösningen på delar av problematiken är att få ledande personer inom Kriminalvården att tänka:

”Jo, vi tycker det är skäligt att du får dina arbetstider i god tid så att du kan planera saker i ditt liv. Vi ser att detta även ger indirekta positiva effekter i kärnverksamheten”.

Det är ingen nyhet att vi behöver platser och fler kriminalvårdare med erfarenhet för att lösa Kriminalvårdens problem
Roger Nilsson, Seko Vård Syd

I stället försvinner anställda på grund av scheman som ändras dagen innan nästkommande arbetspass. Ett förfaringssätt som vi inte behövt tidigare.

Konsekvensen blir ”röda zoner” på orter där vi ska expandera och där vi redan har problem med personalförsörjning.
Förbättra arbetsvillkoren
I huvudsak behövs arbetsvillkor så att vi kan behålla och rekrytera personer som kan och vill arbeta som kriminalvårdare.

Vi behöver få Arbetsgivarverket att förstå att vi ska arbeta för att göra saker bättre för alla i samhället. Det innefattar även anställda inom staten.

Vi behöver få Kriminalvårdens ledning att agera så att vi behåller våra kriminalvårdare.
Behövs erfarna kriminalvårdare
Sedan nedstängningen av äldre fängelser mellan 2010–2015 har krisen fördjupats. Det är ingen nyhet att vi behöver platser och fler kriminalvårdare med erfarenhet för att lösa Kriminalvårdens problem.

Det största hindret just nu är att personer i Kriminalvårdens ledning inte ser nyttan och behovet av förutsägbarhet.

Detta trots att vi kan hävda att vi tidigare arbetat på ett bättre sätt och fått fler nöjda kriminalvårdare, samt bättre verksamhet till en billigare kostnad.
Vad hände med framförhållningen?
2015 ändrades vår organisation. Då skulle man på varje nivå arbeta med framförhållning ur olika tidsperspektiv.

Högst upp skulle man arbeta med flera års framförhållning och längre ner skulle en chef arbeta med månaders framförhållning.

Vad hände på vägen och vilka inom Kriminalvården kommer att hantera problemen?
- Roger Nilsson Klubbordförande för Seko Vård Syd
Läs mer
- Smockfullt på landets häkten: ”Sliter på personalen”
  Vård 2022-05-24T11:27:46
- Jag orkar inte jobba mer på häktet
  Insändare 2022-04-07T08:51:03
- Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”
  Arbetsmiljö 2022-04-05T08:08:34
June 09, 2022
16:10
”Kräv din rätt vid timanställning”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Timanställning kan slå hårt mot ekonomin för den som blir sjuk. Det har insändarskribenten fått erfara.
10:44
”Du måste vara en jävel på att basta”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Det kan bli hela 74,9 grader varmt vid asfaltläggaren. För att klara av att jobba dricker Peter Stambert hysteriska mängder vatten.
June 03, 2022
8:41
Carl varnades av Postnord – och fick inte fortsatt jobb
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Carl Hällströmer var öppen med sin kritik mot post varannan dag. Det gillades inte av Postnord som gav honom en varning.
8:30
Varannandagsutdelning: Från test till verklighet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Så här gick det till när Postnord började dela ut post varannan dag.
Januari 2019
Postnord vädjar till regeringen om att få höja priset för frimärken, för att klara ekonomin och rädda jobb.
Februari 2019
Postnords ledning skriver på intranätet att ett test att dela ut post varannan dag ska ske efter sommaren. Seko Posten anmäler arbetsgivaren för brott mot medinflytandeavtalet, som säger att arbetsgivaren ska samverka med de fackliga organisationerna redan vid idéstadiet vid tänkta förändringar i bolagets verksamhet.
Mars 2019
Sju av åtta partier motsätter sig glesare postutdelning, enligt en enkät från Sekotidningen. Flera lyfte att något måste göras åt de fallande brevvolymerna och bolagets ekonomi. Socialdemokraterna ville inte besvara frågan.
Oktober 2019
Tillsynsmyndigheten Post och telestyrelsen, PTS, ger Postnord klartecken att testa att övergå till glesare postutdelning. ”Modellen är rimlig och relevant mot bak grund av samhällets ändrade kommunikationsmönster och privatpersoners, företags och offentliga instansers minskade behov av att skicka och ta emot brev fem dagar i veckan.”
September 2020
Pilotprojektet att dela ut post var annan dag inleddes 28 september i Lund och pågick till januari 2021. Pilotprojektet var vägledande för hur den nya utdelningsmodellen fungerar i praktiken.
1 februari 2021–2 maj 2022
Varannandagsutdelning av post har införts successivt i hela landet.
Läs mer
- Dubbelt så tungt med glesare utdelning på Postnord
  Post
- Postnords vd fick löneökning på 19 procent: ”Provocerande”
  Post 2022-05-13T11:50:04
8:21
Dubbelt så tungt med glesare utdelning på Postnord
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I maj gjorde Postnord ett historiskt skifte. Nu delas post ut varannan dag och övergången har sina för- och nackdelar.

Det är tidig morgon på Postnords hubb en bit utanför centrala Kristianstad.

I åtskilliga korridorer är brevbärare i full färd med att sortera post innan de åker ut på sina upp drag. Varje hushåll i distriktet har ett eget fack, eller kam om man ska tala ”postnordiska”.
Posten trogen i över 40 år
Trots att arbetet är intensivt och fokus stort, pågår skratt och prat.

– Jag har jobbat här sedan 1977, jag är för gammal för att stressa upp mig, konstaterar en brevbärare som inte vill ha med sitt namn i tidningen.

Kristianstad och alla områden med postnummer som börjar på 2, det vill säga orter inom Skåne och delar av Blekinge, var först med att ställa om till varannandags utdelning i februari förra året.

Leif Hurtig har varit brevbärare i 33 år. Han visar uppgivet upp sina handleder, som numera kräver stöd genom skenor.
Leif Hurtig har fått förslitningsskador i handlederna.

Aldrig tidigare i hela mitt yrkesliv har jag upplevt de här problemen
Leif Hurtig, brevbärare sedan 33 år.

– Aldrig tidigare i hela mitt yrkesliv har jag upplevt de här problemen, de har kommit smygande och accelererat det senaste året.

Jag har värk och har tappat kraften i handlederna, säger han.
Tyngre arbete orsakar skador
Den nya utdelningsmodellen har orsakat skadorna. Det är Leif Hurtig övertygad om, eftersom det har blivit mer att bära.

Brevbärarna har dubbelt så mycket post och paket att dela ut vissa dagar.

– Man belastar och böjer handlederna dagarna i ända. Mina har nu sagt ifrån.
Tumgrepp runt dubbelt så stora buntar post har lett till värk i handlederna. Pilottest i Lund
Innan Postnord tog ett slutgiltigt beslut om glesare postutdelning testades den nya modellen i ett pilotprojekt i Kävlinge och delar av Lund hösten 2020.

Marcus Österlund, brevbärare och skyddsombud för Seko, involverades från dag ett.
Läs också Carl varnades av Postnord – och fick inte fortsatt jobb
Han kände en skyldighet mot sina kollegor att se till så att det nya arbetssättet skulle bli så bra som möjligt.

– Det var ett stort ansvar eftersom vi skulle vara föredöme för något som skulle rullas ut nationellt, säger han.

Vi är nog inte helt representativa för andra orter, här involverades vi i personalen mycket redan från start.
Marcus Österlund, skyddsombud på hubben i Lund där piloten genomfördes.

På Marcus Österlunds hubb i Nöbbelöv i Lund har det nya arbetssättet nu blivit vardag. Han har svårt att minnas hur det var tidigare.

– Men vi är nog inte helt representativa för andra orter, här involverades vi i personalen mycket redan från start. Vi fick hela tiden tycka till och utvärdera samt möjlighet att testa olika idéer.
Olika förutsättningar
Marcus Österlund är noga med att påpeka att han i sin roll som skyddsombud framförde att det som personalen upptäckte i Nöbbelöv inte gick att översätta på hela landet.

– Varje område har sin unika situation.

Och det har han helt rätt i. Förra året när medarbetarna i Kristianstad kom till jobbet på måndagen, sjösattes varannandagsutdelning utan ordentliga förberedelser eller att personalen hade involverats.
Stor omsättning i ledningen
– Det var ingen lätt tid. Det hade varit stor omsättning i ledningen här och man tog in en person utifrån. Den personen gjorde vad han kunde utifrån förutsättningarna.

Men vi hade önskat att man hade satt värde på personalens erfarenheter och kunskap, säger Sekos skyddsombud Antoinette ”Nette” Romeborn.
Antoinette ”Nette” Romeborn, skyddsombud för Seko på Postnords hubb i Kristianstad.
Den första morgonen upptäcktes att ingen var schemalagd för sorteringen av post till boxkunderna.

Vid de hyllorna var det tomt och stora högar låg och väntade på att bli sorterade.

– Det är ett arbete som vanligtvis tar uppemot tre timmar för två personer. Nu fick vi se till att lösa det, säger produktionschefen Stefan Allqvist som vid tillfället var brevbärare.

Jag skulle faktiskt benämna det som kaos. Folk gjorde vad de kunde, men det fanns mycket som behövde rättas till.
Antoinette ”Nette” Romeborn, skyddsombud för Seko på Postnords hubb i Kristianstad
Mycket övertid
Han började 1976, och har jobbat som brevbärare och i olika typer av chefsroller. Både han och Nette
Romeborn konstaterar att det blev mycket övertid för många medarbetare.
Stefan Allqvist, produktionschef på Postnord.
Under de två första veckorna pendlade den mellan 30 och 50 timmar per dag, utslaget på hela arbetslaget.

– Jag skulle faktiskt benämna det som kaos. Folk gjorde vad de kunde, men det fanns mycket som behövde rättas till, säger Nette.

Bland annat stämde tidsberäkningen för de nya slingorna inte överens med verkligheten.

Utdelningsområdet i Kristianstad var inte konkurrensutsatt av andra aktörer, vilket innebar stora mängder post varje dag.

Vi hanterade dubbelt så mycket post varannan dag. Både att sortera den och sedan dela ut tar längre tid.
Charlotte Samuelsson, brevbärare sedan 40 år

– Vi hanterade dubbelt så mycket post de tjocka dagarna. Både att sortera den och sedan dela ut tar då längre tid.

Jag jobbade över varje eftermiddag i flera veckor under den första tiden, säger 55-åriga Charlotte Samuelsson, som arbetat som brevbärare sedan hon var 16 år.
Charlotta Samuelsson, brevbärare Förlorade tidningskunder
Prenumeranterna började klaga över att veckotidningarna kom för sent och lokala företag var missnöjda för att de inte alltid kunde få ut sin reklam på måndagar.

Så småningom förlorade Postnord reklamkunder. Det underlättade för brevbärarna, men det var inte önskvärt för bolaget.

En annan sak som missades är att brevbärarna behöver tömma samtliga gula lådor varje dag.

Under den första tiden var den lista som brevbärarna har i sina arbetstelefoner inte helt uppdaterad med de nya slingorna.

Vi löste det ändå, för sådana är många av oss.
Charlotte Samuelsson, brevbärare.

– Vi löste det ändå, för sådana är många av oss. Men det innebar att vi fick köra himla omvägar ut till alla lådor som inte låg inplanerade i rutten, säger Charlotte Samuelsson.
Charlotte Samuelsson Skapade arbetsgrupp
Efter någon vecka insåg ledningen att man behövde skapa en arbetsgrupp för att få ihop allting. Såväl brevbärare med lång erfarenhet, fackliga representanter och arbetsledare kallades.

Två lördagar i rad möttes man ute på hubben för att försöka lösa alla luckor som hade uppstått.

Personal fick även tas in för ordinarie verksamhet ett antal lördagar.

Tack vare det i kombination med övertidstimmarna under vardagarnas eftermiddagar och kvällar, märkte kunderna inte av kaoset särskilt mycket.

Tack vare att alla slog knut på sig själva kunde vi trots allt hålla uppe verksamheten någorlunda.
Nette Romborn, skyddsombud.

– Viss post fick vi lämna som kvarligg till nästkommande utdelningsdag. Det tog hårt på oss eftersom vi alla har ribban högt och all post som kommer ska ut till kunderna.

Tack vare att alla slog så mycket knut på sig själva kunde vi trots allt hålla uppe verksamheten någorlunda, säger Nette.
Brevbärarjobbet allt tuffare
Numera är samarbetet gott mellan den lokala ledningen och facket på arbetsplatsen. De dagliga rutinerna har kommit på plats men det finns fortfarande områden att förbättra.

Fler arbetsplatser på Postnord än Kristianstad har haft det svårt. Även om ingen som Sekotidningen intervjuat beskriver ett liknande kaos vid övergången.

Däremot vittnar allt fler brevbärare om att jobbet har blivit alldeles för tungt och att man inte hinner dela ut all den post som ska ut.
Övertidsstopp
Samtidigt växer missnöjet mot bolagets nya besparingskrav. Som på vissa arbetsplatser innebär stopp för övertid och nyanställningar, samt att bemanningen ska slimmas.

Nette Romeborn uppmanar kollegor att anmäla arbetsskador.

– Om vi inte kan föra statistik och visa att arbetet faktiskt har blivit tyngre, så har vi svårare att övertyga arbetsgivaren om att åtgärder behövs, säger hon.
Läs också Varannandagsutdelning: Från test till verklighet
Arbetssätt ska förbättras inom en snar framtid, försäkrar Agnes Karlsson, produktionsdirektör för Postnord Sverige, och nationellt ansvarig för övergången till den nya modellen.

Men det har inte kunnat göras förrän post varannan dag införts i hela landet.
Uppmanar till APT
– Arbetet har blivit tyngre eftersom vi har med oss mer post ut. Det gör att vi behöver säkerställa att våra verktyg och processer fungerar fullt ut.

Vi ska se över hela processen för utdelning, arbetsbelastning och bemanning, säger hon.

Agnes Karlsson menar att coronapandemin har för svårat för Postnords ledning att fånga upp lokala problem.

– Det har till och från varit svårt att vara ute på arbetsplatser. Min uppfattning är att chefer har involverat medarbetare, men att det skett på olika sätt.

Det kan vara viktigt framöver nu när man rullat ut den nya modellen att ha arbetsplatsträffar, där man fångar upp synpunkter från medarbetarna.
Minskat antal tjänster
På Postnord i Kristianstad har den nya modellen lett till färre anställda. Från 65 heltidstjänster i januari 2021 till 53,5 i april 2022.

I landet har Postnord under flera år bantat sin personalstyrka med runt motsvarande tusen heltidstjänster om året. Detta började dock tidigare än införandet av den nya utdelningsmodellen.

Exempelvis fanns nationellt motsvarande 17 663 hel tidstjänster år 2018 medan dessa minskat till 16 730 år 2020. Orsakerna är flera, bland dem digitalisering och varannandagsmodellen.
Läs mer Läs mer
- Postnords krav: Ta körkort eller förlora jobbet
  Post 2022-05-18T09:34:15
- Postnords vd fick löneökning på 19 procent: ”Provocerande”
  Post 2022-05-13T11:50:04
- Budgetstrul på Postnord – bemanningen bantas
  Arbetsmarknad 2022-03-31T10:44:44
June 02, 2022
15:34
TMA-bil i dödsolycka: ”Jag är rädd varje dag”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

För vad som tycks vara första gången har det skett en dödsolycka med en TMA-bil. Stefan Rydqvist miste sin branschkollega.
— Jag saknar ord för det som har hänt, säger han.

I måndags omkom en TMA-förare i en olycka på E4:an utanför Norrköping. En TMA-bil är en typ av skyddsfordon med påkörningsskydd.

Olyckan skedde när TMA-fordonet säkrade vägen för en bilist som tappat last från en släpkärra, enligt uppgifter till Södermanlands Nyheter. En lastbil ska då ha kört rakt in i TMA-bilen, varpå den 40-åriga kvinnliga TMA-föraren omkom.

Stefan Rydqvist driver företaget TMA-tjänst i Linköping och jobbade ibland ihop med branschkollegan som dog.

– Det är tungt. Jag saknar ord för det som har hänt. Vi brukade skoja: ”För fan nu åker vi härifrån innan vi blir ihjälkörda” och sedan händer det på riktigt, säger han.
”Rädd varje dag jag åker ut på E4:an”
Han förklarar att det är hysteriskt ute på motorvägen med bilister som tittar i mobiltelefoner och paddor i stället för att fokusera på körningen.

– Jag är rädd varje dag jag åker ut på E4:an, säger Stefan Rydqvist.

Lastbilschauffören som krockade med TMA-bilen är nu anhållen misstänkt för grov vårdslöshet i trafik samt grovt vållande till annans död.
Kan vara första dödsfallet
Trafikverket har inlett en olycksutredning för att se om det funnits brister i infrastrukturen på platsen.

Under åren 2003–2015 inträffade 51 olyckor där TMA-fordon var inblandade, enligt SVT Nyheter Öst.

– Vi känner inte till att det har hänt någon dödsolycka med ett TMA-fordon tidigare, säger Felicia Danielsson, presskommunikatör på Trafikverket, till Sekotidningen.

Fackliga representanter är inte förvånade över händelsen.

– Frågan har bara varit när det ska hända eftersom trafiken är som den är på våra svenska vägar, säger Lars Eklind, regionalt skyddsombud för Seko i Mellansverige.
Vill se fartkameror på TMA-bilar
Han kräver åtgärder från politiker för att göra vägarna säkrare. Det stora problemet är enligt honom att bilister inte tar hänsyn till de som arbetar längs våra vägar.

Både Lars Eklind och Stefan Rydqvist tycker att det vore bra med fartkameror som sitter bakpå TMA-fordon.

– Det enda folk reagerar på är om en kamera skulle blixtra till och en bot kommer hemskickad. Det är det absolut bästa sättet för att få ned hastigheterna, säger Lars Eklind.
51 olyckor med TMA-bilar
Enligt Trafikverket inträffade det minst 51 olyckor med TMA-fordon mellan år 2003 och 2015. Vid nio tillfällen skadades TMA-förarna lindrigt.

Trafikverket har inga uppgifter om någon har skadats efter 2015, då man inte fört statistik för detta. Trafikverket har börjat titta på olyckor för åren 2016-2019, men har hittills inte hittat någon dödsolycka med ett TMA-fordon.

Källa: Trafikverket
Läs mer
9:44
”Jag gör något för Sveriges säkerhet”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Försvaret på Gotland är i hetluften när vår omvärld skakas av krig. Vi träffar personalen som håller maskineriet i gång på Gotlands regemente P18.

Rotorbladen dånar från en Helikopter 16 som är på väg att lyfta vid Gotlands regemente P18. Utlandsstyrkor som ska skickas ner till Mali genomför just nu övningar här vid Tofta skjutfält, söder om Visby.

Efter många års nedrustning är Försvarsmakten på uppgång igen. Som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina ska förmågan på Gotland stärkas i snabb takt.

Regementet P18 ska ta emot fler värnpliktiga och fler soldater ska placeras på ön.
Bygger måltavlor för skjutövningar
I dagarna inspekterade en amerikansk generallöjtnant Gotlands militära förmåga. Han fick se svenska styrkor öva strid i den karga miljön på skjutfältet.

Det är servicemännen PD Hurtig och Jens Norbecks arbetsplats. De ser till att soldater har bra förutsättningar för att genomföra övningar.

Den här förmiddagen parkerar servicemännen sina hjullastare och kliver in i målverkstaden, där de tillverkar måltavlor som soldaterna kan skjuta på.
Tillverkning av måltalvor till soldaterna.
– Här bygger vi stormål om sju meter, för stridsfordon, säger servicemannen Jens Norbeck med blicken på en träram i samma form och mått som en stridsvagn.

I verkstaden ligger måltavlor av olika slag som servicemännen har snickrat ihop. Här finns stridsvagnsfronter och tavlor föreställande soldater i hel- och halvkropp.
Verkstaden för måltavlor.
På golvet står en helikopter i stål som en smed i närområdet har svetsat ihop för att beskjutas av luftvärnskanonvagnar.

– Den blev så jädra fin. Det är knappt så man vill slå ner den där ute, säger Jens Norbeck.
”Handlar om att serva förbanden”
Servicemännen flyttade in i verkstaden för ett halvår sedan. Innan dess höll de till i en oisolerad lokal vägg i vägg, när markverkstan som sköter fordon inhystes här. Det kunde bli rätt kallt konstaterar Jens Norbeck och PD Hurtig.

Långt ifrån all tid spenderas i verkstaden. Servicemännen rycker ut på skjutfältet dagligen. De sköter bland annat markarbeten, levererar måltavlor och röjer sly.

– Mycket av tiden handlar om att vara flexibel och serva förbanden, säger PD Hurtig.
På Tofta skjutfält syns spår av övningar. Spränger oexploderade granater
Han är även aktiv inom hemvärnet och utbildad ammunitionsröjare. Om det upptäcks oexploderade granater – så kallade ”oxar” – märker han upp dem, ser om granaterna går att plocka med eller om han behöver spränga dem på plats.

– Det här är en GRK-12, en granat som jag hittade här ute på fältet. Eftersom den stod rakt ner i marken visste vi först inte om den var odetonerad, säger PD Hurtig och visar upp granatresterna.
Resterna av en övningsprojektil på Tofta skjutfält.
Jens Norbeck har tidigare varit deltidsbrandman. Nu är han brandansvarig med en tankbil som klarar tuff terräng.

– Här är min ögonsten. En Scania 113, sexhjulsdriven. Den är guld värd, säger han.
Jens Norbeck brevid en Scania 113.
Bränder kan uppstå när projektiler hamnar i det torra gräset under skjutövningar. Då är Jens Norbeck och PD Hurtig snabbt framme och släcker innan elden sprider sig.
Kreativt arbete ute på skjutfältet
Vi hoppar in i deras fyrhjulsdrivna pickup och skumpar omkring på skjutfältet. Vårsolen gassar, dammet yr från de kalkrika grusvägarna och servicemännen verkar trivas som handen i handsken. Ett par gånger stannar vi till och inväntar klarsignal från säkerhetstornet.
Jens Norbeck och PD Hurtig hjälper till att förbereda för soldaternas övningar.

Jag känner verkligen att jag gör någonting för Sveriges säkerhet
Erik Österlin, lagsamordnare på regemente P18:s markverkstad

Här ställer servicemännen ut bockar som varnar för pågående övningar, håller ordning och snickrar ihop mål och landmärken i terrängen, till exempel små hus.

– Det blir mycket att åka runt och se vad vi måste åtgärda, säger PD Hurtig.

De visar upp en luftvärnskanon gjord av plankor och reglar, som de snickrade ihop efter att en äldre variant blåst omkull.

– Det är kul att man får vara kreativ, säger Jens Norbeck.
Byggandet av en luftvärnskanon som landmärke. Säkrar området under skjutövningar
På vinterhalvåret blir det bra kallt på en så utsatt plats. Då kan servicemännen ta sin tillflykt till skjuttornet vid klinten.

Med stora fönster ut mot havet kontrollerar de att inga båtar eller flygplan närmar sig när granater smäller av i riktning mot havet.

Böjd över ett kartbord visar Jens Norbeck hur de mäter upp området som skjutövningarna ska hållas i. PD Hurtig slår på radarskärmen där han håller koll på trafiken. En kamera skannar även av kusten.
Jens Norbeck mäter upp området som en skjutövning ska hållas i så inga båtar eller flygplan riskeras att trävas av granater.
I skjuttornet finns ett litet kök och en våningssäng.

– Någon gång börjar de skjuta fyra på morgonen. Då sover vi här, säger PD Hurtig.
Glädjs över utökat försvar
De ökade spänningarna i närområdet oroar inte servicemännen särskilt mycket. De ger ett avslappnat intryck, som speglar sig på hela regementet. Vi möter leenden och glada hälsningar.

Erik Österlin som är lagsamordnare i den nya markverkstaden sätter ord på känslan.

– Just nu är det mycket positivt för vår verksamhet och det vi gör. Samtidigt hade det varit bättre förstås om det var frid och fröjd i omvärlden, säger Erik Österlin omgärdad av stridsvagnar och pansarfordon som ska underhållas.

Han planerar arbeten för mekanikerna i verkstaden. Innan P18 jobbade han på Volvo personvagnar. Jobbet på försvaret är det roligaste hittills.

– Jag känner verkligen att jag gör någonting för Sveriges säkerhet. Man behöver inte ligga längst fram i linjen för att bidra till det, säger Erik Österlin.
Erik Österlin. Emma lärde sig köra stridsvagn
Kollegan Emma Hägbom Nordlander är kundmottagare. Hon bereder bland annat ordrar, sköter beställningar och stöttar mekanikerna. Titeln kan vara förvirrande eftersom den enda ”kunden” är Försvarsmakten.

Emma Hägbom Nordlander kom hit för ett år sedan, efter att sambon såg annonsen på Blocket. Hon uppskattar den goda stämningen, tre timmars friskvård i veckan och möjligheterna till utbildning.

Hon har till exempel tagit körkort för Stridsvagn 122 som står inne för underhåll.
Emma Hägblom Nordlander.
– Nu kan jag parkera om den när det behövs. När man behöver testskjuta följer jag med också. Det kan vara ett bra avbrott, säger Emma Hägbom Nordlander med den 60 ton tunga kolossen i ryggen.

– De har krympt. När jag kom hit första gången kändes de jättestora, skrattar hon.
”Här tänker man mer på personalen”
På garnisonslagret intill servar reservdelsmannen Christian Fröberg markverkstaden och trupper med material. Han har också varit här ett år och kommer som flera andra från fordonsbranschen.

– I det civila tänker man bara på produktion och leverans. Här tänker man mer på personalen, säger han.

Just nu är det mycket att göra och Christian Fröberg hoppas att reservdelsmännen blir fler. På markverkstan ska tre personer anställas inom kort.

Att döma av ansökningarna tycks det finnas ett intresse av att jobba på Sveriges just nu mest omtalade regemente.

Christian Fröberg är glad över sitt jobbval.

– Det händer alltid någonting här. Dels övningar, dels kommer det nytt folk och andra förband. Det är kul att det ännu byggs nytt och man märker hur stort det kommer att bli.
Gotlands regemente P18 ska växa
2018 startades regementet P18 upp igen för att utveckla försvaret på Gotland och stärka totalförsvaret tillsammans med de civila försvarsmyndigheterna.

P18 har uppemot 400 anställda. Snart ska det vara 500 anställda på plats. I år rekryteras det bland annat 50–60 soldater, samt officerare och civilanställda.

Regeringen satsar nu 1,6 miljarder kronor för att bland annat bygga ett servicecenter, en kasern för värnpliktiga och en sjukvårdsmottagning. Det ska även byggas en matsal, en grovspolanläggning för stridsvagnar och en vårdhall för fordon. Detta ska vara färdigt under 2026.
Läs mer Läs mer
- Försvaret ska rusta – men svårt hitta rätt kompetens
  Arbetsmarknad 2022-03-04T09:48:36
- Anställda i försvaret kan utbilda sig på arbetstid
  Försvar 2020-11-30T15:01:48
- Nya kravet: Anställda på Postnord kan krigsplaceras
  Arbetsmarknad 2022-03-21T09:23:32
May 31, 2022
13:33
Semester – vad gäller egentligen?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Oavsett om du jobbar heltid, deltid eller har en tillfällig anställning har du rätt till semester. Arbetsgivaren bestämmer när du får ledigt, men det ska ske i samråd med dig.
1 Hur lång ledighet har jag rätt till?
Enligt semesterlagen har du rätt till 25 dagar, eller fem veckors semester varje år.

Du har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under sommarmånaderna juni, juli augusti, om det inte står något annat i ditt kollektivavtal. 

Det är arbetsgivaren som bestämmer exakt när du får ledigt, men det ska vara i samråd med dig. Du ska få besked om semestern senast två månader i förväg.
2 Får jag lön under ledigheten?
För att få lön under hela semestern ska du vanligtvis ha varit anställd ett intjänandeår. Det betyder att om du ska få fullt betald semester sommaren 2022 ska du ha jobbat från 1 april 2021 till sista mars 2022.  

Har du arbetat kortare tid minskas antalet betalda semesterdagar, men du har fortfarande rätt till 25 dagar med obetald semester.  

Varje betald semesterdag har du även rätt till semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen.  

I vissa avtal kan man få betald semester i förskott, efter fem års anställning anses den vara intjänad. 
3 Har jag rätt till semester som timanställd?
Ja, du har rätt till semester oavsett anställning. Om du jobbar mindre än tre månader kan dock din semester avtalas bort, enligt semesterlagen. I sådana fall får du semestersättning i stället för ledighet.
3 Måste jag ta ut semester?
Du måste ta ut 20 betalda semesterdagar, men kan spara fem i upp till fem år. Om du inte har betald semester kan arbetsgivaren inte tvinga dig att ta ut den. 
4 Kan jag få pengar i stället för semester?
Om du är anställd tre månader eller mindre kan du komma överens med din arbetsgivare om att få semesterersättning i pengar i stället för ledighet. Det är vanligt när man till exempel har ett sommarjobb.  
5 Vad händer med semestern om jag har varit sjuk eller ledig?
Du tjänar in viss betald semester även när du är sjuk eller föräldraledig.  
6 Vad händer om jag blir sjuk på semestern?
Blir du eller dina barn sjuka under semestern kan du avbryta ledigheten. Sjukanmäl till arbetsgivaren och anmäl och ansök om ersättning hos Försäkringskassan. Du kan då ta ut semesterdagar vid ett senare tillfälle. 

Semesterlagen är dispositiv, vilket innebär att facket kan sluta avtal som skiljer sig från lagen på olika sätt. 
7 Kontakta ditt fackliga ombud
För att vara helt säker på vad som gäller på just din arbetsplats kan du alltid kontakta din lokala företrädare för Seko, alternativt kontakta Seko Direkt.
Läs mer
- Lokförare erbjuds tusenlappar för att flytta semestern
  Trafik 2022-05-24T11:03:34
- Seko vill att alla ska få 6 veckors semester
  Kongress 2021 2021-10-13T14:30:38
May 30, 2022
13:02
Seko i manifestation mot kriminella byggföretag
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Seko Stockholm, Byggnads, Målarettan och El-ettan samlades i en manifestation mot fusk, svarta löner och kriminella företag i byggbranschen. Även Seko upplever oseriösa företag i sina branscher och ställde sig därför bakom manifestationen på Mynttorget i Stockholm.
9:43
Brevbäraren Ida gick skrivarkurs för arbetare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

För att ge arbetarnas frågor större plats i media har lokalt aktiva inom LO-förbunden i Västernorrland gått en skrivarkurs. Ida Lindouf, brevbärare i Sundsvall, är en av dem.
May 25, 2022
8:12
Postnord och Citymails kvinnor ska våga ta mer plats
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
För första gången sedan pandemin har det kvinnliga nätverket inom Postnord och Citymail samlats. Målet är att stärka deltagarna så att de vågar ta mer plats och ansvar.

I två dagar har det kvinnliga nätverket inom posten träffats på Lidingö utanför Stockholm, både gemensamt och uppdelade efter bolag.

Från Citymail var sex kvinnor på plats, inräknat Sofi Vestling som är vice klubbordförande i Seko Citymail och organisatör för det kvinnliga nätverket där. Hon har varit med sedan starten.

– Poängen är framför allt att kunna prata fritt, att ingen känner sig begränsad. Här vågar alla ställa frågor. Det är ett öppet forum och ett bra sätt att stärka varandra, säger Sofi Vestling.
Trygga anställningar ett krav
Nätverket inom Citymail diskuterade problem i jobbet för att arbeta fram avtalsyrkanden inför avtalsrörelsen.
Sofi Vestling, vice klubbordförande i Seko Citymail. Bild: Emmeli Nilsson
Deltagarna tog upp mängder av områden: Behov av bättre tekniska hjälpmedel, högre friskvårdsbidrag så att det faktiskt utnyttjas, regelbundna hälsokontroller, bättre löner så att anställda inte jobbar över för att få Ob-ersättning och färre behovsanställningar.

– Trygga anställningar är en viktig fråga att driva. Nu blir det mer och mer behovsanställda som jobbar på timmar. Det blir otryggt för dem, och vi som är ordinarie måste hjälpa till och ta hand om dem. Vi får ingen kontinuitet, säger Sofi Vestling.
Fler måste engagera sig
Postnords kvinnliga nätverk var på plats med närmare 25 deltagare. På deras agenda stod bland annat idéarbete kring hur man kan få fler medlemmar att engagera sig som förtroendevalda.

Ungdomsverksamhet, mentorskap, korta filmer att sprida i sociala medier och att låta medlemmar göra ”prao” med förtroendevalda var några av förslagen.

Sandra Svensk, ordförande i Seko Posten, var en av dem som tog initiativ till nätverket inom Postnord 2015.

– Vi hade en riktad avtalsutbildning till kvinnor det året, med målet att få in nya förtroendevalda. Vi hade gjort en undersökning innan som visade att vi var väldigt få förtroendevalda kvinnor i relation till medlemskåren, säger Sandra Svensk.
Sandra Svensk, ordförande i Seko Posten. Bild: Emmeli Nilsson Kvinnor ska stärkas
Idag visar siffrorna på betydligt bättre representation: Av Sekomedlemmarna i Postnord är 32 procent kvinnor, och av de förtroendevalda är 38 procent kvinnor.

– Vårt syfte är att stärka kvinnorna. Vi pratar avtalsrörelse och allt vi hanterar i vardagen. Nätverket får inte bli en sidoorganisation, utan ska vara en del av förhandlingsorganisationen, säger Sandra Svensk.

Ia Björdén Huvudskyddsombud och vice ordförande Seko Citymailklubben sektion Väst Varför behövs ett kvinnligt nätverk?

– För att en får styrka av att vara bara kvinnor samlade. En behöver inte hävda sig, kämpa eller slå sig på bröstet på samma sätt utan är självklar i sin roll som förtroendevald. Det är förstås olika mellan sektioner och klubbar, men generellt är den fackliga historiken väldigt mansdominerad. Och männen är utgångspunkten i samhället över lag. Vi blir alltid jämförda med männen.

Vilken fråga är viktigast för dig?

– Att det fackliga arbetet måste drivas både ur ett manligt och ett kvinnligt perspektiv, och att vi behöver ha alla könstillhörigheter och etniciteter representerade. Vi behöver en mångfald bland förtroendevalda för att kunna driva alla frågor på bästa sätt. Sedan är ju jag huvudskyddsombud, så allt som rör bemanning och arbetsmiljö – särskilt psykosocial arbetsmiljö – är prioriterat för mig.

Madeleine Mann Ledamot Seko Citymailklubben sektion Väst Varför behövs ett kvinnligt nätverk?

– Inom mansdominerade branscher tror jag att det behövs ett forum för kvinnor. Vi kanske tänker på ett annat sätt. Det är väldigt kul och intressant att vara här. Alla har olika erfarenheter och är så engagerade, det finns så mycket styrka och kraft. Och en vilja att förändra. Det ger mycket pepp att vara här.

Vilken fråga är viktigast för dig?

– Jag kommer hit med öppet sinne för att se vad alla har att säga. Mycket handlar om att utbyta erfarenheter och lyssna på dem som varit med om saker som kan vara viktiga att lyfta, att alla får komma till tals.

Sofia Svensson Ordförande Seko Posten klubb Väst Varför behövs ett kvinnligt nätverk?

– Det här nätverket och stödet härifrån, berättelserna jag fått höra här, har gjort att jag vågat ta rollen som ordförande. Första gången jag träffade nätverket var mina förväntningar ganska låga. Men de som höll i träffen var kvinnor i min ålder med barn, som hade förtroendeuppdrag och fick vardagen att fungera. Det var en boost när jag såg att det går att lösa, och att de har vågat, så varför skulle inte jag kunna göra det?

Vilken fråga är viktigast för dig?

– Jag tar med mig väldigt mycket bra tänk härifrån kring hur vi skulle kunna jobba i vår klubb, både med andra kvinnliga förtroendevalda, men också i klubben i stort. Mycket handlar om att stärka de förtroendevalda som redan finns så att de vågar prata mer på arbetsplatsen. Och att de vågar ta ut mer facklig tid för att kunna vara tillgänglig för medlemmarna.

Felicia Norsell Fackligt ombud, Postnord Trosa Varför behövs ett kvinnligt nätverk?

– Det är jätteviktigt, speciellt för att få en inblick i hur det är i resten av Sverige. Vi är från så olika arbetsplatser. Det är jättebra att vi träffas och delar med oss, och det är en väldigt öppen miljö där alla kan komma till tals. Även de blygaste räcker upp handen, man vågar fråga mycket. En del kan så mycket mer än jag själv, vilket gör att det blir ett väldigt fint utbyte. Man blir väldigt stärkt i sin egen roll, både som kvinna och ombud.

– Vi har haft grupparbeten där vi varit väldigt blandade, och jag har fått ett annat perspektiv på många frågor. Det är skönt att känna att man kan få stöttning av andra förtroendevalda.

Vilken fråga är viktigast för dig?

– Vi har pratat mycket om värderingar, och mötet med chefer, hur vi ska hantera konflikter och händelser på arbetsplatser. Det är ändå verkligen på väg åt rätt håll om man ser till jämställdheten i förbundet.

Läs mer
- Ökat samarbete mellan kvinnliga nätverk inom 6F
  Nyhet 2019-04-08T11:47:22
8:05
Hur mycket tjänar en kriminalvårdare?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Snittlönen för en kriminalvårdare varierar. I Stockholmsområdet och på nationella transportenheten är den högst.
1 Hur mycket tjänar en kriminalvårdare?
Genomsnittslönen för en kriminalvårdare är 27 000 kronor. Lönen är något högre i Stockholmsområdet och inom Nationella transportenheten (NTE). Det uppger Seko Kriminalvård i maj 2022.
2 Hur fungerar lönesättningen?
Kriminalvårdare får individuella löner. Lönen påverkas bland annat av hur mycket ansvar du får, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och medarbetarens skicklighet.

Lönen påverkas också av hur mycket relevant utbildning kriminalvårdaren har och erfarenhet av jobb inom kriminalvård, säkerhetsarbete, social omsorg, psykiatri samt vård- och omsorgsarbete.
3 Är lönen olika på häkten och anstalter?
Nej, det är samma lönenivå på häkten och anstalter.

Genomsnittslönen är högre på Nationella transportenheten (NTE). Det beror på att många som arbetar inom NTE i dag har lång erfarenhet och fick ett lönetillägg när enheten startades på 1990-talet. Om någon nyanställs på NTE skiljer sig inte lönen mot de som får anställning på häkte och anstalt.
4 Är det någon skillnad på kvinnor och mäns löner?
Nej, lönerna är skiljer sig inte mellan könen.
5 Kan jag höja lönen om jag byter arbetsplats?
Nej, inte i teorin. Men enligt Seko Kriminalvård förekommer det ändå.
6 Vad får jag för schema om jag arbetar som kriminalvårdare?
Alla nyanställda kriminalvårdare får ett så kallat paragraf 19-schema, uppger Seko Kriminalvård.

Då får du veta dina fridagar, dagar du inte är schemalagd, två veckor innan nästkommande kalendermånad.

Alla andra dagar är arbetsdagar med preliminär arbetstid. Arbetsgivaren har då rätten att ändra dina arbetstider för nästa arbetspass så sent som arbetspasset innan det.

Seko Kriminalvård är väldigt kritiska till denna schemamodell som kallas paragraf 19 efter en skrivelse i kollektivavtalet. Enligt facket används paragrafen på ett felaktigt sätt, vilket gör det svårt att planera sin fritid.
7 Får jag ob-tillägg om jag jobbar nätter och helger?
Ja, då får du ersättning för obekväm arbetstid. Du får olika mycket i ob-ersättning beroende på om du jobbar vardagsnätter, helger eller storhelger.

Du får också extra ersättning om du reser inom jobbet, om resan tar mer än fyra timmar och om du är borta längre än 20 kilometer från din så kallade tjänstgöringszon.

De som arbetar inom nationella transportenheten (NTE) kan få ett resetillägg på 1 500 kronor per månad i stället. Kriminalvårdare på NTE kan också få kompensation beroende på vilken arbetstidsmodell de arbetar efter. Kontakta Seko Kriminalvård för att veta mer.
8 När höjs lönen för kriminalvårdare?
Den 1 oktober 2022 justeras lönerna nästa gång. Det generella lönepåslaget är 1,8 procent, men alla kriminalvårdare är inte garanterade löneökningar.

Det avgörs från person till person om lönen ska höjas och i så fall med hur mycket, utifrån fem olika lönekriterier.

Källa: Seko Kriminalvård, Kriminalvården
Läs mer
- Facket: Kriminalvårdare slutar på grund av dåliga scheman
  Nyhet 2022-04-06T09:21:42
- Hårt tryck på Kriminalvården – nu kan lönerna höjas
  Arbetsmarknad 2022-03-17T13:06:22
April 08, 2022
11:24
Facket sågar SD:s utspel om passexpeditioner
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Pressade passhandläggare kan få jobba på kvällen för att hantera de långa köerna. Facket sågar Sverigedemokraternas förslag om dygnet runt-öppna passexpeditioner.

De extrema väntetiderna på pass sätter press på Polisens passhandläggare. De får ta emot mycket frustration från allmänheten, uppger företrädare från Seko Polisen. Dessutom viker sig personalen dubbel för att hinna med.

– Vi har aldrig upplevt det vi ser nu. Det är trots allt 1,5 miljon svenskar som vill ha pass. Polismyndigheten har helt enkelt inte varit tillräckligt förberedd för det, säger Annika Olsen, sektionsordförande för Seko Polisen Väst.

I veckan meddelade Polisen att läget är akut och att beslut tagits att gå upp i en särskild händelse. Det innebär att situationen nu hanteras på ett mer enhetligt och samordnat sätt över hela landet. Polisen kan dock i dagsläget inte svara på vilka insatser som specifikt kommer att göras eller hur tidshorisonten för detta ser ut.
Annika Olsen, sektionsordförande för Seko Polisen. Bild: Seko Låga löner är ett problem
Monica Veberg, sektionsordförande för Seko Polisen Syd, har fått signaler om att arbetsgivaren vill införa tvåskift på alla expeditioner. Det skulle då kunna innebära öppettider mellan 8-22, istället för som i dag som i snitt är klockan 9-15.

Polisen bekräftar att det pågår diskussioner, men att inga beslut är ännu fattade.

Skulle människor då dra upp sina barn ur sängen mitt i natten? Det tror jag inte någon är beredd att göra
Monica Veberg på Seko Polisen Syd är kritisk mot SD:s förslag om 24/7 passexpeditioner.

Enligt Monica Veberg har passhandläggarna i Syd vänt ut och in på sig själva under många månader. Flera har jobbat åtskillig övertid för att lösa ut extra passtider. Detsamma säger Annika Olsen i Väst.

– Vi har längre öppettider, men vi behöver mer personal. Just nu pågår ett omfattande rekryteringsarbete.

Polisen försöker nu hitta personal internt som har arbetat med pass tidigare och som kan stärka upp tillfälligt. 150 frivilliga ska ha anmält sig för att hjälpa till. Men det räcker inte för att lösa läget, menar Annika Olsen.

– Vi behöver även mer utrustning och större lokaler. Dessutom är de låga lönerna för passhandläggare ett problem. Det finns flera exempel på personer som tackat nej till en tjänst eftersom lönen är för låg.
Karna Tillheden är ordförande för Seko Polisen. Bild: Privat
Den bilden bekräftas av Karna Tillheden, ordförande för Seko Polisen.

– På vissa ställen erbjuds man bara 22 000 kronor i månaden. Många kanske tackar nej till jobbet då.

Under onsdagen meddelade Sverigedemokraterna att partiet vill se dygnet-runt öppna passexpeditioner. Men det ser ingen av de förtroendevalda som realistiskt.

– För att kunna ha öppet 24/7 krävs betydligt mer personal. Och jag vet inte heller om allmänheten är intresserad av att söka pass hos oss klockan tre på natten, säger Annika Olsen i Väst.
Moderaterna vill ha dansk modell
Monica Veberg i Syd tycker förslaget går till överdrift.

– Skulle människor då dra upp sina barn ur sängen mitt i natten? Det tror jag inte någon är beredd att göra.

Även våra nordiska grannländer har just nu liknande utmaningar med extremt långa väntetider. Men det finns ett undantag: Danmark. Där går det att få en tid för nytt pass inom några dagar.

Danmark är också det enda av våra grannländer som har flyttat passhandläggningen från Polisen till kommunerna. De gjordes i samband med en stor reform år 2006.

Något liknande vill Moderatledaren Ulf Kristersson nu se i Sverige. Det är Seko Polisens Monica Veberg, kritisk till:

– Som facklig vill jag inte se att Polisen säljer ut sina tjänster. Problemet med personalbrist skulle dessutom kvarstå ändå, oavsett vem som ansvarar för handläggningen. Den utvecklingen har vi sett när Migrationsverket tog över ansvaret för en del av våra tidigare uppgifter, som exempelvis ansökningar om arbetstillstånd.
Läs mer
- Svårare att få pass när polisen drar ned öppettider
  Arbetsmiljö 2022-03-15T10:59:42
- Seko: Polisen tycker facket bryr sig för mycket om medlemmarna
  Arbetsrätt 2021-05-21T11:10:59
April 07, 2022
9:37
Vad tjänar en brevbärare?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Brevbärare på Postnord tjänar ett par tusenlappar mer än kollegorna på Citymail. Företagen använder sig av lägstalön, individuell lön och lönetrappa.
Hur sätts brevbärares lön?
Postnord har en lägstalön som de flesta brevbärare får när de är nya på jobbet. I mars 2022 är den 23 505 kronor i månaden. Efter det sätts lönerna individuellt, efter förhandling mellan Postnord och Seko Posten.

På Citymail finns det en så kallad lönetrappa, där brevbärare får en specifik lön de första två åren på jobbet. Då ökar lönen ganska mycket. Lönen för den som är ny brevbärare på Citymail är 20 486 kronor i mars 2022.

Efter två års anställningstid sätts lönen individuellt även för brevbärare på Citymail. Då ökar inte lönerna alls i samma takt som de första två åren, enligt Seko Citymailklubben.
2 Hur mycket tjänar en brevbärare?
En brevbärare på Postnord tjänar drygt 26 700 kronor i månaden i genomsnitt om hen jobbar heltid. Det uppger Seko Posten i mars 2022.

En brevbärare på Citymail tjänar drygt 24 800 kronor i månaden i genomsnitt på en heltidstjänst, enligt Seko Citymailklubben.
3 Tjänar manliga brevbärare mer än kvinnliga?
Nej, i alla fall inte på Postnord där Seko Posten inte kan se någon direkt skillnad mellan män och kvinnors löner som inte kan förklaras av tjänsteår eller tidigare befattningar.
4 Får jag mer pengar om jag arbetar övertid?
Ja, då utgår övertidsersättning. Sedan kan du få ob-tillägg om du arbetar kvällar, nätter och helger.

Postnord har även ett så kallat schemaändringstillägg, som gör att du får 270 kronor mer när chefen ändrar arbetstiden med mindre än 2 veckors marginal. Tillägget på 270 kronor gäller endast per ändringstillfälle och ett sådant kan innehålla flera schemaändringar.
5 När höjs lönen för brevbärare?
I augusti 2022 höjs lönerna för brevbärare.

På Postnord samlas två procent av de anställdas löner in till en pott (minst 536 kronor per anställd). Utifrån potten fördelas sedan löneökningarna mellan de anställda efter förhandling mellan Postnord och Seko Posten.

På Citymail bidrar de allra flesta brevbärarna med 536 kronor per person till den gemensamma lönepotten i augusti, pengar som sedan fördelas ut till brevbärarna i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

Ingångslönerna för den som är ny på jobbet höjs också. Den 1 augusti 2022 tjänar en ny brevbärare på Postnord 23 975 kronor i månaden.

Motsvarande lön för en ny brevbärare på Citymail blir 20 895 kronor i månaden.
Läs mer
- Budgetstrul på Postnord – bemanningen bantas
  Arbetsmarknad 2022-03-31T10:44:44
- Seko Posten: Sätt stopp för stress och gratisjobb på Postnord
  Arbetsmiljö 2022-03-24T09:09:08
- Hur mycket tjänar en lokförare?
  Så funkar det 2022-02-22T10:18:20
8:51
Låt Kriminalvården andas – för många intagna i Gävle
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Stress och kränkningar är följden av Kriminalvården inte hinner rekrytera och utbilda personal. Nu måste Kriminalvården få en chans att landa i sin organisation, skriver Mikael Andersson, arbetsmiljönsvarig på Seko Gävle-Dala.
8:51
Jag orkar inte jobba mer på häktet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
En anställd på häktet i Göteborg känner sig illa behandlad på grund av sitt utländska namn och orkar inte med stressen på jobbet.

Jag orkar inte jobba på häktet i Göteborg mer. Jag orkar inte försvara kommentarer om att jag inte är svensk för att jag minsann har ett utländskt namn. Jag orkar inte höra att vissa utlänningar är bättre än andra.

Jag orkar inte höra att muslimer är världens undergång. Jag orkar inte uppleva kollegors bemötande mot klienter bara för att denne har ”fel” hudtyp. Jag orkar inte stå upp mot dessa mobbare.
Orkar inte med stressen
Jag orkar inte längre jobba för tre för att vissa inte jobbar alls. Jag orkar inte stressen som vi dagligen upplever. Jag orkar inte att vi alltid är underbemannade och bara förväntas lösa allting i tid.

Jag orkar inte allt ensamarbete där kriminalvårdsinspektörer svarar med: det är en egen bedömning.

Jag orkar inte byta chef som strumpor och att kriminalvårdsinspektörer går runt i stress och befaller vad vi ska och inte ska – trots att det inte är vårt jobb eller ansvar.

Jag orkar inte med nya kollegor som blir inkastade och får lära sig allt själva.

Jag orkar inte höra: ”information finns på Krimnet”, när man inte ens har tid att logga in på en data före sin lunch.
Får inte samma behandling som kollegor
Jag orkar inte att vara utanför för att jag är utlänning och se mina ”blonda” kollegor få en helt annan behandling av kriminalvårdsinspektörer trots att vi är anställda på samma premisser.

Jag orkar inte att jag aldrig får ha en grupp att tillhöra där vi får kraft av varandra.

Framför allt så orkar jag inte vara så utbytbar på min arbetsplats, där jag spenderar mer tid än vad jag gör med min familj.

Jag orkar inte att INTE känna ett sammanhang.

Inte värd mycket
Läs mer
- Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”
  Arbetsmiljö 2022-04-05T08:08:34
- Häkteschefen om problemen i Göteborg: ”Har varit ett enormt tryck”
  Arbetsmiljö 2022-04-05T08:08:18
- Regionchefen om häktet i Göteborg: ”Svårt att få tag i vikarier”
  Arbetsmiljö 2022-04-05T08:08:09
April 06, 2022
9:21
Facket: Kriminalvårdare slutar på grund av dåliga scheman
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Kriminalvårdare lämnar landets största häkte efter stress, trakasserier och en underbemanning. Flera av problemen orsakas av en paragraf i kollektivavtalet och en omorganisation, enligt facket. Pandemin har skapat problemen, menar Kriminalvården.
Läs alla delar om krisen i Göteborg
Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”

Häkteschefen om problemen i Göteborg: ”Har varit ett enormt tryck”

Regionchefen om häktet i Göteborg: ”Svårt att få tag i vikarier”

Häktet i Göteborg brottas med flera problem. Missnöje mot ledningen och en arbetsmiljö som är i botten.

Situationen är inte helt unik. På flera andra anstalter och häkten har kriminalvårdare den senaste tiden slagit larm om bristande arbetsmiljö, dålig bemanning och säkerhet. Anstalterna Skenäs och Umeå är två exempel som Sekotidningen tidigare har skrivit om.

Vad som förvärrar läget är samordnad bemanning, som infördes för drygt två år sedan. Facket var kritiska till den nya organisationen och menar i dag att införandet av den är ett totalt misslyckande.

– Vi ser inga positiva effekter. I förhandlingar motsatte vi oss det här, säger Josip Jovasevic, vice ordförande i Seko Kriminalvård.
Bemanning på Kriminalvården
Samordnad bemanning innebär att personalplaneringen sköts via ett kontor i regionen, i stället för att det görs lokalt på anstalter och häkten. Detta har medfört stora problem, enligt Seko. Anställda med fel sorts kompetens får arbetsuppgifter de inte är lämpade att utföra. Men också att det blivit svårare för arbetsledningen lokalt att hantera bemanningen.

– Chefer måste ringa eller mejla för att lösa problem med planeringen på arbetsplatsen. Personalhanteringsgruppen på regionkontoret känner inte till verksamhetsområdena och vet inte vilka behov som finns. De saknar personalkännedom, vet inte vilka kvalifikationer arbetstagarna har eller vem som passar bäst i vilken arbetsgrupp och på vilken avdelning, säger Josip Jovasevic.

Samordnad bemanning har hittills införts i region väst, syd och öst. Tanken är att få till en mer säker och rättvis personalplanering. Även att förbättra kontrollen över anställdas övertid. Dessutom menar Kriminalvården att den nya organisationen är mer kostnadseffektiv.

Det skapar en stor turbulens i arbetsgrupper och missnöje bland de anställda
Josip Jovasevic

Region öst var först ut med samordnad bemanning. Men på grund av flera problem har personalen plockats bort från regionkontoret, för att få hjälp och utbildning att klara av sina arbetsuppgifter. Även ansvarig chef.

Ytterligare ett problem är paragraf 19 i de anställdas kollektivavtal. Paragrafen möjliggör för Kriminalvården att inte ge fasta scheman. I stället har arbetstagare rätt att få sina fridagsperioder utlagda senast 14 dagar före kommande månad.

– Vi har väldigt många vikarier och anställda utan utbildning. Det har medfört att paragrafen används på ett felaktigt sätt på stora grupper av anställda. Det sker ständiga förändringar i scheman, från dag till dag. Många får inte veta när de är lediga och schemaändringar kommuniceras inte.
Dåliga scheman får många att sluta
Seko Kriminalvården ser att många slutar på grund av arbetstidsmodellen.

– Det skapar en stor turbulens i arbetsgrupper och missnöje bland de anställda. I och med att vi saknar personal blir det svårt för samordnad bemanning att rangera ut personal, säger Josip Jovasevic.

Joacim Trybom, projektägare för samordnad bemanning, förklarar att den nya organisationen genomförts under pandemin. Regionkontoren har varit belastade till följd av hög sjukfrånvaro och ”vakanser i scheman på grund av Kriminalvårdens snabba tillväxt”, menar han.

”Pandemin skapade problemet att projektet inte kunde vara fysiskt på plats på verksamhetsställen och regioner som planerat”, skriver Joacim Trybom i ett mejl till Sekotidningen.

Vad görs för att förbättra situationen?

”Samordnad bemanning förstärks just nu centralt för att ge ett utökat stöd till de regionala grupperna samtidigt som de regionala grupperna får en förstärkning”, skriver Joacim Trybom.
Läs mer
- Jag orkar inte jobba mer på häktet
  Insändare 2022-04-07T08:51:03
- Låt Kriminalvården andas – för många intagna i Gävle
  Insändare 2022-04-07T08:51:20
- ”Schemat gör det fruktansvärt att jobba som kriminalvårdare”
  Insändare 2021-09-21T14:45:58
April 05, 2022
8:08
Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Kriminalvården är i akut behov av personal. Samtidigt lämnar anställda Sveriges största häkte efter stress, trakasserier och en underbemanning som flera anser hotar säkerheten.
Läs alla artiklar om krisen i Göteborg
Häkteschefen om problemen i Göteborg: ”Har varit ett enormt tryck”

Regionchefen om häktet i Göteborg: ”Svårt att få tag i vikarier”

Facket: Kriminalvårdare slutar på grund av bemanningen och dåliga scheman

Hög personalomsättning, låg bemanning och omfattande arbetsmiljöproblem har skapat en ohållbar situation på Häktet Göteborg. Det vittnar anställda om.

Nu befarar de att en allvarlig händelse kan ske när som helst.

– Det som hände på Hällbyanstalten i somras är inte förvånande. Det är en tidsfråga innan något liknande händer här, säger en kriminalvårdare och syftar på förra årets gisslandrama.
Dramatisk ökning av antal tillbud
Från ett enda registrerat tillbud 2016–2017 har tillbuden ökat mycket. De senaste åren har de flesta handlat om schema och bemanning. Under 2020 orsakade covid-19 även många tillbud. Andra handlar bland annat om hot, transporter, fellarm, personal som ej följer rutin i inpassering och dålig luft i lokalerna.
Läs mer !function(e,i,n,s){var t="InfogramEmbeds",d=e.getElementsByTagName("script")[0];if(window[t]&&window[t].initialized)window[t].process&&window[t].process();else if(!e.getElementById(n)){var o=e.createElement("script");o.async=1,o.id=n,o.src="https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js",d.parentNode.insertBefore(o,d)}}(document,0,"infogram-async");
För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.
Ändra cookieinställningar
Källa: [https:]]
Många visstidsanställda
Detta då stressen ska ha nått en kritisk nivå för erfarna kriminalvårdare som uppges bli allt färre och får ta alltmer ansvar.

Samtidigt är anställda ofta underbemannade och saknar kompetens till följd av många visstids- och nyanställningar. 2021 var 39 procent av alla anställningar på häktet i Göteborg tidsbegränsade.

– En kollega sa till sin chef att de inte löser en uppgift säkerhetsmässigt med endast två ordinarie och fyra nyanställda. Svaret var: ”ni har ett uppdrag och har valt det här jobbet. Passar det inte så …”. Oj, tänkte jag. Här försöker man ju påtala något så att ingen kommer till skada, säger en kriminalvårdare.

De anställda vågar inte träda fram med sina namn av rädsla för repressalier.
Oerfarna vikarier eskorterar intagna
En kriminalvårdare berättar att två oerfarna vikarier kan få eskortera 20 intagna till gymnastik- och idrottshall, utan kunskap om klienternas bakgrund och tillstånd.

Om bråk uppstår kan det ta lång tid för kollegor att komma till undsättning, eftersom erfaren personal på bevakningscentralen ibland får täcka upp på annat håll.

– Det kan fastna ett tiotal vårdare bakom en dörr och vänta på att bevakningscentralen ska öppna den. Det kan ta flera minuter att komma fram. Mycket kan hända under den tiden när det är slagsmål.
Häktet Göteborg
Häktet Göteborg är ett av fem säkerhetshäkten i Sverige. Häktet har 350 platser och är det största i landet.

Uppemot 400 personer jobbar på häktet i Göteborg.
Läs mer
Många som börjar på häktet saknar utbildning och erfarenhet för att hantera farliga situationer, förklarar kriminalvårdaren.

– Det är förvånande att det inte har hänt mer allvarliga saker på avdelningarna. Det beror på att det har funnits bra personal vid dessa tillfällen. Utan dem hade det kunnat bli en Karen Gebreab-situation.

Kriminalvårdaren Karen Gebreab blev ihjälslagen av en intagen på häktet i Flemingsberg 2011. Hon hade inte fått information om att den intagna inte fick hanteras av en ensam kriminalvårdare.
Vittnar om stress och trakasserier
Stress och trakasserier beskrivs som en del av vardagen på häktet i Göteborg. Kriminalvårdare sägs ringa och sjukanmäla sig för att de är slutkörda och nekas ledighet.

Nyanställda ska ha sagt upp sig bara dagar in på nya jobbet.

De anställda förklarar att den som ifrågasätter hur saker fungerar eller lyfter problem inte längre lyssnas på. De får sämre löneutveckling, flyttas till andra avdelningar och nekas utbildningar.

– Vi brukar prata om att man hamnar i frysboxen. Personal som säger vad de tycker ska bara bort, säger en kriminalvårdare.
Stefan Römer är Sekos ordförande på häktet i Göteborg. Bild: Maja Kristin Nylander
Bilden bekräftas av fackliga företrädare.

– Senast i dag kom det in en medlem som grät öppet och mådde väldigt dåligt på grund av stressen och över hur hon blev behandlad, säger Stefan Römer, Sekos ordförande på häktet.
Seko: ”Inte agerat på varningsklockor”
2020 undersökte Seko arbetsmiljön på häktet i Göteborg. Det resulterade i en rapport som visar på omfattande problem under flera års tid.

Brist på erfaren personal i alla led, utfrysning och trakasserier, hög arbetsbelastning och stress är några av huvudpunkterna.

Seko Kriminalvård menar att inga åtgärder har vidtagits, trots att detta presenterades för både huvudkontor och häktes- och regionledning.

– Man har varken lyssnat eller agerat på våra varningsklockor. Man har heller inte lagt ihop två och två när man ser att personal inte stannar, säger Gunnar Magnusson, nyligen pensionerad ordförande för Seko Vård Göteborg.
Minimibemanning i nio månader
Vid en uppföljning i maj 2021 konstaterade facket att det under två veckor saknades bemanning på 140 arbetspass. Faktiskt personalbortfall registrerades inte, endast den schemalagda bemanningen.

Man har varken lyssnat eller agerat på våra varningsklockor. Man har heller inte lagt ihop två och två när man ser att personal inte stannar
Gunnar Magnusson, Seko Vård Göteborg

Säkerhetsavdelningen ska även ha gått på helgbemanning – den lägsta säkerhetsmässiga bemanningen – i nio månader i rad.

– Vi har påtalat de här bristerna även på regional nivå, men man vill inte lyssna, säger Per Simonsson, regional samordnare för Seko Väst i Kriminalvården.
Många uppsägningar
2018 sa fler än dubbelt så många upp sig på häktet i Göteborg 2018 jämfört med genomsnittet i Kriminalvården. Uppsägningarna minskade 2020, men vände uppåt igen förra året.

Det har varit ovanligt stor omsättning på chefer. Hela chefsgruppen med kriminalvårdsinspektörer uppges ha bytts ut två gånger om sedan 2017.

– När det kommer nya chefer behöver de tid för att sätta sig in i uppdraget och det skapar osäkerhet hos personalen. Vem är chefen och hur ska vi jobba?, säger Stefan Römer.
Så många fast anställda lämnar
Siffrorna avser prov- och tillsvidareanställda som har slutat eller gått vidare till en annan arbetsplats inom Kriminalvården jämfört med resten av landet. Tidsbegränsade anställningar finns inte med i dessa siffror*. Siffrorna kan jämföras med totalen statligt anställda inom samhällsskydd och rättsskipning** som har slutat eller bytt jobb inom staten.
Läs mer !function(e,i,n,s){var t="InfogramEmbeds",d=e.getElementsByTagName("script")[0];if(window[t]&&window[t].initialized)window[t].process&&window[t].process();else if(!e.getElementById(n)){var o=e.createElement("script");o.async=1,o.id=n,o.src="https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js",d.parentNode.insertBefore(o,d)}}(document,0,"infogram-async");
För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.
Ändra cookieinställningar
Källa: [https:]]
Chefer vittnar om toppstyrd organisation
Kriminalinspektörer som har lämnat häktet vittnar om en toppstyrd organisation där chefer på deras nivå inte tillåts ta egna initiativ. De fick inte sätta lön på egen personal eller bevilja ledigheter.

Synen på anställda var enligt cheferna under all kritik.

– När jag började pratade man bara om att personalen var så oduglig och om den där klicken som var så jobbig och bråkig. Men jag hade jättebra personal som var engagerad och tog stort ansvar, säger en tidigare kriminalvårdsinspektör.

Facket ska ha setts som en motståndare.

– En bra häkteschef borde backa och fundera på varför de gör anmälningar om arbetsmiljön hela tiden. Men här lade man det på ett personligt plan, att det var de i facket som var ett problem.

Även chefer ska ha blivit utfrysta, de tidigare kriminalvårdsinspektörerna.

– Det är en sjuk och farlig arbetsplats.
Häkteschefen: Tuffa år för personalen
Häktes- och regionledning tillbakavisar fackets kritik mot att ingenting ska ha gjorts för att förbättra arbetsmiljön på häktet. De säger att det har gjorts och görs flera saker för att komma till rätta med problem som Seko Kriminalvård har lyft.

Enligt ledningen har de senaste åren har varit tuffa för personalen på grund av att häktet har expanderat och fått in ett tyngre klientel med många gängkriminella. Pressen på anställda har ökat ytterligare under pandemin när sjukfrånvaron har ökat.

– Det påverkar både de som är sjuka och tär hårt på dem som är kvar i arbetet i den situationen. Häktet är Kriminalvårdens akutverksamhet, så trycket för oss har varit enormt och tufft för alla, säger häkteschefen Malin Sparrström.

Hon tillbakavisar uppgifter om att anställda blir utfrysta av sina chefer.

Läs mer om vad häkteschefen Malin Sparrström och regionchefen Per Björkgren säger om de anställdas vittnesmål och fackets kritik.
Så gjorde vi
Sekotidningen har pratat med sju kriminalvårdare och chefer som arbetar eller har arbetat på häktet i Göteborg, som alla ger samma bild av läget. Vi har pratat med lokala, regionala och nationella fackliga företrädare som bekräftar detta. Vi har även tagit del av tillbudsrapporter samt fackliga lägesrapporter som har presenterats för häktets ledning.
Läs mer Läs mer
- Jag orkar inte jobba mer på häktet
  Insändare 2022-04-07T08:51:03
- Låt Kriminalvården andas – för många intagna i Gävle
  Insändare 2022-04-07T08:51:20
8:08
Häkteschefen om problemen i Göteborg: ”Har varit ett enormt tryck”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Flera års hårt tryck på häktet i Göteborg har varit tufft för personalen, säger häkteschefen Malin Sparrström. Hon känner inte igen bilden av att kriminalvårdare blir utfrysta.
Läs alla artiklar om krisen i Göteborg
Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”

Regionchefen om häktet i Göteborg: ”Svårt att få tag i vikarier”

Facket: Kriminalvårdare slutar på grund av bemanningen och dåliga scheman

Anställda på häktet i Göteborg vittnar om stress, trakasserier och en underbemanning som flera anser hotar säkerheten på häkte i Göteborg. Här svarar häkteschefen Malin Sparrström på kritiken.

Hon förklarar att häktet i Göteborg har legat ett par år före Kriminalvårdens kraftiga expansion. Verksamheten har växt med 100 platser, fler överbeläggningsplatser och ett tyngre klientel. Ovanpå det har pandemin drivit upp sjuktal och vård av sjukt barn.

– Det påverkar både de som är sjuka och tär hårt på dem som är kvar i arbetet i den situationen. Häktet är Kriminalvårdens akutverksamhet, så trycket för oss har varit enormt och tufft för alla.

Det säger häkteschefen Malin Sparrström om Sekotidningens uppgifter om dålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning.
Rekryteringen har släpat efter
I den snabba expansionen har det inte kunnat utbildas och rekryteras i tillräckligt hög takt och många nya har rekryterats in.

– Vi jobbar varje år med att öka på andelen med fast anställning och anställer nu in nya på provanställning nu när vi har fått den möjligheten, säger Malin Sparrström.

Häktet är Kriminalvårdens akutverksamhet, så trycket för oss har varit enormt och tufft för alla.
Malin Sparrström, häkteschef på häktet i Göteborg.

Ovanligt många lämnade häktet 2018–2019. Det skedde enligt häkteschefen i samband med att häktet utökades med 70 platser på nya avdelningar. Då flyttades personal för att se till att det fanns både erfaren och ny personal på dessa avdelningar. Flera sökte sig då vidare.

En del ska även ha lämnat för nationella transportenhetens scheman och löner.
Har inte hört talas om utfrysning
Det höga trycket på häktet har gjort det svårare att komma in som ny chef, säger Malin Sparrström. Flera nya kriminalvårdsinspektörer har inte heller jobbat i kriminalvården tidigare och då tar det enligt henne mer tid att komma in i arbetet.

Hon säger att häktet har arbetat med att förbättra introduktion och andra stödinsatser.

Malin Sparrström känner inte till att anställda blir utfrysta av chefer. Det är mycket tråkigt att höra och oacceptabelt, anser hon.

– Vi behöver alla stå stadigt i Kriminalvårdens värdegrund och ta aktivt ansvar för hur vi alla bemöter varandra och bidra till en god arbetsmiljö.
Motsäger fackets bild av situationen
Malin Sparrström tillbakavisar uppgifterna om att ingenting ska ha gjorts för att komma till rätta med de problem som Seko Kriminalvården har påtalat. Hon förklarar att det har gjorts och görs flera insatser för arbetsmiljön.

– Vi har även lämnat förslag på hur man kan mötas bättre och hjälpas åt att konkret nå förändring framåt. Jag har inte fått någon återkoppling på detta av Seko.

Hon anser att facket har en viktig roll, men upplever att fack och ledning ibland arbetar mot varandra i stället för tillsammans.

Kriminalvårdare befarar att det kan ske en situation likt gisslantagandet på Hällbyanstalten. Vad tänker du om det?

– Att det är viktigt för oss alla att man funderar på hur vi kan hjälpas åt. Att vi följer de rutiner vi har och övar ordentligt tillsammans. Det är det yttersta vi kan göra för att undvika att något förfärligt ska hända, att vi i verksamheten följer rutiner och hjälps åt.
8:08
Regionchefen om häktet i Göteborg: ”Svårt att få tag i vikarier”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Per Björkgren, Kriminalvårdens regionchef i Väst, medger att det har funnits arbetsmiljöproblem på häktet i Göteborg. Tvärtemot facket anser han att det har gjorts mycket för att förbättra situationen.
Läs alla delar om krisen i Göteborg
Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”

Häkteschefen om problemen i Göteborg: ”Har varit ett enormt tryck”

Facket: Kriminalvårdare slutar på grund av bemanningen och dåliga scheman

Seko Kriminalvård larmar om omfattande arbetsmiljöproblem under flera års tid på häktet i Göteborg. Stress, trakasserier och brist på erfaren personal är några problem som facket pekar på.

Seko Kriminalvård menar att de har lyft dessa problem upprepade gånger för både region- och häktesledning, utan att åtgärder vidtagits för att förändra arbetsmiljön.

Per Björkgren, regionchef för Kriminalvården Väst, håller inte med. Han säger att de tar fackets kritik om arbetsmiljön på allvar.

– Vi svarar upp mot alla frågeställningar och det gör vi hela tiden. Det pågår jättemycket arbete för arbetsmiljön, säger Per Björkgren.
”Har varit tvungna att prioritera varje dag”
Precis som häkteschefen Malin Sparrström menar Per Björkgren att häktet har drabbats hårt av höga sjuktal under pandemin. Trängsel med allt fler häktade och många gängkriminella har bidragit till en ansträngd situation.

Det har även varit svårt att få tag på tillräckligt många vikarier, förklarar Per Björkgren.

– Vi har varit tvungna att prioritera varje dag för att klara av bemanningen på häktet. Det är inte så roligt när man går ner på helgbemanning en vardag till exempel, men man måste göra det, säger han.

Jag står för att det ska vara öppet och fritt.
Per Björkgren, regionchef för Kriminalvården region Väst

Helgbemanning innebär att man har färre i personal på plats än på vardagar, då det inte är lika många arbetsuppgifter som behöver göras av kriminalvårdare på helgen.
Har inte hört talas om utfrysning
Fack och anställda vittnar om att kriminalvårdare inte vågar lyfta problem på häktet. De menar att flera som har sagt sin mening har blivit utfrysta, med exempelvis sämre löneutveckling och nekade utbildningar.

Per Björkgren känner inte till att det ska vara en sådan tystnadskultur på häktet i Göteborg.

– Jag står för att det ska vara öppet och fritt. I de diskussioner jag har med häktesledningen är man för att anställda ska kunna prata om saker och ting. Jag har inte sett de effekterna av att anställda inte vågar prata, säger han.

Per Björkgren vill understryka att de anställda har gjort ett jättebra jobb under den ansträngda situation som har varit på häktet i Göteborg.

– Jag hoppas att medarbetare ska känna att de har gjort ett bra jobb. För mig är det viktigt att man visar ett tydligt erkännande till medarbetarna kring resultat de har gjort under åren när belastningen har varit hårdare än någonsin.