Kokthansogreta.nu - Nyhetssök / News Search !

« Expand/Collapse

Sekotidningen (75 unread)

Skip to page: 1 2

November 18, 2019
16:47
Efter fyra dödsolyckor – Green cargo tvingas kartlägga risker
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Efter dödsolyckorna på Green cargo riktas krav och ett hot om en halv miljon kronor i vite. Företaget måste kartlägga risker vid växelarbeten på alla bangårdar i landet.

Enligt Arbetsmiljöverket har Green cargo inte följt Trafikverkets Trafikbestämmelser för järnväg, TTJ – alltså det regelverk som gäller på den svenska järnvägen.

– Vi kan inte se att man har riskbedömt det här arbetet, säger Paul Keenan, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.
Läs mer
- Dödsolyckan på Green cargo: Ska inte kunna hända Nyhet 8 november 2019
- Dödsolyckan: Green cargo hade inte riskbedömt arbetet Nyhet 11 januari 2019
24 olyckor
Arbetsmiljöverket har utrett dödsolyckan i november 2018 på bangården i Borlänge. Det myndigheten sett är att det förekommer en rad allvarliga risker i växelarbeten generellt. Bland annat eftersom arbetstagare befinner sig inom eller nära i områden där det de riskerar att klämmas eller krossas av vagnar.

Sedan 2012 har ett tiotal allvarliga tillbud inträffat vid växlingsarbeten på Green cargo, ett tiotal olyckor, samt fyra dödsolyckor.

Den senaste dödsolyckan skedde i början av november i Piteå. En 60-årig radioloksoperatör stod längst bak på ett backande tåg när han klämdes ihjäl vid en kollision med en lastbil.

Vi vill också att man ska förstå att en arbetstagare inte kan bära all säkerhet själv. Man måste också kunna ha dåliga dagar.
Paul Keenan

Varken i dödsolyckan i Bastuträsk i januari 2018, eller på bangården i Borlänge fanns något system för att undersöka och riskbedöma arbetsuppgifterna vid växelarbeten, enligt Arbetsmiljöverket.

– Det här måste företaget jobba vidare med, säger Paul Keenan.

Enligt Green cargo är de rutiner och riskbedömningar som gjorts tillräckliga.
En halv miljon
Arbetsmiljöverket håller inte med och har därför lagt ett föreläggande om vite på en halv miljon kronor för få företaget att agera, kartlägga risker på alla bangårdar i landet där växlingsarbete förekommer.

– Vår ambition är att genomföra en större inspektion som inkluderar alla järnvägsföretag som håller på med växlingsarbete, så det blir lika inom hela branschen. Det här är en bransch som är väldigt van att göra som man tidigare gjort och menar att det sker på ett säkert sätt. Men jag anser att det inte stämmer. Det händer saker ändå och det sker inte korrigeringar i tillräcklig stor utsträckning.

– Vi vill också att man ska förstå att en arbetstagare inte kan bära all säkerhet själv. Man måste också kunna ha dåliga dagar. Där vill vi att branschen flyttar fram positionerna, säger Paul Keenan.
November 15, 2019
16:53
Öresundståg: Klart att SJ tar över personal och avtal
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Om ett år tar SJ över driften av Öresundståg. I går kom SJ och Seko överens om att personalen får behålla samma löner och villkor som gäller i dag. Alla med fast jobb eller visstidsanställning får fortsätta arbeta hos SJ.

Övergången berör cirka 300 medlemmar i Seko.

Lars Holmqvist är klubbordförande för Seko på Transdev Öresundståg. Han är nöjd och glad.

–Nu slipper vi en strid om löner och villkor, säger han. Det känns skönt.
Lokala förhandlingar
Innan övergången ska det lokala facket förhandla om detaljer.

–Det finns säkert saker som SJ vill förhandla om och det kan finnas detaljer som vi från Sekos sida vill ta upp, säger Lars Holmqvist.
SJ tar över Öresundstågen
Nyhet 21 maj 2019

Avtalet på Öresundståg är ett av de mest förmånliga inom Seko spårtrafik, säger han vidare. Slutlönen för en tågvärd är 34 000 kronor per månad och 42 000 för en lokförare. Som i övrig spårtrafik tillämpas tarifflöner. Högsta lön för en tågvärd på SJ AB är drygt 26 000.

Vilka delar i ert nuvarande avtal med Transdev värnar ni mest om?

–Den så kallade 19-05 regeln och att vi har rätt att i god tid få veta vilket schema vi ska arbeta på. Den 15:e i månaden innan, ja i dag får vi veta hur decemberschemat ser ut. Om det blir sena ändringar får vi ett särskilt tillägg, säger Lars Holmqvist.
Viktigast är arbetstiden
19-05-regeln innebär att arbetsdagen innan en fridag inte får sluta efter klockan 19. Arbetsdagen efter en ledig dag får inte börja före 05.

–Det är ett skall-krav i avtalet och väldigt viktigt för våra medlemmar. Vi behöver tiden för återhämtning.

SJ vann upphandlingen av Öresundståg i maj i år.
13:38
Experten: Så hanterar man besvärliga arbetskamrater
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Hur löser man problemet med besvärliga arbetskompisar? Vi frågade psykolog och forskare Samuel West.

– När det gäller gnälliga, jobbiga arbetskamrater brukar jag tänka på andemeningen i sinnesrobönen. ”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden, säger Samuel West, forskare vid psykologiska institutionen på Lunds universitet.

Går det att prata vett med någon som exempelvis alltid gnäller på allt eller är det bara slöseri med energi och tid?

– De flesta kan man inte förändra och du som kollega har ju egentligen inget mandat att göra något.

Hur kan en jobbig arbetskamrat vara?

– Jag tänker på den ryska författaren Tolstoy som sa att varje lycklig familj är likadan medan de olyckliga är det på sitt eget sätt. Alltså kan en jobbig person bete sig på alla möjliga sätt.

Har du något exempel på när en jobbig person kommit till insikt och ändrat sig.

– Haha, nej!

Tror du att de som är jobbiga på olika sätt allt ifrån ”allt var bättre förr” till att gnälla om kaffet, sofforna eller arbetsuppgifterna själva är medvetna om hur de beter sig?

– Nej, det tror jag inte. Sverige har ju en kultur av icke konfrontation så oftast vågar ingen säga till. Men ett sätt att vända på det är att säga att ”jag blir ledsen när du pratar illa om jobbet varje fikarast”. En klassisk psykologisk manöver.

Är det lätt att bli utstött om man är en jobbig typ?

– Jag har inte upplevt det så. De brukar fortsätta i sina gamla hjulspår och hittar ofta likar att gnälla med.

Finns det något positivt med ”jobbiga jobbkompisar”

– Nej.

Har du själv upplevt jobbiga typer och i så fall hur har det yttrat sig?

– Ja på samma sätt som för alla andra. Gnäll, alltid negativ eller superego.

Bör man lära sig tolerera lite olika mänskliga beteenden?

– Ja, annars får man bo ensam i en grotta.

Har chefen något ansvar och i så fall vad kan han göra?

– Ja, men oftast vet inte han eller hon vad som försiggår. Men om man ser att vissa personer inte går ihop och det handlar om teamwork kan chefen se till att de inte behöver nötas mot varandra. Exempelvis bör slarv Samuel och pedant Stina hållas isär så mycket det går.

Tror du det slätas över och blundas på många arbetsplatser om vad någon eller några kan ställa till med för stämningen?

– Ja och det måste vara så eftersom det inte går att fixa en perfekt värld.
13:37
Tågdepån i Hässleholm kan hantera onödigt gnäll
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Gnäll och negativa kommentarer kan dra ner stämningen på jobbet. I tågdepån i Hässleholm finns många tips på hur jobbiga arbetskamrater kan tacklas.
– Om man själv trivs med jobbet är det lättare att hantera energitjuvar, säger tågvärden Johanna Nilsson.

Om det blir dålig stämning på jobbet vill inte tågvärden Johanna Nilsson dras med i den. Hon byter istället samtalsämne eller låter det rinna av henne.
Läs mer
- Experten: Så hanterar man besvärliga arbetskamrater Hälsa 15 november 2019
– Om det exempelvis är någon som gnäller om allt från schemat till vädret så brukar jag försöka vända samtalsämnet till något positivt. Det fungerar ofta. Det negativa drar bara ner en själv.

Tågvärden Simon Karlsson skrattar och säger att han ibland kan bli så provocerad av ”allt var bättre förr”-gnället så han härmar gnällgänget men det brukar inte ge något resultat säger han.

Johanna Nilsson försöker vara konstruktiv. Om någon sitter och messar och facebookar på arbetstid brukar hon exempelvis säga: nu går vi och kollar biljetter. Bryta det negativa beteendet.
”En begravningsbyrå”
Lovisa Nilsson är nybliven lokförare och jobbar ensam i loket och gnuggas inte lika mycket mot sina kollegor. Hon kör lite samma stil som Johanna.

– Om någon säger att den och den är så jobbig brukar jag säga att det tycker inte jag och då hamnar man inte i skitsnack.

– Jag ser till att ta avstånd från de som utstrålar negativ energi. Oftast låter jag de bara vara och håller mig undan.
Simon, Johanna Lovisa och Ariel. Foto: André de Loisted.
Johanna har katter som sin stora hobby och ett bra trick är att byta samtalsämne från gnäll till katterna.

– Det brukar fungera bra. När någon är inne på ett negativt spår brukar ett helt nytt samtalsämne kunna vända den dåliga spiralen. Och kan jag inte det vägrar jag låta mig dras med. Jag har jobbat på arbetsplatser med betydligt mer gnäll och är van att handskas med det. Varje dag är en ny dag och jag klär av mig arbetsrollen så fort jag lämnar jobbet.

Simon Karlsson hämtar kaffe och säger att han stör sig på gnällspikar och negativa personer.

– De kan dra ner hela min dag. Det finns ju alltid något man kan vara missnöjd med om man väljer den stilen. Och på andra depåer kan man se gäng som sitter och är bittra tillsammans. En begravningsbyrå är mer positiv, säger han med ett skratt. Jag tror att de som kör med att ”allt var bättre förr”- gnället bara kommer ihåg det positiva från den gamla SJ –tiden. Här i Hässleholm har vi bra stämning men visst finns det de som är jobbiga här också.

– Precis var det verkligen bättre förr? säger Johanna. Man måste ju leva i nuet.
”Lite sänkt”
Simon har en strategi:

– Ibland ser jag någon som jag vet kommer att gnöla om samma sak som han eller hon alltid gör. Att de fått jobba extra eller för tidiga turer eller tåget var sent. Jag orkar verkligen inte vara trevlig då. Bara neutral.

– Alla lite större arbetsplatser har utan tvekan sina ”jobbiga typer” och det gäller att försöka hålla sig borta ifrån dem, säger Ariel Soussan, tågvärd

Tågvärdarnas jobb är socialt. De ska båda fungera i arbetsgruppen och möta mängder med passagerare varje dag.

– Om man själv trivs med jobbet är det lättare att hantera energitjuvar oavsett om det är arbetskamrater eller resenärer. Om man är lite sänkt en dag är det lättare att dras med men jag har lärt mig att bromsa mig. Det är så lätt att tippa över och tappa glöden med jobbet. Egen attityd mot livet och jobbet är viktigt, säger Johanna.
November 14, 2019
13:47
Personal på ungdomshem misstänks för extremism
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Fem tidigare timanställda och en nuvarande anställd på det statliga ungdomshemmet Nereby i Kungälv misstänks för kopplingar till antidemokratiska salafistiska rörelser. Ledningen för hemmet utreder vilken påverkan de anställda kan ha haft på de pojkar de arbetet med.

–Utredningen är inte klar ännu, säger biträdande institutionschefen Joachim Reif, till Sekotidningen.
Sekomedlem
En av de utpekade är medlem i Seko och arbetar i dag på Nereby. Enligt uppgift har han anställt de fem som anses ha kopplingar till extrema rörelser och är arbetsbefriad just nu.
Regeringen gör en översyn av Sis
Nyhet 17 april 2019

–Vi har precis börjat en förhandling med arbetsgivaren om vår medlem och jag kan inte säga något om den i dagsläget, säger Mikael Bergkvist, ordförande för Seko inom Statens institutionsstyrelse, Sis.

Dagens Nyheter och Sveriges Radio har rapporterat att flera behandlingsassistenter som arbetat på Sis ungdomshem Nereby de senaste åren misstänka ha haft kopplingar till muslimska extremister. De ska ha arbetat på en avdelning med särskilt vårdkrävande pojkar mellan tolv och sexton år.
Vandelkontroll
Enligt DN är de fem som tidigare arbetat på institutionen kända namn för poliser, forskare och journalister som följer den radikala islamismen i Sverige. Tidningen uppger också att personal försökt påtala problemen för Nerebys ledning.
Brottsuppgifter raderades inte – Linda förlorade jobbet
Nyhet 17 maj 2019

När Sis anställer personal gör man en så kallad vandelkontroll, vilket i praktiken enbart innebär en koll med polisens belastningsregister.

–Den säger ju inte så mycket om den personliga lämpligheten. Vi sitter just nu och diskuterar hur vi ska kunna bli bättre på att rekrytera rätt personer, säger Joachim Reif.
Salafism
Salafism är en bokstavstrogen tolkning inom sunni-islam.

Salafism har i vissa fall visat sig utgöra grogrund för våldsbejakande jihadism.

Det finns även öppet jihadistisk inriktad salafism, som omfattas av terrorgrupper som al-Qaida och IS.

Källa: DN och Försvarshögskolans rapport ”Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället”

Joachim Reif har tidigare sagt till DN att ledningen varit alldeles för naiv när det gäller den personal som man nu misstänker har påverkat pojkarna på Nereby. Han säger till Sekotidningen att han inte har något ytterligare att tillägga.
10:29
Regeringen: Planera järnvägsunderhållet bättre
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Regeringen tycker att planering av järnvägsunderhållet och samarbetet i branschen måste bli bättre. Nu ges Trafikverket i uppdrag att göra en långsiktig underhållsplan.
– Det finns utrymme för förbättringar, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Syftet med uppdraget är att Trafikverket ska skärpa planering av underhåll, att tågens punktlighet ökar och att banarbetare får mer tid i spåret.

– Tågoperatörerna, underhållsföretagen och Trafikverket måste tillsammans lösa detta. Man ska veta i god till när underhållsarbeten ska göras, naturligtvis med undantag från akuta insatser, säger Tomas Eneroth (S).

Trafikverket har till april 2020 på sig att ta fram en ny plan. Arbetet med den ska göras i samråd med tågoperatörer, järnvägsentreprenörer och transportköpare, och andra relevanta aktörer.

Planen ska sträcka sig fyra år framåt och innehålla vilka banarbeten som planeras, när de ska göras och vilken påverkan de får på järnvägstrafiken under genomförandet.

– I ett läge där vi gör rekordstora underhållsinsatser, en 47 procentig ökning, då måste det bli än viktigare att den tid i spår som ställs till förfogande används. När nu planen tas fram i samverkan så är det också en tydlig signal om att det inte är Trafikverket enkom själv som kan arbeta fram en sådan plan. Det måste vara en gemensam förståelse över hur resurserna kan användas på ett effektivt sätt.
”Vi måste veta”
Regeringens beslut om att ge Trafikverket uppdraget är också kopplat till det hundratal projekt på järnvägen som skjuts upp. Senareläggningarna gjordes eftersom underhållspengarna tog slut tidigare än tänkt. Även anslagskrediten är utnyttjad till en summa om 900 miljoner kronor.

– Vi kan inte ha den här korta framförhållningen, vi måste veta vad som ligger framöver, sa Tomas Eneroth på Sekos spår- och säkerhetsdag som hölls i Stockholm under veckan.

Anslaget till järnvägsunderhållet kommer öka de kommande åren. Att i det läget riskera att tappa kompetens, det är helt feltänkt
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Enligt Trafikverket beror senareläggningarna på att myndigheten inte har budgeterat för att genomföra alla projekt under året. Samtidigt menar man att väldigt många arbeten gjorts, betydligt fler än föregående år.

Att arbeten skjutits upp har inneburit att kontrakt med underentreprenörer sagts upp med kort varsel, samt att cirka 200 banarbetare varslats om uppsägning.
”Helt feltänkt”
De flesta är säsongsarbetare som fått sluta i förtid, flera månader tidigare än normalt. För första gången på många år har även fast anställd personal varslats.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth anser att Trafikverket behöver bli bättre på att planera underhållet på järnvägen. Bild: Jesper Björnstedt
Tomas Eneroth ser allvarligt på Trafikverkets dåliga planering och risken för att banarbetare försvinner från branschen.

– I grunden handlar det om planeringsförutsättningar och förutsägbarhet. Vi måste komma ifrån det där säsongsbetonade för det här är en kompetens som kräver upplärning, kontinuitet och erfarenhet. Anslaget till järnvägsunderhållet kommer öka de kommande åren. Att i det läget riskera att tappa kompetens, det är helt feltänkt.

Samtidigt berömmer ministern Trafikverket för arbetet med Getingmidjan:

– Där finns det både framförhållning och mer tid i spår ges, vilket ökar säkerheten, inte minst för de som utför underhållsarbetet.

Uppdraget som ges till Trafikverket är en del av Januariavtalet, uppgörelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

En parallell utredning ska titta på åtgärder kring att avvisa järnvägsfordon som skadar järnvägsanläggningen. Den ska redovisas i augusti nästa år.
Läs mer
- Trots järnvägssatsning – banarbetare varslas Nyhet 24 september 2019
- Trafikverket: Därför skjuts underhåll upp Nyhet 3 oktober 2019
November 13, 2019
14:53
”Klåfingriga politiker kan hota rikets säkerhet”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Igår gav EU kommissionen klartecken till Telias köp av Bonnier Broadcasting, med bland annat TV4. En bra affär, tycker Sekofacket på Telia.
– Men klåfingriga politiker kan ställa till det för medlemmarna och för rikets säkerhet, säger ordförande Hans F Gustavsson.

När Telia nu går in som ägare i ett mediebolag kommer också krav på att staten ska sälja sina aktier i bolaget. Kritiker till köpet menar att staten inte ska äga mediebolag.
Säkerhetsrisk
Hans F Gustavsson har inget emot att staten säljer aktierna. Det är i sig inget hot mot jobben eller bolaget, menar han.

Det kan avslöja hur det svenska försvarets kommunikation ser ut

Men om en försäljning av statens aktier leder till krav på att Telias nät ska styckas upp i olika bolag kan ytterligare jobb försvinna från bolaget, befarar Hans. Dessutom, tror han, att risken är stor att man vid en styckning av nätet blottlägger delar som ska vara hemliga och det kan leda till att Sverige blir mer sårbart.

–Det kan avslöja hur det svenska försvarets kommunikation ser ut. Tidigare försök har stoppats av försvarsdepartementet, som haft ett veto i frågan, säger Hans F Gustavsson.

Staten äger 38 procent av aktierna i Telia och enligt Hans F Gustavsson har det skapat en känsla av att staten har kontroll över de känsliga delarna av nätet.
EU ställer krav
–En styckning av nätet förutsätter att frågan utreds. Jag är orolig för att de som har det politiska ansvaret inte ska inse vad en uppstyckning av nätet kan leda till. Vi vet inte vad den nuvarande regeringen vill, säger Hans F Gustavsson.
Läs mer
- Sekos Teliaklubb oroas över ordförandebytet Nyhet 21 oktober 2019
Telias bud på Bonnier kom i juli 2018 och EU-kommissionen började sin granskning i maj i år. Det fanns en rädsla från EU:s sida att köpet skulle leda till att konsumenterna får färre valmöjligheter när en nätägare också äger bolag som producerar innehåll.

EU ställer några krav på Telia för sitt godkännande av affären, bland annat att inte diskriminera konkurrerande teleföretag.

Det nya affärsområdet som ska hantera all media kan innebära nedskärningar på sikt, men det är inget som Seko kan överblicka ännu.

–Vi vet inte ännu, men det kan förstås visa sig att tjänster överlappar varandra, även på teknikersidan där vi har våra medlemmar. Å andra sidan ger det nya bolaget välkomna intäkter.
13:29
Frågorna som visar hur jämställd din arbetsplats är
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Fler kvinnor än män blir sjukskrivna på grund av jobbet. Brister i arbetsmiljön ligger ofta bakom. Med hjälp av några frågor som Seko sammanställt kan du ta temperaturen på din arbetsplats och se hur jämställd arbetsmiljön är.

Att fler kvinnor blir sjuka av arbetet beror, enligt Arbetsmiljöverket, på att kvinnor och män gör olika saker på jobbet. Även när de har samma yrke.

En rapport från Arbetsmiljöverket visar att män har större variation i arbetet än kvinnor, vilket gör att kvinnor oftare får belastningsskador. Och när män och kvinnor har samma arbetsuppgifter kan belastningen skilja sig åt eftersom utrustningen nästan alltid är utformad för en genomsnittlig man när det gäller storlek, längd och styrka.
Läs mer
- Seko: Arbetsgivare är för outbildade om arbetsmiljö Arbetsmiljö 19 oktober 2018
Seko har tagit fram några frågor till förbundets skyddsombud. Frågorna bygger på material från Arbetsmiljöverket. Men du som anställd kan även själv kolla om din arbetsmiljö är jämställd.

Sekos arbetsmiljöombudsman Helené Zallin förklarar hur du kan använda frågorna.

Hur många anställda finns det? Hur många män? Hur många kvinnor?

– Se över hur rekryteringen sker, diskuteras det hur vi kan öka jämställdhet och jämlikheten på vår arbetsplats?

Vad gör kvinnor och män? Har de samma befattningar?

–Undersök hur det ser ut på er arbetsplats. Anställs kvinnor till vissa befattningar för att det alltid sett ut så?

Finns det en föreställning på arbetsplatsen att vissa arbetsuppgifter eller områden passar bättre för kvinnor respektive män att arbeta med?

–Om det är så, kan det vara så att kvinnor på din arbetsplats har mer repetitiva arbetsuppgifter, medan män har större variation i sitt arbete. Granska hur det ser ut och se till att alla har möjlighet att rotera och göra olika saker.

Om kvinnor och män har samma befattningar – har de samma arbetsuppgifter?

–På pappret kan det se ut som om män och kvinnor gör samma saker, men kvinnor hanterar många små lyft ofta medan män hantera tunga lyft någon gång ibland. Psykiskt påfrestande arbetsuppgifter utförs av kvinnor medans män gör annat.

Förekommer ett språkbruk eller en jargong som kan upplevas som kränkande?

– Hur pratar vi om och med varandra, hur pratar vi om dem som inte är ”normen”, som kvinnor, invandrare, homosexuella eller funktionsnedsatta.

Finns det platser på arbetsplatsen där jargong förekommer, vilka är de? Är det specifika yrkesgrupper? Språkbruk eller jargong skadar även om det ursäktas med att så har vi alltid ”pratat” här.

Är verktyg/maskiner på arbetsplatsen anpassad för både små och stora händer och kroppar?

– Gör risk och konsekvensbedömningar innan inköp av nya verktyg/maskiner. Passar de alla? Se över befintliga verktyg/maskiner i en skyddsrond. Gör personalen delaktig i skyddsronden, alla är olika. Finns det några som upplever problem, åtgärda! Är det stora inköp eller tar tid, skriv in det i en handlingsplan som följs upp.

Finns det skyddskläder och arbetskläder som passar oavsett kön?

–Vi har olika kroppar, vi är olika oavsett kön. Tjejer kan behöva handskar i mindre storlek, byxor som passar en kropp med höfter och midja. Jackor med bra passform och lagom långa armar. Kanske skor i mindre storlekar.

Finns omklädningsrum för kvinnor respektive män?

– Alla har rätt till sin integritet vid ombyte på jobbet, gäller inte bara kön. Tänk på vid ny och ombyggnation. Ta med i skyddsronder och/eller risk och konsekvensbedömningar.

Läs mer om jämställd arbetsmiljö och genuskoll på av.se och om diskriminering på do.se
November 12, 2019
14:23
Emma Frans: Vi måste skilja vetenskap från trams
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Hon hyllas för sina folkbildande insatser mot faktaresistens och fejknyheter. Forskaren Emma Frans har gjort det till sitt kall att skjuta hål på myter och skilja vetenskap från trams.

När forskaren och vetenskapsskribenten Emma Frans har skrivit om kött eller problemen med att koppla ett ökat antal våldtäkter till ökad migration har läsare upprörts. Det förvånar henne.

– Det går inte att stoppa in två saker i samma graf och säga att det ena orsakar det andra. Det har gjorts med antalet häckande storkar och antalet nyfödda barn. Där såg man att det korrelerade perfekt. Det betyder inte att storken kommer med bebisen.
Många blir uppretade
Enligt Emma Frans blir många uppretade när hon vill nyansera vissa typer av frågeställningar.

– Till exempel när jag berättat om ny forskning som hävdar att det inte finns tillräckliga vetenskapliga belägg för att kött orsakar cancer, säger hon.

Sedan 2016 har Emma Frans skrivit Vetenskapskollen i Svenska Dagbladet och betat av en mängd ämnen, alltifrån om antioxidanter kan förebygga cancer till om mobilen försämrar vår förmåga att tänka, eller om semestern är viktig för vår arbetsförmåga.

Jag ville nå ut och dementera felaktigheter. Jag ser det som ett självändamål att popularisera vetenskap, hitta roliga infallsvinklar från det vetenskapliga området på populärkultur eller politiska diskussioner

När det kommer till just semester var slutsatsen att det är en dålig strategi att skippa den – återhämtning är avgörande för vår prestation.

– Jag är indoktrinerad i det vetenskapliga tänket. Jag har en grundutbildning i biomedicin som gett mig en bred grund att stå på i fysiologi och medicin, hur kroppen och läkemedel fungerar, hur sjukdomar uppstår och hur de kan behandlas.
Vann Stora journalistpriset
2017 tog Emma Frans hem Stora journalistpriset i kategorin Årets röst för sin förmåga att förklara vetenskap på ett lättbegripligt sätt och med humor. I somras debuterade hon som sommarpratare i P1.
Emma Frans
Ålder 37 år.

Bor: Uppsala.

Yrke: Forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet.

Pris och utmärkelser: Utsedd till årets folkbildare av Studieförbundet Vuxenskolan för sitt arbete mot faktaresistens och desinformation. 2017 fick hon Stora journalistpriset i kategorin Årets röst.
Läs mer
- Filosofen tar strid mot mäthysterin Intervjun 18 december 2018
Men det var redan 2013 som det tog fart för Emma Frans som vetenskapsskribent. I samband med att hon skrev sin doktorsavhandling om förekomsten av autism hos barn till äldre pappor, startade hon en blogg.

– Det var i en tid då bloggmediet nästan var dött. Det var dålig tajmning och svårt att få läsare.
”Hävdar att kolloidalt silver kan bota ebola”.
Hon skaffade ett Twitterkonto för att promota sin blogg. Snabbt möttes hon av myter som spreds om vetenskap och medicin, samt falska nyheter och alternativa fakta.

– Personer hävdade märkliga saker om medicin, som att kolloidalt silver kan bota ebola. Jag konfronterades av bisarra påståenden som jag med min utbildning vet inte stämmer. Jag kände också att det vetenskapliga förhållningssättet inte genomsyrade politiska diskussioner. Det var mycket tjafs utan fakta, forskning eller stöd för olika idéer.
Emma Frans riktar sig hellre mot den breda massan i stället för personer som befinner sig på ytterkanten. ”Det är där jag tror jag kan göra skillnad med att sprida kunskap”, säger hon. Bild: Pernille Tofte.
Det var då hennes engagemang väcktes.

– Jag ville nå ut och dementera felaktigheter. Jag ser det som ett självändamål att popularisera vetenskap, hitta roliga infallsvinklar från det vetenskapliga området på populärkultur eller politiska diskussioner.
Skriver en barnbok
Och nu kunde tajmningen inte ha varit bättre. Behovet av faktakoll var stort då, liksom nu. I samma veva lanserade Metro Viralgranskaren vars uppgift går ut på att granska nyheter som fått stor spridning i sociala medier. Det fanns samtidigt stor efterfrågan på annan journalistik som förhöll sig till desinformation.

Ju mer aktiv Emma Frans var på Twitter desto fler följare fick hon – och ett stort nätverk att nå ut till. Just nu har hon runt 72 500 följare.
Läs mer
- Pär Holmgren tar klimatet på allvar Intervjun 7 september 2018
I dag forskar hon deltid vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, medverkar i Morgonstudion på SVT och föreläser. Under december är hon programledare för Nya Nobelstudion i SVT, där hon gör årets nobelpris greppbara.

Hon har även skrivit två böcker, ”Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams” (2017) och ”Sant, falskt eller mittemellan?” (2018). Nästa utgivning blir en barnbok – Emma Frans första.

– Det är mitt första skönlitterära verk. Det ska bli en berättelse och ska handla om falska rykten och vetenskap, vilket känns spännande.
Vaccinmotstånd hotar hälsan
En ständig utmaning är faktaresistens, när någon inte lyssnar på fakta som talar emot ens åsikter.

– Det bottnar i att det är bekvämt att hålla sig fast vid en viss typ av ståndpunkt.

Emma Frans återkommer ofta till motståndet mot mässlingsvaccin, som delvis bottnar sig i teorier om att vaccinet kan orsaka autism. Enligt Världshälsoorganisationen WHO är vaccinmotstånd en av de tio största hoten mot den globala hälsan.

– Det är lätt att bli sur och tycka att de här personerna är jäkla idioter som utsätter sina barn för fara och att det är osolidariskt mot andra barn som riskerar att bli sjuka. Jag tror det handlar om en rädsla och att det är viktigt att förstå oron och bemöta den.

En annan fråga som hon angripit är den om det stämmer att det kan finnas medicinska fördelar med manlig omskärelse, även för personer som inte lider av några komplikationer.

Den allmänna sanningen har varit att man blir sjuk om vintern när det är kallt för att man är inomhus med människor på en mindre yta

I dag är det lagligt med manlig omskärelse av både medicinska, religiösa och kulturella skäl, men ingreppet får endast utföras av legitimerade läkare. På Centerpartiets stämma beslutades det i september att partiet ska verka för att omskärelse av pojkar som inte sker av medicinska skäl ska förbjudas.
Illegala omskärelser
Någon vecka senare avslöjade Svenska Dagbladet att det finns en svart marknad för illegala omskärelser i Sverige.

Emma Frans blev genast intresserad av ämnet. Vad hon inte var beredd på var alla starka reaktioner efter att artikeln publicerats. Hon kom fram till att det finns fördelar med manlig omskärelse – åtminstone i de delar av världen där risken för hiv är hög.

– Folk blev helt galna av diskussionen. Det var antimuslimska åsikter hos vissa, för andra handlade det om religiös trosuppfattning, säger hon.

Hur kan vi få någon att ifrågasätta sina egna påståenden?

– Det är svårt och därför viktigt att arbeta förebyggande, att lära folk bli bättre på att söka kunskap på ett mer vetenskapligt sätt och att ifrågasätta. Det är där vi kan göra någonting. Detta gäller oss alla.

Vad ska vi göra?

– Det är viktigt att inte bara hitta belägg för det som stärker det vi tror på, utan också försöka hitta motbevis, för att sedan värdera vad som är mest trovärdigt.

Ibland blir Emma Frans egna övertygelser omkullkastade. Hon var exempelvis säker på att det var en myt att kallt väder orsakar förkylning. Men efter att ha borrat ner sig i forskning på området tvingades hon tänka om.

– Den allmänna sanningen har varit att man blir sjuk om vintern när det är kallt för att man är inomhus med människor på en mindre yta. Nu finns det nya studier som visar att när man andas in kall luft så påverkas nässlemhinnan på ett sätt som gör att man blir mer mottaglig för förkylningar.
November 11, 2019
8:35
Omfattande strejk på Posten i Finland
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Omkring 9 000 anställda vid Posten i Finland gick i strejk i morse. Strejken är en protest mot arbetsgivarnas försök att införa ett nytt kollektivavtal.

Strejken började klockan 06.00 och ska pågå till midnatt söndagen den 24 november. Och den gäller såväl hantering som utdelning samt transporter av post.

PAU, det vill säga Finlands Post- och Logistikunion, har i flera veckor förhandlat med Palta, Servicebranschens arbetsgivarförbund.
”Billigare” avtal
Konflikten handlar om att arbetsgivarna i Palta, tillsammans med Posten, vill ersätta nuvarande kollektivavtal med vad facket betraktar som sämre och ”billigare” avtal.

– Det skulle innebära en dumpning av de sämst betalda medlemmarnas löner och villkor, har PAUs ordförande Heidi Nieminen förklarat.

Riksförlikningsman Vuokko Piekkala förklarade i torsdags att meningsskiljaktigheterna mellan parterna är så stora, att det helt enkelt inte finns utrymme för att lägga något medlingsbud.

Den finns flera fackliga organisationer inom Posten i Finland. JHL, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena, har meddelat att de stöder PAU. Det betyder att även de medlemmar i JHL som är postanställda kan delta i aktionen som då skulle bli än mer omfattande.
Kan förlängas
Om parterna inte kommer överens planeras ytterligare en i strejk, som skulle följa omedelbart på den tidigare och då inledas 25 nov och pågå fram till 8 december.

En mindre strejk utbröt i början av september, sedan arbetsgivaren förklarat sig vilja införa ett nytt och billigare kollektivavtal för runt 700 anställda inom sorteringen.

Det skulle ha inneburit att lönerna sjunkit med 30 procent, enligt fackets beräkningar.

I mitten av september backade dock arbetsgivarna på den här punkten.
November 08, 2019
12:52
Dödsolyckan på Green cargo: Ska inte kunna hända
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En vecka har gått sedan en radioloksoperatör vid Green cargo omkom. Utredningen pågår för fullt och är långt ifrån klar. Men redan uppger åklagare att de vet mer om sikten vid olyckstillfället och hastigheten på tåg och lastbil.

Dödsolyckan skedde tidigt på morgonen under ett växlingsarbete på en obevakad plankorsning på Smurfit Kappas fabriksområde i Piteå. Det fanns inga bommar.
Dödsolycka på Green cargo i Piteå
Arbetsmiljö 1 november 2019

Den 60-årige mannen stod längst bak på det backande tåget när han klämdes ihjäl vid en kollision med en lastbil.

En förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott har inletts. Polis genomförde förhör och dokumenterade platsen i direkt anslutning till olyckan.

Om tåget hade haft någon belysning hade det inte gått att missa
Robin Holmlund, ägare av Holmlunds Åkeri, företaget där lastbilschauffören är anställd.

Nu ska kompletterande förhör hållas med bland annat lastbilschauffören och Smurfit Kappa som ansvarar för säkerheten på fabriksområdet.
”Lastbilen saktar in”
En övervakningskamera har fångat händelseförloppet.

– Det går tydligt att se kollisionen mellan lastbil och tåg. Det förklarar egentligen inte varför det hände och hur det kunde hända. Det är vad vi nu måste ta reda på, säger åklagare Christer B Jarlås, vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott.

Enligt initiala uppgifter kan dålig sikt och dimma ha varit en bidragande orsak bakom olyckan. Det är vanligtvis dimma på grund av vattenånga från varmbassängerna på området. Olyckan skedde även på morgonen när det fortfarande var mörkt ute.

Men vid olyckstillfället var det inte någon kraftig dimma som ska ha påverkat sikten, enligt Christer Jarlås.

Hastighetsmätningar från lastbilen och tåget har inhämtats.

– Det är inget anmärkningsvärt i hastigheterna. Det går inte att säga att olyckan ska ha berott på det. Lastbilen saktade in rejält innan korsningen. Man tycker att det här inte skulle kunna hända, men det gör det ändå.
Efterlyser reflexer
En viktig del i utredningen blir att undersöka vilka riskbedömningar och rutiner det finns på fabriksområdet. Ingemar Andersson, säkerhetschef vid Smurfit kappa, har tidigare uppgett att företaget nyligen haft en riskbedömning tillsammans med Green cargo.

Lastbilschauffören är anställd vid Holmlunds åkeri, en underleverantör till Postnord Logistics. Efter dödsolyckan har Holmlunds åkeri efterlyst att tågen på fabriksområdet ska förses med reflexer och blinkande lampor.

– Lastbilarna har som krav att ha reflexer och ljus. Om tåget hade haft någon belysning hade det inte gått att missa, säger ägaren Robin Holmlund till Norrländska Socialdemokraten.
November 07, 2019
13:28
Man död – truck välte ned i vattnet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En bergtruck välte ner i havet vid Verköhamnen i Karlskrona i onsdags. Föraren som var kvar i hytten omkom.
– Orsaken till det inträffade kommer att undersökas grundligt, säger Kenneth Nilsson på företaget NCC.

Olyckan inträffade vid halv sex-tiden på onsdagskvällen i samband med ett utfyllningsarbete vid en vik. Enligt polisen välte fordonet ner över kanten och lade sig på taket.

Blekinge Läns Tidning skriver att det tog nästan 20 minuter innan räddningstjänstens dykare lyckades få ut mannen, som är i 65-årsåldern.
”Undersökas grundligt”
Hjärt- och lungräddning gjordes på en gång och mannen fördes till sjukhus. Tillståndet bedömdes vara allvarligt. På torsdagsmorgonen gick polis ut med att han avled efter olyckan.

Anhöriga är underrättade.

Mannen var anställd på ett företag i Bellman Group, en underentreprenör till NCC Infrastructure, som på uppdrag av Karlskrona kommun jobbar med att fylla igen vikarna Långa Lisa och Solviken. Arbetsplatsen har avtal med Seko.

En anmälan om arbetsplatsolycka är upprättad. Olycksplatsen är avspärrad för teknisk undersökning och polisen har påbörjat en utredning som NCC är delaktiga i.

– Orsaken till det inträffade kommer att undersökas grundligt, säger Kenneth Nilsson, chef för affärsområdeschef Infrastructure.
Tyst minut
Under dagen kommer en tyst minut att hållas på samtliga av NCC:s arbetsplatser. Medarbetarna på arbetsplatsen får stöd från ledare och ett krishanteringsteam.

– I dag går mina tankar till anhöriga, vänner och kollegor. Jag beklagar djupt att en dödsolycka har inträffat, säger Kenneth Nilsson.
8:23
Kaoset på AF: "Kan inte jobba rättssäkert"
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Arbetssituationen på Arbetsförmedlingen är kaosartad. Det tycker generaldirektören, anställda och facket. Det finns inte nog många anställda för att klara uppdraget.
– Det är ett tufft läge, säger Mikael Listh på Seko-klubben.

Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg varnar för att myndigheten ligger mycket nära sin kapacitetsgräns. Detta eftersom arbetsmiljön har försämrats och allt fler anställda säger upp sig.

Detta flaggade han för i ett internt brev till avdelningschefer i veckan.

Mikael Listh, ordförande för Seko på Arbetsförmedlingen, bekräftar bilden:

– Vi har ett kaosartat läge, en enorm arbetsbelastning och tryck på organisationen, säger han.

Vi har inte haft möjlighet att göra någon kompetensinventering för att ha rätt person på rätt plats. Det har snarare handlat om att räkna huvuden för att ha en grundbemanning
Mikael Listh, ordförande för Seko på Arbetsförmedlingen.

Listan över problem på Arbetsförmedlingen kan göras lång. Men ett av de större bekymren just nu är att myndigheten inte klarar av sitt uppdrag med den personalresurs som finns i dag, enligt Mikael Listh.

– Vi har inte kompetens att jobba rättssäkert, effektivt och tillräckligt snabbt med beslutsfattande. Det här drabbar våra kunder; arbetssökande och arbetsgivare, som inte får den service som de förväntar sig. Kö- och handläggningstiderna har blivit längre, vilket ökar stressen.
Trots läget har sjukfrånvaron inte skjutit i höjden. ”Jag är inte säker på att alla som är på jobbet är friska. Det handlar mer om att man vill öka sina chanser att få stanna kvar, säger Mikael Listh, ordförande för Seko på Arbetsförmedlingen. Privat. ”Medarbetare gråter”
Det finns 11 500 anställda, men bara 9 000 jobbar, förklarar Mikael Listh. Detta beror på att många av de 1 600, som sades upp tidigare i år, har som statligt anställda rätt att ta ledigt för att få stöd i jobbsökandet av Trygghetsstiftelsen.
Fakta: Förändringar på AF
- I december 2018 röstades Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag igenom i riksdagen, som innebar en minskad budget till Arbetsförmedlingen.
- I januari slöts januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna om att reformera Arbetsförmedlingen och låta externa aktörer ta över coachningen av arbetssökande.
- I mars kom beskedet att 130 av 242 förmedlingskontor ska stängas ner och 4 500 anställda varslas om uppsägning.
- I slutet av maj stod det klart att runt 1 600 anställda sagts upp. Antalet blev inte så många som 4 500 på grund av hög personalomsättning och omplaceringar.
Även omorganisationen som trädde i kraft 1 juli – som innebar nya verksamhetsområden och en ny regionindelning – har lett till att personal får hantera arbetsuppgifter som de inte klarar av.

– Vi har inte haft möjlighet att göra någon kompetensinventering för att ha rätt person på rätt plats. Det har snarare handlat om att räkna huvuden för att ha en grundbemanning. Vi har medarbetare som gråter för att de inte har kompetens att utföra sitt jobb.
”Gör sitt yttersta”
Arbetsförmedlingens nya digitala tjänster: självservice och personligt distansmöte via chatt, telefon eller video, har orsakat långa handläggningstider. Detta eftersom många beslut fortfarande måste fattas på Arbetsförmedlingens lokala kontor, trots att det alltså går att ha ett personligt distansmöte.

– Alla försöker göra sitt yttersta, men kapacitetsmässigt kan vi inte fatta tillräckligt många beslut. Antalet arbetssökande är samtidigt i samma nivåer som förut. Nu är det bara färre anställda att ta hand om dem.

Efter Mikael Sjöbergs interna brev till avdelningscheferna gick Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni ut med att hon vill bromsa omgörningen av Arbetsförmedlingen. Något som statsminister Stefan Löfven inte vill:

– Det är en ganska komplex reformering, men vi menar att vi klarar att göra det här på ett bra sätt, sa han på en pressträff med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i tisdags, rapporterar TT.
November 05, 2019
12:56
Tuffa utmaningar väntar efter LO-basens avgång
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En splittrad fackföreningsrörelse och en socialdemokratiskt ledd regering som lägger jobbförslag på tvärs mot arbetarrörelsen. Arbetet listar de utmaningar som Karl-Petter Thorwaldssons efterträdare tvingas hantera.
Interna strider
För en vecka sedan blev de interna slitningarna mellan LO-förbunden uppenbara. Då förklarade Kommunal, det största förbundet, att man inte ställer sig bakom LO-samordningen. Ordföranden Tobias Baudin deklarerade: ”Märket och industrins normering har tappat en försvarare och det är Kommunal”.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson slutar

Strax därefter meddelade Pappers att förbundet följde efter. När Karl-Petter Thorwaldsson nu pensionerar sig från sin post är det med en betydligt större osäkerhet kring hur modellen för hur svensk lönebildning ska se ut. Även andra LO-förbund har flaggat för att man vill omvärdera upplägget.
Januariavtalet
Den arbetsmarknadspolitik som den socialdemokratiskt ledda regeringen nu för tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna möts av tung kritik från LO-facken. Flera av förslagen går helt på tvärs med de fackliga grundvärderingarna.

Just nu är det de kraftiga förändringarna av Arbetsförmedlingen som väcker starkast reaktioner. Men i vår, i slutet av den avgående LO-basens tid som ordförande lär arbetsrätten ha seglat upp som den heta frågan.
Arbetsrätten
Arbetsmarknadens parter har inlett förhandlingar om hur nya las, lagen om anställningsskydd, ska se ut. Det är en process som är framtvingad av hotet om lagstiftning för att utöka antalet undantag i turordningsreglerna. Något som Centerpartiet har drivit igenom.

Mitt under de svåra förhandlingar meddelar nu således Karl-Petter Thorwaldsson att han ska avgå. Parallellt med partssamtalen sitter en utredning och tar fram ett lagförslag. Deadline är 31 maj nästa år.
Lågkonjunktur
Mycket talar för att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Det finns redan nu en stor oro bland LO-topparna för vad det kommer att innebära för sysselsättningen.

En nytillträdd ordförande kan få det hett om öronen. Facken inom industrin har gjort klart att de vill ha ettåriga avtal. Om arbetsgivarna accepterar det så kan därmed en färsk ordförande nästan omgående kastas in i en ny avtalsrörelse, mitt under pågående ekonomisk nedgång.
Sverigedemokraterna
När det gäller opinionsmätningar lutar sig Arbetet tungt mot SCB:s stora partisympatimätning. I den fick Socialdemokraterna våren 2014 48,9 procent av stödet från LO-väljarna medan Sverigedemokraterna noterade 9,9 procent. I maj i år hade SD tydligt förstärkt sin position i LO-leden. Partiet fick 22,8 procent medan S fick 40,8 procent. Enstaka mätningar nu under hösten indikerar att SD vuxit sig starkare, till och med så starka att de hotar Socialdemokraternas position som största parti. Hur det är med den saken återstår att se.

Men sannolikt sprider sig nervositeten kring hur starka SD kan bli bland arbetarväljare både i S-högkvarteret på Sveavägen 68 och i LO-borgen på Norra Bantorget. I början av december kommer SCB:s nya mätning. Då avslöjas det om nervositeten är befogad.
Medlemsantalet
Om något får sägas hamna på pluskontot så är det att LO sedan Karl-Petter Thorwaldsson tillträdde som LO:s ordförande har de tidigare stora medlemsförlusterna hejdats. 2012 hade LO-förbunden tillsammans nästan 1,5 miljoner medlemmar.

I slutet av 2018 hade medlemsantalet sjunkit med drygt 60 000 medlemmar. Den stora medlemsflykten kom före Karl-Petter Thorwaldssons tid. År 2000 var antalet två miljoner. Så även om utvecklingen stannat upp så är LO:s styrkeposition numera en helt annan.

Den här artikeln är först publicerad i Arbetet, som tillsammans med Sekotidningen och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.
November 04, 2019
17:12
Så stora löneökningar kräver Seko
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Löneökningar på 3 procent eller lägst 783 kronor för alla som tjänar under 26 100 kronor. Det är LO-förbunden gemensamma krav inför nästa års förhandlingar om löner och villkor. Beslut fattades i dag i LO:s styrelse. Kommunal och Pappers har ställt sig utanför samordningen.

Sekos ordförande Valle Karlsson säger att han väljer att vara positiv.

–Det är första gången på länge som vi har en trea i våra krav. Det är bra att vi kommit så långt. Jag tror inte att det blir någon konjunkturnedgång, möjligen en avmattning, därför är det viktigt att vi får ett ettårigt avtal, säger han.
Seko: Vi vill inte satsa extra på vissa grupper
Avtal 2020 23 oktober 2019

Valle Karlsson vill lyfta fram att låglönesatsningen, det knä som förbunden är överens om, ökar kravet med 0.15 procent.
Insamlingsmodell
–Och för de allra lägst betalda blir det verkliga kravet 3.4 procent. Det är bara att räkna hur mycket 783 kronor blir med en lön på 20 000 kronor, säger han.

Löneökningskraven är en insamlingsmodell, vilket betyder att det är först när förbunden har sina branschvisa och lokala förhandlingar som den enskilde individen vet hur mycket hen får i löneökning.

Lönekrav utan koppling till konjunkturen

I mars 2020 kommer sannolikt det första avtalet att tecknas inom industrin och då bestäms den slutgiltiga nivån på löneökningarna för övriga arbetsmarknaden. När Seko förhandlar om sina branschavtal kommer nivån på löneökningarna att vara avgjord, men det finns, enligt Valle Karlsson, utrymme att förhandla om andra krav som varje bransch själv beslutar om.
Krav på pension och rehabilitering
LO-samordningen innehåller flera krav utöver löneökningar. Bland annat vill de 12 LO-förbunden ha tjänstepensionsavtal där premierna betalas in från första intjänade kronan. Redan 2017 fick Seko igenom kravet i tre branscher, spårtrafik, kommunikation och järnvägsinfrastruktur.

–Vi har totalt 22 avtalsområden och alla ska ha samma villkor anser vi. Den som kommer ut i arbetslivet vid 19 års ålder förlorar sex år om vi inte får till en förändring. Flera pensionsavtal börjar gälla först vid 25 års ålder, säger Valle Karlsson.

Han vill också lyfta fram kravet på åtgärder mot sexuella trakasserier och förbättringar när det gäller rehabilitering och arbetsanpassning. Seko vill ha särskilda arbetsmiljöavtal där dessa frågor ska regleras.
”Det är ett paket”
–Det ska ses som ett paket, löneökningarna och kraven på andra förbättringar, säger han.

Nästa veckan ska Sekos förbundsstyrelse ta ställning till LO-styrelsens förslag och den 6 december ska alla förbund ha sagt sitt.
11:05
Granskning visar – för lite praktik på yrkesprogrammen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
För få praktiska moment på gymnasieskolans yrkesprogram. Det är domen från Skolinspektionen efter en granskning av 26 gymnasieskolor. En bild som bekräftas av såväl Elektrikerförbundet som Seko.

Skolinspektionen har granskat yrkesprogrammen naturbruk och el- och energi på 26 gymnasieskolor. Syftet har varit att ”undersöka och bedöma om eleverna ges förutsättningar att uppnå ett gott yrkeskunnande.”

Så är alltså inte fallet i två tredjedelar av de granskade skolorna, enligt Skolinspektionen.
Inte autentiska och relevanta
Bland annat konstaterar myndigheten att det på hälften av de granskade skolorna finns det få eller inga möjligheter för eleverna att praktiskt utföra mätningar och felsökningar i ämnet ellära.

Dessutom utformas inte arbetsuppgifterna för att vara autentiska och relevanta.

På Elektrikerförbundet är problemet känt sedan länge.

– Det är inget nytt för oss egentligen, men det är bra att få det på pränt för då blir det lättare att arbeta med frågan, säger Mikael Pettersson, biträdande förhandlingschef på förbundet.
Slutsatser av Skolinspektionens granskning:
- Det finns få möjligheter till praktiska övningar på hälften av skolorna
- Arbetsuppgifterna utformas inte för att vara autentiska och relevanta
- Relevanta redskap, verktyg och maskiner används i varierande omfattning
- Utveckling av generella förmågor stöds inte alltid medvetet
- Utmaningar uteblir på hälften av skolorna
- Lagar, regler och bestämmelser ges olika utrymme
Elektrikerförbundet driver tillsammans med motparten ett skolkoncept där de kvalitetssäkrar utbildningen vid ett 50-tal skolor. Anledningen är just att man sett de brister som Skolinspektionen nu pekar på.

– Jag har hört det här i snart 20 år, om skolor där man saknar material, man kan inte göra övningar, skolorna saknar pengar och kan inte köpa in utrustning.

Däremot tycker han inte att bristerna på skolorna märks när eleverna väl kommer ut på arbetsmarknaden.

– Det som rätar upp det är när det är ute och praktiserar under skoltiden. Då får de använda material som är på marknaden för stunden och lära sig handgreppen, säger Mikael Pettersson.
Seko har en annan infallsvinkel
Även Seko, som organiserar anställda i energibranschen på produktions- och distributionssidan, ser problem med yrkesutbildningarna, men med en lite annan infallsvinkel.

– Våra grupper tar ju hand om allting innan elmätaren så att säga, och där finns nästan ingen praktisk övning alls. Det finns inte någon naturlig del i undervisningen som tar upp själva kraftnätssidan, säger Ulrika Nilsson, ombudsman på Seko med ansvar för energiavtalet.

Enligt henne leder det till att väldigt få ens får veta att det är något man kan arbeta med efter utbildningen. Men det finns också en viss risk om elever med bristande praktiska erfarenheter hamnar i branschen.

– Det kan bli problem eftersom det är mycket högre spänning i kraftnäten än det är på andra sidan mätaren. Om man inte vet vad man håller på med finns det risk för skador och till och med dödsfall, säger Ulrika Nilsson.

Den här artikeln är först publicerad i Arbetet, som tillsammans med Sekotidningen och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.
November 01, 2019
16:20
Dödsolycka på Green cargo i Piteå
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En radioloksoperatör vid Green cargo omkom i dag på morgonen när ett tåg krockade med en lastbil på ett industriområde i Piteå. Det är den tredje dödsolyckan på Green cargo på två år.

–Det som hänt är oerhört tragiskt. Det ska inte behöva hända att vi inte kommer hem från arbetet, säger Anna Nilsson, ordförande för Seko på Green cargo i Norrbotten och arbetsmiljöansvarig i den centrala förhandlingsorganisationen.
Obevakad korsning
Olyckan skedde under ett växlingsarbete på en obevakad plankorsning.

–Växling är det mest riskfyllda arbete vi har eftersom vi rör oss bland vagnar och lok, står på tåget och kan falla av. Vi har inte råd att begå några misstag, då kan det värsta hända och så ska det inte vara, säger Anna Nilsson.

Hon vet inte några detaljer kring olyckan. Men säger att Seko tagit upp med Green cargo att branschen måste gå samman och bland annat påverka Trafikverket för att få bort de obevakade plankorsningarna. På det nu aktuella området finns inga bommar.
Per kom aldrig hem efter jobbet på bangården
Nyhet 3 april 2019

–Vi vill ha bommar vid alla övergångar. Även om hastigheten på ett industriområde är lägre är det tunga vagnar och lok vi hanterar. Risken att skadas är mycket stor.
Säkerheten måste öka
Enligt Anna Nilsson driver facket på för att det ska bli ett så säkert arbete som möjligt. Annars vill ingen arbeta i branschen, menar hon.

–Green cargo jobbar med att förbättra säkerheten men det behöver göras mer. Tyvärr landar det ofta i att det kostar pengar, säger hon.

Enligt SVT arbetade den avlidne mannen som signalgivare och stod längst bak på det backande tåget när han blev fastklämd mellan en lastbil och tåget han färdades på. Polisen genomfört initiala utredningsåtgärder på området i Piteå. Detta omfattar informationshämtning, dokumentation av platsen, för att de ska få en bild av vad som hänt. Med anledning av händelsen har en förundersökning inletts om misstänkt arbetsmiljöbrott.

För ett år sedan avled en bangårdsarbetare anställd av Green cargos i Borlänge när han klämdes eller blev överkörd av ett lok eller en vagn under arbete på bangården.
Tredje dödsolyckan Dödsolyckan: Green cargo hade inte riskbedömt arbetet
Nyhet 11 januari 2019

I januari 2018 omkom en lokförare i Bastuträsk när han föll av vagnen han stod på. Den olyckan utreds av åklagare. Orsaken till olyckan i Bastuträsk var dålig snöröjning. Green cargo har åtalsanmälts av Arbetsmiljöverket för bristande riskbedömning.

–Tre dödsolyckor på två år är oacceptabelt säger Anna Nilsson. Vi har ett yrke där vi riskerar att dö. Vi måste göra mycket mer för att det inte ska hända igen.
October 31, 2019
13:06
Fler tunga paket kan vara ett hot mot chaufförers hälsa
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Antalet paket över 20 kilo som Postnord kör hem till privatkunder har ökat kraftigt de senaste åren. Chaufförer tvingas ensamma bära upp till 35 kilo tunga paket, ibland flera trappor utan hiss. Arbetsmiljöverket har nyligen påbörjat en större granskning av pakethantering och e-handel.

Sekos huvudskyddsombud Stefan Fougt oroas över utvecklingen. Han anser att Postnord måste göra mer för att minska risken för belastningsskador och han välkomnar Arbetsmiljöverkets tillsyn. Nästa år ska verket granska chaufförernas arbete med hemleveranser.

Stefan Fougt får ofta rapporter från chaufförer som säger att antalet tunga paket har fördubblats eller tredubblats på tre fyra år. Ett paket kan väga upp till 35 kilo

–Det kan vara 10 paket på en dag som väger mellan 20 och 35 kilo. Det ser olika ut, från dag till dag och beroende på vilket område man kör i, säger Stefan Fougt.

En förklaring till att de tunga paketen blir fler är den ökade e-handeln och att många företag som säljer via nätet erbjuder hemkörning, ibland utan extra kostnad. I de tyngsta paketen är det ofta djurfoder, kattsand, träningsutrustning eller kopieringspapper. Tunga varor som är bekväma att få hemkörda. Av alla paket som Postnord hanterar är det tre procent som levereras till dörren.
Stefan Fougt, huvudskyddsombud på Postnord. Bild: Susanne Kronholm
Stefan Fougt talade nyligen med skyddsombud som berättade att en och samma kund kan få fyra paket på vardera 30 kilo, samma dag. Chauffören skulle ensam bära paketen fyra trappor utan hiss.

–Det skulle underlätta något om en del leveranser delades upp i flera mindre paket istället för ett fåtal riktigt tunga. Tidigare utgjorde de tunga paketen någon promille och då kunde vi planera in dubbelbemanning. Det är mycket svårare i dag, säger Stefan Fougt.

Postnord för ingen statistik över vilka paket som körs hem till privatkunder. Däremot är det känt att andelen tunga paket som privatkunder beställer ökar.

–Vi kan inte sticka under stol med att det är tunga jobb och ofta väldigt intensivt arbete. Så länge det är människor som som kör ut paket finns risken för belastningsskador. Men vi arbetar tillsammans med skyddsorganisationen för att hitta bra arbetssätt, säger Postnords HR-chef Angelica Björkbom.

För chaufförerna innebär de tunga paketen att de fått betydligt fler lyft och att de riskerar att få belastningsskador. Enligt Stefan Fougt saknas tillräckligt med utrustning för att minska belastningen. Utbildning i lyftteknik ska genomföras regelbundet, men det är oklart hur Postnord följer sina rutiner.

–God lyftteknik är grunden, men räcker inte. Särskilt när det är många lyft under en dag, oavsett hur tunga paketen är, säger Stefan Fougt.

Postnord tillåter paket upp till 35 kilo. Andra företag drar gränsen vid 20 kilo.

–Jag har frågat varför Postnord håller fast vid 35 kilo, men inte fått något svar. Det kan vara dags att ompröva vikten och lägga sig på samma nivå som andra distributörer, säger Stefan Fougt.

Enligt Angelica Björkbom överväger inte Postnord att sänka viktgränsen, däremot säger hon att det finns en dialog mellan säljsidan och produktionen om hur paketen ska se ut för att det ska fungera.

Hon medger att det finns en hel del att jobba med när det gäller utbildning i lyftteknik. Och att det behövs fler hjälpmedel.

–Kunskapen behöver öka hos personalen, så är det. Vi jobbar med att utveckla nya hjälpmedel, säger hon.

Att kunskap om lyftteknik brister har även Arbetsmiljöverket noterat i sin pågående tillsyn av

e-handeln och pakethanteringen. Flera arbetsställen har fått krav på att förbättra utbildningen och riskbedömningarna. Arbetsmiljöverket pekar på att paketens vikt är en betydande riskfaktor, liksom hur personalen lyfter, hur ofta och vilka hjälpmedel som finns.

–Vi har inga färdiga resultat ännu, tillsynen fortsätter nästa år. Men jag kan säga att vi inte har upptäckt några skillnader mellan olika arbetsgivare. Det varierar hos alla, säger projektledaren Erik Storbjörk.

Årets inspektioner på Postnord tar upp belastningsergonomi på terminaler och brevbärarkontor, Nästa år är det dags för distribution och då granskas bland annat arbetsmiljön för chaufförer som levererar paket till dörren.
October 11, 2019
16:14
Fartygsinspektörer döms för mutbrott
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Två fartygsinspektörer på Transportstyrelsen och en befälhavare på Viking Cinderella döms till dagsböter för tagande respektive givande av muta i samband med att inspektörerna bjöds på en trerättersmiddag under en inspektion av fartyget.

Seko sjöfolks ordförande Kenny Reinhold välkomnar domen. Enligt honom ger det här en fingervisning om att Transportstyrelsen måste förbättra sitt arbete med fartygsinspektioner, inte minst av arbetsmiljön.

Det var personal ombord som uppmärksammade Transportstyrelsen på att inspektörerna bjöds på mat istället för att betala ut egen fick, som de ska enligt myndighetens eget regelverk.
Arbetsmiljöproblem
–Vi har påpekat arbetsmiljöproblem ombord på Cinderella i många år. Vi har haft flera huvudskyddsombud som velat ha, men inte fått, kontakt med Transportstyrelsens inspektörer när de kommit ombord.

693134Stockholms tingsrätt anser att förmånen att få en middag betald av den som ska granskas var otillbörlig även om det inte påverkat inspektörernas bedömning av fartyget.

Det räcker med att förmånen var ”ägnad att påverka tjänstemännen i deras uppdrag” för att det ska vara straffbart. Inspektörerna döms till 50 dagsböter om 400 kronor och befälhavaren till 40 dagsböter om 600 kronor.

Middagen som de två inspektörerna fick var värd 450 kronor, vilket är på gränsen för hur mycket en statlig tjänsteman kan ta emot, enligt kammaråklagare Johan Lindmark, som valde att åtala de tre männen.

–Det är myndighetsutövningen som är avgörande här. Fartygsinspektörerna ska granska och fatta beslut och ska inte kunna misstänkas för att ha blivit påverkade av den de ska granska. Egentligen bör de inte ta emot någon gåva eller mat alls. I det här fallet fanns det mat att köpa, säger han.
”Känt till regelverket”
Tingsrätten håller med åklagaren om att mutbrott i grunden handlar om allmänheten tilltro till att myndighetsutövning sker hederligt och opartiskt. Att låta sig bli bjuden på en middag minskar allmänhetens tilltro, menar domstolen. Därför är det viktigt att männen döms.

De båda fartygsinspektörerna har varit medvetna om att de brutit mot Transportstyrelsens riktlinjer om att de i princip alltid själva ska betala för måltider ombord på båtarna, skriver tingsrätten. Ett regelverk som även befälhavaren känt till och därför döms han för givande av muta.

Fartygsinspektörerna har hävdat att de inte minns om de var på båten vid det tillfälle som åtalet gällde. Ett påstående som tillbakavisas av domstolen. Det finns inte någon anledning att ifrågasätta uppgiften att de varit på plats, enligt rätten, som pekar på att det finns såväl kvitton som vittnen.

Det var personal ombord på Cinderella som först uppmärksammade Transportstyrelsen på att inspektörerna bjudits på middag, Transportstyrelsen tog ärendet till personalansvarsnämnden som lämnade det vidare till åklagare.
October 08, 2019
15:53
Seko: ”Sverige behöver höghastighetståg”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Seko lobbar för höghastighetståg i Sverige. Tillsammans med facket ST och arbetsgivarorganisationen Almega uppmanar de regeringen att skynda på och skrida till verket.
"Riksdag och regering måste frigöra medel”, skriver trion.

I debattinlägget på Dagens Industri står det att klimatmedvetandet hos svenskarna ökat och resandet med tåg har hängt med. Det viktigaste skälet för höghastighetståg är klimatet.

”Koldioxidutsläppen från en flygresa mellan Stockholm och Göteborg motsvarar 50 000 tågresor på samma sträcka”, skriver Valle Karlsson, förbundsordförande Seko, Thomas Erséus, vd för Almega och Britta Lejon, förbundsordförande fackförbundet ST.
”Kan inte vänta”
Samtidigt som frågan om utbyggnaden av nya banor för höghastighetståg fortsätter att diskuteras har Trafikverket tvingats dra ned på järnvägsunderhållet.

Året inleddes med minus 560 miljoner kronor och underskottet förväntas öka med 240 miljoner innan årets slut.

Nästa år ska 350 miljoner kronor sparas och flera arbeten på järnvägen har redan skjutits upp, enligt Trafikverket. Därför har över 130 banarbetare varslats – fler väntas få besked om att de blir av med jobbet inom kort.

En kris, beskriver flera järnvägsentreprenörer läget.

Seko, ST och Almega menar att kraftfulla investeringar i järnvägsinfrastrukturen måste göras för att möta efterfrågan på höghastighetståg.

”Det handlar om omfattande investeringar både vad gäller underhåll av befintligt järnvägsnät och kapacitetsökningar, men också investeringar som möjliggör användandet av ny teknik. Och det kan inte vänta”.
”Frigör banor”
Det finns flera samhällsnyttor med höghastighetståg, enligt Valle Karlsson, Thomas Erséus och Britta Lejon. Nya banor för höghastighetståg frigör banor för godståg, problem på bostads- och arbetsmarknaden kan också lösas.

”Det finns en bred uppslutning från såväl regioner, handelskammare, fack och arbetsgivare om att det är nödvändigt att bygga nya höghastighetsbanor i Sverige för tåg med hastigheter uppemot 320km/h”, menar Seko, ST och Almega, och fortsätter:

”Med kraftigt minskade restider blir det lättare att till exempel bo i Linköping eller Norrköping även om man har sin arbetsplats i Stockholm”.
Läs mer
- Så tycker partierna om höghastighetståg Val 2018 30 augusti 2018
13:51
Når inte målet – många självmord på spåren
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Dödsolyckor i spår är fortsatt många – något som påverkar många lokförares arbetsdag. Ett mål att halvera dödsolyckorna till 2020 har inte nåtts.
– Det är svårt att komma åt detta, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.

2010 omkom 111 personer på järnvägen. Två år senare beslöt Trafikverket om ett halveringsmål av antalet dödsolyckor till 2020.

Målet har beskrivits som realistiskt. Men redan nu står det klart att det inte blir verklighet.

Enligt statistik från i september är antalet omkomna redan uppe i 62. Trafikverkets presschef, Bengt Olsson, är inte nöjd.
Läs mer
- Anna körde på en människa: ”Kände mig som en mördare” Nyhet 8 oktober 2019
- Tågpersonal behandlas olika vid traumatiska olyckor Nyhet 8 oktober 2019
– Det kan vi aldrig vara när det omkommer människor på spåret. Det är inte bara en katastrof för närmaste släktingar och familj till de som dött, det är också en katastrof för de som kör tågen och för de som jobbar på trafikledningen. Vi har haft folk som slutat på grund av detta, säger han.
Vi jobbar oförtröttligt på det här. I grund och botten är det ett samhällsproblem eftersom det handlar om många fall av suicid, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket. Bild: Trafikverket. ”Samhällsproblem”
Enligt statistik från Trafikanalys har antalet olyckor med dödlig utgång minskat under perioden 2010-2018, från 45 till 9. Däremot är självmorden fortsatt många. Under 2018 omkom 89 personer på järnvägen – 80 av dessa var självmord, de flesta män.

– Vi jobbar oförtröttligt på det här. I grund och botten är det ett samhällsproblem eftersom det handlar om många fall av suicid, säger Bengt Olsson.
!function(e,t,s,i){var n="InfogramEmbeds",o=e.getElementsByTagName("script")[0],d=/ [http:] if(!e.getElementById(s)){var r=e.createElement("script");r.async=1,r.id=s,r.src=i,o.parentNode.insertBefore(r,o)}}(document,0,"infogram-async","https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js");
Fler kameror med rörelsedetektorer i områden där det förekommer spårspring, panelstängsel och pyramidmattor – gummimattor som liknar äggkartonger som är besvärliga att gå på – är några insatser som Trafikverket gjort för att förebygga spårspring och olyckor.

–Men suicid kommer vi inte åt på det här sättet, tyvärr.

Trafikverket samarbetar kontinuerligt med räddningstjänsten och polis och har utbildningar för att öka förståelsen för Trafikverkets arbetssätt. Dels för att polis ska kunna snabbt plocka bort personer från spår, och räddningstjänst för att de ska komma på plats för att hantera olyckor.

Har ni tillräckligt med resurser för att jobba med det här?

– Vi har resurser. Men vi har otroligt många mil järnväg i Sverige. Att ha koll på varenda meter går inte.
Hoppas på ny teknik
Bengt Olsson menar att en svårighet är att kameror enbart fångar upp några hundra meter.

– Att sätta upp ännu fler kameror är inte hållbart. Väldigt mycket är i dag istället utlämnat på lokförarna. Om de ser någon person på spåret i den motsatta riktningen hör de av sig till tågklareraren.

Då läggs det mycket ansvar på lokföraren?

– Ja, så ser det ut i dag. Det är en jättesvår problematik. Det handlar om så mycket mer än att bevaka järnvägen, det är en fråga om hur vi ska fånga upp suicidbenägna personer.

I framtiden hoppas Trafikverket att få ned dödsolyckorna med hjälp av den digitalisering som sker på järnvägen.

– Vid plankorsningar kan ny teknik göra det möjligt att ha någon form av avkänning, om det finns något vid bommarna, som larmar trafikledningen eller går direkt in i tågen och stoppar dem, säger Bengt Olsson.
11:33
Tågpersonal behandlas olika vid traumatiska olyckor
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Lokförare som är med om en dödsolycka på järnvägen får stöd – övrig personal hamnar mellan stolarna, menar Seko.
– Tyvärr får de inte ett lika starkt stöd i sådana här traumatiska händelser, säger ombudsmannen Thomas Gorin Weijmer.

För lokförare som ofrivilligt kör på en person på järnvägen finns det olika typer av insatser på arbetsplatsen, de tas ur tjänst, träffar läkare och får kamratstöd.

– Vi har ett väldigt bra samarbete med arbetsgivare för att arbeta upp de här rutinerna. De signaler jag får är att det fungerar väldigt väl, säger Thomas Gorin Weijmer, ombudsman på Seko med inriktning på spårtrafik.
Glöms bort
Däremot glöms övrig personal ombord ofta bort, menar Thomas Gorin Weijmer.

– Stöd ges i huvudsak till lokförare som kör på någon. Men det kan vara väldigt påfrestande för övrig ombordpersonal. Ibland går de ut från tåget för att inspektera vad som har hänt. Det kan finnas alltifrån kroppsrester till blod och gud vet vad de utsätts för. Det kan vara krävande att trygga resenärer. Tyvärr får de inte ett lika starkt stöd i sådana här traumatiska händelser.

Flera självmord och olyckor har skett vid obevakade plankorsningar. Den senaste skedde i Boden när en tåg kolliderade med en bil – två personer omkom. Tomas Gorin Weijmer tycker att Trafikverket har haft en alltför begränsad budget under många år, vilket har betytt att takten att bygga bort farorna gått för långsamt framåt.
Läs mer
- Anna körde på en människa: ”Kände mig som en mördare” Nyhet 8 oktober 2019
- Når inte målet – många självmord på spåren Nyhet 8 oktober 2019
– Det ligger på deras ansvar att prioritera säkerhet och öka ambitionsnivån. För att öka takten behövs det också göras bättre kontroller på järnvägen.
”Enda utvägen”
Enligt Thomas Gorin Weijmer är just självmord i bantrafiken i grund och botten statens och samhället ansvar.

– Järnvägen är öppen och går inte att hägna in helt och hållet. Att komma åt det här gör man genom socialt preventionsarbete, för att folk inte ska hamna i en situation där självmord är den enda utvägen, men också genom materiella åtgärder för att förhindra möjligheten att begå självmord.
11:23
Anna körde på en människa: "Kände mig som en mördare"
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Lokföraren Anna Bergström körde på en person – en olycka som satt djupa spår. I dag efterfrågar hon mer öppenhet bland personal att prata om det som kan hända på jobbet.
– Jag kände mig som en mördare, säger hon.

Det var en lördagsmorgon i april. Få resenärer var ombord tåget. På en raksträcka gasade lokföraren Anna Bergström upp i 110 kilometer i timmen. På vardera sida av spåret fanns vägar och bostadshus.

Vid en järnvägsövergång såg hon plötsligt en kvinna i röd jacka som gick ut på rälsen.
Läs mer
- Tågpersonal behandlas olika vid traumatiska olyckor Nyhet 8 oktober 2019
- Når inte målet – många självmord på spåren Nyhet 8 oktober 2019
– Först trodde jag att hon bara skulle springa över och hade bråttom någonstans. Men sen stannade hon och bara tittade rakt in i hytten. Jag drog i nödbromsen och tänkte för mig själv att titta bort, men jag kunde inte slita blicken från henne.

Det här är ett stort arbetsmiljöproblem, men det är ingenting man pratar så mycket om på arbetsplatsen
Anna Bergström, lokförare.

Det fanns ingen chans att stanna tåget i tid. Anna Bergströms kollega, som var tågvärd ombord, tog hand om passagerarna medan hon själv ringde trafikledningscentralen för att berätta vad som hänt. Men hon var chockad och hade svårt att beskriva exakt var tåget stod.

– Jag visste att vi kört förbi tredje järnvägsövergången efter Uppsala och det räckte. Räddningstjänst kom till platsen snabbt och jag fick kamratstöd, berättar hon när vi ses på Uppsala centralstation.

Efter händelsen var hon sjukskriven i två veckor. När hon väl var tillbaka på jobbet åkte hon först med tåget som en resenär. Sedan intog hon förarhytten utan att köra själv.
”Satt på helspänn”
– De första gångerna jag körde förbi platsen där kvinnan dog hade jag med mig en kollega och satt på helspänn.
”Det var en lång bearbetningsprocess efteråt där jag behövde konkretisera vem kvinnan var. Jag skrev mycket om henne i min dagbok, föreställde mig vem hon var, varför hon begick självmord”, säger Anna Bergström. Bild: Salomon Rogberg
Trots att händelsen skedde för över tio år sedan är Anna Bergström fortfarande märkbart tagen av vad hon varit med om.

– Man hade ju hört om vissa lokförare som jobbat i 40 år utan att köra på någon. En del har oturen att det händer ofta. Jag kände mig som en mördare – kommer aldrig glömma den känslan. Det var en lång bearbetningsprocess efteråt där jag behövde konkretisera vem kvinnan var. Jag skrev mycket om henne i min dagbok, föreställde mig vem hon var, varför hon begick självmord.

Anna Bergström hade vid tillfället bara jobbat som lokförare på SJ i ungefär 1,5 år. I dag jobbar hon på Upptåget och är fackligt förtroendevald för Seko på arbetsplatsen. Hon kör fortfarande på samma sträcka, men just den järnvägsövergången där olyckan skedde är numera nedbyggd i en tunnel under spåret.
”Bryta stigmat”
Hon tycker hon fick ett stort stöd av sina medarbetare efter olyckan. Samtidigt var det flera som ville, men inte vågade fråga rakt ut om olyckan eller hur hon mådde. Hon saknade att kunna prata öppet i något forum på jobbet.

– Det här är ett stort arbetsmiljöproblem, men det är ingenting man pratar så mycket om på arbetsplatsen. Jag är en förespråkare för att lyfta problem och bryta stigman.

Det är i regel lokföraren som får ett stort stöd vid olyckor i form av kamratstöd, läkarbesök, tid från jobbet. Tågvärdar får inte samma stöttning, något Anna Bergström tycker är illa.

– Jag och tågvärden som jobbade vid olyckan pratade mycket om vad som hänt. Jag vet inte hur SJ gör i dag men jag fick bara träffa en läkare för att se om jag var körduglig. Jag hade behövt träffa en psykolog, jag tror att många tågvärdar som varit med om något liknande känner så också.
October 07, 2019
14:41
Valde bort budgetmöten – för jobb till sjöss
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Vad gör du på ditt jobb?

– Jag jobbar i kaféet, framför allt på Waxholm 1, men också på andra båtar som Söderarm. Jag gör allt möjligt: fixar mackor, beställer varor, städar, lagar mat till besättningen, säger Gunilla Åhem, kafébiträde på Waxholm 1 och Söderarm.

Hur länge har du jobbat där?

– Jag är lite av en rookie på sjön. För ungefär tre år sedan sade jag upp mig från mitt jobb som chef på ett ortopedtekniskt företag. Det har jag inte ångrat en sekund. Jag hade ingen fritid, helgerna gick åt för återhämtning. Jag mådde inte bra av att ha personalansvar, alla budgetmöten och mejl och telefonsamtal efter jobbet. När jag var nära på att bli utbränd brann min lägenhet ner. Jag började om. Jag fick det här jobbet och fick lugn och ro.

Vad gillar du med ditt jobb?

– Jag gillar att babbla med resenärer och tänka kreativt i arbetet. Jag älskar också att jag får vara ute i skärgården, det är en sådan frihetskänsla. De som jobbar till sjöss är väldigt trevliga och har nära till skratt. Jag har ingen som står och bestämmer över mig.

När du slutade som chef gick du förmodligen ner i lön – var det ett problem?

– Man får ställa det mot hälsan. Jag har lägre lön, men mer frihet som inte kostar pengar. Jag promenerar i skogen, tränar. Jag älskar att fota. Kameran har jag alltid med mig när jag jobbar.

Vad är det tuffaste med jobbet?

– Det kan vara svårt att hinna med allt och samtidigt vara trevlig på sommaren när det är mycket folk och väldigt varmt.

Namn Gunilla Åhem.

Ålder 56.

Bor Sickla, utanför Stockholm.

Yrke Kaféansvarig och kafébiträde.

Arbetsplats Skärgårdsbolagets båtar Waxholm 1 och Söderarm.
October 03, 2019
15:22
Trafikverket: Därför skjuts underhåll upp
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Nu ger Trafikverket ett första svar på varför flera underhållsarbeten skjuts upp och varför cirka 130 banarbetare varslas.
– Regeringen kommer att återkomma med tydligare styrning av järnvägsunderhållet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Trafikverket skjuter upp upphandlingar och tilläggsbeställningar – och ett antal förberedelser av upphandlingar har avbrutits. Detta för att arbeten har gjorts snabbare än beräknat och pengarna gått åt, enligt ett pressmeddelande.
Trots järnvägssatsning – banarbetare varslas
Nyhet 24 september 2019

Det rör sig om ett 100-tal senareläggningar under de kommande sex åren av spår- och spårväxelbyten, ommålning av broar, byte av signalställverk och upprustning av kontaktledningar.
60 miljoner
Trafikverket menar att inga redan upphandlade projekt har avbrutits.

60 miljoner kronor är vad myndigheten hoppas kunna spara in inom de pågående baskontrakten. Samtidigt påpekar Sven Ödeen, chef för järnvägsunderhåll, att Trafikverket i år har genomfört underhålls- och reinveseteringsåtgärder för cirka 8,7 miljarder kronor – en halv miljard mer jämfört med 2018.

Sekotidningen har tagit del av handlingar från Trafikverket som visar på att myndigheten inledde året med minus 560 miljoner kronor till järnvägsunderhållet – och att underskottet förväntas öka med 240 miljoner innan årets slut.
”Måste bli bättre”
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har sagt till Dalarnas Tidning att han är missnöjd med planeringsarbetet.

– Trafikverket måste ansvara för sin relation med underhållsföretagen och i grunden är så är det ju rätt att det kommer att göras mer beställningar än någonsin av järnvägsunderhåll och i svensk järnväg, men planeringen för det måste bli bättre och därför kommer regeringen också att återkomma med tydligare styrning av järnvägsunderhållet, säger han till tidningen.

Hittills har 130 banarbetare varslats. Av dem är ett 20-tal tillsvidareanställningar.

Sekotidningen har sökt kommentar från Trafikverket.
October 02, 2019
11:31
Lågprisbolag börjar köra tåg i Sverige i vår
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Det tyska lågprisbolaget Flixtrain börjar köra två tågsträckor i Sverige under våren 2020. Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Flixtrain kommer inte att ha egen personal, istället ska såväl vagnar och lok, som tågvärdar och lokförare hyras in.

–Vi har säkrat att det kommer att finnas vagnar som uppfyller Trafikverkets krav, men det är våra samarbetspartners som tillhandahåller vagnar, lok och personal, säger Jelena Jovanovic, pressansvarig på Flixbus, som är ett bussbolag som driver tågoperatören Flixtrain.
Konkurrera med låga priser
Hon bekräftar att affärsmodellen bygger på att företaget ska konkurrera med låga priser. Ju billigare desto tidigare man bokar. Tanken är att passagerare ska boka paketresor med en kombination av buss och tåg.

Vi kan ha låga priser eftersom vi inte har några stora fasta kostnader

Flixbus är etablerat i Sverige sedan något år tillbaka och har busstrafik över hela landet. Företaget finns i flera länder i Europa och bedriver tågtrafik i Tyskland sedan ett år tillbaka.

–Vi kan ha låga priser eftersom vi inte har några stora fasta kostnader, säger Jelena Jovanovic.

Samtidigt är hon tydlig med att företaget kräver att samarbetsföretagen har kollektivavtal och följer den svenska arbetsmarknadsmodellen.

–Det är ett krav vi har, säger hon.

I december blir det klart vilket eller vilka företag som ska köra trafiken.

Juwanro Haddad, ombudsman på Seko Stockholm, har ännu inte haft kontakt med Flixtrain och kan inte säga något om hur företaget ställer sig till fackligt samarbete.
Kommunal har goda erfarenheter
Enligt Thomas Gorin Weijmer, Sekos ombudsman för spårtrafiken, har Kommunal, som organiserar bussförarna på Flixbus, hittills goda erfarenheter av företaget.

Flixtrain kommer att köra tre turer dagligen, sex fram och tillbaka mellan Stockholm och Göteborg och sammanlagt fyra Stockholm-Malmö.

Trafikverket fastställer den slutgiltiga tågplanen för 2020 i november. Då blir det klart vilka avgångstider Flixtrain och övriga tågbolag får. Tågplanen omfattar samtliga tågavgångar under ett år.
October 01, 2019
16:27
Flera LO-fack kräver högre löner till lågavlönade
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Flera LO-förbund visar sina kort inför den kommande avtalsrörelsen. Senast i raden är Handels, som ställer upp på att industrin bestämmer hur mycket lönerna ska öka i procent, om det också blir en löneökning i kronor för de med låga löner.

Enligt Handels blir det mer rättvist om de lågavlönade får påslag i kronor istället för procent, i alla fall som procentsatsen är lika stor för alla.
Läs mer
- Seko och 6F: Vi vill skrota industriavtalet Nyhet 11 juni 2019
Det framgår av en rapport som Handels tagit fram och som tidningen Arbetet berättat om. Handels anser att det var lättare att få igenom olika löneökningar för lågavlönade och högavlönade fram till 2010 än det har varit de senaste åren. Det beror på att löneökningarna inom industrin blivit mer styrande för övriga arbetsmarknaden.
Låglönesatsning
Även Seko och de andra fyra förbunden i 6F har presenterat egna krav inför nästa år. Sekos ingång i diskussionerna är att få inflytande över de lönekrav som industrin kommer att ställa. Förbundet kräver också en låglönesatsning. precis som Handels,

Förslaget är att alla som tjänar under 28 000 kronor per månad ska få en löneökning i kronor i stället för procent. Det skulle innebära att alla som tjänar under 28 000 kronor får samma ökning i kronor, oavsett lön. Det ger mer till de som tjänar minst och minskar löneklyftorna på svensk arbetsmarknad, enligt Seko.

–Något måste hända om vi ska nå LO:s långsiktiga mål om minskade löneskillnader mellan män och kvinnor och mellan arbetare och tjänstemän, säger Mats Ekeklint.
Gemensamma krav
Förutom att varje enskilt LO-förbund kommer att ha egna krav när de möter arbetsgivarna brukar förbunden sträva efter att komma överens om gemensamma krav. Så även denna gång.

Diskussionerna om de gemensamma kraven, det som också kallas samordning, pågår för fullt. Ett första beslut tas den 23 oktober på LO:s representantskap, där företrädare för LO:s 14 medlemsförbund samlas. De konkreta lönekraven i siffror bestäms i december.

På lång sikt anser Seko att lågavlönade och särskilt kvinnor missgynnats av att industrin sedan slutet av 1990-talet fått bestämma hur höga löneökningarna ska vara. Seko medger att det har gett LO:s medlemmar reallöneökningar, vilket är ett argument för att fortsätta låta industrin bestämma löneökningarna genom industriavtalet.

Men enligt Seko har det också lett till att en stor del av löneutrymmet gått till vinster och till tjänstemännen. Därför vill förbundet vara med och bestämma hur stora lönekraven ska vara. Förslaget från Seko är att industriavtalet skrotas och ersätts av ett förhandlingsavtal mellan LO, PTK och arbetsgivarna.
”Bra diskutera industriavtalet”
Inget LO-förbund utanför 6F har hittills ställt sig bakom kravet på att skrota industriavtalet. Handels och Hotell- och restaurangfacket, HRF, tycker dock det är bra att industriavtalet diskuteras. Handels vill, i likhet med Seko, ha ett starkare LO.

Livs, som är ett av industriförbunden, har tidigare sagt till Sekotidningen att 6F:s förslag att skrota industriavtalet och istället låta LO, Svenskt näringsliv och PTK förhandla fram ett avtal är en farlig väg för svensk lönebildning.

Förutom Handels och 6F-förbunden har Kommunal sagt att förbundet accepterar att industrin bestämmer löneökningstakten även nästa år, om det ges utrymme för extra satsningar för vissa yrkesgrupper, exempelvis undersköterskor.

Tidigare i höst gick Pappers ut och sa att förbundet ska kräva löneökningar på fyra procent för sina medlemmar.

I 6F ingår Seko, Fastighets, Elektrikerna, Målarna och Byggnads.
15:34
Filip älskar sitt fysiska jobb
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Att vara rampkille på Malmö airport innebär många tunga lyft och högt tempo. Men Filip Melin skulle inte vilja ha ett stillasittande arbete.
– Jag älskar att ha ett fysiskt jobb, säger han.

Morgonflyget från Stockholm har precis kommit in. Filip Melin och hans arbetskamrat Mats Nilsson är fokuserade. Det är en så kallad vändning.

Planet ska tömmas på folk, lastas ur, tömma toaletter, fylla på med vatten och kollas att allt ser bra ut utifrån. De nya passagerarnas bagage ska lastas in i de trånga lastutrymmena och planet ska snabbstädas.
Läs mer
- Experten: Att röra sig lite mer i vardagen hjälper Hälsa 1 oktober 2019
– Jo, i det här jobbet är det snabba puckar som gäller. Man jobbar intensivt i flera timmar under trafiktopparna, men ibland kan det bli en lugn stund. Oftast vid tiotiden på förmiddagen, säger Filip.
”Jag stortrivs”
Rampkillarna och -tjejerna håller till på markplan med sov- vänliga soffor och kaffe inom räckhåll.

– Vi är bemannade dygnet runt. Första postflyget kommer vid 02 och efter det väller godsflyget in, säger Mats.

Han började jobba klockan fyra i morse och ska fortsätta till klockan 14.
Mats Nilsson och Filip Melin. Varannan lördag har de 3 000 väskor som ska lastas från ett kryssningsfartyg. ”Det är slitigt”, säger Mats. Bild: André de Loisted.
– Ibland går jag och lägger mig vid sju på kvällen för att orka gå upp mitt i natten. Men jag stortrivs på jobbet. Jag har alltid jobbat med fysiska arbeten. Jag var hovslagare i flera år innan jag sökte det här jobbet. Och en sak som man inte ska glömma är att vi har en otrolig gemenskap här. Folk hänger med varandra när det är stiltje och jobbar bra ihop när det gäller. Man behöver inte snacka så mycket – man vet vad den andra tänker göra, säger Mats.

Filip nickar. Han älskar det fysiska jobbet. De lyfter tungt och kryper i trånga lastutrymmen och packar väskor.

– Vi får veta hur vikten i planets lastutrymmen ska fördelas av rampagenten och sedan är det bara att köra. Så fort som möjligt. Det absolut värsta som finns är om en passagerare inte dyker upp men vars väska är lastad. Då måste vi plocka ut allt igen och hitta väskan, säger Mats med en liten suck.

Filip tränar på fritiden. Både av intresse, och för att orka med jobbet.

– Jag kör crossfit och jagar och jag känner av axlar och knän efter ett riktigt tufft arbetspass. Det gäller att arbeta så smart som möjligt.

Men något skrivbordsjobb vill han inte ha. Han ryser vid minnet när han arbetade på ett callcenter.

– Jag var där en dag innan jag sade upp mig. Aldrig mer!
”Det är slitigt”
När ett plan landar är de redo. Planet ska klossas. Det vill säga man sätter klossar bakom och framför hjulen. Sedan sätter man till markström. Efter det sätter de koner runt planet så att det syns på håll.

– Sedan fyller vi på vatten, planet fylls på med bränsle och en snabbstädning görs. Och så har vi toatömning som ingen gillar att göra efter några incidenter, men det ska göras, säger Mats med ett leende.

Därefter lossas och lastas bagage, och sedan är det klart till nästa kärra kommer.

– Varannan lördag har vi 3 000 väskor som ska lastas från ett kryssningsfartyg. Det är slitigt. Men man får inte bli stressad, det är då olyckorna händer. Kryssningsfartyget lägger till i Malmö hamn och Malmö airport tar emot passagerarna som ska resa hem och dem som ska gå på nästa kryssning.
September 10, 2019
16:01
Mer pengar till Kriminalvården
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Kriminalvården får ökade anslag i den kommande budgetpropositionen. Enligt Liberalerna, som förhandlar med regeringen tillsammans med Centern, blir det 200 miljoner extra 2019 och 130 miljoner 2020.

–Det är i grunden positivt att man bekräftar vårt behov av tillskott, men det är svårt att veta exakt hur mycket det blir innan vi läst hela texten och räknat ihop olika belopp. Därmed kan vi inte heller säga hur anslagshöjningen förhåller sig till vårt behov, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på Kriminalvården.
Ensamarbete
Sekos ordförande Valle Karlsson säger i en skriftlig kommentar att Kriminalvården, genom att få mer resurser, kan möta de ”krav som uppkommer då allt fler individer frihetsberövas”.

–Det ökar också möjligheterna för Kriminalvården att kunna ta hand om klienterna under tiden på anstalt för att minska risker för återfall i brott, säger han och hoppas även pengarna ska gå till minska personalens ensamarbete.

I februari begärde myndigheten 799 miljoner extra för 2019 för att täcka tidigare underskott, skapa fler platser på anstalter och häkten samt finansiera transportverksamhet.
335 miljoner i våras
I vårbudgeten 2019 fick Kriminalvården 335 miljoner kronor extra till transportverksamhet och ökad bemanning på framför allt landets häkten. Det var hälften av vad myndigheten begärt.

För kommande år beräknas behovet öka ytterligare. Samtidigt planerar myndigheten årliga besparingar på 300 miljoner.

Situationen på anstalter och häkten är fortfarande ansträngd med överbeläggning och trängsel och prognoserna för de närmaste åren med ökat platsbehov ligger fast.
12:34
Så ska Seko sjöfolk jobba aktivt mot trakasserier
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Checklistan för arbetet mot sexuella trakasserier och kränkande särbehandling på sjön är klar. Ombudsman Petra Sviberg på Seko Sjöfolk är nöjd. –Skönt att äntligen ha något i handen som vi haft i huvudet länge, säger hon.

Checklistan ”Jobba aktivt” eller handboken är skriven så att den kan användas i alla branscher och utgår både från diskrimineringslagen, som är fackets verktyg, och från föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, Osa, som framför allt är skyddsombudets område.
”Pedagogisk”
–Det blev tydligt för oss att facket och skyddsombuden dels ska göra olika saker beroende på regelverk, dels kan samarbeta, inte minst i det förebyggande arbetet, säger Petra Sviberg, som tagit fram materialet.
Koll på trakasserier – krav för att få jobba på sjön
Nyhet 16 maj 2019

Helené Zallin, arbetsmiljöombudsman, hoppas att handboken sprids inom Seko, men också till andra LO-förbund.

–Den är pedagogisk och unik genom att ta upp det fackliga perspektivet och skyddsombudens roll samtidigt. Målet är detsamma, att förebygga kränkningar och att hjälpa den som blir utsatt, säger hon.

Det spelar ingen roll till vem man vänder sig, det finns alltid hjälp att få oavsett vad som hänt

Enligt Osa-föreskriften är kränkande särbehandling handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett sätt som kan leda till ohälsa eller till att personerna ställs utanför arbetsgemenskapen. Fysiskt eller psykiskt. Ett sätt att beskriva det är att arbetstagaren ska ha upplevt det som hänt som obehagligt, olustigt, obegripligt eller orättvist.
Sju diskrimineringsgrunder
Diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Ingen får utsättas för direkt eller indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller bristande tillgänglighet.

I handboken beskrivs fackets åtgärder och skyddsorganisationens var för sig. Det förebyggande arbetet handlar förutom om att skapa rutiner och följa dem, att vara uppmärksam på signaler på att något inte är bra.

Signaler kan vara en jargong som inte alla är bekväma med, samarbetssvårigheter och personkonflikter, hög arbetsbelastning och stress, liksom hög personalomsättning och sjukfrånvaro.
Vad gör facket?
Vad ska då den fackliga företrädaren alternativt skyddsombudet göra när något hänt?

Att göra en anmälan är det första steget enligt såväl diskrimineringslagen som Osa-föreskriften.

När det gäller diskrimineringslagen tar facket emot anmälan och går vidare till arbetsgivaren, om medlemmen vill. Arbetsgivaren har utredningsansvar. Här påminner handboken om att facket måste vara aktivt och informera medlemmarna om hur man gör. Det är viktigt att agera snabbt.

Skyddsombudet ska bevaka att den som utsatts för kränkande särbehandling gör en anmälan till arbetsgivaren, som ska utredas omedelbart. Skyddet ska informera om rätten att polisanmäla.
Rätt till biträde
–Den som utsätts kan gå direkt till arbetsgivaren med anmälan, men vårt råd är att aldrig hoppa över att be om hjälp från facket eller skyddsombudet. Det spelar ingen roll till vem man vänder sig, det finns alltid hjälp att få oavsett vad som hänt, säger Petra Sviberg.

Facket respektive skyddsombudet ska bevaka att arbetsgivaren gör en utredning direkt, att alla parter hörs individuellt och att det protokollförs. Medlemmen/arna har rätt att biträdas av valfri representant.

Efter utredningen beslutar arbetsgivaren om eventuella åtgärder

I diskrimineringslagen finns ett särskilt förbud mot repressalier mot den som gjort en anmälan.
Läs mer
- Nya arbetsmiljöregler på sjön – tillåter mer buller Arbetsmiljö 20 augusti 2019
September 09, 2019
12:58
Seko kräver arbetsmiljöavtal i alla branscher
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

I vår ska 23 nya riksavtal tecknas för Sekos medlemmar. De första avtalen löper ut den sista mars 2020. Det sista den 30 september. Förutom höjda löner kommer Seko att kräva arbetsmiljöavtal i alla branscher.

–Samtliga arbetsmiljöavtal ska dessutom innehålla krav på en handlingsplan mot sexuella trakasserier, säger Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint.

I dag finns enstaka arbetsmiljöavtal, bland annat inom sjöfarten. Det kan också finnas skrivningar i branschavtalen om exempelvis företagshälsovård.
”Tufft få med arbetsgivarna”
–Det kan bli tufft att få med sig arbetsgivarna, eftersom de vanligtvis hänvisar till att det redan finns en arbetsmiljölagstiftning och att det inte behövs några särskilda avtal, säger Mats Ekeklint.

Seko motargument är att den lagstiftning som finns inte är tillräcklig. Det behövs avtal som är anpassade efter de specifika arbetsmiljöproblem i varje bransch.
Seko och 6F: Vi vill skrota industriavtalet
Nyhet 11 juni 2019

Under hösten och våren kommer branscherna att genomföra avtalskonferenser för att ta reda på vilka övriga krav medlemmar och fackliga företrädare har inför avtalsrörelsen 2020. Till sist avgör förbundsstyrelsen vilka krav Seko ska driva. .

LO-förbunden strävar dessutom efter att driva gemensamma krav, bland annat när det gäller löneökningarnas storlek. Dessa diskussioner har redan börjat och ett första beslut tas på LO:s representantskap i oktober. Lönekraven i siffror bestäms i december.
Låglönesatsning
Sekos ingång i diskussionerna är de krav som 6F-förbunden enats om och som presenterades i ett lönepolitiska program i början av sommaren. Förutom det långsiktiga kravet att bryta industriavtalets dominans när det gäller löneökningarna, kräver Seko en låglönesatsning där brytpunkten är 28 000 kronor per månad. Alla som tjänar under 28 000 skulle då få ett krontalspåslag, resten i procent. En modell som ger mer till de som tjänar minst.

–Något måste hända om vi ska nå LO:s långsiktiga mål 2028 om minskade löneskillnader, säger Mats Ekeklint.

2017 var brytpunkten i LO-samordningen 24 000 kronor, vilket Seko ansåg var för lågt.
September 05, 2019
14:59
Eltel tappar kontrakt – ett trettiotal sägs upp
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Eltel Power har förlorat två underhållskontrakt med nätbolaget EON. I Sundsvall leder det till att ett 30-tal anställda sägs upp. I Norrköping får personalen följa med till den nya entreprenören, Vattenfall.

Ett tiotal av Eltel-medarbetarna i Sundsvall har sökt och fått nytt jobb på Vattenfall, som även vann det kontraktet. Att inte all personal i Sundsvall får följa med över till den nya entreprenören beror på att Vattenfall har egen personal i området, enligt Sekos ombudsman Carolin Evander.
Varslade före sommaren
Hon förhandlar för montörerna i Sundsvall, medan lokalombudsman Lars Kempe sköter den personliga kontakten med medlemmarna. Han säger att Eltel var tidigt ute med varsel, redan före semestrarna, men att det dröjt med uppsägningarna till denna vecka.

–Under tiden har Vattenfall uppmanat folk att söka jobb hos dem och kunnat plocka ut dem de vill ha, säger Lars Kempe. Vilket inte blir så rättvist.
”Lätt få nytt arbete”
Flera av de som blir av med jobbet är äldre, med lång erfarenhet från energibranschen. Lars Kempe tror dock inte att de som blir av med jobbet får svårt att hitta nya jobb.

–Arbetsgivarna säger hela tiden att det är brist på folk, säger han.

Enligt Seko växer Vattenfall kraftigt på kraftunderhåll och har nu 60-70 procent av kontrakten med olika nätbolag.
September 03, 2019
11:22
Experten: Kött inget måste för den som jobbar hårt
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Det är inga problem för kroppsarbetare som vill slopa det röda köttet att gå över till vegetarisk eller vegansk kost. Det går att få i sig tillräckligt med energi och näring för att orka med jobbet.

–Det är män som har mest att vinna på att äta mindre rött kött. Majoriteten av alla svenska män äter mer än 500 gram per vecka, vilket ökar risken för tjock- och ändtarmscancer, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Hon säger att män kan minska sin konsumtion av rött kött utan problem. Även den som har ett hårt kroppsarbete kan helt slopa köttet.

Det som kan vara knepigt med vegetarisk mat för den som behöver mycket energi är att den ofta tar mycket plats på tallriken och i magen.
Extra fett
–Därför kan det hända att man blir mätt innan man fått i sig tillräckligt med kalorier. Det kan vara ett problem, särskilt för magra personer och barn, säger Åsa Brugård Konde.

Hennes rekommendation är att den som anstränger sig fysiskt och behöver extra fett i maten exempelvis kan ta nötsmör som pålägg för att få i sig tillräckligt med energi.

Kvinnor som tar bort rött kött från tallriken måste vara mer observanta. De riskerar att få järnbrist eftersom menstruationen gör att de förlorar blod varje månad.
Att tänka på för unga tjejer och kvinnor
Järnet i vegetarisk mat är svårare för kroppen att ta upp jämfört med järn i exempelvis kött och fisk. För unga tjejer och kvinnor är järn, som behövs för blodet, extra viktigt, eftersom de på grund av menstruationerna behöver mer järn än män.

I vegetarisk mat finns järn i till exempel baljväxter, som linser, ärtor och bönor, samt i tofu och andra sojaprodukter. Järn finns också i fröer, särskilt pumpafrö, i nötter, torkad frukt och gröna bladgrönsaker. Genom att äta något C-vitaminrikt till måltiden tas järnet bättre upp. C-vitamin finns i de flesta grönsaker, frukter och bär.

Mjölkprodukter innehåller väldigt lite järn och laboratorietester visar att kalcium, som det är mycket av i mjölkprodukter, kan hämma upptag av järn. Rådet är att inte äta produkter som är järnrika samtidigt som man till exempel dricker mjölk eller äter ost.

–Sen minskar även risken för kvinnor att få tjock- och ändtarmscancer förstås. Det finns en stor grupp kvinnor, 42 procent närmare bestämt, som äter mer än 500 gram per vecka, säger Åsa.

500 gram är över den rekommenderade hälsogränsen. Mängden motsvarar fyra måltider.

–Om vi tar med klimat- och miljöaspekten så skulle gränsen bli lägre, säger Åsa.

För den som vill minska sin köttkonsumtion eller gå över till vegetarisk eller vegansk kost är det viktigt att ersätta köttet med något annat. Men i motsats till vad många tror är det inte proteinet som går förlorat.

–Det är sällan ett problem att någon i yrkesaktiv ålder får i sig för lite protein. Det skulle vara om man enbart lever på sötsaker. Bröd är en bra proteinkälla till exempel.
Rött kött och chark
Det röda köttet, som kommer från nöt, gris, lamm, ren och vilt, ger järn och andra mineraler. Det kan ersättas av baljväxter, bönor, sojaprodukter och liknande. Fullkornsprodukter är en annan viktig källa till järn och mineraler. Plus att de ger fibrer.
Tips i mötet med baljväxter
Baljväxter smakar inte så mycket i sig, men är tacksamma att krydda med alla möjliga smaker, till exempel vitlök, örtkryddor, lime, ingefära, curry, spiskummin eller chili. Man kan göra allt från falafel, hummus, bönsallad och bönbiffar till kikärtspannkaka, linsbollar och böngrytor av baljväxter.

Det enklaste är att köpa ätfärdiga, konserverade bönor och kikärtor, men det är inte heller svårt att koka baljväxterna själv. Det blir betydligt billigare. Eftersom det tar lite tid kan det vara smart att koka mycket på en gång och frysa in.

Linser behöver inte blötläggas utan kokas som de är. Röda och gula linser är skalade och behöver därför bara koka ca 20 minuter. Gröna och svarta linser däremot, har oftast skal och behöver koka längre.

Baljväxter innehåller mycket näring, men även lektiner, som kan orsaka illamående, kräkningar, diarré och magsmärtor. Lektinerna förstörs vid kokning, därför är det viktigt att följa anvisningarna på förpackningar och i recept när det gäller koktid och eventuell blötläggning av torkade baljväxter.

En del besväras av gaser efter att ha ätit baljväxter, men om man äter det regelbundet, brukar besvären gå över.

Källa: Livsmedelsverket

–Fullkornsmjöl ger sex gånger mer järn är vitt mjöl, säger Åsa.

Grönsaker och rotfrukter är bra för alla, påpekar hon. Där finns en hel del vitaminer och mineraler.

Det man kan se upp med, enligt Åsa Brugård Konde, är att ersätta rött kött med mycket ost. Maträtter som bönbiffar ger till exempel betydligt mer järn än maträtter med ost som huvudingrediens.

Mjölkprodukter innehåller väldigt lite järn och laboratorietester visar att kalcium, som det är mycket av i mjölkprodukter, kan hämma upptag av järn.

–Det smarta är att inte äta produkter som är järnrika samtidigt som man dricker mjölk till exempel. Mjölken kan man ta vid ett senare tillfälle.
Bra alternativ till mjölk
Den som avstår mjölk har andra bra alternativ, enligt Åsa, som lyfter fram havreprodukter.

Om man tar ett steg längre ock väljer bort fisk behövs ett tillskott av omega 3-fetter från andra källor, som rapsolja och nötter.

–Om du inte äter något animaliskt ska du få i dig B12-vitamin och D-vitamin på något annat sätt, kosttillskott kan vara ett sätt. Berikade produkter ett annat. Två mikrogram B 12 per dag och 10 mikrogram D-vitamin räcker.

Livsmedelsverket har fler tips och råd om alternativ till kött.
Tallriksmodellen för vegetarianer
Precis som en allätare som äter rött kött kan en vegetarian äta enligt tallriksmodellen. Den hjälper till att få en bra balans mellan olika näringsämnen. Tallriksmodellens tre delar för vegetarianer innehåller:
- Den första fylls med potatis, pasta, bulgur, bröd eller liknande. Gärna fullkornsprodukter. För den som behöver mycket energi kan den här delen göras större.
- Den andra, lika stora delen, fylls med grönsaker och rotfrukter. För den som vill hålla igen på kalorierna, kan den här delen gärna få utgöra halva tallriken
- Den sista, lite mindre delen, fylls med baljväxter, sojaprodukter, quorn eller ägg.
Tips på rätter
- Svarta linser, så kallade belugalinser, blir tillsammans med lök, morot, krossad tomat och örtkryddor en fin vegetarisk bolognese.
- Tofu, som görs på sojaböna, finns att köpa både naturell och marinerad. God exempelvis att tärna och tillsätta i en grönsakswok.
- Man kan också panera tofu och servera med stekt ris eller till vegetarisk pad thai.
September 02, 2019
15:43
Böter inte prioriterat i utredning om vägarbetarnas arbetsmiljö
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Om ett år ska Transportstyrelsen lägga fram konkreta förslag på hur säkerheten för vägarbetare ska öka. Det har regeringen beslutat. Seko välkomnar utredningen. –Vi är otåliga, så ett år är lång tid, säger Sekos ordförande Valle Karlsson.

Seko har flera förslag på hur vägarbetarnas arbetsmiljö ska bli säkrare, fördubblade böter för den som kör för fort förbi ett vägarbete, omledning av trafik, utökad hastighetsövervakning och en begränsnings av antalet entreprenadnivåer till max två.
”Ingen quick fix”
–Det finns inte en quick fix för att komma till rätta med det här problemet. Det behövs många åtgärder. Upphandlingsreglerna är ytterligare en sak att titta på. Säkerheten ska ingå i underlaget och ska inte gå att pruta på, säger Valle Karlsson.

Direktiven till Transportstyrelsens utredning är inte offentliga ännu, men enligt Infrastukturdepartementet tar utredningen inte särskilt sikte på det tidigare socialdemokratiska vallöftet om höjda böter för fortkörning vid vägarbeten.

I ett mejl till Sekotidningen skriver departementet att ”myndigheten ska utreda möjliga säkerhetshöjande åtgärder och där skulle åtgärder för att främja hastighetsefterlevnad kunna vara ett exempel”.
Fokus på trafiksäkerhet
I övrigt ska Transportstyrelsen analysera möjliga åtgärder för att förbättra såväl trafiksäkerheten som arbetsmiljön, vid vägarbeten, och vid oförutsedda händelser i vägtrafiken såsom bärgning, arbete med fordonsservice samt trafikolyckor. Fokus ska ligga på trafiksäkerheten.

Om Transportstyrelsen kommer fram till att fortkörningsböterna vid vägbyggen ska höjas är det ett beslut som fattas av Riksåklagaren.

–Om bötesbelopp ska sättas genom politiska beslut, krävs det att fortkörning vid vägarbete blir ett särskilt brott. Idag finns bara brottet fortkörning, säger Johan Bülow, ansvarig för trafikbrott på Åklagarmyndigheten.

Bötesbeloppens storlek bygger normalt sett på rättspraxis, uppger Åklagarmyndigheten, som inte känner till att regeringen funderar på att höja böterna.
Nio av tio vägarbetare oroar sig
I somras kom Sekos senaste undersökning av vägarbetarnas arbetsmiljö. Den visade att nio av tio som arbetar på väg tycker att trafikanterna är hänsynslösa. Lika många oroar sig för sin säkerhet när de arbetar. Fler än vid tidigare medlemsundersökningar uppger att det inträffat incidenter kopplat till trafiken vid arbetsplatsen. 2009 svarade 31 procent ja, tio år senare var det 59 procent. Vägvakterna är fortsatt den grupp som är mest utsatta för såväl hot, våld och bilister som kör för fort.
August 30, 2019
13:31
Thomas dog i rasmassor – vd åtalas för grovt brott
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

2018 omkom anläggningsarbetaren Thomas Ekenstein, 43, i rasmassor på jobbet. Nu åtalas entreprenörens vd för grovt arbetsmiljöbrott vid Falu tingsrätt. Han förnekar brottet.

Arbetsplatsolyckan inträffade i februari 2018 i samband med ett jobb med att lägga rör i en cirka fyra meter djup schaktgrop vid Broån i Hedemora, Dalarnas län.

Schaktet var osäkrat, enligt åtalet, och ena sidan gav vika och begravde Thomas Ekenstein i 16 ton jord. Han avled på platsen.
”Grovt oaktsam”
Trots att Hedemora Energi – som hade lagt ut arbetet på Grytnäs Gräv – hade identifierat en risk och åtgärder för att förhindra ras, följdes inte säkerhetsanvisningarna av företaget. Inga förebyggande åtgärder hade tagits, enligt åtalet.

– Jag har konstaterat att vd:n är den som har varit ansvarig för arbetsmiljön och att han har brustit på ett sätt som gör att han varit grovt oaktsam och orsakat dödsfallet. Förutsättningen för att kunna åtala någon för oaktsamhet är att man ska ha kunnat förutse att det här skulle kunnat hända och inte vidtagit försiktighetsåtgärder, säger kammaråklagare Helena Eckerrot Flodin, vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Grytnäs Gräv krävs i åtalet på en företagsbot om 1 500 000 kronor.
Förnekar brott
Sekotidningen har sökt vd:n och hans försvarare för en kommentar, men utan framgång. I förhör har vd:n förnekat brott.

Enligt Helena Eckerrot Flodin kan påföljden bli lägst ett års fängelse, högst sex år.

– Men sen kan tingsrätten ha en annan synpunkt på det, säger hon.
9:30
Fler som jobbar på höga höjder ska kontrolleras
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Nya regler för medicinska kontroller för arbeten på hög höjd träder i kraft i november. Tusen fler arbetstagare omfattas av ändringen.
– Det är väldigt positivt för säkerheten, säger Leif Karlsson, förtroendevald för Seko på Vattenfall Service.

Begreppet ”höjdarbete” ändras till ”klättring med en nivåskillnad på mer än 13 meter” – något som innebär att nya branscher och arbetsmoment omfattas.

Alla arbetstagare som gör ett arbete på en höjd över 13 meter i stolpe, på stege, i träd, eller liknande ska framöver först genomgå en medicinsk kontroll. Ett ansvar som faller på arbetsgivaren.

Ändringen görs för att öka säkerheten, samt förebygga olyckor och ohälsa.

– Arbetsmiljöverket går allt mer ifrån bransch-föreskrifter. Istället vill vi rikta in oss på att reglera riskerna och därigenom förebygga olyckor och ohälsa, säger Ingemar Rödin, handläggare och specialist i yrkes-och miljömedicin på Arbetsmiljöverket.
Sparar 1,5 miljon
Enligt Arbetsmiljöverkets beräkningar omfattas tusen fler arbetstagare av de nya reglerna. Den administrativa kostnaden (läkarundersökning, resekostnader, förlorad arbetsinkomst) ökar med 1,2 miljoner per år. Besparingen på minskade olycksfall och sjukskrivningar uppgår till 2,7 miljoner per år.

Leif Karlsson, som är förtroendevald för Seko på Vattenfall Service, och utbildar personal i stolparbete och klätterteknik, välkomnar de nya reglerna.

– Det är väldigt positivt för säkerheten. Jag tycker det är bra att föreskrifterna inkluderar fler typer av arbeten där en arbetstagare befinner sig över 13 meter. Tidigare var de bara inriktade mot mast- och stolparbete. Då kom flera arbetsgivare undan som inte ville bekosta medicinska kontroller.
Fakta: Nya föreskrifter
- Den nya lydelsen finns i paragraf 6 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mast- och stolparbete (AFS 2000:6).
- Om reglerna inte följs beläggs arbetsgivare med en sanktionsavgift.
- Klättring med en nivåskillnad på mer än 13 meter gäller:
1. i stolpe,

2. på stege,

3. i träd, eller

4. liknande

där risken finns att arbetstagaren:

a) faller fritt eller okontrollerat, eller

b) hamnar i en situation där undsättning är försvårad.

Källa: Arbetsmiljöverket
Blev av med intyg
Han är framför allt glad över att det blir tvingade med arbets-EKG och kontroll av blodtryck.

– Det är viktigt för att försäkra sig om att personen inte svimmar, eller får blodtrycksfall och ramlar i backen.

Är det här en fråga som diskuterats länge inom din bransch?

– Jag vet att det har efterfrågats av skyddsombud men det är inte många som har fått gehör från arbetsgivaren. Nu slipper dom stå med kepsen i handen och be om att få medicinska kontroller, säger Leif Karlsson.

Hur vanligt är det att en person inte får utföra ett höjdarbete?

– Jag vet inte. Men en gång hade jag för lågt blodvärde. Då togs mitt stolp- och mastintyg. Efter en månad fick jag göra ett nytt test och gå på höjder igen.

Syftet med att utöka begreppet är också att komma till rätta med nuvarande regler som har upplevts som otydliga och anpassa föreskrifterna till nya EU direktiv.
August 29, 2019
16:05
Har regeringen glömt sitt vallöfte om järnvägsunderhållet?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Det pågår en utredning om att föra över basunderhåll på järnvägen från Infranord AB till Trafikverket. Utredningen har fått nya direktiv, som kan sätta vinstintresset före samhällsnyttan. Vi anser att samhällsansvaret är viktigast.

Seko Förhandlingsorganisation Infranord anser att det i tilläggsdirektiven finns vissa förbättringsförslag gentemot grunduppdraget men betydande negativa och destruktiva direktiv som vi bestämt tar avstånd ifrån.

Det är självklart en förbättring att utredaren nu får möjlighet att föreslå även andra kontrakterade basunderhåll än de som idag hanteras av Infranord skall kunna överföras till Trafikverket.

Likaså är det en bra markering att innehållet i basunderhåll skall inkludera ”underhåll av hög kvalitet och med god förmåga att förebygga och snabbt avhjälpa problem”. På så sätt klargörs det att förebyggande och avhjälpande underhåll ingår i det underhåll som skall överföras till Trafikverket.
Betydande risker
Avslutningsvis är det ett förtydligande att utredaren skall lämna förslag på att ”öka underhållets samhällsekonomiska effektivitet”. Men där tar det positiva slut enligt oss.

Med det nya skrivningarna om att ”utredaren skall lämna förslag på funktioner, olika volymer och ändamålsenlig geografisk spridning” finns också betydande risker. Texten är möjlig att tolka så att vissa av Infranords basunderhåll inte förs över till Trafikverket, medan andra orters underhåll (som utförs av privata företag idag) kan komma att föras över till Trafikverket.

Än mer förvånade är att läsa att utredaren skall ”analysera behovet av långsiktiga marknadsförutsättningar avseende basunderhåll för aktörer verksamma på marknaden”. Här har regeringen fått total minnesförlust. Låt oss påminna om vallöftet:

”Föra in Infranord som en underhållsdivision i Trafikverket så att detta verk kan utföra Järnvägsunderhåll i egen regi”.

”Upphöra med upphandlingar av Järnvägsunderhåll från Trafikverket som berör den dagliga driften.”

”Låta befintliga kontrakt med privata underhållsentreprenörer som har basentreprenader löpa ut sin nuvarande kontraktstid, för att därefter Trafikverket själv utför Järnvägsunderhåll.”

”Privatiseringslobbyisterna är nöjda med dagens järnväg där allt utgår från vinstintressen.

För resenärer och för oss järnvägare är tågkaoset det samhällsekonomiska självmordet.

Nu är bara frågan vad regeringen prioriterar , vinstintresset eller samhällsnyttan?
Statsministern måste stå fast
Låt oss vara tydliga med våra krav:
- Samtliga basunderhållentreprenader som Infranord har skall föras över till Trafikverket.
- Samtliga Järnvägare anställda i Infranord skall föras över till Trafikverket.
- Trafikverket skall skyndsamt få nya instruktioner från landets regering i ett regleringsbrev där det tydligt framgår att Trafikverket skall sluta upphandla Järnvägsunderhåll och själva ansvara samt utföra detta underhåll.
- Alla privatanställda Järnvägare som arbetar på privata företag som utför
Basunderhåll skall erbjudas anställning i Trafikverket enligt LAS.
- De tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är högst prioriterade att deras basunderhåll snarast förs över till Trafikverket.
Vi förväntar oss nu att landets statsminister står fast och genomför sitt vallöfte med kraft. Vi kräver att infrastrukturministern tar ett betydande ansvar för att än mer förtydliga att samhällsansvar går före entreprenörerna vinstkrav för landets Järnvägsunderhåll gentemot utredaren. Trafikanter och Godsföretag skall kunna lita på att tåg kommer fram i tid och att tågkaoset tar slut.

Avregleringen av järnvägsunderhållet har enbart lett till vinstmaximerande företag och samhällsekonomisk ineffektivitet, tid att den läggs på historiens skräphög, där den hör hemma.
August 28, 2019
15:48
Experten: Så klarar du av det skadliga nattarbetet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Nattarbete och sömnbrist skadar vår hälsa och prestation. Sömnforskaren ger oss tipsen för att minska risken att drabbas av sjukdom och ohälsa.
– Vi behöver sömnen, säger Christian Benedict.

Inom flera Seko-branscher är natt- och skiftarbetare vanligt. Enligt forskaren Christian Benedict, som har skrivit boken ”Sömn, Sömn, Sömn” (Bonnier Fakta), är en god natts sömn viktig för återhämtning, både för hjärnan och kroppen.
Experten: Så klarar man vintermörkret bäst
Hälsa 23 januari 2019

– Vid vaket tillstånd tar vi in information, sinnesintryck, upplevelser och vi kommer i kontakt med inflammationsframkallande ämnen. Allt måste bearbetas – och det kan bara göras när vi sover.

Christian Benedict, docent i neurovetenskap, leder en forskargrupp på Uppsala universitet som bland annat har kunnat belägga att en sömnlös natt kan negativt påverka hjärnans vävnad och att skiftarbete orsakar nedsatt prestationsförmåga som kan ta flera år att reparera.
”Påfrestande”
Nattarbete sätter kroppens rytm ur spel. Även om vi sover tillräckligt länge – en vuxen behöver mellan 7-8 timmars sömn – så försämras hälsan.

– Nattarbete är väldigt påfrestande för din kropp, säger Christian Benedict.
Sömnforskarens tips till nattarbetare:
- Sätt på dig solglasögon på morgonen när du slutar ditt pass och ska åka hem. Dagsljus gör att kroppen sätter igång och gör oss vakna.
- Håll belysningen i ditt hem dämpad, tänd inte lampor eller ät inte frukost med din familj.
- Ät inte mat under natten, gör det istället tidigare på kvällen.
- Håll sovrummet svalt och mörkt.
Forskning visar att nattarbetare som enbart äter inom en 10-12 timmarsperiod främjas. Då har man en fasta på tolv timmar som är väldigt gynnsam för hälsan, förklarar Christian Benedict.

Det som händer under sömnen är att hjärnan går igenom vad vi har upplevt, avdramatiserar svåra känslor, sätter händelser i sammanhang, gör kopplingar och analyser:

– Att sova på saken, brukar vi säga. Det ligger mycket i det. Vi behöver sömnen för att hjärnan ska göra ett urval av vad som är viktigt att komma ihåg och vad som ska sorteras bort, så att vi kan ta in ny information. När vi sover byter kroppen ut skadade proteiner, immunförsvaret får också signaler från hjärnan att den ska ta hand om inflammationsframkallande ämnen, vilket motverkar förkylning. Hjärt- och kärlsystemet får även en chans att vila blodtrycket.
Motion: ”Viktigt”
Motion under kvällen kan vara väldigt viktigt för nattarbetare, då studier visat att melatonin, som annars frisätts i kroppen och som gör en sömning, förskjuts vid kvällsträning.

– Det kan göra att man klarar av nattarbete bättre. Då kommer du ha större chanser att ha tillräckligt med melatonin som underlättar insomningen när du slutar på morgonen, säger Christian Benedict.
Fler tips:
- Motionera inte för tidigt på dagen, gör det på kvällen. Då kan det förskjuta melatonin, som annars frisätts i kroppen och gör oss sömniga.
- Undvik koffein på natten. Däremot kan koffein vid 20-tiden förskjuta melatoninfrisättningen och därmed minska risken för att bli trött för tidigt under natten.
- Ta en kort tupplur under kvällen.
- För att vända dygnsrytmen se till att få mindre dagsljus.
- På grund av dagsljusbrist är det bra att ta vitamin D. Ta det sent under eftermiddagen, då minskas melatoninproduktion.
Genetik spelar in för kvinnor, visar forskning. I familjer där bröstcancer drabbat flera finns en ökad risk att jobba natt, då nattarbete i sig kan öka risken för bröstcancer.

– Det betyder givetvis inte att man inte kan arbete natt. Men det är bra att vara medveten om den här riskfaktorn och att gå på regelbundna hälsokontroller, mammografi, inte röka, dricka alkohol allt för ofta och hitta verktyg för att hantera den stressiga situationen, säger Christian Benedict och betonar att mer forskning behöver göras på området för att veta mer om riskernas omfattning.
July 04, 2019
13:14
Facken om skrotandet av industriavtalet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Handels och Hotell- och restaurangfacket, HRF, är inte redo att ställa sig bakom 6F:s krav på att skrota industriavtalet. Men förbunden tycker det är bra att industriavtalet diskuteras.

Såväl Handels som HRF genomför egna lönepolitiska utredningar och avvaktar dessa innan de tar ställning till 6F:s förslag.

Livs, som är ett av industriförbunden, säger i en skriftlig kommentar att 6F:s förslag att skrota industriavtalet och istället låta LO, svenskt näringsliv och PTK förhandla fram ett avtal är en farlig väg för svensk lönebildning.
Seko och 6F: Vi vill skrota industriavtalet
Nyhet 11 juni 2019

Handels tar inte ställning till 6F:s förslag i detalj men förste vice ordförande Linda Palmetzhofer tycker att det finns flera punkter som är viktiga att diskutera.

– Dit hör hur vi fördelar lön mellan män och kvinnor och arbetare och tjänstemän, säger hon.
”Måste lyfta blicken”
Hon understryker samtidigt att en ny modell för lönebildningen behöver ett brett stöd. Så att alla kan känna sig bekväma.

– Frågan om industriavtalet är uppe på bordet och det är bra att vi vågar diskutera den. Alla förbund har till uppgift att företräda sina medlemmar, men vi måste dessutom lyfta blicken och se lönebildningen i ett samhällsperspektiv.

6F:s krav inför kommande avtalsrörelse, med en brytpunkt på 28 000 för påslag i kronor, är intressant, tycker Linda Palmetzhofer.

– Men det är för tidigt att säga en exakt summa. Den typen av modell har vi haft och den har haft effekt. Inom Handels pratar vi dock bara om kronor och ören, aldrig procent. Vi har LO-samordningen, men förbunden jobbar på olika sätt. Men vi För Handels är lönen viktig, men det handlar inte bara om lön. Även med en bra timlön är det nödvändigt att medlemmarna får fasta heltidsjobb.

–För oss är lön lika viktigt som hur många timmar medlemmen får jobba, om det är enstaka timmar, 20 timmar, heltid eller något annat arbetstidsmått.

Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Per Persson säger att HRF inte har studerat 6F:s förslag i detalj, men att förbundet tycker att det är bra att diskutera industrinormeringen. Det gynnar alla i slutändan.

– Vi ska ha en ständig diskussion om normen och hur den sätts, genom industriavtalet, enligt 6F:s förslag eller på något annat sätt, säger han.
”Vi är beroende”
Även HRF arbetar på en egen lönepolitisk rapport som ska komma till vintern. Var den landar är oklart. När det gäller löneökningar är HRF inte intresserade av att bara prata om kronor och ören, i motsats till Handeln.

– Det är bättre för våra medlemmar med kronor, men vi är inte låsta vid det, säger Per Persson.

Det är för tidigt att nu prata om nivåerna på lönekraven till nästa avtalsrörelse, enligt Per Persson, därför har HRF ingen kommentar till 6F:s förslag att sätta gränsen för låglönesatsningar vid 28 000 kronor.

– Vi ska förhandla om detta inom LO, säger han. Vi gör först en egen analys. Det viktiga för oss är att LO kan samla sig kring något som gynnar alla. Samtidigt är vi de som tjänar mest på att LO håller ihop i samordnade förhandlingar. Vi är beroende av de andra 13 förbundens stöd i våra förhandlingar, säger Per Persson.

Hur ska ni göra för att få med er industrin på förändringar i lönebildningen?

– Det här är inga lätta frågor. Olika branscher kräver olika lösningar. Men det är sunt om vi kan börja diskutera frågan i alla fall, säger Per Persson.

Livs ordförande Eva Gouvelin, anser att ett skrotande av industriavtalet skulle riskera att slå tillbaka på alla löntagargrupper på hela arbetsmarknaden, eftersom Sverige är ett litet exportberoende land.

– Livs har, tillsammans med övriga förbund i Facken inom industrin, länge välkomnat en konstruktiv diskussion om hur Industriavtalet kan utvecklas, men att föreslå att det ska skrotas är helt enkel inte seriöst, säger hon.
”Framgång för Sverige”
Eva Gouvelin skriver att Industriavtalet har varit och är en framgång för Sverige.

– Det har gett reallöneökningar och stärkt den svenska konkurrenskraften. Utan en industri som är internationellt konkurrenskraftig ökar arbetslösheten i många branscher och då sjunker lönerna för alla.

Hon hävdar också att löneskillnaderna mellan kvinnor och män och mellan arbetare och tjänstemän minskat tack vare industriavtalet. Förra årets satsning på undersköterskor inom LO-samordningen är ett exempel på de satsningar som gjorts inom ramen för industrinormeringen.

Hon hänvisar till LO:s lönerapport från 2018 som visar att kvinnors löner ökade med en halv procent mer om året än mäns löner mellan 2015 och 2017. Enligt Livs är industrins normering inte problemet, utan en del av lösningen.

Kommunal och IF Metall avböjer att kommentera i nuläget.
July 03, 2019
21:01
Mats Andersson: Seko och Almega i samarbete
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Sommaren är en bra tid för nya bekantskaper och nya förhållanden. Nu ska Seko och Almega försöka att mötas för att driva järnvägsfrågor. Frågan är hur det kommer att gå, finns det tillräckligt mycket som förenar?

Under politikerveckan i Almedalen träffades Seko, ST och Almega för en fika som Almega bjudit in till. På ett seminarium berättade arbetsgivarorganisationen om sina avsikter med inbjudan, och det handlade om långt mer än att bara dricka kaffe.

På spårtrafikens område har Almega hittills haft som uppgift att teckna avtal. Nu bildar man ett gemensamt bransch- och arbetsgivarförbund tillsammans med den nuvarande branschföreningen Tågoperatörerna.

Spårtrafikföretagen blir namnet på det nya förbundet och dess uppgift att verka för hela branschens framtid och utveckling, alltså inte bara att teckna avtal. Och ju fler man samverkar med, desto större är chansen att påverka de som behöver påverkas, framför allt politiker, och därför sitter såväl Seko som ST med i panelen uppe på scenen.
Större tyngd tillsammans
”Seko och Almega, men hur ska det gå?” Det är en naturlig första fråga man ställer sig. Varsel och strejker, många lokala tvister som slutar i segdragna centrala förhandlingar och hårda ord. Det är på den grunden som ett nytt förhållande nu ska byggas.

Några av de som ska driva järnvägens frågor: Mats Ekeklint, avtalssekreterare, Seko, Einar Humlin, branschansvarig, Spårtrafiken inom Almega, Åsa Erba Stenhammar, förhandlingsschef, ST och Crister Fritzson, VD, SJ.

Bild: Erik Sandberg
Mats Ekeklint, Sekos avtalssekreterare, svarade att Seko står till förfogande och kan sätta sig ner för samtal när som helst. Men han tillade att det kan vara svårt i början, eftersom man har ett stort antal pågående konflikter med Almega.

Men branschfrågorna är viktiga och liksom Almega anser Seko att de bäst drivs gemensamt. Det ger större tyngd.

Samarbetet kan också vara en väg bort från de många konflikterna. Hittar man branschfrågor att samarbeta om och börjar lita på varandra, kan erfarenheterna från det samarbetet spilla över på förhandlingsverksamheten så att man inte redan från början utgår från att allt alltid ska sluta i oenighet.

Mats Ekeklint säger att Almega måste visa sin goda vilja. Det kan tolkas som att arbetsgivarna bör välja en väg som leder bort från tvister och medling, för att det nya samarbetet ska funka.
Motsättningarna finns kvar
Men även om de gör det tror inte Mats Ekeklint att alla tvister upphör i framtiden. För oavsett hur bra de kommer överens så är Seko och Almega två organisationer som ska slåss för sina medlemmars intressen. Och den intressemotsättningen finns ju kvar, även om man har en gemensam syn på branschfrågorna.

Almega inser detta, för Einar Humlin, branschansvarig för spårtrafiken, sa att man måste lyssna på facket och visa respekt för personalen, men han konstaterade samtidigt att ”den klassiska konflikten” finns kvar.

Och det är nog en bra utgångspunkt för ett vidare samarbete, insikten att den konflikten finns och att den kommer att bestå.

Efter att Mats Ekeklint och Einar Humlin gått igenom nya och gamla surdegar sade Crister Fritzson, VD på SJ, att han ville balansera och att SJ har en bra dialog och bra diskussioner med facket. Den balanserande rollen kan han nog behöva ha med sig in i Spårtrafikföretagen.

Den första uppgiften för de inblandade blir att bestämma vilka frågor som de tillsammans ska driva. Mats Ekeklint lyfter Höghastighetståg, arbetsmiljö och sexuella trakasserier. Einar Humlin vill först satsa på järnvägens kompetensförsörjning medan Christer Fritzon säger bestämt att frågan om hot och våld står överst.
Se över upphandlingarna
Ytterligare ett förslag är att se över upphandling och konkurrens inom branschen. Nu tenderar avtalen att gradvis urholkas och billigast anbud vinner över bästa. Det är dåligt för de anställda och på sikt även för branschen. Upphandling handlar också om järnvägens effektivitet och det finns väl skäl att diskutera på vilka grunder, hur och var som offentlig finansierad trafik ska konkurrera med kommersiell.
10:38
Inhyrda på Vattenfalls kundtjänst: ”Vi har ständigt ont i magen”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Bemanningsanställda konsulter på Vattenfall rasar mot låga löner och dålig arbetsmiljö. Arbetsgivaren slår ifrån sig kritiken.
– Konsulter kommer ofta in utan erfarenhet av branschen, säger Caroline Häggström, vd.

Det var i samband med en publicering som SVT gjorde i slutet av mars som missnöjet bland anställda på Vattenfall kundtjänst i Umeå briserade.

I artikeln med rubriken ”Glädjebesked i Jokkmokk – 32 anställda blir kvar och får lönelyft” förekom uppgifter om att de som fått fastanställning på Vattenfalls nya nätservicekontor i Jokkmokk även fått en lönehöjning med 4 000 kronor och en snittlön på 32 000 i månaden.
Theodor mejades ned på jobbet – efter fyra år döms föraren
Nyhet 16 maj 2019

Det är att jämföra med anställda på Manpower på Vattenfall kundtjänst i Umeå som har en snittlön för de som fyllt 20 år på 18 072, och 21 056 efter det att man fyllt 24 år.
”Ont i magen”
Omedelbart väcktes kritiska röster till liv bland bemanningspersonal, men även tillsvidareanställda på Vattenfall i Umeå, om att lönesättningen är orättvis. En anställd uppger att flera mår dåligt av hur de behandlas.

– Jag och många kollegor har haft sömnproblem längre tid. Det finns många som har ständigt ont i magen och drömmer stressdrömmar på grund av jobbet. Vattenfall väljer att ta in fler och fler konsulter som leder till att fler ska ha passen och därmed sker hyvling av våra scheman. I perioder har många bara kunnat arbeta 60 procent på en redan otroligt skral lön, säger personen, som vill vara anonym, till Sekotidningen.

Mer än hälften av Vattenfalls kundkommunikatörer i Umeå är bemanningsanställda. Enligt en person ligger även de som är tillsvidareanställda på Vattenfall kundservice i Umeå på flera tusenlappar under kollegor i Jokkmokk.

– Vi har absolut mer lön än konsulterna, men alla på kundservice har i sin tur mycket lägre lön än anställda i Jokkmokk, eftersom de anställs av Vattenfall Eldistribution och inte Vattenfall Kundservice, säger en annan anställd.

Enligt en artikel på SVT Västerbotten, som pratat med flera anställda, hetsas personalen i Umeå av sina teamchefer att ta så många samtal i timmen som möjligt. De bedöms även utifrån hur många samtal de klarar.

En av de anställda, som Sekotidningen varit i kontakt med, uppger att en person på kundtjänst har sagt att hen har självmordstankar på grund av den dåliga psykosociala arbetsmiljön.
”Vanligt upplägg”
I ett internmejl, som Sekotidningen tagit del av, dementerar Caroline Häggström, chef på Vattenfall i Umeå, uppgifterna om de stora löneskillnaderna.

”Vi vill börja med att tydliggöra att påståendet om nya snittlöner samt nivåerna på dessa för verksamheten i Jokkmokk inte är korrekta”, skriver hon.
Brevbärare klämdes ihjäl – polisutredningen nedlagd
Arbetsmiljö 19 juni 2019

I ett mejlsvar till Sekotidningen förklarar hon vidare att löneskillnaderna hänger ihop med att det rör sig om anställda på två företag med olika kollektivavtal och arbetsvillkor. Dessutom påpekar Caroline Häggström att konsulter ofta inte har någon erfarenhet av branschen.

– I många fall helt utan erfarenhet av arbetsmarknaden. Att lönen varierar beroende av antal år som anställd och ålder är ett vanligt upplägg på de flesta företag, säger hon, och fortsätter:

– Vi behöver ta in konsulter under perioder då vi har extra stor arbetsbelastning, för att kunna möta kundernas behov. Frågan om hur Manpower lönesätter måste du ta med dem, men jag antar att Manpower ger olika ingångslöner beroende på erfarenhet.

Hur skulle du beskriva situationen på Vattenfall kundtjänst i Umeå?

– Om det som påstås stämmer, är det mycket oroande. Vi tar det på stort allvar. Vi har ett löpande och proaktivt arbetsmiljöarbete samt en tät dialog med Manpower och våra personalorganisationer för att säkerställa en god arbetsmiljö och förbättrar kontinuerligt förutsättningarna för detta, säger Caroline Häggström.
”Stort allvar”
Michael Mukka, förtroendevald på Seko Vattenfall Kundservice, tycker missnöjet bland konsulterna är befogat.

– Kollektivavtalet som konsultföretaget har är tjänstemannaavtal hos Unionen. Hade vi haft avtalet inom LO så hade vi inte haft samma villkor.

Han uppger att företrädare för Vattenfall Kundservice har träffat Manpower.

– Vi har lyft hur viktigt vi anser det är, att Manpower tar sitt personalansvar. Där har man tydliggjort om att konsulterna på kundservice har framfört många frågor, men som Manpower måste hantera bättre och stötta sin egen personal, genom att svara på och lösa dessa frågor som deras personal har.

En person har uppgett att hen har självmordstankar på grund av situationen. Är detta något som facket känner till?

– Nej, det är inget som kommit till vår kännedom. Om någon av våra medlemmar gått med sådana tankar, och får vi sådan vetskap, så skulle vi tagit det på stort allvar omgående, säger Michael Mukka.

Manpower uppger att bolaget haft informationsmöten om lönemodellen i kollektivavtalet och genomfört en enkät. I den svarade runt 15 procent att de var mycket stressade.

– Det tar vi mycket allvarligt på, det ska vi självklart jobba med, vi hanterar det bland annat i medarbetarsamtal då vi diskuterar psykosocial arbetsmiljö, vi gör handlingsplan och har dialog med Vattenfall, säger Helene Belin, kommunikationschef Manpower, i en skriftlig kommentar.
July 02, 2019
10:53
40 år inom Posten: ”Det tar tid att bli en duktig brevbärare”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Vad gör du på jobbet?

– Jag är lantbrevbärare. Jag har en runda på 30 mil utanför Boden som jag kör, och som brukar ta ungefär sju timmar. På vintern går det lite trögare. Det kan vara flera mil mellan byarna, då färdas man utan att knappt se en gård. Halva turen är jag inne i en tätort utanför Boden.

Hur är vintern?

– Det kan vara 29 minus. Det gäller att hålla sig varm om händerna eftersom bilfönstret måste öppnas.

Har du behov av pauser?

– Man blir väldigt stel i kroppen av att köra mycket. Jag ser till att röra på mig lite grann eller ta rast på Konsum i Harads, en tätort i kommunen.

Hur länge har du jobbat som brevbärare?

– Till och från de senaste 25 åren. Inom posten har jag arbetet 40 år och gjort lite allt möjligt.

Vad är roligast med arbetet?

– Det är kundkontakten.

Vad har förändrats genom åren?

– Det är svårare att få folk att stanna. Förr var det guld värt att få fast jobb. Nu är det allt vanligare att unga stannar ett par år, slutar och reser utomlands eller utbildar sig. I grunden är det positivt. Men det innebär en kostnad för oss. För först måste du läras upp. Det tar tid. Sedan tar det tid att bli en duktig brevbärare.

Vad behöver förbättras på ditt jobb?

– Postlådor kan vara för lågt placerade. Då är det väldigt svårt att komma åt dem från fönstret. Under vintern måste jag sträcka mig enormt mycket eftersom bilen då är ännu högre upp i och med snön – vilket sliter på axlar och armar.

Namn: Håkan Dickman.

Ålder: 55 år.

Bor: Boden.

Yrke: Lantbrevbärare.

Arbetsplats: Postnord.
July 01, 2019
10:19
Här är sommarens nya lagar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Begränsad strejkrätt och sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Flera lagändringar på arbetsmarknadsområdet träder i kraft under sommaren.

Från och med den 1 augusti begränsas rätten att strejka om det finns ett kollektivtal på arbetsplatsen. Det kommer heller inte vara tillåtet för en arbetsgivare eller arbetstagare att delta i en stridsåtgärd för att trycka på i en rättstvist.

Strejk och andra stridsåtgärder tillåts under vissa förutsättningar om syftet att är att uppnå ett kollektivavtal. Enligt lagändringen måste parterna ha förhandlat om kraven som ställs och stridsåtgärden måste ha beslutats i rätt ordning inom arbetstagarens organisation.

Den utökade fredsplikten är en av en lång rad lagändringar som träder i kraft under sommaren. Flera av dem, däribland höjt tak för rutavdrag och avskaffad särskild löneskatt för äldre, har sitt ursprung i januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna.

Arbetsgivaravgiften för unga sänks. En hittills sänkt arbetsgivaravgift för personer som är först anställda i ett enmansföretag förlängs.

Andra anställningsförmåner än lön behöver från och med den 1 augusti inte följa kollektivavtal vid nystartsjobb. Däremot försvinner inte kravet att lönen ska följa kollektivavtal eller vara på samma nivå som kollektivavtal inom branschen.

Taket för rutavdrag höjs från första juli från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Den särskilda löneskatten för äldre över 65 år avskaffas.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Sekotidningen och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
June 28, 2019
14:21
Par ställde till med storbråk på tåg – personal polisanmäld
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ett bråk utbröt på Snälltåget mellan ombordpersonal och passagerare. Ett par som avvisades från tåget har gjort en polisanmälan – de anställda försvarar sina ageranden.

– Både tågvärden och tågchefen utsattes för verbala hot under en längre tid. De har sagt att de inte kunnat agera på annat vis, säger Tomas Lindberg, platschef på Snälltåget.

Det var under söndagen som händelsen inträffade i samband med att en tågvärd meddelade två resenärer att de var tvungna att gå av i Norrköping. Kvinnan i sällskapet blev ilsken och vägrade lyda.

– ”Vi ska till Stockholm”, upprepar hon flera gånger. Det blir ett väldans liv. Hon vill absolut inte lämna tåget, säger ett vittne till Aftonbladet.
Hotfullt på tågen – fler tågvärdar när SJ tar över
Nyhet 5 juni 2019

En sekvens av händelsen filmades av en resenär, som tidningen publicerat. I den ser och hör man att kvinnan ryter åt tågvärden att ”gå du tillbaka till ditt jävla land”. Detta resulterar i att han tar tag i kvinnan så att hon far ner i golvet.
”Väldigt oförskämda”
En passagerare har sagt till Aftonbladet att tågvärden var oprofessionell, då andra resenärer tvingades gripa in i situationen och försöka medla och dämpa stämningen.

– Är inte personalen utbildade för det här? Det kan ju inte var första gången som en person inte vill gå av ett tåg, säger resenären.

Enligt Tomas Lindberg, platschef på Snälltåget, pågår en internutredning. Han förklarar att bakgrunden till den urartade situationen är att paret hade med sig för mycket bagage.

– De klev på i Nässjö. De hade med sig fyra väskor och fem stora påsar som de placerade på andra resenärers sittplatser. Enligt vår medarbetare var de troligen påverkade av alkohol. Han bad dem på ett trevligt sätt att flytta på väskorna. Redan där var de väldigt oförskämda. Efter en stund gick kvinnan för att köpa vin och trängde sig före i kön och blev påtalad av vår personal att inte göra så, säger han.

– Sedan kom mannen till restaurangvagnen och situationen eskalerade fullständigt. Det pågick i ungefär 30 minuter. Mannen sa en mängd otrevliga saker, och hotade både tågchefen och tågvärden. Då beslutar man att avvisa mannen från tåget.

Tomas Lindberg förklarar att de båda anställda har många års erfarenhet som ombordpersonal.

– De har jobbat väldigt länge. Det var en tuff situation som uppstod. Min personal anser att de gjorde vad de kunde göra efter omständigheterna. Vi har också flera vittnen som står på vår sida.
Polisanmäldes
Paret som avvisades från tåget anmälde händelsen. Polisen säger till Sekotidningen att en utredning pågår.

– Ingen person är delgiven någon misstanke. Vi vill klara ut vad som har hänt i det här läget. Det sannolika är att det inte blir någon rättslig prövning av det här, men vi samlar fortfarande in material, säger Fredric Jerrhage, förundersökningsledare vid polisen i Linköping.

Varför tyder det på att anmälan läggs ner?

– De uppgifter som vi har fått av kvinnan och mannen stämmer inte överens med övriga vittnesmål av händelseförloppet.
Tågvärdar misshandlades – biljettkontroller stoppades
Arbetsmiljö 7 november 2018

Fredric Jerrhage har inte känt till att det finns en film från händelsen.

– Det låter intressant och kan bli en del av utredningen, säger han.

Niklas Strid, ordförande för Sekoklubben på Snälltåget, säger att tågvärden inte är medlem i Seko, men att man från fackets sida kommer att följa upp händelsen. Han berättar att alla anställda får utbildning i hantering av hot och våld.

– Vi är inga experter på att hantera alla situationer som kan uppstå. Jag har själv jobbat på Snälltåget i nio år och har lärt mig mycket under årens gång från kollegor och chefer om hur jag kan hantera situationer Men det går absolut att ha fler utbildningar i hot och våld för att hålla sig ajour, säger han.
June 27, 2019
11:28
Mångdubbla böterna för hänsynslösa bilister
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ruges Aldur tyckte att farten var för lågt satt vid vägarbeten på motorvägen. (Sekotidningen nr 3) Han är välkommen att vara med när hänsynslösa bilister blåser förbi så att man nästan ramlar av trycket, då kanske han ändrar uppfattning, så mångdubbla bötesbeloppen vid fortkörning vid vägarbeten tycker en förtvivlad vägmålare
June 26, 2019
10:34
Belysningstekniker: Vägarna är farligt byggda för oss
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Belysningstekniker är utsatta för trafikanter som kör fört fort. Att jobba säkert är inte enkelt. Nu efterlyser man ett nytt tänk kring säkerheten.
– Belysningen är planerad utifrån trafikanterna men för oss tekniker är den inte alltid genomtänkt, säger Robert Kustosik.

Allt fler vägarbetare utsätts för en hänsynslösare trafik. Bilister och yrkestrafikanter kör för fort, men agerar även hotfullt, spottar och fäller kränkande kommenterar.

Enligt Trafikverket sker omrking 300 olyckor vid vägarbeten varje år. Dessutom har flera dödsfall inträffat de senaste åren.
Theodor mejades ned på jobbet – efter fyra år döms föraren
Nyhet 16 maj 2019

Belysningstekniker på Vattenfall Services Nordic arbetar i större omfattning längs vägar: det krävs numera specialkompetens för att reparera och underhålla vägbelysning som blivit mer avancerad.

– Om en lampa går sönder är det inte så enkelt som att skruva ut den gamla och sätta in en ny, säger Robert Kustosik.
”Livsfarligt”
Ledlampor har blivit vanligare, systemen är datastyrda och måste underhållas, programmeras, fixas.

Samtidigt upplever sig flera tekniker utsatta för trafikanter.

– Ingen av oss vill vara ute vid vägen i onödan. Folk har kört ner i diken framför oss. Personer är inte uppmärksamma. De kör för fort. Man måste vara vaksam. Det kan vara livsfarligt om du gör något felsteg, säger Robert Kustosik.

Han har sedan han började jobba vid vägarna för fem år sedan ändrat sina egna körvanor.

– Jag har fått en helt annan förståelse för hur illa det kan vara för vägarbetare.
Ny rapport: Alarmerande situation för vägarbetare
Nyhet 25 juni 2019

För att teknikerna ska kunna gör sitt jobb krävs i många fall att de använder TMA-bilar (skyddsfordon), lyftkranar och spärrar av.

– Det kan vara hysteriskt vilket pådrag det kan vara för att kunna jobba säkert och följa trafikanordningsplaner. Som mest har vi haft sex TMA-bilar vid samma tillfälle. Då stod vi vid ett mitträcke i en dubbelfilig motorväg där trafiken körde i 90 knyck.
Tekniker glöms
Enligt Robert Kustosik är ett ytterligare bekymmer att det kan vara svårt att komma åt belysningen vid exempelvis en rondell eller trafikplats. Han menar att belysningen är planerad utifrån trafikanter – hur teknikerna ska göra sitt jobb och arbeta säkert är inte prioriterat.

– Det kan vara svårt att arbeta utan att störa eller stänga av trafiken. Samma gäller 2+1-vägar. Om det är tvåfiligt kan vi stänga av det ena körfältet men om vi står på en 2+1 väg på den sida där det bara finns en fil så är det svårt. Man borde tänka på är att göra någon tillfartsväg eller område där vi kan stå.
June 25, 2019
12:04
Ny rapport: Alarmerande situation för vägarbetare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Vägarbetarnas säkerhet har kraftigt försämrats de senaste åren. Det är fler incidenter och oro inom vägbranschen, visar en ny rapport från Seko.
– Det är en utveckling som är alarmerande, säger förbundsordförande Valle Karlsson.

En ny rapport från Seko om vägarbetarnas säkerhet visar att situationen är illa. Hela 91 procent svarar att de känner oro på grund av bristande säkerhet.
Theodor mejades ned på jobbet – efter fyra år döms föraren
Nyhet 16 maj 2019

Samma fråga ställdes 2009, 2011 och 2016. Vad som är tydligt är att utvecklingen bara förvärrats. 2009 var motsvarande siffra 47 procent, 2011 72 procent, 2016, 82 procent.

– Det är inte okej. Det handlar inte längre om utan när någon blir ihjälkörd. Det är hög tid att det här tas på allvar, säger Valle Karlsson.
Fler incidenter
Även incidenterna har ökat. Av de 1 026 vägarbetare som svarat på Sekos enkät har 72 procent varit med om någon incident på sin arbetsplats kopplad till trafiken – för tio år sedan var det 31 procent.

Bilister som kör för fort pekas ut som det största problemet av anställda inom vägbranschen. Något som Sekotidningen har skrivit om i flera artiklar. Många vägarbetare har även berättat om att det blivit vanligare att de kallas grova könsord och blir spottade på av bilister.

– Hänsyn finns inte längre. Man bara kör på som om vi är några pappfigurer som är i vägen för dem. Det blir bara värre och värre, har Dick Buch, linjemålare på Cleansol, tidigare sagt till Sekotidningen.
Fakta: Får motta skällsord
”En bilist som hoppade ur bilen och slog mig mot
huvudet men jag hann ducka när jag visade vart han
skulle åka.”

”En kollega fick en örfil av en bilist”

”En bilist stannade när jag gjorde tecken om att
sänka hastigheten på Essingeleden, han och hans
passagerare kom ut och uppträdde väldigt hotfullt
men lämnade platsen när mina kollegor kom.”

• 14 procent uppger att de utsatts
för hot från trafikanter under det senaste året.

• 4 procent för våld.

• 36 procent har fått motta skällsord.

Källa: Seko
”Vad är priset?”
Valle Karlsson, förbundsordförande på Seko, menar att en orsak bakom den dystra utvecklingen, är konkurrerande entreprenörer som pressar ner priset för att vinna upphandlingar.
Vägarbetare allt mer utsatta: ”Man är som en skräpbit på vägen”
Nyhet 20 maj 2019

– När alla kostnader ska pressas riskerar också säkerheten att få stå tillbaka. Vad är egentligen priset på en människas liv? Säkerheten får aldrig vara det som får stå tillbaka när kostnaderna ska hållas nere.

Seko kommer nu att försöka träffa flera partier i trafikutskottet för att få en majoritet att stötta förslaget om utökad hastighetsbevakning och kraftigt höjda fortkörningsböter vid vägarbeten.

– Vår rapport utgör ett underlag som verkligen visar på allvaret i situationen. Vi kommer även uppvakta Trafikverket för att ta upp frågan om att fler arbetsplatskontroller behöver göras.
Sekos krav på åtgärder:
• Kraftig höjning av fortkörningsböter vid vägarbeten och utökad hastighetsbevakning.
• Vägarbetarnas arbetsmiljö får aldrig skäras ned på för att vinna en upphandling.
• Väghållarna och Arbetsmiljöverket måste genomföra bättre inspektioner vid vägarbeten.
• Minska antalet entreprenörsled till högst två för att öka möjligheten att utkräva ansvar.
• ”Arbete på väg” bör bli en ny del av teorin för att få körkort.

Källa: Seko
June 20, 2019
15:38
Experten: Tänk på det här när födelsedagar firas på jobbet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Hur ska man fira jubilarer så att det blir bra för alla? Vi frågade Per Johnsson, forskare vid psykologiska institutionen i Lund.

Vad ska man tänka på när någon fyller jämnt?

– Det allra viktigaste är att det ska gälla samma regler för alla oavsett position, hur populär personen är eller vad firandet gäller.

Vad ska man fira?

– Man ska fira när någon fyller femtio eller sextio år och tacka den som går i pension. Och det är chefen som ser till att det uppmärksammas och arbetsplatsen står för presenten.

Hur ska man göra?

– Det bästa är att chefen skickar ett mejl om klockslag och hur man ska fira. Det kan vara tårta till tiokaffet eller snittar på eftermiddagen. Men oavsett hur man firar är det chefen som håller i rodret. Ser till att tårtan blir köpt och likaså en present för samma summa pengar till alla.

Ska alla ha samma slags present?

– Nej, absolut inte. Där får man luska lite om intressen och ge något som den som fyller år uppskattar.
”Så här ska det vara för alla”
Hälsa 20 juni 2019

Är det inte svårt att samla alla på jobb där man jobbar skift eller reser som exempelvis tågpersonal och kriminalvård?

– Jo, men alla ska få ett mejl om när firandet är och så många som möjligt ska sluta upp. Kan man inte så kan man inte.

Hur gör ni på psykologiska institutionen?

– Jag var med och gjorde en policy för flera år sedan. Vi firar dem som fyllt femtio och sextio år och tackar av den som går i pension. Alla får en present för exakt samma summa. Presenten ska vara personlig. Sedan samlas man till tårta och fika och firande.

Vad ska man göra om ingen uppmärksammar att man fyllt femtio?

– Gå till chefen och fråga vänligt om han eller hon har glömt att man har fyllt år. Då får chefen också en möjlighet att rätta till det.

Vad tycker du om listor som cirkulerar runt där man kan ge till den man vill?

– Förfärligt och en klassisk möjlighet till mobbning. Jag känner till att det exempelvis sker på en del sjukhus och det kan gå fullständigt snett.

Hur känns det för den som drabbas och inte blir lika uppvaktad som andra?

– Den drabbade känner ofta skam och vänder det inåt. Det bästa är att agera utåt. Att säga till chefen hur det känns och sätta stopp för den typen av beteenden.

Ska man inte fira bröllop, barnafödande med mera?

– Det kan man göra men det får bli inom den närmaste gruppen. Det är inte chefen som har ansvaret för mer privata firanden.
15:38
Experten: Tänk på det här när födelsedagar firas på jobbet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Hur ska man fira jubilarer så att det blir bra för alla? Vi frågade Per Johnsson, forskare vid psykologiska institutionen i Lund.

Vad ska man tänka på när någon fyller jämnt?

– Det allra viktigaste är att det ska gälla samma regler för alla oavsett position, hur populär personen är eller vad firandet gäller.

Vad ska man fira?

– Man ska fira när någon fyller femtio eller sextio år och tacka den som går i pension. Och det är chefen som ser till att det uppmärksammas och arbetsplatsen står för presenten.

Hur ska man göra?

– Det bästa är att chefen skickar ett mejl om klockslag och hur man ska fira. Det kan vara tårta till tiokaffet eller snittar på eftermiddagen. Men oavsett hur man firar är det chefen som håller i rodret. Ser till att tårtan blir köpt och likaså en present för samma summa pengar till alla.

Ska alla ha samma slags present?

– Nej, absolut inte. Där får man luska lite om intressen och ge något som den som fyller år uppskattar.
”Så här ska det vara för alla”
Hälsa 20 juni 2019

Är det inte svårt att samla alla på jobb där man jobbar skift eller reser som exempelvis tågpersonal och kriminalvård?

– Jo, men alla ska få ett mejl om när firandet är och så många som möjligt ska sluta upp. Kan man inte så kan man inte.

Hur gör ni på psykologiska institutionen?

– Jag var med och gjorde en policy för flera år sedan. Vi firar dem som fyllt femtio och sextio år och tackar av den som går i pension. Alla får en present för exakt samma summa. Presenten ska vara personlig. Sedan samlas man till tårta och fika och firande.

Vad ska man göra om ingen uppmärksammar att man fyllt femtio?

– Gå till chefen och fråga vänligt om han eller hon har glömt att man har fyllt år. Då får chefen också en möjlighet att rätta till det.

Vad tycker du om listor som cirkulerar runt där man kan ge till den man vill?

– Förfärligt och en klassisk möjlighet till mobbning. Jag känner till att det exempelvis sker på en del sjukhus och det kan gå fullständigt snett.

Hur känns det för den som drabbas och inte blir lika uppvaktad som andra?

– Den drabbade känner ofta skam och vänder det inåt. Det bästa är att agera utåt. Att säga till chefen hur det känns och sätta stopp för den typen av beteenden.

Ska man inte fira bröllop, barnafödande med mera?

– Det kan man göra men det får bli inom den närmaste gruppen. Det är inte chefen som har ansvaret för mer privata firanden.
15:34
”Så här ska det vara för alla”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

– Jag är helt överväldigad över att så många har kommit, säger Renaldo Tirone, Sekoombudsman som tackas av inför pensioneringen.

Det fullkomligt kryllar av människor i fikarummet på Derbyvägen i Malmö. Fackliga vänner, kolleger genom åren och arbetskamraterna som han varit med de senaste arton åren. Det bildas en lång kö med människor som ska hålla tacktal och överlämna present och blommor.

– Jag fullkomligt älskar den här mannen, säger Daniel Abalo från klubb Öresundståg 104 och kramar om Renaldo och ger honom en kyss på kinden.

Renaldo bara ler och går runt, småsnackar och myser.
En säck fågelfrö
– Det är så här det ska vara för alla. Ingen ska bli glömd och firandet ska hålla samma standard. Det värsta som finns är ju om några firas men inte andra. Arbetsgivaren ska se till att det blir av och också pejla lite vad den som ska firas eller avtackas tycker om så presenten hamnar lite rätt.

Själv fick Renaldo en stor säck fågelfrö.

– De vet att jag gillar att mata och titta på småfåglar, säger han med ett brett leende.

Ett blankt posthorn skiner på presentbordet som en påminnelse från hans tid på posten. Gruppcheferna har salat till en fin flaska med lokalproducerad Hven whisky.
Experten: Tänk på det här när födelsedagar firas på jobbet
Hälsa 20 juni 2019

Alla som Sekotidningen pratar med är helt överens: Uppvaktningar ska vara lika för alla på en arbetsplats. Seko Skåne där Renaldo arbetar firar inte några födelsedagar.

– Nej, för vi märkte att folk blev bortglömda. Någon kanske fyllde femtio mitt i semesterperioden och så rann allt ut i sanden. Och listor som går runt är av ondo. Då lägger man kanske bara till dem man gillar och det blir så skevt och fel och sånt kan knäcka en människa. Om man alltid lägger en liten summa pengar så det blir rättvist är det okej.

– Men vi firar om någon får barn eller gifter sig men det är ju lätt eftersom vi är ett litet tajt gäng, säger Agneta Engvall.

De flesta verkar ha riktlinjer för vad som firas.
”Kändes bara så härligt”
Renaldo ser fram emot att ha tid över att göra allt han inte hunnit med – inte minst lägga rejält krut på sitt jobb som ordförande i arbetarkommunen i Hörby. Han bor i Ludvigsborg i Hörby kommun och bara pendlingen enkel väg tar en timme till Malmö.

– Jag blev riktigt glad över uppvaktningen och det känns bra att kunna säga det också. Och jag blev helt överväldigad när jag fick förbundets förtjänsttecken. Det kändes bara så härligt.

De som arbetar på Sekokontoret ser till att smörgåstårtorna plockas fram allteftersom de går åt. Folk ser ut att trivas och Renaldo är ett stort leende där han står och pratar med allt och alla.
13:10
Ylva Johansson: Varje dödsolycka ska granskas
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Arbetsmiljöverket får i uppdrag att analysera de dödsolyckor som inträffat på jobbet 2018 och hittills i år. Det är ett resultat av mötet med Seko och andra fack som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hade i mars i år.

Ett av förslagen från arbetsmarknaden parter var att regeringen skulle tillsätta en haverikommission för att granska olyckorna och föreslå åtgärder.

Så långt vill inte Ylva Johansson sträcka sig, men Arbetsmiljöverkets nya uppdrag är ett resultat av mötet med fack, arbetsgivare och myndigheter, sa hon vid en pressträff i dag onsdag.
Seko: Höj straffen för att få bort dödsolyckorna
Nyhet 4 mars 2019
”Granska varje olycka konkret”
Tanken är att Arbetsmiljöverket ska gå in i varje olycka och dra slutsatser kring vad som hände, varför det hände och hur det hade kunnat förebyggas.

Syftet är att ge rekommendationer som arbetsgivare, fack, skyddsombud och olika myndigheter kan använda i det dagliga arbetet.

–Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Det här arbetet ska hjälpa dem att ta sitt ansvar, säger Ylva Johansson till Sekotidningen.

Arbetsmiljöverket utreder dödsolyckor redan i dag, vad blir skillnaden?

–Det här är ett nytt uppdrag som är mer utåtriktat än det arbete Arbetsmiljöverket gör i dag. Verket ska gå igenom olyckorna grundligt för att lära och lära ut hur de kan förebyggas. Det är ett svar på önskemål från arbetsmarknadens parter om en haverikommission för dödsolyckorna, säger Ylva Johansson.

Vet inte arbetsgivarna redan hur arbetsmiljöarbetet ska gå till, men bryter mot reglerna?

–Nu ska de få tydligare svar på hur de kan arbeta förebyggande.

Få arbetsgivare fälls för arbetsmiljöbrott, finns det planer på att skärpa lagstiftningen så att det blir fler som kan dömas?

–Nej. Några sådana önskemål har inte framförts av arbetsmarknadens parter. Många gånger tar det lång tid att utreda arbetsmiljöbrott och ärendena hinner ”kallna”. Det behövs mer kompetens hos bland annat polisen, säger Ylva Johansson, som dock inte lovar mer resurser till utredningsarbetet.
Möte med parterna i mars
Mötet med parterna i mars i år har också lett till att regeringen planerar att lägga fram ett förslag som ska ge regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatser där den fackliga organisationen har avtal men inga medlemmar.

–Det blir en lagrådsremiss till hösten.

Regeringen har också föreslagit en höjning av företagsboten till max 500 miljoner, mot dagens 10 miljoner kronor.

Bakgrunden till regeringens förslag är att dödsolyckorna på jobbet ökat i antal under senare år. Trendbrottet kom 2016 efter många år av stadigt sjunkande siffror. Ingen vet med säkerhet vad det beror på eller om det är en tillfällig ökning.
150 nya arbetsmiljöinspektörer
Enligt Ylva Johansson har regeringen vidtagit flera åtgärder för att stoppa utvecklingen. 100 miljoner kronor mer till Arbetsmiljöverket och 150 nya arbetsmiljöinspektörer är två beslut som togs under den förra regeringen. Alla nya inspektörer är på plats.

Hittills i år har 29 personer avlidit på jobbet.
June 19, 2019
13:31
Brevbärare klämdes ihjäl – polisutredningen nedlagd
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En brevbärare klämdes av sin bil och avled under en utdelningsrunda i Tungelsta i mitten av april i år. Efter två månader har polisen lagt ner förundersökningen om arbetsmiljöbrott.

– Vi kan inte visa att arbetsgivaren kunnat påverka händelsen och därför är utredningen nedlagd, säger Polisens utredare Margareta Jonsson.
Ännu en chaufför i dödsolycka på Postnord
Nyhet 3 september 2018

Arbetsmiljöverket fortsätter dock att utreda fallet och kräver att Postnord utreder de bakomliggande orsakerna till dödsolyckan. Syftet med utredningen är att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i fortsättningen.
Arbetsgivaren måste utreda
– Alla bakomliggande faktorer ska dras fram. Det har man en skyldighet att göra som arbetsgivare. Det är arbetsgivarens utredning som, bland annat, ligger till grund för vidare krav hos oss, säger arbetsmiljöinspektör Jenny Bengtsson.

Johan Lindholm, ordförande på Seko Posten:

– Just nu pågår utredningar genom polisen och arbetsmiljöverket så det finns inte så mycket att säga i dagsläget, säger han.

Zeljko Markov är huvudskyddsombud för Seko Postnord Region Öst. Han säger att informationen från Polisen och Arbetsmiljöverket är mycket knapphändig. Bilen som kvinnan körde är undersökt, men inget tyder på att det var något tekniskt fel på den.

– Vi har inte fått veta varför hon dog. Hon var ute med sin bil och delade ut post, allt mer post delas med bil även i tätorter. Det var ett vanligt rutinuppdrag. Vi kan bara spekulera i vad som hände. Det fanns heller inga vittnen.
Alla brevbärare har telefon
När det gäller ensamarbetet, som Arbetsmiljöverket lyfter fram i sitt inspektionsmeddelande, säger Zeljko Markov att alla brevbärare sen ett år tillbaka har en tjänstetelefon med sig som det går att larma med.

– Min uppfattning är att Postnord har ett fungerande arbetsmiljöarbete i det här fallet, säger han.

Även Postnord anser att informationen från Polisen och Arbetsmiljöverket varit bristfällig och att det därför är svårt att svara på Arbetsmiljöverkets krav.

Erik Wahlström är platschef i Haninge där kvinnan var anställd. Han säger att Polisen inte berättat i detalj hur olyckan gick till och att det därför är svårt att utreda bakomliggande orsaker. Postnord ska svara på Arbetsmiljöverkets krav senast den 18 september i år.

–Innan dess vill jag inget säga om vad vi svarar, vi ska följa reglerna i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, säger han.
Två inspektioner
Arbetsmiljöinspektör Jenny Bengtsson, som håller i Arbetsmiljöverkets utredning, är fåordig om olyckan i april. Bland annat för att inte heller Arbetsmiljöverket vet vad som hände vid olyckstillfället.

Arbetsmiljöverket har gjort två inspektioner på Postnord i Haninge sedan olyckan.

– Vi ville ställa flera frågor och följa upp. Ett inspektionsärende hos oss rör sig om händelsen specifikt, men också om de omkringliggande faktorerna, som riskbedömningar och ensamarbete. Arbetstagaren var ensam i fordonet, vilket brevbärare ofta är när de är ute.

Arbetsmiljöverket har ställt frågor om rutiner kring ensamarbete: Hur ser möjligheten ut att larma, bedömningar av risker kopplat till ensamarbete, arbetsutrustningen/fordonet. Även om hur det ser ut på arbetsplatsen i Haninge.
Oklart om Postnord brustit
– Jag kan inte svara på om arbetsgivaren har brustit i något av det här. Det har att göra med att vi inte riktigt vet vad som har hänt. Det är också så att det blir svårt att veta vad exakt som har hänt när en arbetstagare har varit ensam, säger Jenny Bengtsson.

En fråga som Arbetsmiljöverket behöver ta ställning till framöver är om eventuella krav ska riktas mot den lokala arbetsplatsen eller Postnord nationellt.
11:07
Arrivas hantering av spårvagnssand hälsofarlig
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

När Nils Josephsson började på SL:s spårvagnsverkstad i Hammarby på 1980-talet var inte hanteringen av sand något han funderade särskilt mycket på. I dag vet han bättre.

För tre år sedan upptäckte Nils att det dammade väldigt mycket när spårvagnarna på depån i Ulvsunda fylldes med sand. Dammolnen spreds ut i lokalen och med tiden blev det bara värre. Han tänkte att det inte kunde vara rätt.

– Jag började läsa på och förstod snart att dammet måste bort. Det innehåller hälsofarligt kvarts, som i de flesta fall leder till stendammslunga, säger Nils Josephsson, skyddsombud på Arrivas spårvagnsdepå i Stockholm.
Återkom inte fast de lovat
För ett år sedan tog han upp problemet med Arbetsmiljöverket när de var på inspektion i en annan fråga. De lovade återkomma, men han hörde inget.

Då vände han sig direkt till arbetsgivaren, Arriva, och bad om åtgärder.

– Dammet måste bort och jag begärde att Arriva skulle följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Där står det klart och tydligt vad arbetsgivare som hanterar kvarts måste göra.

Arriva följde inte alla föreskrifter. Nils vände sig åter till Arbetsmiljöverket. Den här gången med en formell begäran om åtgärder enligt arbetsmiljölagens paragraf 6:6a.

Utrustningen fungerar helt enkelt inte. Systemet ska vara slutet och det ska inte läcka ut något damm alls.

Det blev inspektion i slutet av januari i år. I april fick Arriva en underrättelse om att företaget måste vidta åtgärder, med hot om vite.

Arbetsmiljöverket har åtta krav, där tekniska åtgärder för att helt få bort kvartsdammet är det viktigaste. Arriva ska också utbilda personalen i hanteringen, rengöra maskiner och annat material, och inte minst undersöka och riskbedöma. Andningsskydd är den sista åtgärden när inget annat fungerar.

Kvartsdamm är en av de största arbetsmiljöriskerna som finns och all hantering är hårt reglerad i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det finns en lång historia av sjukdomar och arbetsskador förknippat med stenbrott, tunnlar och asfaltarbete.
Sand innehåller kvarts
Även sand innehåller mineralen kvarts och den finns kvar trots att sanden tvättas innan den når spårvagnarna.

Att problemen finns i Ulvsunda är egentligen helt onödigt som Nils Josephsson ser det.

Depån är ny, togs i bruk 2016, och kostade 1,2 miljarder att bygga. Regionen och trafikförvaltningen SL stod för bygget, Arriva driver anläggningen.

Nils Josephsson var med i planeringen av depån och blev lovad att sandspåret skulle vara inbyggt och att påfyllningsutrustning- en skulle vara tät.

–När allt var klart fanns ingen vägg och påfyllningen fungerade inte som den skulle.

Den kvartshaltiga sanden används i spårvagnarna för att de ska kunna bromsa effektivt. Det kommer ut en liten hög sand direkt från vagnarna ner på spåret, i gamla vagnar måste föraren göra det manuellt. I nya sker det automatiskt.
Jobbar med sandmoped
Det är en gammal metod som inte går att ersätta med ny teknik, enligt branschen. Däremot finns teknik som gör att påfyllningen inte ger ifrån sig något damm. I verkstaden i Ulvsunda fylls sand i vagnarna på ett särskilt spår, och med en så kallad sandmoped, en låda på hjul.

– Det dammar vid sandpåfyllningen i vagnarna, det dammar när mopeden fylls på, och när den stora silon sprider sanden till munstyckena vid det särskilda spåret, säger Nils Josephsson.

Han fortsätter: 

– Utrustningen fungerar helt enkelt inte. Systemet ska vara slutet och det ska inte läcka ut något damm alls.
I de äldsta vagnarna i Göteborg fylls sanden på inne i vagnarna. Bild: Karin Lindgren Strömbäck
På bilder från verkstaden kan man se att sandpåfyllningsslangarna är lagade med silvertejp och att det puffar ut damm vid påfyllning av vagnarna. Även de silor där sanden förvaras inomhus läcker, det kommer ”puffar” av damm för att lätta på trycket. Två silor står inne i lokalerna.

Sekotidningen får inte tillstånd att besöka lokalerna. Arriva menar att så länge Seko har tvister i Arbetsdomstolen, varav en handlar om skyddsombudet Nils Josephssons omplacering, så är företaget inte intresserat av att släppa in tidningen.
Väntar på svar från Arriva
Dammet har mätts och visat höga kvartsvärden, hur höga har Nils ännu inte fått veta.

När vi ses i början av året har han precis vänt sig till Arbetsmiljöverket för att få hjälp. Andra gången väntar han på Arrivas svar på Arbetsmiljöverkets underrättelse.

Arriva uppger att de ska svara på alla krav, men att företaget först ska förhandla med SL om vems ansvar det är att åtgärda de brister som finns

Samtliga spårvagnsföretag i Sverige använder sand till att bromsa tågen. I Göteborg har Kommunals skyddsombud på Göteborgs spårvägar länge kämpat för att få förbättringar. De har arbetat med frågan i åratal utan att få någon rätsida på problemet. Skyddsorganisationen har mer eller mindre gett upp sin kamp mot dammet.
I Göteborgs spårvagnsdepå sker sandpåfyllningen i tvätthallen. Bild: Karin Lindgren Strömbäck
Då Sekotidningen är på besök i Göteborg i början av april i år berättar personalen att ett nytt system för sandpåfyllning köptes för några år sedan och då fanns möjlighet att skaffa ett helt slutet system. Men Göteborgs spårvägar valde en billigare variant, som inte sluter tätt vid påfyllningen.

– Ingen lyssnar på oss på golvet, säger en av rangerarna som var med på ett besök i Finland där de fick se en fullgod utrustning. Han säger också att han och kollegerna är oroliga, men att de fått veta att värdena är okej.
Hade höga värden
Mätningar som företagshälsovården gjort visar att verksamheten låg på gränsen av de hygieniska gränsvärdena. En av de anställda som arbetade med sanden ett helt nattpass, helt enligt rutinen, fick mycket höga värden, något som dock avfärdades av arbetsgivaren.

– De ansvariga sade att de inte skulle bry sig om mina värden, påstod att jag manipulerat utrustningen, vilket jag naturligtvis inte gjort, säger han till Sekotidningen.

Kommunens slutsats 2016 blev att spårvagnsverkstaden klarade kraven. Därefter har inget hänt. En ny depå är på gång och då hoppas Kommunals företrädare att det ska bli bättre.
Kvartsdamm
Kvartsdamm är finfördelat och tränger in längst ut i lungblåsorna. När lungan inte kan göra sig av med den främmande partikeln kapslas den in. Lungan förlorar då sin elasticitet och syreupptagningsförmågan minskar. När det sker har man fått stendammslunga/silikos. Kvartsdamm kan också leda till lungcancer och KOL.

För några år sedan föreslog Arbetsmiljöverket att gränsvärdet för kvartsdamm skulle halveras, från 0,1 till 0,05 milligram per kubikmeter luft. Men så blev det inte. Myndigheten lyssnade för mycket på arbetsgivarna, ansåg kritikerna. Industrin ansåg att det är för dyrt att sänka värdet.
9:45
Var finns rättvisan?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Postnords vd får 14 miljoner i avgångsvederlag trots att han avskedats. En brevbärare kan inte tjäna lika mycket under ett helt arbetsliv. Är det rättvist, undrar insändarskribenten.

Läser i Sekotidningen att vd:n och koncernchefen Håkan Eriksson petats från Postnord. Han har tydligen inte klarat sitt jobb, och styrelsen vill inte ge honom förtroende längre.

Att han blir avskedad för att han misskött sitt åtagande och dessutom ska belönas med 14 miljoner kronor i avgångsvederlag måste vara ett oerhört dåligt skrivet avtal.

Som jämförelse kan nämnas att en brevbärare inte kan tjäna så mycket pengar under hela sitt arbetsliv, även om han är trogen Postnord och utfört sina uppdrag klanderfritt.

Var finns rättvisan?
June 18, 2019
15:27
Samlingsbrevlådor, vad är det Postnord?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

I slutet av 1990-talet ingick jag i en grupp som kallade sig ”Rädda Posten kommittén” här i byn. Vi kämpade under flera år för att få behålla vårt postkontor, som för övrigt var ett av landets äldsta på landsbygden.

Efter många turer gick Kungliga Svenska Postverket upp i Danmark Posten som senare blev Postnord.

Då trodde vi allt skulle bli till det bättre. Facit i hand, det blev det inte!
Svar direkt: Fristående postlådor på en plats
Insändare 18 juni 2019

För ett tag sedan läste jag att postutdelningen skulle minska från fem till tre dagar i veckan, samtidigt som det kan bli längre att ta sig till postlådan, i alla fall för oss i tätorter. Och inom glesbygden är postgången kvaddad sedan länge.

Ja-a vad säger man egentligen som gammal postis? Klart vi mejlar mer, få av oss sänder allt med post numera när vi vill nå en vän eller myndighet. Men…det är också förbaskat tråkigt när postbilen åker förbi ens brevlåda och inte ens Prolog/Citymail har lagt något i den. Det känns lite…..ja futtigt kanske.

Det är kul att få post och fortfarande skriver jag till flera av mina vänner, de har inte dator nämligen och då blir det vanliga hederliga brev, julkort och annat. Och många fantaster på sociala medier vill väldigt gärna ha ett fysiskt julkort, fråga mig inte varför, själv spar jag hundratals kronor genom att köra det hela på nätet.

Varannandags-utdelning låter inte så där jättekul, högre porto och sämre service, känns som rena bondfångeriet. Dessutom pratas det om att minska ”dyra och klimatpåfrestande transporter”.

Månntro att det då även handlar om paketforsling, den som på min tid kördes med bussen. Idag blir den varianten nog lite för arbetskrävande med alla paket. Fast å andra sidan har utrikes paketen kanske minskat genom dyrare frakt, eller var det någon skatt, i alla fall är det bra då behöver folk inte köpa sin potatisskalare från Kina. För att sen stå i TV och berätta det utan att skämmas ett endaste dugg.

Men det jag funderar mest över är faktiskt uttrycket att man….”uppmuntrar samlingsbrevlådor i villakvarter”. Menar man verkligen det ord man använder? I så fall är det en stor låda där förr all post inom ett område lades ner, sen fick man bläddra igenom allt och ta sin egen post. Och då hade man noterat alla andras post på köpet, låter det kul?

Nä, det tycker inte jag heller. Hade man sagt lådsamlingar hade jag förstått vad det handlade om, så kanske Posten kunde klargöra hur det är tänkt?
15:25
Svar direkt: Fristående postlådor på en plats
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Lådsamlingar är ordet, och det innebär att man grupperar fristående postlådor på en plats.

Det är vanligt idag både på landsbygden och i tätort. Lådsamlingar minskar antalet stopp för brevbärarbilarna vilket är positivt för miljön.
Samlingsbrevlådor, vad är det Postnord?
Insändare 18 juni 2019

I tätorter kan rätt placerade lådsamlingar också minska trafiken i bostadsområden, vilket brukar uppskattas av boende.

Samlingslåda finns också som begrepp, men är ovanligt. I en sådan kan flera mottagare få sin post, som då är uppdelad i kuvert med varje mottagares namn.
13:41
Anne-Marie Lindgren: Starka fack är nödvändiga för ett bra samhälle
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

De ekonomiska klyftorna har ökat i Sverige, det är välkänt. Och det är inte den enda ojämlikhetensom växer.

Det beror inte bara på ökade inkomstskillnader. Utan på förskjutningar i det ekonomiska inflytandet. Exempelvis i arbetslivet. De osäkra jobben har blivit fler och ännu osäkrare. Som fler timanställningar, sms-jobb, bemanningsföretag och det som kallas egenanställning.

I byggindustrin finns de långa kedjorna av underentreprenader, med urusla villkor ytterst i kedjan. I kollektivtrafiken finns det bara alltför många exempel på hur upphandlingar lett till sämre villkor för de anställda. För företagens låga anbud kan bara räknas hem via lägre personalkostnader.

Kommunals kongress i maj debatterade de påtvingade deltiderna och de delade turerna, tidspressen och effektiviseringar som alltid betyder att färre anställda ska göra samma arbetsuppgifter som förut.

Tiderna förändras. På 1970-talet röstade till och med Moderaterna för LAS. På 1980-talet talade vi om ”det goda arbetet” och att de anställda måste få mer inflytande över jobben. På 1990-talet hette det att byråkratin måste minska inom välfärdssektorn. Nu heter det att ”det måste bli lättare att anställa”. Det ska läsas som att ”det ska bli lättare att avskeda”.

Nu är kravet ”flexibilitet”, vilket betyder att anställda likt maskindelar ska kunna sättas in och kopplas ur exakt bara på de tider arbetsgivaren vill. Och kontrollkraven inom välfärdssektorn ger lärare och läkare och undersköterskor alltmer pappersarbete och allt mindre tid för sina yrkesuppgifter.

Perspektivet på hur villkoren i arbetslivet ska se ut har förflyttats. Producentens ekonomiska intressen dominerar, oavsett vad de kan kosta andra. Och organisationsexperternas styrmodeller, som inte alltid erkänner de anställdas expertis, har tagit över inflytande från dem som gör jobben. Att en S-regering tillsätter en utredning om försvagningar av arbetsrätten är ett dystert tidens tecken.

Men grundproblemet, det som förklarar både utredningen och utvecklingen ovan, det gäller vilka politiska majoriteter vi har. Alltsedan 2006 har vi haft högermajoritet i riksdagen. Ska maktförhållandena i ekonomin ändras måste den majoriteten brytas. För det krävs inte minst fackliga insatser. Starka fackliga organisationer kan inte bara påverka villkoren i själva arbetslivet.

Starka fackliga organisationer påverkar politiken, eftersom starka fackliga organisationer är detsamma som många medlemmar bakom de fackliga kraven. De i sin tur är detsamma som viktiga väljargrupper. Som många partier brukar vara intresserade av.
12:45
Sjömansyrket delar familjen – ses 8 dagar i månaden
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Benny och Mikaela är gifta och har två barn. De jobbar dessutom båda till sjöss – men på olika skift. De ses max åtta dagar i månaden. Hur får de livet att gå ihop?

På kryssningsfärjan Silja Symphony glassar några personer i en jacuzzi. Det varma vattnet skvätter och bubblar lekfullt som nykorkad champagne i ett glas.

I ett bullrigt maskinrum nedanför står Benny Johansson, 48, och kollar värdena på badvattnet, bland annat att mängden koldioxid och klor är rätt. En uppgift som ingår i hans jobb som timmerman.

Bennys finlandssvenska fru Mikaela Sundgren Johansson, 40, arbetar också till sjöss – fast på Silja Galaxy. Tillsammans har de barnen Samuel, 13, och Vincent, 3.
Få dagar ihop
Sjömansyrket innebär att de inte får många dagar ihop som familj. Sedan årsskiftet har det varit mellan sex och åtta dagar i månad en. Det beror på att Benny arbetar två veckor, och är ledig tre. Året om, utan semester. Samtidigt jobbar Mikaela när hon är ledig.
Benny Johansson är timmerman på Silja Symphony. I jobbet ingår att laga det som går sönder ombord, sköta bassängen, ansvara för nycklar och lås. Foto: Anna Simonsson
Eftersom familjen dessutom bor i Finland, och Benny går av och på sitt skift i Stockholm, måste han resa på sin lediga tid.

– Det är två dagar vi tappar som vi annars kunde ha umgåtts. Jag fick det här schemat vid årsskiftet och det är prövotid på ett år. Sedan blir det nog en ändring, säger Benny Johansson, och tillägger:

– Alla som har ett sjömansyrke vet att det ser ut så här.
”Det är ett pussel”
Det är inte ovanligt att de bara ses några timmar. Så här kan det se ut: Efter att Mikaela jobbat åtta dagar går Benny på sitt skift samma dag. Då ses de inte förrän efter ytterligare sexton dagar. Men bara för en eller två dagar. Så rullar det på, månad efter månad.

– Det är ett pussel. Men vi och barnen är vana vid det. Vi är lite som en frånskild familj, barnen bor varannan vecka hos sin mamma och pappa, säger Benny.

– Vi har haft det så här ganska länge, säger Mikaela.

När Sekotidningen når henne på telefon är hon i sin hytt på Silja Galaxy, som går mellan Åbo och Mariehamn/Långnäs och Stockholm.

– Vi är i skärgården och börjar närma oss Mariehamn. Täckningen kan vara lite dålig.
Mikaela jobbar 10,5 timmar i restaurangen – men arbetsdagen är uppdelad i tre pass. Däremellan försöker hon vila sig i sin hytt. Foto: Anna Simonsson
Mikaela jobbar i buffén men har flera arbetsuppgifter. Hon står i kassan med lunch, frukost och kvällsbokningar, och är servitris i kafeterian.
”Blir mammig och ledsen”
En vanlig arbetsdag är 10,5 timmar lång och uppdelad i tre pass. Däremellan vilar hon i sin hytt, eller har lite kontakt med Benny för att se hur han och barnen har det.

– Jag får vanligtvis mycket tid för mig själv. Mina kollegor och jag jobbar inte alltid samma tider. Jag brukar oftast prata med Benny. Min äldsta son har inte så stor nöd men den yngre kan bli lite mammig och ledsen.

Att vara ifrån barnen är något hon lärt sig att leva med.

– När jag är på jobbet behöver jag inte fundera så mycket på dem. Benny tar hand om dem.
Benny och Mikaela Sundgren Johansson träffades på Silja Symphony 2003. När de fick sitt första barn, Vincent, flyttade de till Finland för att få ihop vardagen med hjälp av Mikaelas familj. Foto: Anna Simonsson
Eftersom hon jobbar skift – sex dagar till sjöss, fyra hemma, och sedan åtta dagar till sjöss igen – kan ledigheten hamna mitt i veckan. Då är äldsta sonen Samuel i skolan.
”Behöver två löner”
– Vi hinner inte göra så mycket ihop som familj. Det är klart att det tär. Vi byter bara av. Men jag försöker att inte tänka så mycket på det. Visst har man funderat på att sluta eller ta ett annat jobb i land. Men vi har ett huslån och billån att tänka på. Och vi behöver två löner. Det är bara att inse att man inte är född med en silversked i mun.

Benny är en av drygt 200 anställda på Silja Symphony, en färja som har kapacitet för 2 852 passagerare. Kryssningen tar 40 timmar med två nätter ombord och en dag i land.

En arbetsdag för Benny börjar vid sjutiden på morgonen och går ut på att laga bord, sängar, skrivbord, stolar. Timmermännen har även ansvar för poolanläggningen och alla nycklar och lås.

När Sekotidningen är ombord visar Benny oss utrymmen som kryssare aldrig får se eller höra. Det är bullriga, högljudda maskinrum. Eller verkstäder med mängder av skruvar, nycklar, verktyg.

– Timmermännens uppgifter är också att fylla på vatten, runt femhundra ton inför varje resa. Vi har inga fasta saker vi måste göra, utan jobben kommer allt eftersom.

Vid åttatiden på kvällen slutar han. Om Benny inte bastar, sitter han i sin hytt och binder repmattor.
Sonen på jobbet
Ibland har han tagit med den äldsta sonen till jobbet. Han känner de flesta i personalen och är bekväm med att vistas på färjan. Men annars föredrar Benny att inte ha så mycket kontakt med barnen under arbetstid och satsa på att vara en närvarande pappa när han är ledig i stället.

Han ser inte att familjen skulle kunna leva på ett annat sätt – med mer tid ihop.

– För några år sedan var vi hemma till sammans en månad. Efter tre veckor kände vi att det var dags att jobba igen. Vi var inte vana att umgås så mycket. Jag tror barnen kände så också. Relationen fungerar. Än så länge knakar det inte i fogarna, inte vad jag har märkt i alla fall.

När Sekotidningen når Mikaela en andra gång på telefon är hon hemma i Ingå, sex mil väster om Helsingfors. Här har paret byggt ett hus – platsen är deras lilla oas i tillvaron.
Mikaela Sundgren Johansson. Bild: Anna Simonsson.
Till hösten är det tänkt att minstingen ska börja på förskolan. Fram till dess är egentid något varken Mikaela eller Benny får.

– Jag har Vincent med mig hela tiden. Visst har jag behov av egentid men det är en sak jag liksom lägger åt sidan. Min mamma som är 80 år kan hjälpa till lite, men max tre timmar i taget. Men i vanliga fall tar jag inte hjälp av henne, hon är inte lika kry som förut.
April 12, 2019
9:25
Ny arbetsgrupp ska göra bangårdsjobbet säkrare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Efter olyckan i Bastuträsk har Green cargo bildat en arbetsgrupp som ska göra bangårdsjobbet säkrare, kallad Åkbarhetsgruppen. Trycket från Arbetsmiljöverket har hårdnat och företaget har insett att något behöver göras.

Första tanken som kom upp i gruppen var att bygga om fotsteg och handtag på vagnarna där radioloksoperatörer och lokförare ska stå. Det är en liten detalj och kanske inte heller rätt väg att gå. Frågan är om någon alls ska åka oskyddad på vagnar och lok?

– Åkbarhetsgruppen har berört frågan om att inte alls åka på vagnarna. En lösning skulle vara att lokföraren kör loket och har en kamera längst fram på vagnen. Det är bara en idé än så länge, säger Daniel Åkerström, huvudskyddsombud för Seko, och skyddets representant i arbetsgruppen.

Många spår i dåligt skick

Ett stort problem, enligt Daniel, är det eftersatta underhållet av järnvägen. Vagnarna som Green cargo använder ser ut som de gjort i många år, och samma sak är det med infrastrukturen. Många industrispår och terminaler är i så dåligt skick att de inte borde användas.

Infrastrukturen ägs till största delen av Trafikverket, men även av enskilda industrier och företag. Enligt Daniel är infrastrukturen och de gamla vagnarna dåligt anpassade till att lokförarna arbetar ensamma.

– Vi kanske åker till ”Kalles bageri” några gånger per månad och hämtar hans varor. Spåret fram till företa- get är ofta dåligt, och vid den årliga skyddsronden kommer det fram att det finns brister, som i vissa fall borde leda till att trafiken stoppas om inte spåret rustas upp. Green cargo säger det till spårägaren. Men inget händer. Det är frustrerande. Detsamma gäller bristfällig snö-och slyröjning.
Ingen riskbedömning sen 2013
Arbetsmiljöverket kräver också att Green cargo gör en ny riskanalys av radiolokskörning. När olyckan i Bastuträsk inträffade hade företaget inte gjort någon riskbedömning av arbetet sedan 2013. Inte okej, anser Arbetsmiljöverket.

– Vi har börjat det arbetet också, och har haft ett möte, men mycket återstår, säger Daniel Åkerström.

När det gäller olyckan i Borlänge i november där en kollega till Daniel omkom, säger han att alla utredningar inte är klara och att det därför är svårt för honom att säga nå- got om orsaken och vad företaget kan lära.

Green cargo har fått krav på sig och gör en del för att höja säkerheten, men enligt Daniel Åkerström berörs hela branschen. Alla måste se över rutinerna och göra sitt yttersta för att höja säkerheten, anser han.

Daniels arbetsmiljökollega Jerker Åkesson håller med:

– Alla företag måste dra åt samma håll, därför är det bra att Transportstyrelsen också fått i uppdrag att se över regelverket. Det ska inte gå att fuska och få konkurrensfördelar, säger han.
April 11, 2019
11:08
Trend: Färre olyckor trots ökade volymer
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

För fem år sedan tog Green cargo bort funktionen arbetsmiljöchef och fördelade ansvaret på andra chefer. ”Ett misstag som ledde till att vi tappade flera års arbetsmiljöarbete”, säger Jerker Åkesson, arbetsmiljöansvarig inom Seko på företaget.

Nu har Green cargo ändrat sig. Sedan 1 februari har Thomas Holm jobbet som arbetsmiljöchef.

Just nu är det diskussionerna i Åkbarhetsgruppen och arbetet med att ta fram en ny riskanalys av radiolokskörningen som är viktigast. Kraven från Arbetsmiljöverket efter olyckan i Bastuträsk tas på största allvar, enligt Thomas Holm.
Per kom aldrig hem efter jobbet på bangården
Nyhet 3 april 2019
Granska radioloksarbetet
– Vår ambition är att göra ett omfattande arbete som går att applicera på hela verksamheten, inte bara i Bastuträsk. Arbetet pågår och vi är inte färdiga. Jag vill lyssna på medarbetarna och skyddsombuden för att få deras syn på hur vi kan förbättra vårt arbetssätt.
Bangården skördar liv – nu höjs krav på förändring
Reportage 2 april 2019

Än så länge är det radioloksarbetet som granskas, enligt Thomas Holm. Dödsolyckan i Borlänge har inte lett fram till några krav. Arbetsmiljöverket och Polisen är inte klara med sina utredningar.

– Det var en oerhört tragisk olycka. Vår egen utredning gav tyvärr inga svar på vad som hände, säger han.
”Säkerhetskulturen viktig”
Företaget hade två dödsolyckor förra året. Trenden är att antalet olyckor minskar, trots ökade volymer. Arbetsmiljöverkets olycksstatistik över hela branschen ger samma bild.

– Jag tror det beror på att vi arbetar systematiskt med arbetsmiljön, och det ska vi fortsätta med. Jag tror också på att utveckla säkerhetskulturen. Vi kan ha hur många rutiner som helst, men om inte medarbetarna tror på arbetsmiljöarbetet så försvinner säkerhetstänkandet, säger Thomas Holm.
April 10, 2019
16:42
Dåliga arbetsvillkor riskerar kollektivtrafiken
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Bra villkor för de anställda bidrar till en pålitlig kollektivtrafik som fler vill resa med. Det blågröna styret i Region Stockholm måste ta sitt ansvar för att skapa attraktiva arbetsmiljöer med schyssta villkor, goda löner och karriärmöjligheter för de anställda.

Personalbristen i kollektivtrafiken riskerar att bli ett hinder både för klimatomställning och samhällsekonomi. I en tid då fler måste ställa bilen för att vi ska klara klimatmålen är kollektivtrafiken en framtidsbransch som omfattas av miljardinvesteringar.

Men för att bussar och tåg ska gå i tid räcker det inte med fler spår och stationer. Det krävs förare och mekaniker, trafikledare, arbetare i servicehallar, stationsvärdar med flera andra yrkesgrupper som får trafiken att rulla varje dag. I Stockholmsregionen har personalbrist blivit en allt vanligare orsak till förseningar. Här kan vi konstatera att situationen är allvarlig.

Buss- och lokförare är idag bristyrken. Var fjärde bussförare i Sverige är över 60 år och 2 600 personer väntas gå i pension mellan åren 2018 och 2020. Enligt Sveriges Bussföretag har åtta av tio företag behov av att rekrytera förare och sex av tio har haft svårt att rekrytera det senaste året.

På spårtrafiksidan har brist på lokförare lett till inställda avgångar, beordrad övertid och en krisuppgörelse med fackförbund. Dessutom råder det akut brist på fordons- och järnvägstekniker; underhållsföretagen beräknas behöva 350-400 nya tekniker varje år, i flera år framåt.

För att utveckla den kollektivtrafik som vårt samhälle behöver måste vi öppna fler vägar in i de yrken som behövs. Men framförallt behövs en ordentlig uppryckning av arbetsvillkoren så att människor både söker sig till branschen – och stannar kvar i den.

Omoderna arbetstider med långa arbetspass och delade turer för förare måste fasas ut. Det ska gå att utvecklas i jobbet genom fortbildning och specialisering. Det ska märkas på lönen att kollektivtrafiken är samhällsviktig.

Vi socialdemokrater i Region Stockholm presenterar här fyra förslag för att trygga kompetensförsörjningen i kollektivtrafiken:
- Utöka CSN-lån för körkort till att omfatta buss- och lastbil. Regeringen bör skyndsamt genomföra det socialdemokratiska förslaget om att CSN- körkortslånet ska omfatta busskörkort.
- Modernisera arbetstider och slopa delade turer. Det måste gå att arbeta i branschen ett helt yrkesliv, och för den som gör det ska det finnas tid till ett normalt familjeliv.
- Skärpta grundkrav på arbetsvillkor i trafikupphandlingar. Dagens upphandlingar till lägsta pris ger liten eller ingen möjlighet för arbetsgivare att gå före med bättre villkor.
- Fler utbildnings- och praktikplatser. Trafikverket bör ges helhetsansvar för kompetensförsörjning och utbildning till järnvägsyrken. Regionerna måste samverka med akademi och näringsliv för fler yrkesutbildningar för övriga trafikslag.
Att vässa personalpolitiken är en fråga som regionerna måste ta tag i under den kommande mandatperioden. Men tyvärr är intresset för personalens villkor är svalt hos den Moderatledda majoriteten i SL. Senast i februari avslog de vårt förslag om att få bort delade turer för bussförare i kommande upphandlingar av busstrafiken.

Vi kan bara hoppas att den grönblå majoriteten snart inser sitt misstag – vi har inte råd att inte erbjuda schyssta villkor för personalen. Det måste bli ändring på personalpolitiken om vi ska kunna bygga en robust, pålitlig och attraktiv kollektivtrafik för framtiden.
14:18
MTR nyanställer städare: ”Det är jättepositivt”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Nu har MTR tagit över städning och klottersanering i egen regi. Närmare hundra har nyanställts – efter att avtalet med krisande Solreneriet havererade. – Det är jättebra att Solreneriet inte är en underentreprenör längre, säger Carolin Evander, ombudsman på Seko

Det var i november förra året som MTR beslutade att ta över städning av Stockholms tunnelbanas fordon och depåer. Detta efter att avtalet med städbolaget Solreneriet sagts upp.

Nu har sammanlagt 98 städare börjat jobba på MTR Tunnelbanan. Johan Oscarsson, som är vd, säger i ett uttalande att han är otroligt glad över nyanställningarna.
Övertidsersättning kan brinna inne för städare på Solreneriet
Nyhet 14 februari 2019

– Genom att hålla rent och snyggt kan vi skapa en trygg och trevlig miljö i kollektivtrafiken. Vårt mål är att ge stockholmarna en tunnelbana i världsklass och det innefattar även lokalvård och klottersanering, säger han i ett pressmeddelande.
Inte lönsamt
Orsaken till att Solreneriet sa upp avtalet var att städ- och saneringsuppdraget inte var tillräckligt lönsamt. Totalt blev 127 städare utan jobb. Men efter förhandling med Seko blev de 90 städare som är medlemmar i förbundet erbjudna jobb på MTR, varav 70 sedermera anställdes.

Att inte alla fick följa med från Solreneriet beror på att det inte handlade om en automatisk verksamhetsövergång mellan företagen.
Ekonomiska problem för Solreneriet
Nyhet 13 februari 2019
”Jättepositivt”
Carolin Evander, som är ombudsman på Seko med ansvar för Solreneriet, hoppas städarna nu får lugn och ro i sitt arbete.

– Vi tycker det är jättepositivt att vi kunnat hitta en lösning på en väldigt svår situation, särskilt eftersom Solreneriet inte har varit så hjälpsamma i den här processen. Det här känns bra. Sen vet vi att det kommer vara saker som kommer förändras för våra medlemmar Det är en ny organisation med nya arbetsuppgifter och scheman, säger hon.

Solreneriet dras med ett svårt ekonomisk läge och i februari sattes det i rekonstruktion, som är ett alternativ till konkurs. Verksamheten kommer fortsätta samtidigt som alla skulder är frysta.

Tina Wessman Hellstadius, som är vd på Solreneriet, bemöter kritiken som framförs av Seko, och menar att förbundet inte efterfrågat bolagets hjälp.

– Så deras uttalande kan jag inte kommentera, säger hon och fortsätter:

– Vi är glada att vi lämnar över verksamheten i ett gott skick med de högsta kvalitetspoängen någonsin i den oberoende mätningen i mars, som SL genomför kvartalsvis. Vi önskar MTR och våra före detta medarbetare lycka till och det känns bra att många medarbetare får jobba kvar i tunnelbanan.
10:32
Rekordmånga pensionärer inom järnvägsbranschen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Bristen på kompetens inom järnvägsbranschen har bland annat resulterat i att rekordmånga pensionärer jobbar kvar, enligt Håkan Englund, ordförande för Seko på Infranord.

Jörgen Westberg, 61, är signalsäkerhets kontrollant (Sisä) på Hanell entreprenad. Han har en spetskompetens som är väldigt eftertraktad i hela järnvägsbranschen. Det tar flera år att få samma behörighet som han har, och utbildning en, som ges av Trafikverket, är mycket dyr. Och det är just det som sätter käppar i hjulet, berättar Jörgen Westberg.
Historisk satsning på järnvägen – men vem ska göra jobbet?
Nyhet 10 april 2019

– För att bli Sisä-kontrollant måste man först gå en grundutbildning för signaltekniker, bli anställd och få jobba minst två, tre år på ett företag som gör underhåll på olika anläggningar inom Trafikverkets område. Efter det kan låg behörighet sökas. Det blir en kostnadsfråga. Så företagen tar in oss äldre i stället för att ta unga.

Jörgen Westberg, signalsäkerhetskontrollant på Hanell Entrepenad. Bild: Mats Erlandsson
”Helt vansinnigt”
Jörgen Westberg har inte nått pensionsålder än. Men om några år är det dags. Bara på Infranord, som var hans tidigare arbetsplats, finns i dag över 100 personer som egentligen skulle ha gått i pension.

– Arbetsgivare vill ha tillfällig arbetskraft. Kortsiktigheten i branschen har gjort att det är många pensionärer, säger Håkan Englund, ordförande för Seko på Infranord, och fortsätter:

– Det är helt vansinnigt. För det betyder att man bara tänker på kvartalsekonomin. Det handlar bara om köp och sälj. Det saknas långsiktighet. En del pensionärer som ramlar ur anställs av bemanningsföretag.

Finns det inget positivt med att kunna jobba vidare?

– Ja, det är väl trevligt. Problemet är att vi inte kan ha folk som jobbar tills de är i graven. En del av dem har äldre statliga avtals lösningar, som inneburit att de kunnat gå hem vid en lägre pensionsålder, men har valt att stanna ett par år till. Men det finns också folk som är alldeles för gamla.
”Utnyttjar personal”
En ökad arbetsbelastning är något Jörgen Westberg känner av – med anledning av att det finns för få Sisä-kontrollanter i landet.

– Vi var fler på Banverkets tid (1988–2010). Då hade vi beredskap var åttonde vecka. Nu är det vanligt med beredskap var fjärde. Vad som sker då är att man utnyttjar personal mycket hårdare. Det kan vara uppemot fyrtio timmar på en helg, men då har man redan jobbat fyrtio timmar under veckan. Och sedan ska man jobba fyrtio följande vecka. Folk blir uttröttade helt enkelt.

Jörgen Westberg vill att Trafikverket ska gå in med ett bidrag till företag som nyanställer för att kunna lösa frågan om kompetensbehovet i branschen.

– Då behöver inte företagen oroa sig över att de inte tjänar pengar på en person som lärs upp.
10:30
Historisk satsning på järnvägen – men vem ska göra jobbet?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Fram till 2029 ska Sverige storsatsa på järnvägen och spendera många miljarder kronor. Men brist på kompetens och arbetskraft försvårar projektet, menar en expert.

– Det finns brist på kompetens och arbetskraft. Där för kan det bli problem med att få in tillräckligt med nytt folk i tid, säger Ragnar Hedström, forskningsingenjör vid enheten drift och underhåll på Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI.
Rekordmånga pensionärer inom järnvägsbranschen
Nyhet 10 april 2019

Enligt en uppgörelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna ska över 200 miljarder kronor satsas på höghastighetståg och nya stambanor. Än så länge har inget beslut fattats.

Vad som är bestämt är att 125 miljarder ska läggas på olika projekt, drift och underhåll av järnvägen mellan 2018 och 2029, det beslutade förra S-MP-regeringen i juni förra året.

– Det är den största järnvägssatsningen i modern tid, har infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) tidigare sagt.
Ingen prognos gjord
Efter att regeringen lanserat sin supersatsning fick VTI i uppdrag av Trafikverket att ta fram en prognos över tillgången på arbetskraft, pensionsavgångar och utbildningar. Men en sådan gick inte att göra. Bland annat finns inte någon specifik statistik för järnvägsbranschen på Statistiska centralbyrån, SCB.

Ragnar Hedström, forskare på VTI. Bild: Lasse Hejdenberg

Ragnar Hedström, en av rapportförfattarna, menar att det ändå går att se att det kan bli svårt att genomföra vissa av de större järnvägsprojekten med den arbetskraft som finns på den svenska marknaden.

Det är brist på ingenjörer, signaltekniker och projektörer, och en tredjedel av dagens järnvägsarbetare väntas gå i pension inom en tioårsperiod. Samtidigt är det svårt att locka unga till branschen och utbildningar.
Problem längre fram
Inom de närmsta fem åren spår järnvägsentreprenörer att det exempelvis kommer att saknas 700–1 800 tekniker. Läget innebär en risk för att arbetsbelastningen blir hög och att kostnader skenar iväg, säger Ragnar Hedström.

– Det kan bli så att man måste hyra in folk från bemanningsföretag och underleverantörer. Det höjer priserna. Vissa år kan det gå åt mycket arbetskraft, andra år inte så mycket. Det kan bli en väldigt ojämn arbetsbelastning. Om en del av projekten senareläggs kan det däremot bli stökigt i hela planeringsprocessen och uppstå andra problem längre fram.
April 09, 2019
14:03
Miljonregn över Postnords vd: ”Galet mycket pengar”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Håkan Ericsson får 14 miljoner kronor i fallskärm för att lämna posten som vd på Postnord. – Jag har full respekt för att den här typen av belopp sticker i ögonen hos våra medlemmar, säger Seko Postens ordförande Johan Lindholm.

Finanschefen Gunnilla Berg, som också petas av Postnords koncernstyrelse, får cirka sju miljoner i fallskärm.

– Det är helt enligt vad den svenska staten föreskriver, marknadsmässiga ersättningar och inte på något sätt orimliga eller extrema. En vd-lön i motsvarande bolag ligger på dessa nivåer, säger kommunikationsdirektören Thomas Backteman.
Postnords vd får gå på dagen
Nyhet 9 april 2019

Johan Lindholm, ordförande på Seko Posten, betonar att det är en konsekvens av ett anställningsavtal mellan vd och arbetsgivaren.

– Det är galet mycket pengar. Samtidigt är det min uppfattning att ingångna avtal ska gälla på alla nivåer. Men jag har full respekt för att den här typen av belopp sticker i ögonen hos våra medlemmar, säger han.
Krävs energi
En ny vd väntas vara på plats vid årsskiftet. Fram tills dess är Postnords Sverigechef Annemarie Gardshol tillförordnad vd.

– Nu startar rekryteringsprocessen. Vi söker en person med erfarenhet som krävs i den stora omställning som vi påbörjat – som har sin grund i ett helt förändrat beteende hos våra kunder som använder våra brev- och pakettjänster, säger Thomas Backteman.

Han menar att den nya vd:n behöver kunna hantera orimliga förväntningar, något som kommer ske nu när bolaget genomgår en svår ekonomisk situation och kraftigt fallande brevvolymer.

Stora besparingar och en övergång till varannandagsutdelning av post planeras. Därmed väntas grundbemanningen på brevbärarkontor och terminaler bantas rejält.
Facket rundades i beslut om post varannan dag
Nyhet 15 februari 2019

– Det krävs mycket vilja och energi av en vd i ett bolag i stor förändring. Håkan och Gunilla har suttit på sina poster i fem år. De har gjort en stor insats. Men nu krävs det lika mycket energi för att ta oss vidare.
Han konfronterades
Håkan Ericsson ska inte ha sparkats, menar Thomas Backteman.

– Beslutet togs i koncernstyrelsen efter en analys av läget i bolaget. Slutsaten blev att det behövs en ny chef. Håkan delade uppfattningen när han konfronterades.
10:03
Postnords vd får gå på dagen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ett beslut har fattats i Postnords koncernstyrelse att byta ut Håkan Ericsson mot en ny vd. – Håkan har genomfört en del nödvändiga beslut som ingen tidigare vd orkat hantera, säger Seko Postens ordförande Johan Lindholm.

Just nu står krisande Postnord inför stora förändringar: kraftigt sjunkande brevvolymer och förlorade intäkter på flera miljarder, bland annat. Därför är det ”rätt tid att söka nytt ledarskap”, skriver Seko Posten i ett pressmeddelande.
Postnord testar glesare utdelning
Nyhet 28 mars 2019

– Håkan Ericsson har varit koncernchef för Postnord under en period som stundtals varit stormig. Vi har emellanåt haft olika syn på såväl personalpolitik som strategiska frågor, men trots det har vi haft en öppen dialog, säger Johan Lindholm.
Tar över
En orsak bakom koncernstyrelsens beslut är att postnord behöver en nystart och ska ha ett ökat fokus på kärnverksamheten i respektive land, alltså Danmark och Sverige.

Tillförordnad vd blir Annemarie Gardshol. Hon har fram tills nu varit Sverigechef på Postnord. Även finanschefen Gunilla Berg petas från sin post, vilket beror på att hon och Håkan Ericsson fungerat som ett team, förklarar bolaget.
”Framtidstro” Postnord: Politiskt stöd inget krav för glesare utdelning
Nyhet 25 mars 2019

Enligt Seko Posten är en av de viktigaste frågorna framöver att återfå allmänhetens förtroende.

– Ska det lyckas är det avgörande att Sekos medlemmar har en framtidstro, trots att postverksamhet genomgår en komplex omställning i spåren av digitaliseringen, säger Johan Lindholm och fortsätter:

– Fortfarande gäller vår utgångspunkt att Postnord ska ha goda arbetsplatser med heltidsanställda samt att förväntade personalminskningar måste ske på ett ansvarsfullt sätt.
April 08, 2019
16:40
Seko: Överfulla häkten ett hot mot säkerheten
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Platsbristen inom Kriminalvården är fortsatt akut. I dag är beläggningen på landets häkten 101 procent och på de manliga anstalterna 98 procent, uppger Hanna Jarl, chef för anstalter och häkten inom Kriminalvården.

–Vi måste få fram fler platser på kort sikt men hittar inga bostadsrum, därför tvingas vi utöka genom dubbelbeläggning. På så sätt får vi 194 nya platser, säger hon. Vi vill dock ha en långsiktig lösning och hoppas få finansiering av regeringen till att bygga fler anstalter och häkten.
”Risk att hot och våld ökar”
Bara på Kumla ska det bli 56 platser nya platser genom dubbelbeläggning. Seko protesterar mot beslutet. Såväl personal som intagna påverkas negativt, enligt det lokala facket.
JO granskar Kriminalvårdens överfulla häkten
Nyhet 14 mars 2019

– Vi vill inte ha dubbelbeläggning. Risken för hot och våld ökar påtagligt och det kan bli ordningsstörningar. Det blir fler personer på samma yta, svårare att sära på intagna som inte ska sitta tillsammans. Klienternas möjlighet till rehabilitering försämras, säger Thomas Hagsten, ordförande för Seko på Kumla.

På Kumla utökas platserna i två omgångar. Från 1 april i år skapas 30 platser för de som i dag sitter häktade och köar till riksmottagningen. Alla som dömts till fyra års fängelse eller mer tas först emot på Kumlas riksmottagning för utredning. Från 1 september ska Kumla ta fram ytterligare 26 platser. Anstaltern har totalt 400 platser.
Oroligheter på 90-talet
Thomas Hagsten pekar på att Kriminalvården var i en liknande situation i slutet av 1990-talet och att det ledde till oroligheter.

–Vi vill inte ha det så igen, säger han. Även om det blir fler anställda, så sliter det oerhört på kriminalvårdarna.

Hanna Jarl medger att situationen är ansträngd och att det finns en ökad risk för hot och våld. Men hon menar att Kriminalvården kan hantera det, bland annat genom att samarbeta med de fackliga organisationerna.
Morgan Johansson: Extramiljoner till Kriminalvården
Nyhet 1 april 2019

I vårändringsbudgeten tillförs anstalter och häkten 105 miljoner till mer personal.

Räcker det?

–Det är bara ett förslag än så länge. Vi välkomnar de pengar vi kan få och hoppas som sagt på att få finansiering till att bygga ut såväl häkten som anstalter. Vi har haft ett ökat klientinflöde sedan 2016 och förra året ökade det dramatiskt. Det har vi redovisat regelbundet till vår uppdragsgivare, säger Hanna Jarl.

Har ni varit för försiktiga i era krav på regering och riksdag eftersom ni hamnat i den här akuta platsbristen?

–Vi kanske skulle ha varit tydligare, men vi har sagt till regeringen varje år att antalet intagna kommer att öka, säger hon.

Enligt Thomas Hagsten finns ett tomt hus inne på Kumla, H-huset. Det stängdes för renovering för flera år sedan när en ny säkerhetsavdelning öppnade. Huset har i dag förfallit så att det behöver rivas.

–Om renoveringen genomförts i tid hade vi haft 60 platser. Nu ska vi skapa 56 platser genom dubbelbeläggning i stället, säger Thomas Hagsten.
Semesterperioden känslig
Hanna Jarl menar att H-huset inte uppfyller varken de säkerhetsmässiga, verksamhetsmässiga eller arbetsmiljömässiga krav som Kriminalvården ställer.

–Myndigheten har fört en dialog med Specialfastigheter, säger hon.

Thomas Hagsten påminner om att det snart är sommar och semestertider, vilket innebär att en stor del av den ordinarie personalen försvinner.

–Erfarenhet ger stabilitet och om det blir trångt inne på anstalten och intagna känner sig trängda blir det svårare att hantera för semestervikarierna.
11:47
Ökat samarbete mellan kvinnliga nätverk inom 6F
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Kvinnor inom 6F-förbunden har börjat samarbeta för att stärka varandra. Målarnas kvinnliga nätverk. MIRA, bjöd nyligen in till ett gemensamt möte i Örebro. Carmen Montero från Seko var med och hon vill ha mer nätverkande.

–Det var väldigt nyttigt att höra hur andra har det och den här sortens nätverksträff är ett bra forum för att prata om hur man har det. Både på jobbet och i andra sammanhang, säger hon, som är jämställdhetsansvarig i Sekos region Västra Svealand.
Nya perspektiv
Carmen Montero, som är skötare på specialpedagogiska Ekeskolan i Örebro, har försökt locka Sekos kvinnliga medlemmar i regionen till olika träffar i Örebro, där hon bor och är fackligt aktiv, men intresset är inte så stort, ens hos förtroendevalda.

–Jag tror att många kvinnor skulle ha nytta av att delta i nätverk och nätverksträffar. Man får nya perspektiv. Det kanske skulle locka fler om det var lättare att få tag i föreläsare. Möjligen kan Seko hjälpa till med det, säger Carmen.
Videomöten
Målarnas kvinnliga nätverk, MIRA, har funnits i fem år och kom till efter en motion till förbundets kongress. MIRA har ingen styrelse, men en ansvarig i varje lokalavdelning.

Arbetet drivs framåt genom regelbundna videomöten.

–På dessa möten berättar vi vad vi har gjort och det sporrar andra att göra saker och kämpa vidare, säger Josefin Krantz, talesperson för MIRA.
Egen budgetpost
En viktig del i att MIRA finns kvar och når framgång är att Målarförbundet valt att prioritera jämställdhetsfrågorna och har en egen budgetpost, tror Josefin. Plus den lokala förankringen.

–Det ska vara lika legitimt att avsätta pengar till oss som till exempelvis studier, säger hon.

När MIRA bjuder in till arbetsmiljömöten eller utbildningar passar Josefin på att prata om andra frågor.

–Alla kvinnor är inte övertygade feminister vid första mötet och alla vill inte identifiera sig med könsmaktsordningen. Men när vi tar upp frågor om kvinnors villkor, så brukar det tända en glöd hos många kvinnor, säger hon.
Sekos nationella nätverk
Målarnas kvinnliga nätverk har motsvarigheter hos såväl Elektrikerna (Elqvinnorna) som i Byggnads (NÄTA). Även Seko bygger upp ett nationellt nätverk. En motion till kongressen 2017 gick igenom och i början av 2019 hade Sekos nätverk sin första träff.

–Vi bjöd in ett 70-tal ordförande, kassörer och sekreterare från lokal organisation, varav hälften kom, säger Ingela Edlund, ombudsman på Seko, med ansvar för att hålla ihop nätverket. .

Resultatet blev att 35 kvinnliga förtroendevalda lovat bli mentorer i sina lokala klubbar, regioner och branschorganisationer. De ska fånga upp kvinnor och tjejer och utgå från vad de behöver hjälp med.

–Mentorskap är det vi läger tyngdpunkten på första året, säger Ingela Edlund.
Kritik mot nätverk
På kongressen 2017 var förbundsledningen kritisk till idén med ett nationellt kvinnligt nätverk. Kongressen gick dock på motionärernas linje.

–Själva idén är det inget fel på. Vår tidigare erfarenhet var att nätverk brukar kosta mycket pengar men inte hålla i längden, säger Ingela Edlund.

–Vi tror mer på nätverk med lokal förankring eller nätverk som är knutna till olika branscher. Vi har ett fungerande kvinnligt nätverk inom väg- och ban till exempel. De kan också ha stort utbyte av att samarbeta med kvinnor i andra förbund, som har liknande arbetsvillkor.
Föreläsning om våld
Carmen Montero och Josefin Krantz menar dock att kvinnliga nätverk inte bara handlar om att diskutera fackliga frågor och arbetsmiljö.

–På träffen som MIRA ordnade diskuterade vi att bjuda in någon som kan föreläsa om hur vi kan hjälpa kvinnor som är utsatta för våld i hemmet utan att bara nedlåtande säga att hon ska lämna mannen.
April 04, 2019
14:38
Mats Andersson: Döden på jobbet – bara värt en notis
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ingen ska behöva riskera liv och hälsa under sitt arbete. Ingen som skadats på jobbet ska behöva ta strid mot Försäkringskassan. Yttersta ansvaret för detta har arbetsgivarna respektive politikerna

Att vänta på någon som inte kommer hem i vanlig tid är jobbigt. Först tänker man bara, att det blev visst sent i dag och så är det ju, för de flesta.

Men för några fortsätter tankarna: konstigt, han borde väl höra av sig. Inte kan det väl ha hänt något … För att slutligen inse att något faktiskt kan ha hänt. Och så samtalet som bekräftar det man inte riktigt vågat formulera.

Det är allt för många som varit i den här situationen under 2019, under förra året och under alla år. De senaste tio åren har jobbet dödat 439 personer och redan har 18 personer fått sätta livet till under året.

Förra året omkom 50 personer på jobbet. Det kan jämföras med att 45 personer sköts ihjäl under samma tid. Det finns ingen anledning att relativisera det dödliga våldet, men det kan vara värt att se hur olika dödsorsaker behandlas i tidningar och av TV och radio. Döden på jobbet ger oftast en notis i lokalpressen medan dödsskjutningar blir förstasidesnyheter i riksmedia och profilerade tyckare kräver krafttag.

När det gäller dödsolyckorna på jobbet är det fackföreningsrörelsen som kräver krafttag, senast när förbunden var inbjudna av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Seko vill se höjda straff för den som fälls för arbetsmiljöbrott och hårdare kontroller från Arbetsmiljöverket. Förbundet vill också höja statusen för skyddsombuden.

Vad som krävs för att Sekos krav ska bli verklighet är politiskt mod, mer pengar och kunskap att använda pengarna rätt. Både forskning och mer handfasta åtgärder måste få sitt. God vilja och visioner är bra, praktisk handling är bättre.

Och den måste vägledas av allas insikt att ansvaret ytterst är arbetsgivarnas.

Vid sidan av dödsfallen fortsätter arbetsskador att vara ett problem. Närmare 50 000 personer drabbades förra året. Många av dem drabbas också av den pågående skandal som Försäkringskassans hantering innebär och där facket måste ta strid för att den som faktiskt är oförmögen att jobba inte ska tvingas söka jobb.

Visst finns det många skäl att kritisera Försäkringskassan. Men ansvaret är politikernas.
8:14
Skyddsombud: ”Arriva hindrar rehabilitering”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Arriva hindrar anställda på Pågatågen från att rehabiliteras och jobba deltid – enligt huvudskyddsombudet. Arbetsgivaren slår ifrån sig kritiken. – Vi delar inte den här bedömningen, säger arbetsmiljöchefen Anna Johnsson.

Det har skett en snabb attitydförändring mot deltidssjukskrivna lokförare och kundvärdar på Arriva inom loppet av ett år, menar Ola Brunnström, huvudskyddsombud för Seko på Pågatågen

– Arbetsgivaren har skrivit om sina rutiner. I samband med det har de gått ifrån att vilja betala för rehabilitering. Istället försöker man skjuta över kostnaderna på samhället och Försäkringskassan.
Arriva står fast vid lönesänkning
Nyhet 14 december 2018

Nyligen nekades en deltidssjukskriven anställd att få jobba en del av dagen enligt en föreslagen rehabiliteringsplan. Ola Brunnström reagerade kraftigt och gjorde en 6:6a anmälan till Arbetsmiljöverket, alltså en begäran om åtgärder kring missförhållanden i arbetsmiljön som arbetsgivaren måste rätta till.

– Arriva hävdar att de bara kan ge heldagar och att det inte finns korta arbetspass. Men det handlar bara om att det inte passar dem, och att de tycker det är jobbigt att planera om.
Planerad inspektion
Arriva har lokaltåg mellan Helsingborg och Malmö. Ola Brunnström menar att det går skapa ett kort arbetspass om tre timmar på sträckan.
Arriva inför tuffare arbetspass på Pågatågen
Nyhet 19 november 2018

– Bara för några år sen så var det inga problem att ordna åtgärder för deltidssjukskrivna. De fick göra andra saker eller gå bredvid. Nu upplever jag att företaget kräver att de ska kunna tjäna pengar på en. Det får liksom inte bli några problem för dem överhuvudtaget; att de ska behöva lägga pengar på planeringsarbete eller liknande saker.

Med anledning av 6:6a-anmälan ska Arbetsmiljöverket genomföra en inspektion hos Arriva i slutet av april. Ola Brunnström hoppas att arbetsgivaren tvingas ändra sina rutiner för hur anpassning av arbete ska genomföras för deltidssjukskrivna.
”Mindre flexibilitet”
Arriva ska se över sina rutiner men menar samtidigt att det inte går att skapa turer och arbetspass för enskilda anställda som ska rehabiliteras.

– Du kan inte jobba på de turer vi har och hoppa av nånstans i mitten. Då behöver någon annan ta resten av turen. Det finns mindre flexibilitet i den här branschen. Det är grundförutsättningen, säger Anna Johnsson, arbetsmiljöchef på Arriva, och fortsätter:

– Är det så att man inte kan anpassa sin rehabilitering till schemalagda turer så får man titta på omplacering, men det är inget förstahandsalternativ. Vi försöker lösa det här inom den ramen vi har för rehabilitering. Vår inställning är att vi inte har blivit sämre på det.
February 22, 2019
10:04
Postkassören som blev vd
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ta chansen när möjligheten dyker upp. Får du en fråga om du vill prova på ett jobb, säg hellre ja än nej. Du vet inte vad det kan leda till, men ofta blir det bra. Vad är det värsta som kan hända?

Råden kommer från Jessica Eliardsson, 48 år, nytillträdd vd i det kommunala bostadsbolaget Östhammarshem och med en bakgrund som postkassörska och medlem i Seko.

Jessica har vid flera tillfällen varit den som tvingats lämna sitt jobb i tider av nedskärningar. Varje gång har det slutat bra, hon har haft tur och varit på rätt plats vid rätt tillfälle, säger hon, men också fått bra stöd på vägen. Plus att hon sagt ja, istället för nej.

–När jag började som postkassörska, efter ett års utbildning, sa man att statens kaka var liten men säker, men så var det inte, visade det sig.

–Efter 12 år i det bästa jobb jag haft, hamnade jag sist i turordning och blev uppsagd i början av 2000-talet, säger Jessica Eliardsson.
Älskade kundkontakten
Med sina dryga 30 år var hon yngst och 12 år i yrket var inte mycket att komma med i Posten där de flesta arbetat mycket länge. Innan hon slutade hade hon också hunnit med att arbeta en tid på Svensk kassaservice, som ersatte postkontoren under en kort period.

–Det var inte lika roligt. Vi blev av med trav, evenemangsbiljetter, valutor, mycket av det som gjorde jobbet som postkassörska varierat. Jag älskade kundkontakterna, men kassaservice blev för mycket bank. Vi skulle konkurrera med bankerna och sälja konton, säger hon.

När Jessica blev uppsagd hade Posten en omställningsorganisation som hette Futurum, där de som fick sluta kunde få stöd att gå vidare.

Jessica valde att gå en utbildning till lantbrevbärare.

–Jag ville inte lämna Posten. Lantbrevbärare var ett roligt jobb, men för isolerat. Enda gången jag träffade kunderna var när de satt en sticka på postlådskanten för att visa att de ville träffas personligen för något ärende. Då blev jag glad, säger hon.
Uppsagd igen
Efter ett år var Jessica tillbaka på Futurum och den här gången fick hon tips att söka en utbildning till elevassistent. Hon fick jobb i hemkommunen Östhammar. Men efter 2,5 år var det dags igen. Kommunen skulle spara och Jessica, som inte hade fast jobb, fick sluta.

Det var hösten 2004, hon gick arbetslös i tre månader innan hon såg en ledig tjänst som receptionist på Östhammarshem.

–Det var ju så nära postkassör som man kan komma och jag saknade fortfarande det jobbet. Jag sökte.

Jessica fick jobbet.

2011 tillträdde en ny företagsledning, som ville få med de anställdas idéer i att utveckla verksamheten. Jessica tyckte att uthyrningen borde kunna bli mer effektiv, något hon förde fram till ledningen, som nappade.

–Jag fick frågan om jag ville arbeta med ett projekt som byggde på min idé. Jag tänkte: varför inte?
Sökte vd-jobbet
Hennes idé att automatisera köarbetet fungerade och efter en tid fick hon ett nytt jobb som ansvarig för uthyrningen. Hon lämnade jobbet som receptionist.

–Kanske jag inte vågat säga ja om inte min mamma just varit väldigt sjuk och klarat sig igenom en svår tid. Jag kände mig stark, tänkte att jag skulle klara det.

Så när vd-jobbet blev ledigt i höstas sökte hon det.

–Min lärdom är att man aldrig ska ge upp och inte skämmas om man är arbetslös. Det värsta som kan hända är att man inte får det jobb man vill ha, men man kanske kommer en bit på väg i alla fall. Jag fick mitt drömjobb som 20-åring, i postens kassa. Sen tog det en annan vändning och det blev bra det också.

–Vi människor är olika, vissa behöver mer stöd, andra mindre. Jag fick chansen via Futurum och frågan är vad jag gjort utan den hjälpen.

Var det ditt mål att göra karriär?

–Nej, när jag måste lämna jobbet på Posten blev målet att få ett liknande jobb, med mycket kundkontakt och service. Som vd ska jag vara ute och träffa hyresgästerna så mycket som möjligt och inte bara sitta på kontoret. På så sätt får jag träffa människor, som jag verkligen gillar att göra.
February 21, 2019
16:44
Fler fartyg flaggar svenskt: ”Låt oss nu ta nästa steg”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Allt fler fartyg flaggar svenskt igen – i början av året uppgick antalet till 100. Men för att trenden ska fortsätta framåt krävs flera åtgärder. "Låt oss nu ta nästa steg", skriver Kenny Reinhold, ordförande för Seko Sjöfolk.

Mellan åren 2001-2016 minskade hela den svenska handelsflottan dramatiskt. Från 254 till 89 fartyg.

Furetank var ett av de första rederierna som lämnade Sverige. Flaggbytet gjordes 2009 till Färöarna, skälet var den globala finanskrisen orsakad av amerikanska investmentbanken Lehman Brothers konkurs året innan.

– Kostnadsbilden 2009 var så mycket dyrare. Det var lågkonjunktur. Det gällde att vara handlingskraftig och få ned kostnaderna, säger Lars Höglund, som är vd på rederiet.
Sekos plan för att rädda sjöfarten
Nyhet 17 april 2013

Efter flera år av varningssignaler från svensk sjöfart skedde en förändring 2017. Flera fartyg började hissa svenskt igen. Furetank återvände till Sverige tillsammans med två andra rederier, Älvtank och Erik Thun AB.

– Hade vi inte flaggat ut, så hade vi inte kunnat växa som vi gjort. Vi är starkare och har fler fartyg i Sverige idag än vi hade då. Det var många som var bittra här hemma och ifrågasatte vår moral. Men ambitionen har alltid varit att komma tillbaka. Vi är ett litet familjeföretag som bedriver vår verksamhet kring Göteborg. Vi är ett svenskt bolag.
Kritisk mot systemet
En bidragande orsak till flaggbytet från Färöarna till Sverige var införandet av tonnageskatt 2017 – fartyg beskattas utifrån storlek istället för den faktiska vinsten.

Men också TAP-avtalet, som gör att 75 procent av besättningen får vara utländsk och ha löner och förmåner motsvarande internationella avtal. Avtalet innebär lägre kostnader för rederierna.

– Om avtalet skulle tas bort så kommer vi inte att konkurrera under svensk flagg och skulle åter igen bli tvungna att flagga ut, säger Lars Höglund.
Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt
Nyhet 5 december 2017

Han tycker att tonnageskatten är bra, men är samtidigt kritisk mot systemet.

– Det passar inte alla aktörer. Jag hoppas regeringen tar bort de begränsningar som finns om tonnagestorlek och trafikmönster, så vi har samma nivåer som våra konkurrenter i EU.
Ekonomiska vinster
I en debattartikel på SVT Opinion skriver Blå Tillväxt, som består av Svensk Sjöfart, Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen, att det krävs flera åtgärder för att den positiva trenden med att fler flaggar svenskt igen håller i sig.

Man vill förenkla och harmonisera regelverket för sjöfartsstöd, säkerställa långsiktig och förutsägbar nettomodell, samt tillsätta ett sjöfartsråd för framtidens sjöfart.

”Kostnaderna för dessa åtgärder är försumbara i förhållande till vad de ger för samhällsekonomiska vinster. Vinsterna genereras bland annat med ökade skatteintäkter till staten, då fler fartyg med svensk flagg ger goda samhällseffekter i form av hållbara och klimatsmarta transporter, fler jobb och ökad tillväxt,” skriver Kenny Reinhold, ordförande för Seko Sjöfolk, Rikard Engström, vd för Svensk Sjöfart och Mikael Huss, vd för Sjöbefälsföreningen.
9:42
Unga kvinnliga kriminalvårdare mår sämst
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Den akuta platsbristen och överbeläggningarna i Kriminalvården gör att Seko kräver särskilda insatser för att klara verksamheten och arbetsmiljön. Trängseln innebär också att misskötsamheten hos klienterna tenderar att öka, vilket i sin tur påverkar arbetsmiljön ytterligare.
Rekordfullt på häkten: ”Regeringen måste agera”
Nyhet 20 februari 2019

–Vi är i ett ansträngt läge med budgetunderskott och överbeläggning. Vi får gilla läget under en tid, men vi kommer aldrig att tumma på säkerheten. Det var därför vi i helgen sa nej till att ta emot några klienter på häktet i Malmö, säger Kriminalvårdens arbetsmiljöansvariga Anne-Chatrine Älgevik.
Ingen oro
Trots hög arbetsbelastning och stor risk för en ökning av hot och våld, känner hon ingen oro för Arbetsmiljöverkets kommande inspektion av hur Kriminalvården förebygger psykisk ohälsa hos personalen.

–Vi har bra rutiner och strukturer och vi har ett bra samarbete med skyddsombuden. Om det fanns stora problem skulle jag känna till det, säger hon. Vi satsar även på att utbilda våra chefer, som har det dagliga arbetsmiljöansvaret.

Peter Ask

Inte heller Sekos arbetsmiljöansvariga Peter Ask tror att Arbetsmiljöverket kommer att hitta några formella brister i Kriminalvårdens arbetsmiljöarbete.

–När det gäller formalia kommer Arbetsmiljöverket inte att hitta något. Det finns de dokument som krävs. Däremot, om de går ut och frågar medarbetarna hur de mår, blir nog svaret ett annat, säger Peter Ask.
Yngre kvinnor mår sämre
Totalt sett minskar sjukfrånvaron inom Kriminalvården, men Peter Ask är orolig över att kvinnor under 30 och män i vissa åldrar mår sämre och ökar sin sjukfrånvaro. Han är övertygad om att det handlar om sämre psykisk hälsa.

–Vi vet att yngre har högre sjukfrånvaro men vi har ingen statistik över diagnoser. Så vi vet inte vilka sjukdomar de har, säger Anne-Chatrine Älgevik.

Anne-Chatrine Älgvik

För Peter Ask är det en tydlig koppling mellan kön, ålder och psykisk ohälsa. Han menar att såväl ålder som kön spelar roll och vill ha övergripande insatser som underlättar för alla att arbeta i Kriminalvården.

–Det ställer krav på jämställdhetsplaner och insatser som gör att både män och kvinnor i alla åldrar kan jobba hos oss. Det måste bli mer flexibelt, vi har en verksamhet som är i gång 365 dagar per år, dygnet runt, men vi måste kunna anpassa verksamheten efter olika behov.
Hot mot person
När det gäller hot mot personalen är det, enligt Peter Ask, nödvändigt att reagera på det som är riktat mot person.

–Det händer väldigt mycket hela tiden. Vi kan inte rapportera allt, då skulle vi inte hinna med något annat. Uttalanden av typen ”ni ska dö, era djävlar” är inte acceptabla, det gör att man som personal reagerar, men det kan man ta upp med klienten när han har lugnat ner sig och förklara att det inte är okej.

Finns det andra delar av arbetet som kan påverka den psykiska hälsan?

–Jag tänker på otillåten påverkan, det vill säga klienter som försöker påverka beslut genom trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller otillbörliga erbjudanden. Det har blivit vanligare i samhället och även hos oss.
Kriminalvården tvungna att spara hundratals miljoner
Nyhet 14 februari 2019

–Syftet är att få en annan utgång än förväntat, ett annat beslut, att slippa straffskärpning, att få ett telefontillstånd eller vad det nu kan vara, stort eller smått. Då är det viktigt att man inte arbetar ensam. Risken ökar dramatiskt om man arbetar ensam i sådana lägen, säger Peter Ask.

Arbetsmiljöverkets insats, som riktar sig mot flera arbetsgivare, ska pågå under hela året och inspektörerna ska kontrollera att arbetsgivarna undersökt risker och åtgärdat det som orsakar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Bakgrunden är att antalet anställda som drabbas av psykisk ohälsa har ökat. Varannan förvärvsarbetande uppger att de har sömnproblem och känner oro och ångest på grund av jobbet
February 20, 2019
16:43
Sekohärvan: Bosse Hedin överklagar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Bosse Hedin och fritidsföreningen ska överklaga domen i målet om Sekohärvan till hovrätten. Enligt hans advokat Mikael Sandy har tingsrätten gjort en för hård bedömning. – Han är väldigt hårt drabbad, säger han.

Den förre detta ombudsmannen Bosse Hedin och fritidsföreningen, som han har varit ordförande, i ska överklaga domen i målet om Sekohärvan. Det säger Mikael Sandy, som är deras advokat.

– Vi anser att utfallet inte är korrekt. Det här är ett rättsområde som inte är särskilt reglerat i lag när det gäller ideella föreningar och ansvar för styrelseledamöter och företrädare för ideella föreningar. Nu vill vi gärna att det prövas av överrätten, om man kan gå så långt i de bedömningar som man gjort i tingsrätten.
Dom i Sekohärvan: Bosse Hedin tvingas betala
Nyhet 31 januari 2019
Skyldig till brott
Det civilrättsliga målet avslutades i slutet av januari vid Hudiksvall tingsrätt. Enligt domen har Bosse Hedin gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman och olovligt förfogande.

Väg & Ban Trafiksäkerhetsföreningen, som tidigare hette fritidsföreningen inom Väg & Ban Gävle-Dala, ska betala tillbaka drygt 14 miljoner kronor till Seko. Sammanlagt, med alla rättegångskostnader inräknat, landar beloppet på omkring 23 miljoner.

Bosse Hedin ska personligen betala runt 264 000 kronor plus ränta, samt cirka 1,5 miljon kronor i rättegångskostnader.
”Hårt drabbad”
Om fritidsföreningen inte kan betala beloppet ska Bosse Hedin personligen göra det. Mikael Sandy menar att tingsrätten har gjort en för hård bedömning när det gäller skadeståndsskyldigheten.

– Det får väldigt stora konsekvenser för honom personligen, han är väldigt hårt drabbad i den delen. Men det kan även få konsekvenser i ett längre perspektiv när det gäller personer som är styrelseledamöter i ideella föreningar, att man kan bli skadeståndsskyldig för så stora belopp. Då vill man att det ska vara ordentligt utrett, säger Mikael Sandy till Ljusdals-Posten.
Sekohärvan: Seko har vänt sig till Kronofogden
Nyhet 12 februari 2019

Sex dagar efter domen fallit lämnade Seko vidare betalningskraven på Bosse Hedin och fritidsföreningen till Kronofogden. Jonas Pettersson, Sekos planerings- och kommunikationschef, har tidigare sagt att det viktigaste för förbundet är att få tillbaka så mycket pengar som möjligt.

Sekotidningen har sökt Bosse Hedin för en kommentar, men utan framgång.
15:43
Sju saker som är viktiga att veta om a-kassa
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

A-kassa, arbetslöshetsersättning, eller i folkmun – att stämpla. Att få ordning på alla papper och intyg är inte alltid enkelt. Men lugn, vi hjälper dig. Här är allt du behöver veta om a-kassa.
1. Vad måste jag göra för att få ersättning?
För att få rätt till a-kassa krävs att du uppfyller några grundläggande villkor. Numero uno – du måste skriva in dig på arbetsförmedlingen från dag ett. Mycket viktigt! Förr var man tvungen att knalla dit fysiskt och säga hej till en arbetsförmedlare. I dag funkar bank-id lika bra.
Vi mår bra av att utvecklas på jobbet
Hälsa 25 september 2018

Man ska även ha uppfyllt det så kallade allmänna villkoret. Reglerna här är rätt enkla. Du ska vara arbetsför, det vill säga att du kan arbeta minst tre timmar per dag och i genomsnitt minst 17 timmar per vecka. I övrigt ska du stå till arbetsmarknadens förfogande som det så vackert heter. Du måste alltså vara beredd att ta ett jobb om du blir erbjuden ett. Det går med andra ord inte att pysa iväg till Thailand i tre veckor när du går på a-kassa.

Det tredje kravet är lite knivigare. Det kallas arbetsvillkoret och innebär att man ska ha jobbat i en viss omfattning innan arbetslösheten. Huvudregeln är att du måste ha arbetat i sex månader med minst 80 arbetstimmar varje månad under det senaste året. Uppfyller man inte det prövar a-kassan arbetsvillkoret enligt alternativregeln. Då ska man ha jobbat 480 timmar i sex sammanhängande månader under det senaste året. Under var och en av dessa sex månader måste du ha arbetat minst 50 timmar. Tanken är att alternativregeln ska fånga upp de som har större variation i sin arbetstid.
2. Hur mycket pengar kan jag få?
Det beror på en mängd olika saker. Om du varit medlem i en a-kassa kortare än tolv månader, men ändå uppfyller ett arbetsvillkor, kan du få en grundersättning. Ersättningen är max 365 kronor per dag om du arbetade heltid innan. Arbetade du deltid minskas beloppet proportionerligt. Du måste ha fyllt 20 år för att få grundersättning.

Har du varit med i a-kassan i över tolv månader och dessutom uppfyller ett arbetsvillkor har du rätt till inkomstbaserad ersättning. Den ersätter 80 procent av din genomsnittliga inkomst per dag innan arbetslösheten, under de första 200 dagarna. Därefter sjunker den till 70 procent.

Den som har barn under 18 år har rätt till ytterligare 150 dagar, det vill säga totalt 450 ersättningsdagar. Det räknas fram automatiskt om man har meddelat a-kassan att man har barn.

Men app app app, så enkelt är det ändå inte. Det finns ett tak på max 910 kronor de första 100 dagarna av ersättningsperioden, sen sjunker taket till högst 760 kronor per dag. En ersättningsperiod är normalt 300 dagar, därefter måste man oftast uppfylla ett nytt arbetsvillkor.

Kommunals a-kassa har en räknesnurra som ger en bra överblick av vad man kan förvänta sig få ut från a-kassan.
3. Hur ska a-kassan veta hur mycket jag har jobbat då?
Det är då det magiska arbetsgivarintyget kommer in i bilden! Så fort du slutar, eller om din arbetstid minskar och du vill börja stämpla, begär då ut ett arbetsgivarintyg av din chef och skicka till a-kassan. Numera kan arbetsgivare fylla i intyget på sajten arbetsgivarintyg.nu som tagits fram av alla a-kassor gemensamt.
4. Som deltidare, kan jag dryga ut med a-kassa?
Jajamensan. I alla fall ett tag. Enligt nya regler från 2017 kan deltidare få ersättning under 60 veckor av en ersättningsperiod. Tidigare fick man a-kassa i 75 dagar. Efter de dagarna stod valet mellan att fortsätta jobba deltid utan rätt till a-kassa, eller så fick man bli arbetslös på heltid, med a-kassa.
5. Hur söker jag då?
När man skriver in sig på arbetsförmedlingen notifieras a-kassan, och du får information skickad till dig.

Alla a-kassor har också e-tjänsten Mina sidor. Den är smart och kommer att ställa dig ett antal frågor som säkerställer att alla papper och intyg är på plats. Den som fyller i sina tidrapporter på Mina sidor får pengarna snabbare.
6. När kommer stålarna?
När ansökan är inne utreder a-kassan först om du har rätt till ersättning, sedan beräknar de din ersättning. Är alla papper inne så går det oftast på en vecka. Pengarna betalas då ut veckovis på torsdagar.

Men! Karensdagarna är icke att förglömma. De innebär att du måste varit arbetslös sex dagar innan du kan få ersättning. Eftersom a-kassan i grunden är en försäkring liknas karensdagarna ibland vid en självrisk.
7. Spelar det någon roll vilken a-kassa jag är med i?
Det finns många a-kassor att välja på, och inom Sekos verksamhetsområden finns förstås Sekos a-kassa. Det kostar 125 kronor i månaden om du också är medlem i fackförbundet Seko. Då ingår Sekos inkomstförsäkring som tillsammans med ersättningen från a-kassan kan ge dig 80 procent av din faktiska lön under de 100 första dagarna. Sekos inkomstförsäkring har inget övre tak. Om du bara vill vara medlem i a-kassan kostar det 134 kronor i månaden. Då ingår inte inkomstförsäkringen. Är du osäker på vilken a-kassa du ska tillhöra kan du gå in här på Sveriges a-kassor och söka.

Artikeln är tidigare publicerad i Handelsnytt men har anpassats så att den gäller för medlemmar i Seko.