Kokthansogreta.nu - Nyhetssök / News Search !

« Expand/Collapse

Sekotidningen (75 unread)

Skip to page: 1 2 3 ... 6

December 17, 2021
10:53
Så påverkas du som anställd av starkare skydd för visselblåsare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

I dag, 17 december, blir skyddet starkare för visselblåsare. Den nya lagen påverkar fler personer, och det krävs inte längre att händelsen ska kunna ge fängelse för att du ska ha rätt att larma.
December 16, 2021
11:51
Inga extra pengar till gravida som stängs av på grund av covidsmitta
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Gravida är riskgrupp för corona från vecka 20. Som gravid kan du ha rätt till graviditetspenning om du har stängs av från jobbet på grund av smittorisk. Men trots ökad smittspridning kan gravida inte längre få extra pengar från avtalsförsäkringen AGS.
11:51
Inga extra pengar till gravida som stängs av på grund av covidsmitta
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Gravida är riskgrupp för corona från vecka 20. Som gravid kan du ha rätt till graviditetspenning om du har stängs av från jobbet på grund av smittorisk. Men trots ökad smittspridning kan gravida inte längre få extra pengar från avtalsförsäkringen AGS.
December 15, 2021
16:35
Polisanställda flyttas till Stockholm – ska bryta våldsspiral
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

180 polisanställda flyttas till Stockholm i ett halvår för att få bukt med gängkriminaliteten. Nu avgörs vilka som får flytta till hotellrum i huvudstaden i januari. – Man kan egentligen inte tacka nej, säger Karna Tillheden vid Seko Polisen.
16:35
Polisanställda flyttas till Stockholm – ska bryta våldsspiral
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

180 polisanställda flyttas till Stockholm i ett halvår för att få bukt med gängkriminaliteten. Nu avgörs vilka som får flytta till hotellrum i huvudstaden i januari. – Man kan egentligen inte tacka nej, säger Karna Tillheden vid Seko Polisen.
9:19
Ny dom: Kriminalvårdare ska inte behöva tåla spottloskor
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I en färsk dom slår tingsrätten fast att kriminalvårdare inte ska behöva tåla spottloskor och hot. En självklar bedömning, menar facket, som tycker att domstolarna historiskt sett inte tagit detta på allvar.
– Man får höra att det här är något som vi får räkna med, säger Roger Nilsson på Seko Vård.

Anna, som egentligen heter något annat, arbetar som kriminalvårdare på häktet i Malmö. I februari utsattes hon för mordhot av en häktad kvinna, som sedan också spottade på henne.

Det skedde i samband med en visitation.

– Kvinnan skulle byta om till nya kläder. Där och då flippade hon fullständigt. Hon blev verbal, vilket inte är så konstigt. Det händer. Men det här var extremt, säger Anna.

– Jag tillkallades för att lugna ner kvinnan. Hon hade stängts in i cellen och jag försökte prata med henne genom en lucka.

Domen visar att det skett en förändrad syn på kriminalvårdens tjänstemannauppdrag
Roger Nilsson, klubbordförande i Seko vård syd

Det var då den häktade kvinnan sa att hon skulle skära halsen av Anna och sedan strimla henne som en gris. Kvinnan läste högt från hennes namnbricka och sa ”Anna, jag ska döda dig”.

– Det var jäkligt obehagligt. Just att hon läste från min namnbricka. Jag har aldrig varit med om något liknande under mina år här.
Döms för brott mot kriminalvårdare
Nyligen dömdes kvinnan för hot och förgripelse mot tjänsteman, samt våld mot tjänsteman, då hon vid ett annat tillfälle i häktet sparkat en annan kriminalvårdare på övre delen av låret.

För dessa brott får kvinnan två månaders fängelse. Kriminalvårdarna får vardera ett skadestånd på 5 000 kronor, plus ränta.

Spottloskan och hotet skedde samtidigt och ska därför ses som en skadehändelse, står det i domslutet från Göteborgs tingsrätt.

”Hoten som riktades mot X var allvarliga och gick långt utöver vad en kriminalvårdare ska behöva tåla inom ramen för sitt arbete. Detta förstärkts av att bli bespottad är en förnedrande och skymflig handling som också ger X rätt till kränkningsersättning.”

– Jag förstod att hon skulle dömas, men jag trodde aldrig att jag skulle få ett skadestånd. Det känns som en seger och upprättelse, säger Anna.
Seko på Kriminalvården välkomnar domen
Facket menar att domen är principiellt viktig och att den kommer att kunna användas i arbetet att förbättra arbetsmiljön och tryggheten för anställda inom kriminalvården.

– Domen visar att det skett en förändrad syn på kriminalvårdens tjänstemannauppdrag. Tongångarna har tidigare varit att hot är något vi ska tåla. Nu har vi den här domen att luta oss mot, säger Roger Nilsson, klubbordförande i Seko vård syd.
Läs mer
- Oro inom Kriminalvården över många outbildade visstidare
  Arbetsmiljö 2021-05-25T15:50:24
- Efter fackligt krav – kriminalvårdare får vaccinera sig på arbetstid
  Arbetsmiljö 2021-05-17T15:18:47
9:19
Ny dom: Kriminalvårdare ska inte behöva tåla spottloskor
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I en färsk dom slår tingsrätten fast att kriminalvårdare inte ska behöva tåla spottloskor och hot. En självklar bedömning, menar facket, som tycker att domstolarna historiskt sett inte tagit detta på allvar.
– Man får höra att det här är något som vi får räkna med, säger Roger Nilsson på Seko Vård.

Anna, som egentligen heter något annat, arbetar som kriminalvårdare på häktet i Malmö. I februari utsattes hon för mordhot av en häktad kvinna, som sedan också spottade på henne.

Det skedde i samband med en visitation.

– Kvinnan skulle byta om till nya kläder. Där och då flippade hon fullständigt. Hon blev verbal, vilket inte är så konstigt. Det händer. Men det här var extremt, säger Anna.

– Jag tillkallades för att lugna ner kvinnan. Hon hade stängts in i cellen och jag försökte prata med henne genom en lucka.

Domen visar att det skett en förändrad syn på kriminalvårdens tjänstemannauppdrag
Roger Nilsson, klubbordförande i Seko vård syd

Det var då den häktade kvinnan sa att hon skulle skära halsen av Anna och sedan strimla henne som en gris. Kvinnan läste högt från hennes namnbricka och sa ”Anna, jag ska döda dig”.

– Det var jäkligt obehagligt. Just att hon läste från min namnbricka. Jag har aldrig varit med om något liknande under mina år här.
Döms för brott mot kriminalvårdare
Nyligen dömdes kvinnan för hot och förgripelse mot tjänsteman, samt våld mot tjänsteman, då hon vid ett annat tillfälle i häktet sparkat en annan kriminalvårdare på övre delen av låret.

För dessa brott får kvinnan två månaders fängelse. Kriminalvårdarna får vardera ett skadestånd på 5 000 kronor, plus ränta.

Spottloskan och hotet skedde samtidigt och ska därför ses som en skadehändelse, står det i domslutet från Göteborgs tingsrätt.

”Hoten som riktades mot X var allvarliga och gick långt utöver vad en kriminalvårdare ska behöva tåla inom ramen för sitt arbete. Detta förstärkts av att bli bespottad är en förnedrande och skymflig handling som också ger X rätt till kränkningsersättning.”

– Jag förstod att hon skulle dömas, men jag trodde aldrig att jag skulle få ett skadestånd. Det känns som en seger och upprättelse, säger Anna.
Seko på Kriminalvården välkomnar domen
Facket menar att domen är principiellt viktig och att den kommer att kunna användas i arbetet att förbättra arbetsmiljön och tryggheten för anställda inom kriminalvården.

– Domen visar att det skett en förändrad syn på kriminalvårdens tjänstemannauppdrag. Tongångarna har tidigare varit att hot är något vi ska tåla. Nu har vi den här domen att luta oss mot, säger Roger Nilsson, klubbordförande i Seko vård syd.
Läs mer
- Oro inom Kriminalvården över många outbildade visstidare
  Arbetsmiljö 2021-05-25T15:50:24
- Efter fackligt krav – kriminalvårdare får vaccinera sig på arbetstid
  Arbetsmiljö 2021-05-17T15:18:47
December 14, 2021
11:03
Kriminalvårdare om covidutbrott på anstalt: ”Inte förvånad”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ett utbrott av covid-19 gör att en del av en avdelning stängs på den öppna anstalten Östragård i Vänersborg. – Det förvånar mig inte att smittan har kommit tillbaka, säger Per Simonsson, samordnare för Seko i Kriminalvården.
December 13, 2021
14:43
Kontroll av 20 000 anställda på Postnord – måste bevisa rätt att jobba i Sverige
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Allt fler arbetar i Sverige utan arbetstillstånd enligt gränspolisen. Nu ska Postnord kontrollera sina omkring 20 000 anställda.
– För att undvika diskriminering genomför vi detta för alla, säger Agnes Karlsson, chef för produktion.

Postnord har sedan i våras gjort kontroller vid nyrekryteringar, att personer har giltig handling som styrker att hen har rätt att jobba i landet. Enligt lag är arbetsgivare skyldiga att säkerställa detta, förklarar Agnes Karlsson, chef för produktion på Postnord.

– Det har senaste åren uppmärksammats från gränspolis att allt fler i Sverige arbetat utan giltigt arbetstillstånd. Detta gör att vi med flera andra arbetsgivare säkrar efterlevnad på våra rutiner. För att undvika oro och diskriminering genomför vi detta nu för alla våra anställda, säger hon.
Skärpta rutiner av arbetstillstånd
Kontrollerna ska ske vid ett individuellt samtal med medarbetarens närmaste chef. Detta ska också göras på Postnords bemanningsföretag.
Det är HR-avdelningen på Postnord som har tagit fram handlingsplanen för att kontrollera att bolagets anställda har rätt att arbeta i Sverige, förklarar Agnes Karlsson, chef för produktion. Bild: Postnord
Finns det misstanke om att anställda inte har rätt att arbeta i landet?

– Nej, det här är skärpta rutiner och ett lagkrav som vi måste förhålla oss till.
Läs mer
- Lösningen på Postnords paketkaos: Elektriska trappklättrare
  Arbetsmiljö 2021-12-02T10:25:13
- Arbetsmiljöverket om tunga paket: Finns inga maxgränser
  Nyhet 2021-11-18T14:30:05
Hur agerar ni om ni upptäcker att någon inte har rätt att arbeta i Sverige?

– Då kommer den chef som uppmärksammar detta att vända sig till HR-avdelningen. Men rent krasst så kommer medarbetaren att få veta att den inte får jobba kvar, säger Agnes Karlsson.
Facket har fått frågor
Seko Posten har fått frågor från medlemmar som ställer sig frågande till beslutet.

– Vi förstår att det kan kännas märkligt när du jobbat på Postnord i 35 år. Att alla kontrolleras känns mer säkert. För annars måste arbetsgivaren plocka ut vissa personer, säger Mårten Pavlov.

Giltig handling – senast juni 2022
Alla anställda ska visa upp giltig handling för sin närmaste chef senast den 30 juni 2022.

För svenska medborgare gäller pass, nationellt ID-kort eller annan giltig ID-handling tillsammans med personbevis.

Medborgare i annat EU/EES-land eller Schweiz ska visa upp pass.

Övriga som är medborgare utanför EU/EES ska visa upp sitt pass tillsammans med giltigt arbetstillstånd eller andra handlingar som styrker rätten att arbeta i Sverige.

Källa: Seko Posten
Läs mer
December 10, 2021
13:22
Karensavdraget slopas igen efter ökad smittspridning av covid-19 i Sverige
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Smittspridningen ökar igen. Därför gör regeringen som de gjorde tidigare i pandemin och tar tillfälligt bort karensavdraget. Det betyder att den som blir sjuk kan få ersättning från första sjukdagen.
December 09, 2021
11:12
SJ-anställda vägrar övertid – i protest mot orimliga scheman
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Missnöjet med SJ:s nya schemasystem breder ut sig. Nu säger 300 SJ-anställda i Västsverige nej till all frivillig övertid i protest. – Ett slags lågintensivt motstånd, säger en lokförare.
December 08, 2021
15:08
SJ om schemakaoset: ”Jobbar med att hitta lösningar”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Inkörningsproblemen blev större än väntat när SJ införde ett nytt planeringssystem. Nu arbetar SJ för att lösa problemen efter att skyddsombud har anmält SJ till Arbetsmiljöverket för ohållbara scheman.
15:05
SJ anmäls för schemakaoset: ”En hel del tårar och sjukskrivningar”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Anställda får inte ihop privatlivet sedan SJ infört ett nytt planeringssystem. Nu har skyddsombud anmält SJ till Arbetsmiljöverket. – Folk är trötta på att inte kunna planera sina liv, fira jul eller ens lämna in ett schema till förskolan, säger huvudskyddsombudet Camilla Pettersson.
December 06, 2021
17:00
Sju års fängelse för gisslantagarna på anstalten Hällby – åklagaren är nöjd
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I dag kom domen kring gisslandramat på Hällbyanstalten. Gisslantagarna får ytterligare sju års fängelse och tvingas betala skadestånd till kriminalvårdarna.
– Jag är nöjd, säger åklagaren Frida Hamberg.

Det var i slutet av juli i år som två kriminalvårdare togs gisslan av intagna på Hällbyanstalten
utanför Eskilstuna. Det pågick i nio timmar.

Under måndagsförmiddagen kom domen vid Eskilstuna tingsrätt. Gisslantagarna – två män som tidigare dömts för mord – döms nu för människorov, grov utpressning, grovt hot mot tjänsteman, samt hot mot tjänsteman. Domen kan överklagas.

Männen ska även betala skadestånd till de två kriminalvårdare som hölls frihetsberövade. Drygt 58 000, respektive 76 000 kronor.
Elin om gisslandramat på Hällby
En av vårdarna är Elin, som tidigare har berättat för Sekotidningen om gisslandramat. Hon hade bara arbetat på Hällby i cirka fyra månader när händelsen skedde.

– Det kom från ingenstans och allt gick jättefort. Jag blev väldigt rädd först, men slappnade av en aning medan timmarna gick. Vi visste inte vad som väntade oss.

Gisslantagarnas krav var från början kläder, en helikopter och 250 000 euro – för att kunna rymma från anstalten. Men efter en timmes förhandling med Kriminalvården ändrades kravet till kebabpizza. I gengäld skulle en ur gisslan släppas. Elin valde att stanna och var ensam kvar i ytterligare två timmar, då gisslantagarna gav upp.

– Spänningen gjorde att jag höll mig alert. Vi fick gå på toaletten och dricka vatten. Vi hade tillgång till vår mat i kylen och fick äta om vi ville. Men jag var inte hungrig. Tröttheten kom efteråt, har Elin tidigare berättat.
Hällbyanstalten
Hällby är en anstalt med 118 platser som tillhör säkerhetsklass 1 – den högsta säkerhetsklassen inom Kriminalvården. Anstalten ligger i Kvicksund strax utanför Eskilstuna.
Läs mer
Händelsen var traumatisk. I domen går det att läsa att männen hotade Elin och den andra kriminalvården med egentillverkade stick- och skärvapen och tvingade dem att lägga sig ner på golvet med händerna bakom ryggen.

”De talade med varandra om att de hade mördat förut och att de inte var rädda för att skada andra”, står det i domen.
Åklagare om Hällbymålet
Åklagare i målet, Frida Hamberg, hade yrkat på åtta års fängelse, men är ändå nöjd med domen.

–Min bedömning var att bevisläget såg bra ut. Dels hade jag en hel del muntlig bevisning i form av målsägarnas egna uppgifter, dels vittnesuppgifter från annan kriminalvårdspersonal. Det har varit förhandlare som varit nära vaktrummet där det här utspelade sig. Det fanns även skriftlig bevisning som talar för åtalat. Vi hade också en övervakningsfilm som visar delar av händelseförloppet.

Männen var dömda till 18 års fängelse. En av dem för att ha knivmördat en 25-årig man på en fest i Skellefteå. Den andre för att ha mördat en familjefar, tillsammans med en medbrottsling.

Hällbyanstalten har en beläggning på 100 procent, om inte mer, påpekar Josip Jovasevic, vice ordförande för Seko Kriminalvård. Facket menar att det ökar risken för incidenter och försämrar arbetsmiljön för personalen.

Ytterligare ett bekymmer är att en stor del av personalen är visstidsanställd inom Kriminalvården, däribland saknar många utbildning. Vilket är ett resultat av pandemin, att utbildningar inte har kunnat genomföras.

– Det är en problematik vi har inom hela Kriminalvården i dag. Det är viktigt att man har utbildad och erfaren personal på den här typen av anstalt som Hällby, som kan hantera de intagna, förebygga och förhindra incidenter, säger Josip Jovasevic.
Läs mer
- Elin togs som gisslan av dömda mördare: ”Jag blev väldigt rädd”
  Kriminalvård 2021-08-16T16:43:44
- Kriminalvårdare: ”Vi bygger upp en krutdurk”
  Kriminalvård
13:28
Strejken på Tidaholmsanstalten: ”De vill hellre ha köttfärssås”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Omkring 90 intagna på Tidaholmsanstalten har nu strejkat i en vecka. Anledningen är missnöje med maten och utbudet i kiosken. Som en konsekvens blir alla intagna kvar på sina avdelningar hela dagarna, vilket tär på humöret hos både personal och intagna.
December 03, 2021
15:38
Jonnas jobb blev säkrare i snöovädret: ”Varningen från SMHI gav effekt”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Ett hastigt snöoväder har ställt till det på vägarna. Men för Jonna Wetterholm, som kör TMA-bil, har jobbet faktiskt blivit lugnare av snöfallet.
– Bilisterna har skött sig. Jag tror att varningen från SMHI gav effekt, säger hon.

Det har fallit mycket snö på kort tid på flera håll i södra Sverige i veckan. Sekotidningen ringer upp Jonna Wetterholm som jobbar på Peab i Kalmar och kör TMA-bil längs Östersjökusten.

– Det blåser ju rätt så bra här nere. Vi har till och med varit nere i 50–60 kilometer i timmen på E22:an på grund av blåst och snö, säger hon.

Med en TMA-bil, en typ av skyddsfordon med påkörningsskydd, har Jonna säkrat vägen för kollegor som har tagit ned träd som har fallit över viltstängsel och lagat skadade vajrar intill vägbanan.

– Vi försöker göra det framkomligt för personerna som sitter i de andra fordonen på vägen. Vi gör det för alla andra trafikanter ska kunna komma hem säkert, säger Jonna Wetterholm.

Jag var förbannad på att bilisten skyllde på annat, att han inte såg mig
Jonna Wetterholm om påkörningen vid vägarbetet
Ovanligt lugnt i trafiken vid snöfall
SMHI gick tidigare i veckan ut och varnade för kraftigt snöfall i Kalmarregionen. Det tycks bilisterna ha lyssnat på. De flesta har kört väldigt lugnt, vilket innebär att det också blir säkrare för Jonna Wetterholm och hennes kollegor.

– Bilisterna har skött sig förvånansvärt bra. Det har nog med vädret att göra, jag skulle kunna tänka mig att så fort det blir full fart förbi vårt arbete igen när vägarna är rena, säger hon.
Jonna Wetterholms TMA-bil skyddar kollegan som kan genomföra vägarbeten framför hennes fordon. Bild: Privat Läs mer
- Trafikvakten Gunsan: Folk beter sig förjävligt
  Arbetsmiljö 2021-11-10T15:05:11
- Dubbla böter för fortkörning – så funkar det i USA
  Nyhet
Blev påkörd av bilist
För två år sedan blev Jonna Wetterholms skyddsfordon påkört när en kollega arbetade med ett vägräcke vid en ny utfart i Oskarshamn. Det blev en rejäl smäll. Bilisten fick hjärnskakning och ett jack i pannan. Trots att Jonna Wetterholm satt i skyddsfordonet som är anpassat för att ta emot påkörningar har hon haft muskulära problem i ryggen efter olyckan.

Det var också en chock att bli påkörd.

– Jag var förbannad på att bilisten skyllde på annat, att han inte såg mig. För mig är det en gåta hur han kan missa ett stort diskotek med våra blinkande lampor och en tv-skärm, säger Jonna Wetterholm.
Jonna Wetterholms TMA-bil blev påkörd för två år sedan. ”Jag fick faktiskt en ångestattack när vi stod och lagade räcket vid olycksplatsen ett halvår senare”, säger Jonna Wetterholm. Bild: Privat Oro för ny påkörning
Olyckan har varit svår att skaka av sig. Det finns ständigt en oro för att det ska ske igen.

– Jag fick faktiskt en ångestattack när vi stod och lagade räcket vid olycksplatsen ett halvår senare. Det kan ju komma att hända igen. Jag försöker att inte tänka på det, men det ligger någonstans där i bakhuvudet, säger Jonna Wetterholm.
Vad är en TMA-bil?
En TMA-bil (Truck Mounted Attenuator) är ett fordon som har ett påkörningsskydd monterat baktill. Det används för att skydda vägarbetare från att skadas i jobbet och fälls då ned bakom fordonet. Påkörningsskyddet kallas ofta för ”kudden”.
Läs mer
December 02, 2021
10:25
Lösningen på Postnords paketkaos: Elektriska trappklättrare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I början av året startade Postnord ett projekt för att hantera ökningen av stora och tunga paket. Ökningen sliter tidvis hårt på Postnords personal, som behöver bära paket på upp till 35 kilo.
– Bolaget vill inte släppa det segmentet, därför behöver vi i stället hitta lösningar, säger projektledaren Lars Persson.

Näthandeln har exploderat och medfört fler stora, otympliga och tunga paket att hantera för postanställda – inte minst på Postnord, där paket som ska levereras till kundens dörr får väga upp till 35 kilo. Det är olämpligt tungt att hantera manuellt, enligt Arbetsmiljöverket som just nu genomför en nationell tillsyn av pakethantering inom e-handelskedjan.

– Historiskt har vi nog agerat ganska reaktivt på de synpunkter vi fått från vår skyddsorganisation och Arbetsmiljöverket. Nu är vårt synsätt i stället att vi ska vara proaktiva och försöka hitta lösningar, säger Lars Persson som är projektledare för Postnords initiativ Hållbar fysisk arbetsmiljö i paketprocesserna.
Rembana kan lossa paket från lastbilar
Projektet startade i februari och består av flera olika arbetsgrupper, som bland annat undersöker arbetet på terminalerna, i distributionen och på utlämningscenter. Till exempel har terminalgruppen hittat ett sätt att automatisera lossningen av löslastade paket från lastbilar.

–Vi har hittat utrustning – en parcel picker, ett slags rembana. Den kan man vinkla på olika sätt mot paketstapeln i lastbilen, så att paketen dras upp på bandet i stället för att medarbetare står och lyfter upp paketen på bandet, som det fungerar idag, säger Lars Persson.

Ett problem är att det inte finns så många automatiseringslösningar som passar just posthantering. Det mesta på marknaden utgår från lagerhantering där alla paket har exakt samma vikt och storlek.
Lars Persson på Postnord tittar på olika lösningar för att förbättra arbetsmiljön. Bild: Privat
– Så det handlar mycket om att hitta lyfthjälpmedel, som vakuumlyftar. Vi har det på vissa arbetsstationer redan men tror vi kan använda det mer.

Vi vet att vi idag styr kunder till fel beteende.
Lars Persson, projektledare Postnord

När det gäller distributionen är det svårare att hitta bra arbetsredskap, eftersom medarbetarna där jobbar ensamma.

– Vi har scannat marknaden och testat olika kärror, elektriska trappklättrare, bärselar och andra lyfthjälpmedel. Det vi valt att gå vidare med nu är elektriska trappklättrare, säger Lars Persson.
Testar trappklättrare i södra Stockholm
Den elektriska trappklättraren är en kärra som med hjälp av ett batteri kan klättra trappsteg för trappsteg, utan att den som hanterar kärran behöver använda egen muskelkraft för att släpa upp lasten.
Det kan fungera på en del ställen, men inte i spiraltrappor, enligt Lars Persson.

Problemet är att trappklättraren är tung. Därför håller projektgruppen nu på att ta fram en liten ramp som kan användas för att få trappklättraren in och ut ur skåpbilen. Konceptet ska testas i södra Stockholm.

– Det är viktigt att vi hittar arbetsredskap som är praktiska att använda. Om trappklättraren tar tid att få in och ut ur bilen så kommer folk välja bort den. Därför måste vi också vara tydliga som arbetsgivare och chefer om att personalen ska använda den, och att det finns tid att använda den.
Läs mer
- Så är läget på posten inför Black Friday: ”Alldeles för mycket personal”
  Nyhet 2021-11-25T14:17:36
- Kritiken: Skärpt paketkoll gör postjobbet farligare
  Nyhet 2021-04-28T15:31:00
Gränsen för hur tunga paketen får vara varierar med 15 kilo mellan post- och paketbolagen. På Postnord kan paket som ska levereras manuellt till kunder väga 35 kilo.

– Det beror på skillnader i produktvillkor och det handlar hela tiden om att balansera olika aspekter. Långsiktig lönsamhet är också viktigt. Bolaget vill inte släppa det segmentet, därför behöver vi i stället hitta lösningar så att det hanteras på rätt sätt, säger Lars Persson.
Kunder bygger ihop kollon till jättepaket
En grupp i projektet undersöker om Postnord kan ändra sina villkor och prissättning.

– Vi vet att vi idag styr kunder till fel beteende. Vi ser att de bygger ihop flera kollin till ett stort. Frågan är hur vi kan förmå dem att dela upp paketen, och ändå erbjuda konkurrenskraftiga priser, säger Lars Persson.

En idé är att låta tunga paket vara röda. Då kan man manuellt se att här är ett tungt paket.
Tapio Lehto, senior arbetsmiljöspecialist Postnord

Tapio Lehto är senior arbetsmiljöspecialist på Postnord. Han vill att särskilt tunga paket, exempelvis över 20 kilo, ska få en tydlig och branschgemensam märkning i väntan på att mer av hanteringen automatiserats.

– Postnord Sverige bereder just nu ett förslag om att vi inom branschen ska ha en gemensam nordisk viktmärkning på paket, för det har vi inte idag. Paketen är märkta på olika sätt beroende på vilka företag och länder de kommer ifrån. En idé är att låta tunga paket vara röda. Då kan man manuellt se att här är ett tungt paket, det ska jag inte försöka lyfta på egen hand utan där ska arbetsredskap användas, säger Tapio Lehto.

Stefan Fougt, huvudskyddsombud på Postnord, tror att projektet kommer ge bra resultat i slutänden – den stora frågan är hur bolaget löser situationen i övergångsperioden. För förändringarna kommer ta lång tid. Något slutdatum för projektet är inte satt.

Projektledaren Lars Persson hade nyligen en dragning om projektet för Sekos representantskap i Postnord.

– De tycker det är jättebra, men att det går alldeles för långsamt.
Läs mer
- Bygger tunnel för reningsverk: ”Jag kan stå och spruta betong i timmar”
  Mitt jobb 2021-11-29T13:30:30
- Stefan gick från frilans till ett fast jobb som tågförare vid 60 – nu slipper han oron
  Arbetsplatsen 2021-11-24T13:36:16
December 01, 2021
14:30
Familjen vill att signalgivaren Nisses död blir väckarklocka för branschen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Nisse dog i en arbetsplatsolycka i Piteå. Nyligen avslutades rättegången. Hans fru och två vuxna barn kräver att branschen förebygger olyckor genom att ligga steget före, istället för att lära sig utav olyckor.
"För det kostar liv, det kostade livet på vår Nisse."

Rättegången mot Nisses arbetsgivare Green Cargo och pappersbruket Smurfit Kappa, som stod åtalade för arbetsmiljöbrott, pågick under fyra dagar i tingsstället i Piteå. Lastbilsföraren som krockade med godståget, misstänks för grovt vållande till annans död. En dom väntas komma i december. 

Familjen har väntat i drygt två år på ett avslut. Rättegången var en del av sorgearbetet och ett sätt att få upprättelse. Att få veta varför deras Nisse omkom.

”Vi vill att Nisse inte omkom förgäves utan att detta får bli en stor väckarklocka för branschen. Ingen ska behöva gå till jobbet och inte komma hem”, skriver familjen i ett mejlbrev till Sekotidningen. 

Han var en väldigt social, snäll och omtänksam familjefar och make.
Familjen om Nisse
Stod på ett trappsteg helt oskyddad
Dödsolyckan skedde en novembermorgon 2019. Klockan var 06.20 när Nisse och hans kollega påbörjade ett växlingsarbete från bangården i Piteå. 

Ett lätt snötäcke låg på marken. Det var gryningsljus, men fortfarande mörkt. Solen skulle gå upp först klockan 07.22. Men det var något Nisse aldrig fick se. 

Både Nisse och hans kollega var utbildade radioloksoperatörer och signalgivare, och turades om att sköta de olika arbetsuppgifterna när de jobbade. Denna morgon skulle de ut på ett rutinuppdrag, något som de gjort flera hundratals gånger genom åren. Båda har varit verksamma i branschen i största delen av sina yrkesliv.

Den här novembermorgonen tog Nisse rollen som signalgivare. Och ställde sig på sista vagnen längst bak, som i detta fall var den främsta vagnen. Han stod på ett trappsteg – helt oskyddad - och höll i en dosa som skickade en signal till kollegan, radioloksoperatören som befann sig i mittersta delen av tågsättet. 
Fotsteg före och efter att Green cargo byggt om för att öka säkerheten. Detta har bolaget gjort efter fyra dödsolyckor. Bild: Green cargo
Signalen skickas så länge godståget backar. Om den upphör ska tåget bromsas. 
Olyckan skedde på en obevakad plankorsning
Godståget bestod av en timmervagn och femton vagnar lastade med returfiber. Klockan 06.22 backades vagnarna in på pappersbruket Smurfit Kappa. 

Samtidigt körde en lastbil med ett släp parallellt med tågspåret. Godståget färdades i motsatt riktning, alltså mot lastbilen. 

Lastbilsföraren, som menar att han inte såg godsvagnarna, bestämde sig för att korsa spåret för att komma till den plats där han skulle tappa sin last med sågspån. 

Det var en obevakad korsning, som varken hade bommar eller ljus- eller ljudsignal. Den var endast märkt med ett så kallat kryssmärke, som varnar för korsning med järnväg. 

Några lampor vid spåret var trasiga – vilket skulle ha åtgärdats någon vecka innan, men inte gjorts av Smurfit Kappa. 
Den omkomne mannens kollega försökte nå honom på radion, men fick inget svar. Därför sprang han fram. Där såg han sin kollegas ben fastklämda mellan vagnen och lastbilen. Bild: Polisen
Olyckan skedde snabbt. Lastbilen och godsvagnarna kolliderade. Då hade klockan slagit 06.24. 

Nisse klämdes till döds. Han blev bara 60 år gammal. 

”Han var en väldigt social, snäll och omtänksam familjefar och make. En stor glädjespridare som gillade att saker hände runt omkring honom. Saknaden är enorm ”, berättar familjen för Sekotidningen. 
Nisse. Green Cargo misstänks för arbetsmiljöbrott
Enligt åtalet har Green Cargo brustit i den undersökning och riskbedömning som bolaget gjort före olyckan. Den uppmärksammade inte risken för olycksfall – med tanke på signalmannens placering, alltså att Nisse stod på ett trappsteg, och att vagnen saknade ljus- eller ljudsignal. 

Eftersom det endast fanns ett kryssmärke vid plankorsningen menar Christer B Jarlås, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, att Smurfit Kappa brustit i sitt arbetsmiljöansvar.  

Olyckan skulle med ”hög grad av sannolikhet” inte ha skett om belysningen inte var trasig, samt om det hade funnits ljus- eller ljudsignaler, vägbom, tågvakt eller liknande, menar han. Lastbilsföraren skulle då ha sett tåget, vilket är något föraren också menar. 
Christer B Jarlås, åklagare vid riksenheten för miljö-och arbetsmiljömål, visar olycksplatsen. Efter dödsolyckan har Smurfit Kappa satt upp bommar, stoppskylt, och ljud- och ljussignal för att göra plankorsningen mer säker. Bild: Salomon Rogberg
Samtliga åtalade parter nekar till brott. 

– Man önskar ibland att någon säger: Vi har brustit i det här, det här skulle aldrig ha hänt. Han skulle inte ha behövt dö här. Men det är alltför sällan det sägs så tyvärr, säger Christer B Jarlås. 
Läs mer
- Green Cargo om dödsolyckan: Har inte brutit mot arbetsmiljölagen
  Nyhet 2021-11-18T19:13:21
- Tre dödsolyckor på Green cargo
  Arbetsmiljö 2021-02-16T10:55:12
November 30, 2021
16:45
Sjömännen Johan och Jesper tog jobb i Norge – de höga lönerna lockade
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Det råder brist på sjömän. Samtidigt är många som jobbat till sjöss arbetslösa. Eller så har de valt att arbeta i grannlandet, som Jesper gjort.
– I Norge får du ordentligt betalt, säger den svenske matrosen.

Svensk sjöfart skriker efter arbetskraft. Det behövs matroser, motormän, befäl och intendenturpersonal, såsom kockar. Men för få utbildar sig till dessa yrken eller söker de lediga jobben.

– Det blir jobbigare för varje år. Alla rederier slåss om samma huvuden. Vi är snart vid en brytpunkt om vi inte löser det här, sa Henrik Cars, vice vd på Destination Gotland, nyligen till Sekotidningen.

Samtidigt finns det 283 arbetslösa sjömän, enligt Arbetsförmedlingen. Däribland många kockar, servitörer, matroser, befäl.

Vad är då anledningen till att det ser ut som det gör? Svenska matroserna Johan och Jesper tror sig veta. Det kan ha att göra med arbetsvillkoren, scheman och de låga lönerna. Även hur rederier har behandlat sin personal under pandemin.
Sjömansjobb i offshorebranschen
I somras fick Johan nog och sökte sig till offshorebranschen i Norge. Han arbetar fyra veckor i taget på ett fartyg som går mellan Stavanger och gas- och oljefältet Ekofisk i Nordsjön. Sedan är han ledig i fyra veckor. Lönen är betydligt högre än den han hade som matros på färjan Stena Saga i Sverige. Dessutom har han mer ledighet i ett sjok.

– Om jag fick leva om mitt liv, så skulle jag ha dragit till Norge efter studenten, säger han när Sekotidningen når honom för en telefonintervju.
Supplyfartyget kör ut containrar med allt som behövs till gas- och oljefältet Ekofisk i Nordsjön. Det kan vara alltifrån tvättade kläder, provianter, borrör, maskindelar. Bild: Privat Svenska och norska löner
- Ingångslönen för en matros på ett fartyg i offshorebranschen, olje- och gasindustrin ute till havs, är cirka 41 000 norska kronor, och den högsta lönenivån ligger 50 800, uppger Norsk Sjømannsforbund.
- I vad som kallas brønnbåtsegmentet (fiskindustribranschen) är ingångslönen 41 000 norska kronor och den högsta lönenivån 50 700.
- Det finns drygt 272 medlemmer i Norsk Sjømannsforbund som är bosatta i Sverige.
- I Sverige är ingångslönen för däckspersonal (jungman, fartygsbefälselev, lättmatros och matros) cirka 21 200 kronor, och efter sju år drygt 26 700. Lönerna varierar något beroende på typ av fartyg, enligt Storsjöavtalet.
- Lite förenklat ligger lägstanivån för däcks-, maskin- och intendenturpersonal på drygt 21 600 kronor, och högsta på 29 000, för de som omfattas av Färjeavtalet.
- Det här gäller om du bor i Sverige med anställningsinkomst från Norge.
Läs mer
Innan Johan begav sig till grannlandet arbetade han i flera år som timmerman och matros, först på Wallenius och sedan Stena Saga. Då arbetade han två veckor till sjöss, för att sedan vara ledig i två veckor.

Under pandemin var Johan en av få personer som fick behålla sin tjänst i samband med att Stena Line sa upp över 500 anställda förra året. Att rederiet gjorde sig av med många sjömän kritiserades hårt av facket Seko sjöfolk. Detta då de allra flesta andra rederier hade valt att hantera krisen genom att permittera sin personal i stället.
Arbetet på Stena Line förändrades
Under ett år låg färjan Stena Saga i Uddevalla, tagen ur trafik. Johan och sju andra fortsatte att gneta vidare ombord.

– Men sedan blev jag förflyttad till Stena Germanica. Då fick jag se vad som hade hänt med Stena Line det sista året. Och det var inget rederi jag ville arbete i längre. Mycket hade blivit sämre, besättningen var ihopsatt från olika båtar. Det var rörigt och jag trivdes inte.
Ett av norska offshorerederiet DOF:s fartyg.
Jesper har också nyligen fått jobb i Norge, fast på Bergen Tankers.

– Du får ordentligt betalt, som en slags kompensation för att du är hemifrån så långa tidsperioder. Vi sjömän offrar mycket, det kan vara att man inte kan fira ens barns födelsedagar eller jul med sin familj. Känslan är att man inte är värd mycket som matros i Sverige. Lönen är låg, vilket gör att folk hellre har jobb i land. Passar det inte så kan man bytas ut mot utländsk arbetskraft.

Även i Norge är det brist på sjömän. Och för Johan och Jesper var det enkelt att få fasta anställningar – det krävdes inga extra behörigheter eller utbildningar. De känner flera andra svenska sjöman som också nyligen fått arbeten i Norge.

– Vi är eftertraktade där. Norrmännen är mer intresserade av att jobba inom fiskeindustrin. Det är där pengarna finns, säger Jesper.
Läs mer
- Efter en svår tid – nu skriker sjöfarten efter personal
  Nyhet 2021-11-09T15:00:45
- Hon jobbade tio år på färjan: En käftsmäll att bli uppsagd
  Arbetsmiljö 2021-09-09T13:25:12
August 26, 2021
12:54
Pojken hoppade framför hennes tåg – de psykiska problemen slog till långt senare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
När en pojke kastade sig framför tåget förändrades livet för lokföraren Nathalie Gustafsson. Men det dröjde tio månader innan problemen kom.
–Det slog slint i huvudet på mig, säger hon.
Läs mer
Forskare: Lokförare behöver mer stöd efter påkörningsolyckor
Tony Gezelius: Lokförare vågar inte berätta hur dåligt de mår

Det var en lördagseftermiddag. Nathalie Gustafsson kom körandes mot Stockholm city. Det var hennes sista tur för dagen.

Jag ser att han står och vaggar lite. Jag får tunnelseende och ser bara honom. Han backar, tar sats och kutar mot plattformskanten.

Men så inträffade nog det värsta som kan hända en lokförare. När hon kom in vid en station såg hon plötsligt en tonåring.
Pojken tog sats och sprang
–Jag ser att han står och vaggar lite. Jag får tunnelseende och ser bara honom. Han backar, tar sats och kutar mot plattformskanten. Jag tutar och drar i nödbromsen. Men hinner inte stanna.

När pojken försvann ur Nathalies synvinkel väntade och lyssnade hon bara.

– Sen hör jag ett duns. Och då vet jag att jag träffat honom. Jag vet inte var han har hamnat, om han är under eller framför. Jag bara väntar på att tåget ska stanna. Sen meddelar jag tågvärden ombord att jag kört på ett barn.

–Han sa: Jag kommer! och sen springer han till mig genom hela tåget.
Glömde bort teorin
Trots att Nathalie fått öva teoretiskt hur hon ska agera i dessa situationer, går inte allt som det ska. Hon slår bland annat larm till tågklareraren istället för att ringa det särskilda telefonnumret för just olyckshändelser.
Läs mer
- Färre lokförare får ersättning efter dödsolyckor på spåren Arbetsmiljö 10 maj 2021
Hon har i dag vissa minnesluckor från stunden efter olyckan, men kommer ihåg en hel del.

– När man dragit i nödbromsen så fälls backspeglarna automatiskt ut. Så nu kan jag inte låta bli att titta i backspegeln och det enda jag ser då är en vit tennissko som ligger på plattformen.

–Jag hann ringa flera personer och berätta vad som hade hänt. Jag pratade med min pappa, som också är lokförare, men kommer inte ihåg vad jag sa. Han berättade efteråt att jag skrek rätt ut vad som hade hänt. Han är lokförare själv och blev väldigt påverkad. Den natten kunde inte han sova för han mindes den första gången han körde på en person.
Behöver något i sig efter chock
När tågvärden kommit fram till Nathalie och frågade han henne om hon vill ha vatten, godis eller något annat.

–Han har varit med förut och vet att jag kommer att hamna i chock och behöver något i mig.

Det är ju ingen som pratar om hur det är senare efter en olycka. Eller att alla tankar och känslor kan komma så långt efteråt.

När vi träffas i en park nära T-centralen i början av juni har Trafiknämnden i region Stockholm dagen innan röstat fram ett beslut om att ta bort alla tågvärdar från pendeltågen och ersätta dem med kameror. Nathalie Gustafsson är djupt besviken på politikerna och arbetsgivaren MTR för att inte se värdet av att ha tågvärdar ombord. Utan sin kollega vid olyckan hade hon inte haft det där stödet hon så väl behövde.

–Han tog hand om resenärerna och informerade dem om vad som hade hänt. Och evakuerade tåget medan jag kunde prata med räddningsledare och polis.
”Det slog slint i huvudet” på Nathalie flera månader efter olyckan Bild: Marc Femenia
Olyckan inträffade i april månad i fjol. Direkt efter påkörningsolyckan tog arbetsgivaren hand om Nathalie och hon togs ur tjänst i fem dagar. Hon fick kamratstöd och företagshälsovården kopplades in. Så brukar det alltid gå till vid den här typen av olyckor.
Läs mer
- Anna körde på en människa: ”Kände mig som en mördare” Nyhet 8 oktober 2019
Viktigt med rätt person vid debriefing
En debriefing gjordes på MTR:s huvudkontor, där Nathalie fick berätta exakt vad som hade hänt. Hon tycker det var viktigt att det skedde så nära inpå. Skönt att få ur sig allt för att kunna gå vidare. Men hade önskat att vissa saker gjorts annorlunda.

–Det är väldigt viktigt att den personen som håller i debriefingen har rätt utbildning och är rätt person för det jobbet, lyhörd och ödmjuk. För så är det inte alltid. När vi var på huvudkontoret efter olyckan gick jag på toaletten. När jag kom ut var ingen där, jag fick gå ensam genom en lång korridor, förbi matsalen, till det rum vi skulle prata. Det var väldigt jobbigt.
Bröt ihop
Efter cirka två veckor efter påkörningen bröt hon ihop. Hon klarade av att passera olycksplatsen en första gång, men när hon skulle göra det igen samma dag gick det inte. Hon träffade en psykolog igen och därefter återgick hon i arbete.

I dag anser Nathalie att arbetsgivaren borde ha kollat hur hon mådde efter ytterligare en tid. För det var inte förrän i februari i år som hennes liv ställdes på ända. Det började närma sig årsdagen av olyckan, vilket triggade igång minnen från olyckan, ångest och dålig sömn.

–Det slog slint i huvudet på mig.

Till en början vågade hon inte berätta för sin chef. Hon var rädd för att förlora sitt säkerhetstillstånd som krävs för att få arbeta som lokförare. Psykisk ohälsa, eller om man får en diagnos kan innebära att man inte får arbeta vidare.
Blev bemött med förståelse
Men efter att kollegor lugnat henne tog Nathalie mod till sig och gick till sin chef. Hon blev bemött med förståelse och erbjöds en psykolog genom företagshälsovården att prata med.

–Det är ju ingen som pratar om hur det är senare efter en olycka. Eller att alla tankar och känslor kan komma så långt efteråt. Och självklart är det olika för alla. Men jag behöver verkligen stöd även nu.

Pojken som kördes på hamnade inte under tåget. Han levde efteråt men fördes med ambulanshelikopter till sjukhus. Nathalie Gustafsson har inte velat efterforska hur det gick med honom.

–Jag vill inte veta ifall det inte gick bra. I mitt huvud lever han och har fått hjälp. För han mådde uppenbarligen dåligt.
12:53
Forskare: Lokförare behöver mer stöd efter påkörningsolyckor
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En del lokförare drabbas svårt efter en påkörningsolycka av sömnproblem, trötthet, depression. Forskare vill att de får ett bättre stöd. –Jag fick fråga själv om mer hjälp. Det var inget som arbetsgivaren erbjöd, säger Nathalie Gustafsson.
12:53
Tony Gezelius: Lokförare vågar inte berätta hur dåligt de mår
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Det är för tyst om psykisk ohälsa bland lokförare i Sverige, tycker lokföraren Tony Gezelius, som arbetat i branschen länge.
August 25, 2021
16:52
Bilist åtalad för misshandel av trafikvakten Anina
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
För snart två år sedan blev trafikvakten Anina Levén slagen och dödshotad av en bilist som hon stoppade vid ett vägbygge. I dag hölls rättegången i Södertörns tingsrätt.

Det var när Anina Levén hösten 2019 jobbade vid ett vägbygge söder om Stockholm som händelsen inträffade. Hon stoppade en bil med en kvinna och en man och bad dem att vända. De vägrade och körde i stället fram emot henne och klev ur bilen. Kvinnan ska enligt åtalet ha slagit Anina Levén i ansiktet flera gånger. Anina har också uppfattat dödshot och att även mannen var hotfull.

Det finns flera vittnen till händelsen, men paret har nekat till att de skulle ha begått något brott. Det är kvinnan som nu är åtalad för misshandel. Rättegången har blivit uppskjuten två gånger på grund av pandemin, men i dag kunde huvudförhandlingen hållas vid Södertörns tingsrätt.

– Vi hoppas naturligtvis på fällande dom så att Anina kan få upprättelse för det hon blivit utsatt för. Jag anser att bevisläget är gott, säger Anousheh Abuhamzeh som är Anina Levéns juridiska ombud.

Dom i målet kommer den 31 augusti.
Läs mer
- Anina blev misshandlad och hotad på jobbet Arbetsmiljö 22 juni 2020
- Anina har svår migrän efter bilistens misshandel Arbetsmiljö 11 mars 2021
August 23, 2021
16:43
Han skriver om järnvägsolyckor: Förr tog man hand om spåren
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Förr i tiden var arbetet på järnvägen enkelt, folk var handlingskraftiga och det krävdes inte så mycket pappersarbete för att röja undan efter en olycka, berättar Kenneth Landgren, som har varit verksam på järnvägen i mer än 50 år.

Kenneth Landgren har levt och andats järnväg länge. Han tycker ånglokskaffe är det godaste.

– Det är en eljest smak, säger han och småler när han berättar om smaken och hur det bryggs.

Kontorsvakt 1965 var det första jobbet Kenneth Landgren hade. Efter det växlingstjänst och sedan lokförare på SJ. Han har arbetat på Green Cargo och Railcare. Nu är han på Gävle Järnvägsmuseum.
”Det finns mycket att lära sig”
Under flera år har han också ägnat tid åt att skriva om järnvägen, bland annat om järnvägsolyckor i Sverige genom tiderna.

– Det finns mycket att lära sig från det som har hänt. Men ansvariga för järnvägen har svårt att titta i backspegeln. Det är det som är det tragiska. För det är av misstagen man ska lära sig och få någon rätsida på det hela.

Vanligtvis är Kenneth Landgren under dagarna i stationshuset i Långsele, väster om Sollefteå. Där har han ett arbetsrum för skriverierna, med utsikt över tågspåren. Det är ett gult trähus med anor från 1886.
Får följa det drabbade tåget
Men det är inte där vi träffas. I dag är han i arkivet på Gävle järnvägsmuseum, i ett rum med höga hyllor fyllda med tågtidtabeller. Här finner han viktiga pusselbitar, uppgifter till hans nya bok i serien Olyckshändelser och missöden vid Sveriges järnvägar.

1915 grundades Sveriges nationella museum för järnvägshistoria i Stockholm. 1970 flyttade det till Gävle. På bilen är Kenneth Landgren i arkivet, där bland annat tågtidtabeller finns sparade. Bild:
Pernilla Wahlman.
– Det är rätt mycket jobb med det här. Jag vill ge en fullständig bild utav det hela. Att man kan följa det drabbade tåget, varifrån det utgick och vart det skulle.

Hans första bok täcker 1863-1899, den andra 1900-1917 och den tredje 1918-1939.

Det är många olyckor som skett. Tidigt insåg han att det inte går att skriva om alla. Men vissa går vill han ägna lite extra utrymme åt. Till exempel Sandsjöolyckan 1864 då sju resenärer omkom och flera andra skadades. En lokförare dömdes till straffarbete för att ha orsakat olyckan.

Det var den första olyckan som ledde till en juridisk process.

De flesta andra olyckorna var urspårningar och sammanstötningar.

Den andra boken spänner över en tid då tågtrafiken på landets järnvägar ökade alltmer och spår byggdes ut. Särskilt under första världskriget. En del olyckor orsakades av naturkrafter, den mänskliga faktorn eller tekniska fel på järnvägen eller materielen.
Ett slags deckararbete bakom
Kenneths tredje bok tar fasta på att det under den här perioden främst var sammanstötningar mellan tåg, som ofta orsakats av otydliga ordrar och därmed missförstånd hos järnvägspersonalen.

Det är ett slags deckararbete bakom böckerna.
På Gävle museum finns ett lokomotiv, prins August som tillverkades 1856–1872, som liknar tåget på affischen. Bild: Pernilla Wahlman.
– Jag har en enorm bildsamling. Ibland får jag unika bilder som aldrig tidigare publicerats av folk jag kommit i kontakt med. Och ibland vet man inget om bilden. Då får jag kolla vilken årstid det är, vilken trakt kan det tänkas vara, och till slut lyckas jag bena ut det. Man får en tidsbegränsning. Med hjälp av tidningar så kan man leta efter vad som har hänt.
Underhåll och röjning var bättre förr
Kanske är det ren nostalgi han ger uttryck för, alltså för en enkelhet som fanns förr, som inte finns nu på järnvägen. Men han tycker ändå att ansvariga bör ta lärdom av vissa saker som enligt honom fungerade bättre förr. Till exempel underhåll av järnvägen och röjning efter olyckor.

–Det var inte bara en massa papper. Man fick följa med och lära sig alla möjliga saker. Det är inte bara att sitta och köra tåg. Man visste hur allting var utbyggt på järnvägen.

–Jag har kört tåg i 44 år och rent generellt så har spåren på många linjer inte varit sämre än på länge. Det är inte bra. Istället för att åtgärda problemen sätter man ner hastigheten. Sen låter man det vara. Det är ett väldigt allvarligt tecken. Det går ju snart att åka snabbare på landsväg.

–Förr när en glödlampa skulle bytas efter tiotusen timmar så gjorde man det. Oavsett om den brann eller inte. I dag ska den slockna först och trafiken ska stå still innan den byts.
Kenneth Landgren framför Statens Järnvägar, SJ Cc-ångloket 404, som tillverkades 1892.
Bild: Pernilla Wahlman.
Ett problem är att röjningsarbeten tar längre tid i dag än de gjorde på SJ:s tider, menar Kenneth Landgren. Han pekar på ett ganska färskt exempel där ett träd hamnade över en kontaktledning mellan Ånge och Sundsvall.

–Det tog 1,5 dygn för att få igång trafiken – för en sån enkel grej. Det skulle aldrig ha hänt förr. Knäckte du en stolpe fanns det provisoriska att sätta upp.
Saknas beredskap
Kenneth Landgren anser att det var helt fel av Sverige att göra sig av med sina kranvagnar, som används vid bärgning av urspårade tåg och vid byte av broar. Det tar för lång tid med mobilkranar, enligt honom.

– Det här med röjning vill jag att man ska lära sig från hur man gjorde förr. Vi hade fyra en gång i tiden. Tyskarna har kranvagnar i dag som kan gå i 100 kilometer i timmen. Man måste bli snabbare på att röja upp och vara på hugget när det händer olyckor. Med en omledningsplan av trafiken, man ska inte behöva sätta sig ner och planera när det hänt något. Då blir det samma sak som med pandemin. Ansvariga hade ingen beredskap för fem öre. Så kan man inte hålla på. Samhället är så annorlunda från hur det var förr. Men då hade man bättre resurser och möjligheter.
12:04
Kan Nooshi väcka S ur dvalan?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En ny Tage Erlander behövs för att reda upp i eländet och väcka S ur dvalan. Någon lika bra som Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar. Någon som kan lyssna på och agera för vanliga arbetare. Det hoppas insändarskribenten.

Sommaren börjar vinka för avsked. Den liksom ställer sig i en gard mot höstens regn och rusk. Havsvattnet är grönt av alger och luktar värre en den värsta skunk.

Som pensionär har jag det skönt här ute vid havsbandet, gömd mellan vatten, kobbar och vackra träd. Pensionen räcker till välmående tack vare ett väldigt billigt boende.

Värre kan det bli för er som är yngre och är tvungna att knega mycket och länge, för att få ihop till hyra och mat. När ni blir gamla skall ni börja leva av en pension som kanske inte ens räcker till gröten.

Önskan är ju att bostäder för vanligt arbetande folk har byggts i massor så ni slipper sova på gatan.

Pengarnas makt gör även röda fanans folk knäppa i roten.

Det märks ju nu tydligt att vårt största så kallade arbetarparti ligger i djup dvala sedan länge. Statsministern som ser så rar och vänlig ut har nog andra tankar i skallen än att se till att vi alla mår bra.

Vänstern har fått en ledare som törs agera på ett starkt sätt. Kanske hon kan få resten av den röda fanans folk att vakna upp så att även dessa börjar göra rätt för sina höga löner.

Det känns liksom i kroppen att vi, det vanliga folket, kommer att få det sämre och sämre. Pengarnas makt gör även röda fanans folk knäppa i roten. Att kämpa för den stora massan tillhör numera det förgångna.

låt er inte luras av borgarnas välsmorda tungor

Statsministern och hans närmaste regeringsmedhjälpare måste bort, det är ett faktum. Nästa val blir avgörande för många år framåt. Borgarpartiernas tankar känner vi till sedan gammalt, låt er inte luras av deras välsmorda tungor.

Den ende ledande politiker som pratar för det vanliga folket är vänsterns nya ledare Nooshi Dadgostar, men alla låter ju bra och trevliga i början, så man vet ju aldrig. Helt klart är ju att nu måste vi se till att det blir en vändning annars är det rökt för lång tid framöver.

Jag undrar vad Tage Erlander skulle säga om situationen i dagens svenska politik? Kanske man ska knalla över till hans grav där borta vid Ransäters kyrka för att se om jorden skakar där han nu ligger, bunden i röd ilska och vilt benägen att komma upp ur graven för att reda ut eländet i vårt röriga land.

Insändaren skrevs innan Stefan Löfven meddelade sin avgång.

Stolt arbetare
August 19, 2021
16:07
Arbetsmiljöverket går vidare med kisspauserna på Pågatåg
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Arbetsmiljöverket ger sig inte om kisspauserna på Pågatåg. Myndigheten överklagar Kammarrättens dom till Högsta Förvaltningsdomstolen.
–Vi är glada, säger Ola Brunnström, huvudskyddsombud.

Först måste dock domstolen ge prövningstillstånd, vilket kan dröja upp till sex månader.
Dom i Kammarrätten i somras
–Det är bra att Arbetsmiljöverket tar frågan vidare. Vi är kritiska till att Kammarrätten i sin dom satte en prislapp på kisspauserna. Att de skulle vara för dyra för arbetsgivaren, säger Ola Brunnström, huvudskyddsombud på Pågatåg.

Det var i somras som Kammarrätten upphävde Arbetsmiljöverkets beslut att anställda på Pågatåg ska ha rätt till minst tio minuters kisspaus på personaltoalett efter 2,5 timmar.

En enig domstol ansåg dels att det är tveksamt om Arbetsmiljöverket har juridiskt stöd för beslutet, dels att verkets utredning inte visar att det föreligger risk för ohälsa hos de anställda om de inte får kisspauserna.

Kammarrätten i Göteborg ansåg att Arbetsmiljöverkets beslut innebär att större olägenheterna för arbetsgivaren Arriva än fördelar för personalen. Kostnaden blir för stor.
Krav som skyddsombuden drivit sen 2018
Det är fel utgångspunkt menar Arbetsmiljöverket i sin överklagan. Verket anser att möjligheten att gå på toaletten är en förutsättning för att inte drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa och att det ska väga tyngre i en bedömning.

Skyddsombuden på Pågatåg har drivit kravet på kisspauser sedan hösten 2018. Kravet var en paus i schemat efter 2,5 timme, som Arriva sa nej till. Arriva har ett förslag på paus efter 3,5 timmar och menar att fler pauser skulle kosta för mycket.

–De har räknat att det ska kosta 15 tjänster. Det är ingen stor kostnad, säger Ola Brunnström.

Skyddsombuden vände sig till Arbetsmiljöverket för att få hjälp.
Dom kan bli vägledande
Verket riktade krav på Arriva att det inte fick gå mer än 2,5 timme mellan toalettbesök. Och att pausen ska vara minst tio minuter.

Arriva valde att ta strid och överklagade till förvaltningsrätten, som gick på Arbetsmiljöverkets linje. Arriva överklagade än en gång, nu till Kammarrätten som alltså upphävde Arbetsmiljöverkets beslut. Nu kan alltså skyddsombudens krav slutligen avgöras i Högsta Förvaltningsdomstolen. Och eventuellt bli vägledande för hela spårbranschen.
Läs mer
- Krav på kisspauser upphävt av domstol Arbetsmiljö 23 juni 2021
14:48
Toalett-besök för dig i Sekos branscher – det här gäller
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Alla behöver gå på toaletten. Även under arbetsdagen. Det kan tyckas självklart, men är ändå ett problem för många anställda. Det här gäller i några av Sekos branscher.
August 17, 2021
11:53
Viktig facklig seger – miljoner till kundvärdar på Pågatåg
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Sommarens uppgörelse om Pågatåg mellan Seko och Arriva innebär bland annat att företaget betalat ut 4 miljoner kronor i kompensation till 160 medlemmar. Enligt Seko innebär överenskommelsen att arbetsgivare i framtiden inte kan krångla sig ur lokala avtal.

Pengarna har betalats ut och fördelats av Seko efter principen att den som förlorat mest, får den största kompensationen.

–Vi har tillämpat en lönebortfallsprincip, säger ombudsman Thomas Gorin Weijmer.

Uppgörelsen med Arriva gör att Seko drar tillbaka två tvister från Arbetsdomstolen som rör Pågatåg.
Läs mer
- Seko drar tillbaka tvister om Pågatåg Nyhet 11 augusti 2021
Thomas Gorin Weijmer ser hela processen med Arriva som en styrkedemonstration för facket.

–Vi har visat vår styrka och stått emot från det att bolaget började bryta mot det lokala avtalet när de tog över trafiken 2018 – för att sedan vägra teckna nytt lokalt avtal – fram till dess att frågorna reglerades i samband med avtalsrörelsen, säger han.
Avtalsrörelsen löste lönetvisten
Uppgörelsen tycker han är en bra lösning på en mångårig konflikt och tvistefråga.

–När jag började som ombudsman fanns få tvister med företaget. De senaste åren har vi haft många, det bör vara slut med det nu.

När Arriva Sverige tog över trafiken 2018 hävdade företaget att det lokala avtalet på Pågatåg inte längre gällde. I stället skulle branschavtalet användas. Något som Seko vägrade acceptera.

Avtalsrörelsen 2020 kom Seko och Tågföretagen överens om lönerna för kundvärdarna i en särskild bilaga till det centrala avtalet. Det ändrade förutsättningarna och i somras tecknades ett nytt lokalt avtal för Pågatåg.
Nytt avtal från september
Där är parterna nu. Det nya avtalet innehåller en del nya regler, som höjt tidsförskjutningstillägg och längre arbetstid på helger, från 10 till 11 timmar.

–En del är bättre för arbetsgivaren, annat är bättre får våra medlemmar, säger Thomas Gorin Weijmer.

Han menar att överenskommelsen innebär att företag som tar över trafiken i upphandling och som försöker krångla sig ur sitt lokala avtal på samma sätt som Arriva inte kommer att lyckas.

–Vi kommer att sätta villkoren centralt i stället. Precis som vi gjorde med Pågatåg. Det vet arbetsgivarna om och det kommer avskräcka från ett motsvarande beteende i framtiden.

Det nya avtalet på Pågatåg gäller från september i år.
Tvister i Arbetsdomstolen som Seko återkallar
- Löner till kundvärdar. När Arriva tog över verksamheten 2018 införde bolaget nya tjänster som kundvärdar med kraftigt sänkta löner. Arriva menade att det lokala avtalet inte gällde, utan lutade sig mot branschavtalet. Seko protesterade. Frågan om det lokala avtalets giltighet skulle prövas i Arbetsdomstolen, men efter förlikningen i somras är parterna överens.
- Arbetstider. I det tidigare lokala avtalet fanns en regel om att den som börjar jobba före 05 inte får arbeta mer än sex timmar inklusive paus. Seko har tvistat med Arriva om huruvida det lokala avtalets regler ska gälla. I det nya lokala avtalet är parterna överens om en så kallad ”mrogontrappa” där den som börjar före 04:30 arbetar maxsex timmar.
Läs mer
August 16, 2021
16:44
Säkerhetsdirektören: Förhandlarna gjorde ett bra jobb
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Kriminalvårdens egna förhandlare lyckades lösa gisslansituationen i somras och det är t f säkerhetsdirektör Maria Lindström mycket glad för.
16:43
Elin togs som gisslan av dömda mördare: ”Jag blev väldigt rädd”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Först blev hon väldigt rädd, visste ju inte vad som väntade. Kriminalvårdaren Elin berättar för Sekotidningen om dramat på Hällbyanstalten när hon och en kollega hölls som gisslan av två intagna, båda dömda för mord. En av de intagna ska enligt uppgift tidigare ha gjort ett försök att ta gisslan på en annan anstalt.
August 11, 2021
13:35
Seko drar tillbaka tvister om Pågatåg
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Seko har gjort upp med Arriva Sverige om de lokala villkoren på Pågatåg. Uppgörelsen innebär att Seko återkallar två tvister från Arbetsdomstolen.

Seko och Arriva är även överens om ett lokalt kollektivavtal för Pågatåg. Det lokala avtalets vara eller icke-vara har varit en av konfliktpunkterna mellan parterna ända sedan Arriva Sverige tog över trafiken 2018. Arriva kör Pågatåg på uppdrag av Skånetrafiken.
Ekonomisk kompensation
De båda tvisterna i Arbetsdomstolen, som Seko väljer att återkalla, handlar dels om schemaläggning på tidiga morgnar, dels införandet av nya tjänster som kundvärdar. Sekos krav har varit att den som börjar sitt arbete före 05 på morgonen inte ska arbeta mer än sex timmar, inklusive paus. Såsom det, enligt Sekos tolkning, stod i det lokala avtal som gällde när Arriva Sverige tog över trafiken 2018. (Se faktaruta om det nya avtalets innehåll.)

Tvisten om införandet av kundvärdar har framför allt rört deras löner, som blev betydligt lägre än tågvärdarnas. I det senaste centrala avtalet höjdes kundvärdarnas löner och Seko har därefter krävt retroaktiv kompensation.

Uppgörelsen mellan Seko och Arriva, som är en förlikning, gav Sekos medlemmar en ekonomisk kompensation. Den har, enligt uppgift, betalats ut som ett engångsbelopp till Sekos medlemmar i samband med årets julilön.
Förbättrade relationer
–Det känns bra att vi efter många års kamp nu har nått en uppgörelse som innebär att våra medlemmar blir rättvist kompenserade samtidigt som vi tar viktiga steg mot en fungerande relation med arbetsgivaren, säger Thomas Gorin Weijmer, ombudsman i en kommentar på Sekos hemsida.

Även Arriva lyfter fram att uppgörelsen förbättrar relationerna mellan fack och arbetsgivare.

–Vi vill ha goda relationer till de lokala klubbarna och nu kan vi arbeta tillsammans för att möte framtiden på Pågatåg. Gammalt ska vara gammalt, säger Haris Habul, chef för division tåg, till Sekotidningen.
Ingen hyvling
Enligt Arriva bygger uppgörelsen på det gamla lokala avtalet med några förändringar, såsom höjda tidsförskjutningstillägg samt en timme längre arbetstid på helgerna, jämfört med vardagar.

Arriva uppger också att det inte längre är aktuellt med omreglering av arbetstid. Det vill säga ingen mer hyvling av tjänster.
Tidiga turer i det nya avtalet
Enligt det nya avtalet gäller en så kallad morgontrappa. En tjänstgöring som börjar före 04:30 får vara max sex timmar. En som börjar efter 04:30 och fram till 05:30 är max åtta timmar. Efter 05:30 gäller max tio timmar, eller 11 timmar om det är helg. Källa: Arriva
Läs mer Läs mer
- Kundvärdars löner prövas i AD Nyhet 8 maj 2019
- Arriva om spåravtalet: Vi är överkörda Avtal 2020 10 december 2020
July 02, 2021
14:33
Indragna pendeltågsvärdar – katastrof för personer med funktionsnedsättning
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Trafiknämndens beslut om indragna pendeltågsvärdar får konsekvenser som leder till oöverstigliga hinder för resandet för personer med funktionsnedsättning.

Region Stockholm har ett samverkansavtal med våra organisationer som innebär att alla beslut som får påverkan för våra medlemmar ska processas med oss i samverkan i ett tidigt skede. Vi har i vanliga fall en väl fungerande samverkan med regelbunda möten på jämlika villkor. Det är med stor förvåning och bestörtning vi noterar att samverkan rörande denna fråga inte har skett.

Beslutet

Beslutet innebär att personer med funktionsnedsättningar nu hindras i sitt resande. Det kan handla om hjälp med att lägga ut en ramp vid på- och avstigning på pendeltåget. Att kunna kommunicera med en tågvärd om det är svårt att tolka information eller att identifiera stationer, att ha nedsatt syn- och hörsel eller att ha en intellektuell funktionsnedsättning. Det handlar även om akuta sjukdomstillstånd som epileptiska anfall eller insulinchock. Detta kan inte en övervakningskamera ersätta.

Att resa spontant försvinner då ramper måste bokas i förväg.

Det kommer att innebära en ökad kostnad för regionen då dessa resenärer nu blir hänvisade till den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst).

Att resa fritt

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast att personer med funktionsnedsättning Artikel 9 och Artikel 20 (antagen 2009) har samma rätt att resa som alla andra.

Att kunna resa självständigt, med spontanitet på lika villkor som alla andra är en central fråga för våra medlemmar i funktionshindersorganisationerna.

Att resa tryggt och säkert

Med en konsekvensanalys hade ett annat beslut fattats. En kamera kan inte ersätta en mänsklig insats. En kamera kan inte lägga ut en ramp eller berätta för resenärerna hur många stationer det är kvar. Flera grupper påverkas, till exempel unga med lättare intellektuell funktionsnedsättning som hindras till ett liv i självständighet, på grund av ett otryggt resande.

Det är ofta långt mellan pendeltågsstaionerna och det kan kännas otryggt och osäkert i vagnen. Tågvärdarna fyller en viktig funktion. Att kunna resa tryggt och säkert är en mänsklig rättighet.
Gör om gör rätt!

Karin Hjalmarsson Ordförande Synskadades Riksförbund SRF Stockholm Gotland
Jaan Kaur Ordförande DHR Stockholms läns distrikt
Annika Hässler Ordförande Funktionsrätt Stockholms län
June 24, 2021
11:46
Bantekniker omkom – Strukton rail riskerar åtal
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
En bantekniker i 40-årsåldern omkom när han kördes på av ett MTR-pendeltåg. Strukton rail har inte följt arbetsmiljölagen, menar Arbetsmiljöverket som vill se att ett åtal väcks.

Dödsolyckan skedde i samband med att Strukton rail utförde ett underhållsarbete nattetid i februari förra året.

Arbetsmiljöverkets utredning om dödsolyckan pekar på att arbetsgivaren, Trafikverket, samt en underentreprenör till verket, inte följt arbetsmiljölagen.

Jag kommer att gå igenom Arbetsmiljöverkets utredning och se om den påverkar mitt tidigare beslut på något sätt
Gunnar Jonasson, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Skyddsansvariga har inte ”fullgjort sina skyldigheter”, står det i åtalsanmälan till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Vad exakt som menas är sekretessbelagt, då det råder förundersökningssekretess.

Det är först om åtal väcks som utredningen och anmälan i sin helhet blir en offentlig handling.
Brister i planering för vistelse i spår
Enligt uppgift till Sekotidningen har det brustit i planeringen av vistelse i spår vid olyckan, och de olika skydd man kan använda sig av för att inte tågtrafik ska gå på spåret där arbete utförs, till exempel A, D, E, S-skydd. Trafikverket är ansvarig på så sätt att myndigheten upphandlat trafikledning och spårunderhåll vid olyckstillfället.

– Urvalet av vilka skydd som ska användas görs på lite olika nivåer, det är här det inte riktigt har fungerat, säger en person med insyn i utredningen.

Arbetsmiljöverket har inte utrett skuldfrågan närmare.

”Vi överlämnar ärendet för prövning huruvida någon har gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet ha åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen ålegat denne till förebyggande av ohälsa eller olycksfall”, skriver Arbetsmiljöverket i anmälan.
Förundersökning kan återupptas
Åklagare har tidigare beslutat att inte väcka åtal och istället lägga ner förundersökningen. Men har sagt att ett nytt beslut ska tas när åtalsanmälan och utredningen från Arbetsmiljöverket lämnas över till honom.

– Nu har den kommit in och den är på flera hundra sidor. Jag kommer att gå igenom den och se om den påverkar mitt tidigare beslut på något sätt. Antingen återupptas förundersökningen eller inte, säger Gunnar Jonasson.

Kan du säga på vilket sätt skyddsansvariga inte fullgjort sina skyldigheter?

– Arbetsmiljöverket nämner tre parter och har synpunkter på deras agerande. Vi ser samma bild, både Arbetsmiljöverket och jag, men det jag måste kunna bevisa är att även om det brister i olika former – att man inte skulle ha följt någon föreskrift eller agerat felaktigt – att olyckan inte skulle ha hänt om arbetsgivaren hade agerat på ett annat sätt. Det är då jag kan lägga dem till last för arbetsmiljöbrott.
Läs mer
- Inget åtal efter dödsolyckan på Strukton rail Nyhet 1 juni 2021
- Bantekniker död i olycka Nyhet 28 februari 2020
June 23, 2021
15:44
Krav på kisspauser upphävt av domstol
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Kammarrätten upphäver Arbetsmiljöverkets beslut att anställda på Pågatåg ska ha rätt till minst tio minuters kisspaus på personaltoalett efter 2,5 timmar. –Vi är ledsna och uppgivna. Det är deppigt, säger Ola Brunnström, huvudskyddsombud på Pågatåg.

En enig domstol anser dels att det är tveksamt om Arbetsmiljöverket har juridiskt stöd för beslutet, dels att verkets utredning inte visar att det föreligger risk för ohälsa hos de anställda om de inte får kisspauserna.

I sitt pressmeddelande skriver Kammarrätten i Göteborg även att Arbetsmiljöverkets beslut innebär att olägenheterna för arbetsgivaren Arriva är större än de fördelar det kan ha för personalen.
”Tragiskt resonemang”
–Resonemanget är tragiskt. Man hänvisar till proportionalitetsprincipen och att det kommer att kosta företaget för mycket pengar och orsaka olägenhet. Det känns småkaktigt, säger Ola Brunnström.

Arrivas kommunikationschef Christer Ekelund är nöjd med domen och uppger för SVT nyheter att 80 procent av turerna är schemalagda så som Arbetsmiljöverket vill att de ska vara.

·Det stämmer inte, säger Ola Brunnström. Vi har hela tiden räknat på olika sätt. Vi menar att de långa turerna som vi ville ha bort finns kvar. Inte fem timmar så ofta, men mellan 3 och 4 timmar, och det är för lång tid.

Viktigt för personalen och skyddsombuden har varit att de ska kunna gå på en personaltoalett och inte hänvisas till kundtoaletterna. De är ofta smutsiga eller ur funktion. Det tar inte domstolen någon hänsyn till.

–Vi har skickat in mängder av material, bilder och dokument, men det har inte hjälpt, säger Ola.

Skyddsombuden på Pågatåg har drivit kravet på kisspauser sedan hösten 2018. Då vände de sig till Arbetsmiljöverket för att få hjälp.

Verket riktade krav på att det inte fick gå mer än 2,5 timme mellan toalettbesök. Och att pausen ska vara minst tio minuter.
Arriva valde att ta strid
Arriva valde att ta strid och frågan hamnade i förvaltningsrätten, som gick på Arbetsmiljöverkets linje. Arriva överklagade än en gång, nu till Kammarrätten som alltså upphävt Arbetsmiljöverkets beslut.

Det finns ytterligare en nivå, Högsta förvaltningsdomstolen, som Arbetsmiljöverket kan överklaga till. Det är ovisst i dagsläget.

Till grund för sitt beslut har Arbetsmiljöverket bland mycket annat haft en tidigare dom som rör busschaufförers rätt till toalettpaus. Domen slog fast att bussförare i linjetrafik ska ha ett schema som gör att föraren får en paus efter två och en halv timmars körning.
Bussbranschen framgångsrik
Pauser skulle enligt beslutet normalt förläggas på så sätt att det fanns tillgång till toalett och vara så pass långa, i allmänhet minst tio minuter, att det fanns tid att gå på toaletten. Domen har varit vägledande för bussbranschen.
Läs mer
- Kisspauser kan bli praxis – Arrivas överklagan går vidare Arbetsmiljö 22 april 2021
June 22, 2021
16:43
Överfullt i Kriminalvården – ändå står nybygge stilla
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
För två år sedan uppgav Tidaholmsanstalten i Sekotidningen att en tillbyggnad med 100 platser skulle stå klar 2021. Ännu har inte spaden satts i marken. –Mycket märkligt, allt är klart för byggstart, säger Sekos Kriminalvårds ordförande Christer Hallqvist.

Tidaholms chef Magnus Östlund säger att det egentligen inte finns några hinder att börja bygga. Han tror att det dröjer för att projektet är komplicerat med många inblandade.

–Vi ska bygga för 50 år framåt och det måste bli bra, säger han.
Första beslutet togs 2016
Magnus Östlund hoppas att de första nya platserna för intagna ska stå klara 2024. Så sent som i februari i år fattades ett beslut om fler nya platser, målet är nu 250. Första beslutet att bygga ut Tidaholm togs 2016.

Behovet av nya platser inom Kriminalvården har varit akut i flera år och läget är fortsatt ansträngt. Både på häkten och anstalter. Bara anstalter med lägst säkerhetsklass har normalt beläggning. Häktena har i genomsnitt över 100 procents beläggning – med beredskapsplatserna inräknade.

Under den senaste tiden har Polisens stora tillslag mot olika kriminella miljöer ökat trycket ytterligare. Flera hundra personer har häktats samtidigt.
Hårt tryck på häktesplatser
Det gör att bland andra Tidaholm efter sommaren omvandlar 40 av sina 160 platser till häkte. Ännu färre anstaltsplatser alltså på Tidaholm.

–Trycket på häktesplatser är ännu större. Det dröjer innan de som häktas nu ska ut på anstalter, säger Magnus Östlund.

Det kommer att bli fullt under sommaren. Det blir inte den luft i systemet som det brukar vara.
Josip Jovasevic, Seko Kriminalvård

Nyligen beslutade Kriminalvården att 11 moduler ska placeras ut på anstalter runt om i landet. Dessa och andra insatser ska ge sammanlagt cirka 500 nya platser, enligt uppgift till Sekotidningen.

Seko bekräftar att trycket på häktena är hårt och i sommar betyder det att den luft som brukar finnas i systemet – när polisen är mindre aktiv på grund av ledigheter – inte uppstår.
Kritik från regeringen
–Det kommer att bli fullt, precis som förra året. Det sliter på personalen och risken ökar för hot och våld, säger Sekos Josip Jovasevic.

Två nya anstalter planeras i Trelleborg och Kalmar, men det är oklart om kommunerna ännu fattat alla nödvändiga beslut.

–Det kommer att ta tid innan allt står färdigbyggt, säger Christer Hallqvist.

Så sent som förra hösten kritiserade justitieminister Morgan Johansson i en intervju i Sekotidningen den långsamma utbyggnadstakten.

Sekotidningen har sökt Kriminalvården och Specialfastigheter för en kommentar och både har senare svarat att tiden för när spaden ska sättas i marken för Tidaholm ”håller på att tas fram”. Trelleborgs och Kalmar kommuner ska anta deltaljplaner under hösten 2021.
Läs mer
- Kriminalvården får kritik för långsam utbyggnad Kriminalvård 8 oktober 2020
June 10, 2021
17:26
Det är för få krigare i facket
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Lasse Evertson är den stolta arbetaren som tyckte att det var skönt att sluta arbeta. Han är filosofen på en stubbe i skogen, med förkärlek för trimmade bilmotorer och snabba båtar. Och han tycker att fack och arbetare måste skärpa sig.

Det är en person med många sidor som vi snart ska träffa i huset där han bor med sin fru. Och att vi hamnat där beror nog mest på nyfikenhet. Sekotidningens läsare känner kanske Lasse som insändarskribent, under sitt eget namn eller som ”Stolt arbetare”.

Vi på redaktionen kände honom inte heller mer än så, men började undra vem han är, mannen som med stora ord ställer politiker i skamvrån och kräver mer engagemang av fack och av jobbare.

En lite gråtrist majmåndag åker därför Sekotidningen till Årsta havsbad . Där bor Lasse och Britt-Marie i huset han byggt med egna händer för snart 20 år sedan, det fjärde han byggt. Årsta havsbad är smala krokiga vägar och hus i olika färger och former, utkastade i det kuperade landskapet. Det är nära till vattnet men långt till stadsplanekontoret. En omgivning som nog passar mannen vi snart ska träffa.

När fotograf Pernille Tofte parkerat bakom den tvåsitsiga sportbilen kliver vi ur och hälsar på Lasse med armbågarna. Vi tittar lite nyfiket på varandra innan vi tar plats på terrassen bakom huset. Först är det bara Talgoxen som hörs. Sedan börjar Lasse Evertson att berätta.
Kan inte ens hålla en hammare
– Jag började som lärling på byggen när jag var 15. Jag fick lära mig hyfs och hänsyn. Det var den bästa utbildningen, även om man kunde få en hurring när något gått fel.

– De sista åren jobbade jag på vägsidan åt Skanska. Nu är det tio år sedan jag slutade. Jag var bara 63 men händerna var förstörda av vibrerande verktyg och det gick inte att fortsätta. Nu kan jag inte ens hålla i en hammare. Men det var bra att jag fick full ersättning fram till jag fyllde 65. Facket hjälpte mig att få det jag hade rätt till. Det här med facket är jävligt bra.
Bild: Pernille Tofte
Det var inte med tungt hjärta som Lasse gick hem från jobbet för sista gången. Han säger att han egentligen inte gillat så mycket att jobba. Det var inte hans dröm, men det fanns inget alternativ.

– Men kanske, om jag inte haft familj, funderar han.

– Nu kan jag gå i skogen på dagarna, få vara ifred och sitta på en stubbe, se på djuren och filosofera. Förut var det jobbet hela dagarna och sen hem och göra det och det och det.

Lasse berättar att han har börjat skriva och inte bara insändare, vid sidan av att renovera motorer, båtar och bilar. Bland annat har han skrivit om sin uppväxt.
Snäll när han var nykter
Alla har vi en förhistoria, för Lasses del består den av arbetare ändå från 1600-talet, de flesta var bergsmän och många byggjobbare. Den bakgrunden är viktig för Lasse, som kallar sig Stolt arbetare.

– Men farsan var inte arbetare, han blev arkitekt, konstnär och var lärare på Konstfack. Han var en proper karl och han spöade morsan något fruktansvärt. Han var alkoholist, drack på onsdagar, lördagar och söndagar och då slog han.

– Jag kunde vakna på natten och höra och då när jag gick upp låg ofta morsan sönderslagen på golvet. Då sa jag till farsan att gå och lägg dig och det gjorde han, lydde som en hund. Konstigt egentligen. Men mig och brorsan slog han aldrig och när han var nykter var han snäll, klappade oss på huvudet. Så växte jag upp. Det var skönt att komma hemifrån.

– Jag var i Almedalen för några år sedan och berättade om det här för olika höga herrar på ett seminarium. Då var det en fotograf som sprang ut och grät.

– Morsan var snäll. Hon berättade ofta sagor för oss. Hon hade drömmarna i sig som jag, var nog lite bohem som jag. Men hon anmälde aldrig farsan, nej det gjorde hon inte.
Stolt arbetare
Det fanns ett andningshål i tillvaron. Alla lov tillbringade Lasse i Roslagen hos sin moster och morbror.

– Deras granne var en gammal bondgubbe. Jag fick åka häst med honom, det var min dröm. Den gubben blev min pappa. Anders hette han, kom från Dalarna.

Jag var ofta med gubben och han lärde mig mycket. När vi var uppe och slog hö på vretarna berättade han för mig om djur och livet förr och när han var i USA på 20-talet. Det var en bra skola för mig

Det är ingen slump att en roslagsflagga vajar på altanräcket.

Lasse säger att det var hans uppväxt som gjorde att han tycker så illa om orättvisor och tycker att det är så viktigt med kärlek. Alkohol dricker han nästan aldrig.
I verkstaden. ”Tre till fyra motorer brukar jag renovera under en vinter.” Bild: Pernille Tofte
Vi kommer in på det här med att vara stolt arbetare. För Lasse handlar det om många olika delar. En är stoltheten över tidigare släktled av arbetare, vanligt folk. En del är det han själv åstadkommit, ett bra liv för sig och sin familj. Trots barndomen. Det var hårt och slitigt de närmare 50 år han fick på byggen och vägjobb. Men han gjorde sin tid (med sammanlagt en (1) sjukdag), och det föder också stolthet.

– Jag är en stolt människa och har klarat livet utan skolor, även om man ibland var fattig som en kyrkråtta. Därför törs jag uttrycka mig, därför har jag aldrig tvekat att säga eller skriva det jag tycker.

Allt detta hindrar inte Lasse att känna stor stolthet över sönerna, två akademiker med bra jobb. En i Sverige och en i USA.

– Jag var nog en dålig, men snäll pappa. Var ju borta mycket. Det är kvinnorna som har det värst, sätta mat på bordet, tvätta, ta hand om barnen. Man tänker nog inte på det. Jag träffade min fru för 53 år sedan, vi hade växt upp på samma gata i Bandhagen. Vi är fortfarande lika kära.

Eftersom de hade en son som pluggade i USA bestämde sig Lasse och Britt-Marie att åka dit. Det blev ett år med arbete på en ranch i Tennessee.

Där ser man verkligen klasskillnaderna. Det är så att jag ryser när jag tänker på det. Det var lite som i den där filmen där dom spelar banjo, Den sista färden.

Vi behöver en landsfader, som Erlander.

Lasse Evertsson ställer stora krav på sig själv. Det gör han även på andra. Finns det problem ska de lösas, annat får komma efteråt.

– En gång var det nån klubb för åldringar som hörde av sig och ville ha mig med. Vad ska vi göra då, undrade jag? Träffas och åka Finlandsbåt, blev svaret. Men det är inte det jag vill. Jag ville inte åka nån jävla Finlandsbåt. Jag ville vara med och prata om hur vi ska kämpa för de unga. De hörde inte av sig mer.

Reaktionen på erbjudandet från pensionärsklubben hänger nog ihop med Lasse Evertsons stora oro över läget i Sverige och arbetarpartiernas oförmåga att göra något åt det.
Löfven vänder kappan efter vinden
– Allt har spårat ut, jag är så besviken på politikerna så jag vet inte vad. Det finns ingen röd tråd längre. De har kastat bort själva tråden,. Det har inte att göra med invandring som alla pratar om. Det har att göra med att det inte är nån ordning alls i landet. Vi behöver en landsfader, som Erlander. Palme var jag mer tveksam till, men han var nog smart.

– Jag trodde stenhårt på Löfven, han kom ju från facket. Men nu vänder han kappan efter vinden så att det bara visslar om det. Från början trodde jag att det var en riktig kille.

Får jag träffa honom ska jag fråga vart arbetartakterna tagit vägen.

om folk engagerar sig och börjar kämpa, då blir det ju bättre

Lasse skulle gärna se Daniel Suhonen (chef på tankesmedjan Katalys) i en regering.

– Suhonen är min idol egentligen. Men han är ute för lite bland folk och därför är jag förbannad på honom. För det är de duktiga som han som ska vara med och egga upp folket så att de börjar slåss. De ska inte sitta bland likadana. De som verkligen behöver höra, de skiter i honom.

Det är få av dagens politiker som får godkänt. Egentligen bara två, Mikael Damberg, som verkar ”ha lite bett i sig”, och Lena Hallengren, som också verkar bra.

– Det är likadant med facket. Så när jag skriver är det mest för att egga upp andra, för om folk engagerar sig och börjar kämpa, då blir det ju bättre. Det är svårt för en vanlig knegare att nå ut. Därför borde fler skriva insändare.

– Problemet är att de i vårt fack som jobbar inte får in det i själen att nu jävlar måste vi kämpa tillsammans. Det är det som fattas. Nu är facket alldeles för tamt. Men jag har ju läst i Sekotidningen att några utmärker sig. Som är riktiga krigare.
14:30
Seko: 400 anställda på pendeltågen kan ersättas av kameror
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

All ombordpersonal på pendeltågen i Stockholm ska bort och ersättas av kameror. Tanken är att de ska få andra jobb. Seko menar att förslaget är ett stort hån mot anställda och alla resenärer.

Enligt ett tjänsteutlåtande ska ombordpersonal på Stockholms pendeltåg ersättas med kameror. Förslaget ska behandlas i Trafiknämnden i region Stockholm den 15 juni.

Planen är att SL ska kompensera MTR för att ha kvar de 400 anställda. De kommer att erbjudas omplacering till någon av MTR:s andra verksamheter, såsom tunnelbanan i Stockholm, MTR X, Mälartåg och MTR Tech.

– Det ska inte leda till att folk får sparken, säger Thomas Gorin Weijmar, ombudsman på Seko.
Maskiner och övervakning
Han anser ändå att förslaget är en ren katastrof.

– Det här går i helt motsatt riktning mot vad förbundet vill att järnvägen bör gå. Vi vill se en mer attraktiv och tryggare järnväg där människor jobbar. Inte bara maskiner och övervakning.

Enligt uppgift till pendelklubben ska förändringarna vara genomförda om två år. MTR ska ha uppgett att det ska skapas nya yrkesroller. Hur de ser ut är dock oklart i dagsläget.

Företrädare för pendelklubben menar att MTR genom att ta bort tågvärdarna slår sönder det starka fack som byggts upp för många olika yrkesgrupper under 15 år.
Lokförare mer utsatta
Seko ska nu analysera vilka konsekvenser förslaget kan få.

– Vi kommer prata med klubbarna och ha olika typer av möten för att fundera på vad vi avser att göra, säger Thomas Gorin Weijmar.

Att ha kameror istället för ombordpersonal slår hårt mot lokförarna, enligt Seko.

– De blir ensamma på persontåg med uppåt 1 200 resenärer. Till skillnad från tunnelbanan där man har kort mellan varje station, så kör de här på regional järnväg, oftast långt ifrån bilväg och liknande. Normalt har man ett stöd av varandra om något skulle hända. Så blir det inte nu. Folk får en mer utsatt situation än de haft tidigare.

I tjänsteutlåtandet står det att den tekniska lösningen med kameror ska skapa en effektivare drift av pendeltågsverksamheten, utan att göra avkall på säkerheten.
9:55
Han blev svårt misshandlad på jobbet – riskerar att förlora synen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ett slag i ögat tog så illa att hornhinnan lossnade. Men polisens utredning lades ned samma dag. Mitt under sitt nattpass blev städaren Abdelqader Tamim påhoppad av en aggressiv man. – Jag hittar inte orden för att beskriva hur jag känner över vad som hänt, säger städarens son Ahmad Tamim.
June 09, 2021
19:11
Gabriella Lavecchia: Lyft fram orättvisorna och bekämpa dem
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Det fackliga engagemanget började på Televerket för mer än 30 år sedan. Idag har Gabriella Lavecchia lång erfarenhet av fackligt arbete och av Seko, som hon kallar mitt andra hem.

För några timmar sedan valdes hon till Sekos första kvinnliga förbundsordförande och i sitt första tal, som avslutade den första kongressdagen, tackade hon alla de som arbetat och kämpat för att kvinnor ska få ta plats i facket.

–Det fanns en tid då man som kvinna var väldigt ensam som förhandlande ombudsman, i en klubbstyrelse, eller i en förhandlingsdelegation. Jag vet, jag har själv upplevt det, sa hon.
”Ensam är inte stark”
Även om mycket förändrats och kvinnors position stärkts är det i hög grad samma frågor som facket arbetar med, underströk hon i sitt tal.

Sådant som att medlemmarna ska kunna ta en vettig lunchpaus eller få inflytande över arbetstidsschemat.
Läs mer
- Hon kan bli första kvinnan att leda Seko Kongress 2021 5 maj 2021
–Min drivkraft nu är den samma som då: att lyfta fram orättvisorna i ljuset och bekämpa dem. Då som nu handlar det om rättvisa, jämlikhet och solidaritet.

–Ensam är inte stark men tillsammans får vi superkrafter.

Till skillnad från sin företrädare Valle Karlsson lade Gabriella Lavecchia inte så mycket tid och plats i sitt tal åt frågan om Las-avtalet. Hon uttryckte ingen besvikelse över LO:s agerande, men sa att det är Sekos medlemmar som får betala priset för många politiska beslut, som upphandling till lägsta pris, försämringar i välfärden och av pensionerna.

Vi ska leva som vi lär. Enkelt eller hur?
Gabriella Lavecchia

Hennes slutsats är att Seko därför måste fortsätta och fördjupa samarbetet med Socialdemokratin.

–Det kommer inte att vara någon annan än facket som ser till att sossarna behåller kontakten med verkligheten och inga andra som kommer att kämpa för att Socialdemokraterna håller fast vid sina värderingar, sa hon.

I sitt tal lyfte Gabriella Lavecchia också att de finns mycket för Seko som förbund att ta itu med de kommande åren. Inte minst att rekrytera fler medlemmar.

–Organisera, organisera, organisera, uppmanade hon ombuden.

För första gången på 25 år har Seko ett litet plus i antalet medlemmar. Något som den nya ordföranden tycket det är värt att glädjas åt, trots att en sannolik förklaring finns i den speciella situation som pandemin försatt hela samhället i.

Att få fler medlemmar är ett mål för den nya ordföranden, liksom att Seko ska vara medlemsnära och se till att det lokala fackliga arbetet fungerar.

Det fanns en tid då man som kvinna var väldigt ensam som förhandlande ombudsman, i en klubbstyrelse, eller i en förhandlingsdelegation. Jag vet, jag har själv upplevt det,
Gabriella Lavecchia

Men, poängterade Gabriella Lavecchia, det är lika viktigt att förbundet sköter sig på central nivå. Hon lyfte fram de ”fackliga skandalerna” som ett varnande exempel. Hon nämnde inga exempel men bara för några år sedan var Kommunal-skandalen på allas läppar och Kommunal gick inte skadeslös ur den. Förtroendevalda på hög nivå hade skott sig på medlemmarnas pengar och det ledde till att flera personer fick avgå.

Enligt Gabriella Lavecchia har Seko koll på sin ekonomi, har dragit in på förmåner och ändrat gamla vanor. Seko drar i handbromsen, som hon uttrycker det.

–Jag vet att det kan vara lite tråkigt, men det är nödvändigt. Vi ska leva som vi lär. Enkelt eller hur?
Cynisk bransch
Andra utmaningar för Seko som nya ordförande lyfte fram var strukturomvandling och digitalisering av arbetslivet. Och, inte minst. framväxten av nya branscher, de så kallade gig-företagen Områden där facken behöver samarbeta på ett nytt sätt.

–Gig-företagen är en cynisk bransch där anställda behandlas som skit på ren svenska. Där ett toalettbesök kan leda till att man får sparken. Där man snällt ska stå med mössan i handen och be chefen om lön. Där fackligt medlemskap betraktas som en ren krigshandling mot företaget.

Många av Sekos medlemmar brottas dagligen med hot och våld på sitt arbete. Tågpersonal, kriminalvården, vägarbetare är några. Gabriella Lavecchia efterlyste insatser från politiskt håll.

–Vi möts av total tystnad från regeringen. Det verkar som om politikerna blundar och hoppas att vi ska lugna ner oss. Mitt besked till regeringen är följande. Göm er inte. Gå från ord till handling. Vi kommer att jaga er med blåslampa tills ni gör något som förbättrar våra medlemmars arbetsmiljö.
Läs det senaste om Kongress 21
Läs allt om Kongress 21
16:54
Mer rättvisa avgifter röstades igenom – kritiseras för att vara för höga
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Nya medlemsavgifter röstades igenom på Sekos kongress. Flera ifrågasatte en avgiftshöjning och ville skjuta fram beslut, en del var helt emot.
– Det är viktigt att vi gör rätt, så att vi inte förlorar medlemmar, säger Ola Fält vid väg och bans branschorganisation.

Sekomedlemmar med lägst inkomst betalar procentuellt mer av sin inkomst i medlemsavgift. De med högst mer. Så har det varit i många år.

Men nu har ett nytt avgiftssystem klubbats igenom på Sekos kongress.

– Det primära är att vi ska få ett rättvist system. Konsekvensen blir att några nästa år får högre, andra lägre, säger Sekos nyvalda förbundsordförande, Gabriella Lavecchia till Sekotidningen dagen innan kongressen.
Nya avgifter införs i tre etapper
Nya avgifterna införs i tre etapper – mellan åren 2022-2024. Målet är att medlemsavgiften ska på sikt ligga på runt en procent av inkomsten.

Så här ser förändringen ut i kronor:
I dagens system baseras den högsta avgiften på en månadslön 26 000 kronor. Den ändras till 47 000 kronor. På sikt räknar Seko med att de allra flesta av dess medlemmar kommer att ha en månadslön på över 26 000 kronor. Bild: Seko
På Sekos kongress skapade ändringen het debatt. En del menade att det var förhastat att besluta om nya avgifter nu. Risken är att Seko tappar medlemmar, då andra fackförbund har lägre medlemsavgift. Andra lyfte fram att en höjd avgift inte enbart borde finansieras av medlemmar, utan av andra besparingar inom fackförbundet.

– Jag tycker det är bra att en utredning gjorts och att vi är solidariska, men jag känner också att det är fel, säger Frode Burman, fackligt förtroendevald på NCC Infrastructure, och fortsätter:

– Förbundet går back hur mycket som helst, och man har börjat vakna till liv efter flera år. För att täppa igenom det hål som finns har man sålt av en av våra kursgårdar, tagit bort bilar från våra anställda och börjat ta betalt för våra hängavtal. Några av de här sakerna tycker jag är bra, men en del känns inte riktigt genomtänkta. Jag blir lite irriterad. Det känns som att man gått längst ut i organisationen och börjat med det som känns lättast.

Flera ombud ville skjuta på beslutet till Seko-kongressens andra del i höst. Bland andra Håkan Englund, ordförande på Infranord, Ola Fält vid väg och bans branschorganisation och Jan Lahti, ordförande på Seko CSN.

Trots flertalet invändningar röstades förslaget igenom.
”God uppslutning för det här”
Gabriella Lavecchia försvarar nya avgiftssystemet, även om det finns en stor risk för är att medlemmar väljer att lämna förbundet. Om inte förändringen görs kan ojämlikheten att fördjupas och cementeras, menar hon. Dessutom är ändringen förankrad hos medlemmarna.

– Avgiftsutredningen har bestått av företrädare från branschen som kontinuerligt gått tillbaka till sin medlemmarna och ställt frågor. Sen har vi kommit fram till det vi har. Jag skulle säga att det finns en väldigt god uppslutning för det här.
Tillträdande förbundsordförande Gabriella Lavecchia.
Anledningen till varför avgifterna, enligt rapporten från Seko, är orättvis, beror på att inkomstgränsen för den högsta avgiftsklassen varit oförändrad på 26 000 kronor i månadslön. Samtidigt har löneutvecklingen ökat generellt med runt 23 procent sedan 2009 fram till 2019.

De nya avgifterna resulterar också framöver i mer pengar till förbundet och till facklig verksamhet.

Läs Sekos avgiftsutredning här.
Fakta: Vad används avgiften till?
Främst används pengarna till personalkostnader, kringkostnader som pensioner, lokaler, IT, medlemsregister med mera. Och i förlängningen därmed till förhandlingsuppdrag, hjälp vid tvister, studier, rättshjälp, kommunikation, och administration. Utöver detta används pengarna till obligatoriska försäkringar, inkomstförsäkring, samt regionernas arbete, internationellt arbete och Sekotidningen.

Källa: Seko
Läs mer
14:27
Ida längtar efter livliga diskussioner
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Efter ett år som ersättare i förbundsstyrelsen går Ida Wågevik, Seko Kriminalvård, till att bli ordinarie. Hon ser fram emot att få träffa styrelsekollegorna i verkligheten.

–Jag längtar efter livliga diskussioner. Hittills har det inte varit det. När ledningen lagt fram ett förslag har ingen haft något att säga, säger Ida.

Hon tror att de uteblivna diskussionerna beror på det digitala formatet. Att de inte mötts i verkligheten.

–Jag vill gärna vrida och vända på saker, även om det inte blir något annat beslut än det förslag som lagts fram. Vi ska fatta beslut som vi verkligen gått igenom ordentligt.

Vi behöver varandra. Många fnyser i dag och säger att de klarar sig själva.
Ida Wågevik, kriminalvårdare och ny förbundsstyrelseledamot

Att Seko i fortsättningen kanske blir ännu mer digitalt, som nya förbundssekreteraren Linda Agetoft vill, gör inget så länge det finns både och, anser Ida.

–Vi behöver det roliga i att ses också. Sen är jag med på att det sparar både tid och pengar att inte resa så mycket.
Ida tror på solidaritet
Trots att det är en del mörka moln på himlen, som nya Las, är Ida optimistisk om framtiden. Facket behövs, inte minst när de nya anställningsskyddsreglerna införs. Ida är inte så orolig.

–Vi behöver varandra. Många fnyser idag och säger att de klarar sig själva. Det är så man ska tänka i dag, men alla klarar inte sig själva och det är då facket ska finnas där.

Ida tror på att fylla ord som solidaritet med personligt och modernt innehåll.

–Det räcker långt att prata om vad ordet betyder. Även den som klarar sig själv vill ha bättre avtal och då behövs facket, säger Ida Wågevik.

Seko har en stor fördel framför andra fack, tycker hon.

–Vi anses vara spretiga men jag tycker det är bra att ha många branscher i samma förbund. Vi kan lära av varandra. Som hur vi kan stärka de förtroendevalda, en av mina hjärtefrågor.
Läs det senaste om Kongress 21
Läs allt om Kongress 21
14:27
Frida: Seko behöver en mer modern framtoning
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko inom Statens institutionsstyrelse, vill att förbundet satsar mer på att synas, att utbilda och informera i skolan.

–Seko bör få en aktuell och mer modern framtoning, säger hon, som är en av de nya ordinarie ledamöterna i förbundets styrelse.

Jag tror på Seko.
Frida Strandberg Landin, behandlingsassistent och ny förbundsstyrelseledamot

Hon valdes in som ersättare tillsammans med Ida Wågevik under 2020 och tar nu steget till att också få vara med och fatta beslut.

Frida tycker att det är bra att Seko har en samlad kompetens från många olika branscher.

–Det gör vårt förbund attraktivt och tillgängligt för många arbetare, säger hon.

Samtidigt tror hon att Seko behöver förändras som organisation, som alla andra verksamheter.

–Jag tror på Seko och jag vill gärna vara med att utveckla förbundet framöver, säger Frida Strandberg Landin.
Läs det senaste om Kongress 21
Läs allt om Kongress 21
14:05
Gabriella Lavecchia – ny ordförande för Seko
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Gabriella Lavecchia är vald till Sekos nya förbundsordförande. Något hon inte kunde tro för 30 år sedan som nyvald klubbordförande på Televerket. Samtidigt som Gabriella klev upp som ordförande fick Seko en ny vice ordförande i Johan Lindholm från Seko Posten.
Läs mer
- Gabriella Lavecchia: Lyft fram orättvisorna och bekämpa dem Kongress 2021 9 juni 2021
Valet av Gabriella, som de senaste fyra åren varit vice ordförande, bröt en lång linje med manliga ordföranden.

–Äntligen en kvinna, kommenterade ombudet Karl-Johan Andersson, som arbetar på NCC.
För få utlandsfödda
Det var en enig kongress som valde den nya ledningen för Seko. Strax innan omröstningarna efterlyste ombudet Lina El Yafi, från lokalbaneklubben i Stockholm, fler utlandsfödda kandidater.

–Det är ett medskick till valberedningen och till alla lokala organisationer att vi måste ha en bättre representation. Om vi ska kunna rekrytera måste vi spegla alla som arbetar i våra branscher, sa hon.

Den nyvalda ledningen för Seko har två debutanter, vice ordförande Johan Lindholm och Linda Agetoft förbundssekreterare. Avtalssekreterare Mats Ekeklint fortsätter i sin roll.
Johan Lindholm, ny vice ordförande för Seko Bild: Seko Postnord
Johan Lindholm är ett nytt namn i högsta ledningen, men har lång erfarenhet från Seko Posten och han har suttit i förbundsstyrelsen den senaste perioden.

Linda Agetoft är dock helt ny som förtroendevald. Hon har arbetat som ombudsman och gruppchef på Seko Stockholm, de senaste åren.

Äntligen en kvinna!
Karl-Johan Andersson, ombud väg och ban

För Johan Lindholm är de nya uppdraget hedrande och ansvarsfullt. Han vill ha ett starkare Seko och har som utgångspunkt att förbundet ska vara medlemsnära.

–Det viktigaste fackliga arbetet görs lokalt på arbetsplatserna. Det är där vi möter medlemmarna, det är vår styrka, säger han.

På kongressen i oktober ska ombuden fatta långsiktiga beslut och det ser Johan Lindholm fram emot.
Seko behöver bli mer digitalt
Om Linda Agetoft, 33 år och småbarnsförälder, får bestämma går Seko mot att bli ett mer digitaliserat förbund. Hon är ”uppvuxen med datorn i knät”. Hon ser gärna att Seko tar fram fler digitala medlemstjänster och även använder de digitala verktygen för att ha möten och utbildningar.
Läs mer
- Hon kan bli första kvinnan att leda Seko Kongress 2021 5 maj 2021
–Medlemmarna förväntar sig säkert att vi är som övriga samhället, där mycket av servicen sker online.

Linda pekar på att antalet deltagare på medlemsmöten ökat under pandemin. En orsak kan vara, tror hon, att de är lättare att logga in på Teams eller andra digitala tjänster än att gå i väg hemifrån.

En annan anledning för facket att satsa mer på digitala möten är att många av Sekos branscher styckas upp. Små företag blir vanligare och facket får svårt att hinna göra fysiska besök överallt.
Ingen glasklar organisation
I rollen som förbundssekreterare kommer Lina sannolikt att ansvara för lokal organisation och medlemsrekrytering. Om kongressen i höst beslutar att utreda Sekos organisationen gissar Linda att det hamnar på hennes bord att leda det arbetet.
Linda Agetoft, nyvald förbundssekreterare Bild: Björn Dalin
–Det är inte glasklart hur vår organisation är uppbyggd. Jag tror att vi behöver reda ut vem som ska göra vad. Men det är inget jag gör själv, vi tänker tillsammans i förbundet, säger hon.

Linda Agetoft är utbildad jurist men känner sig inte ”klippt och skuren” för en renodlad juristroll. Hon är mer intresserad av organisation än paragrafer, och tycker att juridiken i det arbetet ger henne ett par extra glasögon att titta med.
Läs det senaste om Kongress 21
Läs allt om Kongress 21 Förbundsstyrelsen
Ordinarie

Nick Fortgens, tele
Robgert Ignberg, energi
Afrodite Landerö, tele
Glenn Nordström, väg och ban
Sandra Svensk, post
Kenny Reinhold, sjöfolk
Bjarne Ringdahl, väg och ban
Jörgen Stehn, försvar
Frida Strandberg Landin, vård
Ida Wågevik, kriminalvård
Karin Åkersten, trafik

Ersättare:

Maria Karlsson, trafik

Robert Lönnqvist, energi

Daniel Hansen, post

Daniel Asker, väg och ban

Läs mer
13:40
Gabriella Lavecchia vald till ny ordförande för Seko
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Valet av Gabriella Lavecchia innebär att Seko för första gången får en kvinna som förbundsordförande. – Jösses, tänk om jag vetat det när jag var 22 år och valdes till klubbordförande, sa hon.
11:31
Lokföraren Linnea Garli får Ove Allansson-priset
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Sedan några år tillbaka delar Seko ut ett pris till minne av författaren Ove Allansson. Tanken är att det ska uppmuntra författare att skildra medlemmarnas arbete och vardag. I år går priset till lokföraren Linnea Garli, som också är ombud på Sekos kongress. Och fackligt aktiv i Seko i Stockholm.
May 21, 2021
11:10
Seko: Polisen tycker facket bryr sig för mycket om medlemmarna
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Seko Polisen stöttar sina medlemmar för mycket och lägger för mycket tid på det fackliga arbetet. Det anser Polisen som vill minska den fackliga tiden kraftigt. Seko säger nej.

–Vi hajar till när arbetsgivaren beskriver sin syn på fackligt arbete. De anser att vi slösar med skattebetalarnas pengar när vi går på möten som arbetsgivaren själv kallat till, säger Karna Tillheden, Seko Polisens ordförande.

Polismyndigheten presenterade nyligen ett förslag till nytt avtal som innebar att Sekos fackliga tid nära nog skulle halveras jämfört med i dag.
”Arbetsgivaren vill bestämma för mycket”
Istället för dagens 11,5 tjänster för fackligt arbete föreslog arbetsgivaren sju. Det vill säga de förtroendevaldas rätt att vara lediga för fackligt arbete minskade kraftigt.

–Arbetsgivaren ville dessutom begränsa möjligheten att ta ut punktvis ledighet. De vill helt enkelt styra hur vi ska använda vår tid, säger Karna.

–Vi måste ju till exempel resa en hel del för att ta tillvara alla medlemmars rättigheter. Seko har medlemmar i många olika yrken. Jag finns i Helsingborg, klubben har medlemmar över hela landet och alla har inte nära till en förtroendevald.
Läs mer
- Så här gör Seko Polisen för att locka nya medlemmar Nyhet 4 februari 2021
Karna Tillheden och klubben kände det bland annat som att arbetsgivaren ville bestämma över hur mycket och med vad Seko ska arbeta. Därför sa Seko nej till avtalsförslaget.

Det ledde i sin tur till att klubben nu ska förhandla utifrån ett avtal från 1975 om facklig tid inom staten.

–Vi är inte överens med arbetsgivaren hur det här avtalet ska tolkas. Vårt mål är förstås att få den tid som behövs för att sköta vårt arbete, säger Karna.
Mötestung verksamhet
Kent Konradsdahl som är ombudsman för Seko och stöd i förhandlingarna säger att arbetsgivaren inte kunnat visa att Seko gjort något fel med sin tid.

–De har själva räknat ut att de kallar till möten 13 000 timmar per år. Seko skulle inte klara att täcka alla dessa möten med sju heltidsfackliga, säger han.

–Det är en väldigt mötestung verksamhet.

Han är kritisk till att polisen, som han ser det, utgått från storleken på förbunden, och gett det största förbundet mer facklig tid.

Seko är ett mindre förbund inom Polisen, medan Polisförbundet är störst. Polisförbundet har som enda fack sagt ja till avtalet. Övriga fack, tjänstemän och akademiker, har liksom Seko sagt nej.
Inga kommentarer från Polisen
–Seko Polisen måste ha en rimlig chans att företräda sina medlemmar och ha tid att förbereda sig och följa upp, säger han.

Polisens förhandlingschef Mathias Berg säger till Sekotidningen att nästa steg är att komma överens om vilka följder det får att Seko Polisen valt ett annat avtal än det Polisen presenterat.

–Jag vill inte säga mer innan vi är klara med den förhandlingen, säger han.
Facklig tid
Förtroendemannalagen ger rätt för fackligt förtroendevalda att vara lediga från sina ordinarier arbetsuppgifter, i vissa fall med lön, för att sköta sitt fackliga arbete. Så kallad facklig tid.
Det gäller även skyddsombud.
Allt fackligt arbete räknas, såsom att delta i förhandlingar och andra möten med arbetsgivaren som har med det fackliga uppdraget att göra. Plus skälig tid för förberedelser inför sådana förhandlingar.
Däremot har förtroendevalda inte rätt till ledighet med lön för interna angelägenheter, som kongresser och fackliga möten.
Hur mycket ledighet den förtroendevalde har rätt att ta ut är ofta en bedömningsfråga och måste bestämmas efter överläggningar med arbetsgivaren. Det beror bland annat på hur många medlemmar facket har. I vissa fall finns det reglerat i lokala avtal.

Källor: LO och Arbetsgivarverket
Läs mer
May 19, 2021
13:59
Seko-medlem och förälder – de här rättigheterna är bra att ha koll på
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Om du är eller ska bli förälder finns det en hel del att hålla reda på och kolla upp. Inte minst när det gäller jobbet. Du som arbetar inom Sekos branscher har till exempel rätt till extra pengar.
May 18, 2021
11:26
Dubbla böter för fortkörning – så funkar det i USA
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Dubbla böter för fartsyndare vid vägarbeten. Det är ett vallöfte från Socialdemokraterna. I amerikanska New Jersey är det en verklighet. Åtgärden upplevs som ett stöd – men ännu har inte dödsolyckorna minskat. I Sverige efterfrågar vägarbetare fler trafikpoliser och fartkameror.
May 17, 2021
15:18
Efter fackligt krav – kriminalvårdare får vaccinera sig på arbetstid
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Efter en skrivelse från facken har Kriminalvården tänkt om och ger nu anställda, som behöver det, ”ledighet utan löneavdrag för vaccinering av Covid-19”.
May 12, 2021
14:35
De fick fel lön i två år – förlikning gav kvarts miljon
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Två Sekomedlemmar fick inte rätt lön och ersättningar under en lång tid. Nu får de 250 000 i en förlikning med hjälp av LO-TCO Rättskydd.
– Vi har för många såna här ärenden, säger förbundsjuristen Henric Ask.

Sekomedlemmarna jobbade under två års tid på återvinningsstationer. Under denna period fick de inte rätt lön, semesterersättning, övertids- eller ob-ersättning.

– Arbetsgivaren har inte brytt sig om att det finns ett kollektivavtal, säger Henric Ask, förbundsjurist på LO-TCO Rättskydd.
”Pengar till medlemmarna istället”
Arbetsgivaren, Remove klotter och skadesanering i Norrland, är medlem i Almega Serviceföretagen. Och vid tillfället bundet till väg-och banavtalet genom ett hängavtal.

Vi har för många. Dessa tvister är bland topp tre vartenda år. Så har det sett ut under många år
Henric Ask, förbundsjurist på LO-TCO Rättskydd

Under tvisten gång menade LO-TCO Rättskydd att bolaget gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. Detta då bolaget inte medverkat i förhandlingar. Rättskydd kunde ha försökt få skadestånd för brott mot medbestämmandelagen, men valde att inte kräva detta.

– Bolaget påstod sig ha en så pass dålig ekonomi. Och då skulle de gå i konkurs. Vid en konkurs hade förbundet inte fått ut en krona. Därför kom vi överens i förlikningen om pengar till medlemmarna bara, säger Henric Ask.
Många lönetvister
Han berättar att lönetvister som denna är bland de vanligaste ärenden hos LO-TCO Rättskydd.

– Vi har för många. Dessa tvister är bland topp tre vartenda år. Så har det sett ut under många år

Enligt förlikningen i Arbetsdomstolen, AD, får den ena anställda 100 000 och den andra 150 000 kronor, före skatt. Parterna får stå för rättegångskostnaderna själva.
Läs mer
- Arbetsgivare struntade i rättegång – 400 000 till felaktigt avskedad Arbetsrätt 3 mars 2021
- Arbetsgivaren försvann – Seko hjälpte Alex att få sin lön Arbetsrätt 23 februari 2021
May 11, 2021
14:27
77 sägs upp: Bedrövligt att nästan alla är Seko-medlemmar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Stor besvikelse på Cinderella efter massuppsägningar av anställda.
– Personalen är ledsen men förstår hur det är, säger Bent Björn-Nielsen, sektionsordförande för Seko i Viking Line.

I mars varslade Viking line om arbetsbrist för personal ombord Cinderella. Nu sägs alltså 77 anställda upp, 72 av dessa inom Seko sjöfolks avtalsområde.

Oskar Lindskog, ombudsman i Seko sjöfolk, anser att förhandlingarna skett i god anda. Utan ett samarbete mellan parterna hade rederiet tvingats lägga ett mer omfattande varsel.

– Men såklart präglas förhandlingarna av att vi givetvis inte är positiva till att rederiet säger upp våra medlemmar, säger han.
Personal kan återanställas
På sikt är målet att kunna återanställa de uppsagda – vilket hänger på pandemins utveckling och i vilken omfattning färjetrafiken kan öppnas upp.

– Jag kan bara beklaga att rederiet väljer denna väg och säger upp en avsevärd del av sina anställda under svensk flagg. Fler förhandlingar är att vänta, vi kommer kontinuerligt att förhandla med rederiet i olika konstellationer, med målsättningen att så många som bara är möjligt ska bli återanställda, säger Oskar Lindskog.

Sekos medlemmar har förlängd företrädesrätt till återanställning till minst 1 december 2022.
Tror på kanonsommar på Cinderella
I dag kör Cinderella frakt till Åbo. I början av juni är det planerat att fartyget ska ta passagerare igen.

– Vi har långkryssningar på gång, och jag tror vi kommer att få en kanonsommar med Cinderella, bara man fortsätter att vaccinera folk, säger Bent Björn-Nielsen, sektionsordförande för Seko i Viking Line.

Hur har anställda som sagts upp reagerat?
– Personalen är ledsen och besviken men förstår och hur det är. Jag kommer att fortsätta att förhandla för återanställning.

Hur ser framtiden ut för sjöfarten?
– Personalen har en positiv inställning. Jag tror även att våra passagerare kommer att prioritera att åka båt i sommar istället för att åka till Spanien.
11:31
Leif blev utpekad som säkerhetsrisk – kongressen kan ge honom stöd
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
För två år sedan pekade Kriminalvården ut skyddsombudet Leif Kyldal som en säkerhetsrisk. Han blev omplacerad och kunde inte överklaga. I en motion till Sekos kongress kräver han en ändring av lagen och Sekos ledning håller med.

–Va! Jätteroligt, det räddar min vecka, säger Leif när Sekotidningen ringer och berättar.

Leif Kyldal hade arbetet på häktet i Göteborg i 21 år och varit skyddsombud i många år när han tvingades byta arbetsplats.

Med hänvisning till säkerhetsskyddslagen hade arbetsgivaren hade plötsligt beslutat ta ifrån honom den säkerhetsklassning som krävs för att jobba på häktet.
”Mäktigt vapen”
–Jag kunde inte överklaga och säkerhetsskyddslagen ger ingen möjlighet för en oberoende instans att granska den här typen av beslut, säger Leif.

Han anser att omplaceringen är en bestraffning för det arbete han gjorde som skyddsombud på häktet. Han ställde krav och blev obekväm.

Leif har inte fått sätta sin fot på häktet sedan våren 2019 och saknar fortfarande säkerhetsklassning. Han blev omplacerad till Skogomeanstalten, där han idag är skyddsombud.
Läs mer
- Leif får inte veta varför han ses som en säkerhetsrisk Arbetsrätt 29 oktober 2019
För att han och andra förtroendevalda och anställda ska slippa råka ut för samma sak har Leif Kyldal skrivit en motion till Sekos kongress där han vill att förbundet ska arbeta för att säkerhetsskyddslagen görs om. Det ska gå att granska och överklaga beslut enligt lagen, anser han.

Sekos förbundsstyrelse håller med och tycker att kongressen ska säga ja.

–Lagen är ett mäktigt vapen i händerna på arbetsgivare som vill få bort och få tyst på obekväma personer. Du blir omplacerad och kan inget göra!
Leif vill ha en ursäkt
Leif Kyldal har fått stöd av många i sin omgivning, men han tycker inte att Seko prövat alla vägar. Därför känns det som lite av en upprättelse att förbundet vill bekräfta hans bild av lagen.

Leif trivs på Skogome, både med jobbet och kollegorna. Han är skyddsombud och tycker att det är något lättare att driva arbetsmiljöfrågor på anstalten än det var på häktet.

–Kulturen när det gäller arbetsmiljöarbetet sätts till stor del uppifrån, säger han. Om högsta ledningen ser positivt på en fråga så sipprar det ner i organisationen.

Samtidigt som det mesta är okej i vardagen ger han inte upp kampen för att få en ursäkt från Kriminalvården.
”Skrota allmän visstid”
–Jag vill att de ska medge att de gjort fel och använt en lag mot mig som inte är avsedd för fackliga förtroendemän. Jag förstår att man vill skydda sig mot terrorister, men det här är något helt annat.

Leif Kyldals motion om säkerhetsskyddslagen är en av drygt 160 motioner som behandlas på Sekos kongress i år.

Årets motionärer kräver bland annat att skyddsombudens ställning bör stärkas, att allmän visstid skrotas och att individuell lönesättning avskaffas.

Flera motionärer vill se sänkt arbetstid i olika former och bättre villkor för pensionärer. Andra att Seko verkar för att kollektivtrafiken ska drivas i offentlig regi och att förebyggande sjukvård, som mammografi, ska få ske på arbetstid. En stark önskan från såväl enskilda som fackligt aktiva är att Sekos ska synas mer i offentligheten.

Kongressen inleds den 9 juni och fortsätter 12 – 13 oktober.
Läs mer
- Hon kan bli första kvinnan att leda Seko Kongress 2021 5 maj 2021
Motioner
En motion är ett förslag som kommer från till exempel medlemmar och klubbar och som de 200 ombuden på kongressen ska fatta beslut om.

Förbundsstyrelsen tar ställning till om de tycker att förslaget i en motion är en bra eller dålig idé. I de flesta fall skriver styrelsen att motionen är besvarad, det betyder att de anser att frågan kanske redan är löst eller inte går att påverka. Men till sist är det ombuden som bestämmer.
Läs mer Säkerhetsskyddslagen
Säkerhetsskyddslagen är tänkt att skydda rikets säkerhet mot spionage, terrorism och andra brott. Den nuvarande lagen tillkom 1996 men skärptes den 1 april 2019.
Personal på säkerhetsklassade tjänster ska genomgå säkerhetsprövning, dels vid anställning, dels fortlöpande.
Skärpningen av lagen innebär att alla arbetsgivare ska ta ställning till om de har tjänster som ska säkerhetsklassas och det är arbetsgivaren själv som avgör det.
Läs mer
May 10, 2021
13:28
Färre lokförare får ersättning efter dödsolyckor på spåren
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Varje år sker mellan 60-100 dödsfall i spår – och flera lokförare drabbas psykiskt och blir sjukskrivna en längre tid. Men bara ett fåtal lokförare får ersättning från Afa försäkring för arbetsskada. – Det är bedrövligt, säger en lokförare.
May 06, 2021
16:08
Flera arbetsgivare säger nej till vaccin på arbetstid
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Du har ingen laglig rätt att vaccinera dig mot covid-19 på arbetstid. Kriminalvården och Vattenfall säger nej, medan Skanska och SJ är mer generösa. LO och Svenskt näringsliv menar att företagshälsovården kan lösa en del av problemet.

Anställda i Kriminalvården får inte vaccinera sig mot covid-19 på arbetstid. Myndigheten anser att det riskerar säkerheten om personal är frånvarande. Det har lett till att kriminalvårdare tvingats tacka nej till vaccin.

–Samhället säger att vi ska ta vaccin för att vara solidariska med andra. Nu får vi inte vaccinera oss när det finns tider, säger kriminalvårdaren Lars-Inge Ehrenholm som arbetar på Nationella transportenheten i Göteborg.

Han har själv inte fått tid för vaccination, men har kollegor som fått avstå för att de nekats ledighet, med eller utan lön. Lars-Inge tycker att det är märkligt att arbetsgivaren inte prioriterar vaccineringen högre.
Strikt linje i Kriminalvården
–Alla kommer inte att vaccinera sig samtidigt. Vi klarar varje dag av att hantera frånvaro. Vi får testa oss på arbetstid, det här tar inte längre tid, säger han.

I dagarna har flera regioner öppnat för vaccin mot covid-19 för personer i den sista fasen där de flesta är yrkesaktiva. För många kommer det bli svårt att ta sprutorna på arbetstid. En arbetsgivare som i princip säger nej är Kriminalvården, liksom Vattenfall och Postnord som i huvudsak vill att personalen tar sina sprutor på fritiden. Vattenfall ”underlättar för att bevilja ledighet”. Polisen säger ja om den anställde erbjuds en tid när hen arbetar.

Skanska, SJ och Statens institutionsstyrelse, Sis, har kommit fram till motsatt uppfattning. De säger ja.

Kriminalvården lutar sig mot riktlinjer från Arbetsgivarverket, som gått ut med budskapet att det inte finns stöd i det statliga villkorsavtalet för att låta personalen vaccinera sig på arbetstid.

Varje myndighet bestämmer dock själv, och Arbetsgivarverket förespråkar en generös inställning.
”Ligger i allas intresse”
Kriminalvården har valt en strikt linje.

–I första hand ska personalen vaccinera sig när de är lediga, på fridagar eller flextid. Men det finns också en möjlighet att göra det på arbetstid om man kommer överens med sin chef, säger enhetschef Martin Klaar

Orsaken till att Kriminalvården inte allmänt låter anställda gå på arbetstid är, förutom Arbetsgivarverkets rekommendation, att det också kan bli svårt att upprätthålla bemanning om personalen är borta. Det spelar ingen roll att alla inte går samtidigt.

Samhället säger att vi ska ta vaccin för att vara solidariska med andra. Nu får vi inte vaccinera oss när det finns tider.
Lars-Inge Ehrenholm, kriminalvårdare Göteborg

–Vi kan inte styra när medarbetare får tid för vaccination, vilket kan medföra att det för oss kan bli svårt att planera bemanningen.

Är ni inte rädda för smittan?

–Jo, den rädslan har vi hanterat hela tiden sen pandemin starta, men verksamheten måste fungera, samtidigt som vi vill att våra medarbetare ska kunna vaccinera sig. Det ska vara säkert för alla.

Sekos ombudsman Helen Thornberg bekräftar att det inte står i avtalet att statligt anställda har rätt att ta sprutorna på arbetstid. Hon tycker dock att arbetsgivarna bör tänka om.

–Det ligger i allas intresse att så många som möjligt får vaccinera sig snarast, vi har en pandemi där människor blir svårt sjuka, säger hon.
”Inga hurrarop från SKR”
Ett sätt att slippa diskussionen om vaccin ska tas på arbetstid eller inte är att regionerna överlåter en del av genomförandet till företagshälsovården, tycker LO, Svenskt näringsliv och privattjänstemännen i PTK.

–Vi talar inte om juridik nu, det här är en allvarlig smittsam sjukdom som vi måste få stopp på. Vi har erbjudit Sveriges regioner och kommuner, SKR, ett samarbete om detta, säger Tommy Andersson, chef för avtalsenheten på LO.

Fördelen skulle vara att personal kan vaccineras på arbetstid, risken för sjukdom minskar, de som tvekar kanske väljer att ta sprutorna och produktionsbortfallet blir mindre.

–Våra medlemsföretag är förberedda för detta. Tyvärr har vi inte hört några hurrarop från regionerna, säger Beata Hammarskiöld, expert på Svenskt näringsliv till Sekotidningen.

SKR:s chef för hälso- och sjukvårdsfrågor Emma Spak säger att det är upp till varje region att handla upp vaccinatörer och att man välkomnar fler aktörer. Företagshälsovård kan vara en.

Någon region har skrivit avtal med större företag, som även erbjudit sig att ta emot allmänheten.

–Annars rekommenderar vi att anställda får gå på arbetstid, det är ett effektivt sätt att få fler att vaccinera sig, säger Emma Spak.

Från arbetsgivarorganisationen Almega är budskapet det är motiverat att låta personal vaccinera sig på arbetstid när det är svårt att ordna på fritiden.

”Det får ni som arbetsgivare avgöra”, skriver Almega.
Ja- och nejsägare bland arbetsgivarna
Nej, eller i undantagsfall:

Vattenfall – nej

Kriminalvården – i undantagsfall i samråd med chef

Postnord – I första hand ska man försöka få en tid utanför arbetstid. Om det inte är möjligt kan man få ledigt på betald arbetstid för att bli vaccinerad.

Ja som huvudregel:

Skanska – ja

Sis – ja

SJ – ja, om det krockar med en tur så hjälper vi till med att flytta arbetstiden.

Källor: presstjänst och fackliga företrädare
Läs mer Läs det senaste om Coronaviruset
Läs allt om Coronaviruset
14:50
Oro på Krösatåg sedan personalen sagts upp
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Vy tåg har sagt upp samtliga 238 anställda på Krösatåg från 11 december, då det är tänkt att SJ ska ta över trafiken. Seko tror inte att det är någon fara för jobben. –Tågen ska gå även i fortsättningen, säger klubbordförande Catrin Fredriksson.

VY Tåg har överklagat upphandlingen av Krösatåge och alla går och väntar på domstolens beslut. Om Kammarrätten går på Vy:s linje kanske upphandlingen får göras om.

–Vi måste ha is i magen och vänta. Många medlemmar är oroliga. Vi har inga svar att ge just nu, det är locket på från alla håll, så det blir mycket spekulationer, säger Catrin Fredriksson.
Oro för korta avtal
Under tiden som överklagandet behandlas förbereder SJ sitt övertagande. Förhandlingar om nya avtal pågår. Enligt Seko kommer det att bli flera avtal. Ett för Krösa nord, och ett för Krösa syd med Kustpilen. Kustpilen körs i dag av Transdev.

Det finns en rädsla hos facket för att länstrafikbolagen med Jönköping i spetsen ska teckna ett kort avtal med något av företagen i väntan på besked från domstolen. Sådana avtal kallas direktupphandlingar och kan vara på högst två år.

Så har Krösa-trafiken bedrivits de senaste tio åren och det har inte varit meningsfull, tycker Catrin Fredriksson.

Avtalen förhandlas om varje gång vi byter operatör och det blir sämre varje gång.
Catrin Fredriksson, ordförande Seko klubb Krösa

–Det blir ingen långsiktighet. Människor hamnar i kläm, det blir otryggt och det går inte att satsa framåt.

–Dessutom förhandlas avtalen om varje gång det blir en ny operatör och villkoren blir sämre. Det vore ett lyft om vi fick en operatör som kör de 12 år som upphandlingen omfattar.

Seko har 165 medlemmar på Krösatåg. Om SJ tar över trafiken i december kommer samtliga att erbjudas följa med från Vy Tåg. Inget annat har sagts från SJ.
Läs mer
- SJ tar över Krösatågen Järnväg 2 december 2020
Krösatågen
Krösatågen är ett samarbete mellan länstrafikbolagen i Jönköping, Kalmar, Halland, Blekinge, Kronoberg och Skåne och omfattar ett stort geografiskt område. Trafiksystemet består av tio linjer, varav åtta i dag körs under varumärket Krösatågen och två under namnet Kustpilen. Från och med december 2021 har samtliga linjer namnet Krösatågen.
Läs mer
May 05, 2021
12:16
Hon kan bli första kvinnan att leda Seko
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Det började redan när Gabriella Lavecchia fick sitt första fasta jobb på Televerket. Hon såg snabbt vilka som hade det sämst på jobbet och bestämde sig att bidra med det hon kunde.

På kongressen i juni kan hon väljas till Sekos första kvinnliga ordförande. Hon är valberedningens kandidat och väldigt peppad. Den tidigare motkandidaten Karin Åkersten har avsagt sig sin kandidatur.
På frågan varför hon vill bli ordförande svarar Gabriella Lavecchia med att backa tillbaka till början.

–Jag började jobba på nummerupplysningen. Vi satt många kvinnor i en stor sal med en arbetsledare längst fram.

–För att få gå på toaletten fick jag räcka upp handen och be om lov. Vi hade inte ens namn, vi var bara signaturer, säger Gabriella.

Jag föddes till synes icke-svensk, och har som barn upplevt hur det är att vara just det.
Gabriella Lavecchia

Hon upptäckte att det endast var facket som ville förändra och förbättra villkoren.

–Ingen annan föreslår frivilligt förbättringar för de som har det sämst. Facket behövs för att villkoren ska bli så bra och lika som möjligt för alla.

1993 blev hon klubbordförande på Telia Mobitel och på den vägen är det. Sedan 2017 är Gabriella vice ordförande i Seko och går kongressen i juni på valberedningens linje tar hon ett kliv upp.

–Men det blir inte jag ensam som fattar beslut. Det är ett lagarbete, säger hon.
Trebarnsmamma och förhandlare
Hon blir första kvinna, och första ordförande med rötter i ett annat land. Hon tror att båda dessa erfarenheter ger henne en ökad förståelse för hur viktigt det är att alla räknas. Att ingen ska lämnas utanför.

–Min pappa är från Italien. Det var kärleken som förde honom hit på 60-talet. Han fick jobb på LM Ericsson och lärde sig svenska när han monterade telefoner vid löpande bandet. Det var så det var på den tiden.

–Det har lärt mig att det inte är så enkelt att kliva in i det sociala livet eller yrkeslivet som icke-svensk. Jag föddes till synes icke-svensk, och har som barn upplevt hur det är att vara just det.
Gabriella Lavecchia valdes till vice ordförande för Seko 2017 Bild: Madeleine Andersson
Gabriella Lavecchia har ett starkt engagemang mot rasism och diskriminering, som hon menar är kärnfackliga frågor. Och något som facket måste prata mer om.
Seko växer – om än lite
–Villkoren ska vara lika för alla, oavsett var du kommer ifrån, eller vilken sexuell läggning du har eller om du är kvinna eller man. Det är självklarheter.

–Ingen ska tvingas arbeta till sämre villkor. Om vi sluter oss samman så går det.

Frågan om representation inom Seko kommer att bli viktigare framöver, tror hon.

–Vi behöver titta på det. Vi är olika med skilda erfarenheter och det behöver synas i styrelsen och i andra delar av organisationen.

Frågan, säger hon, tas upp i rapporten ”Seko Framtid” som kongressen ska behandla i oktober.

Fackföreningsrörelsen står inför en gigantisk utmaning just nu. Vi kommer att överleva, men Seko kan inte klara det på egen hand.
Gabriella Lavecchia

Att det mansdominerade Seko – tre fjärdedelar av medlemmarna är män – får en kvinnlig ordförande hoppas Gabriella ska leda till att fler kvinnor tar på sig uppdrag. Särskilt i förhandlingsarbetet.

–Jag är trebarnsmamma och vet att det kan fungera.

På grund av pandemin kommer årets kongress att genomföras i två omgångar. Den första i juni, då ombuden väljer styrelse. Den andra i oktober då motionerna behandlas.

–Tiden däremellan kommer att gå åt till att forma den nya ledningen så att vi kan möta ombuden i oktober.

Du har varit vice ordförande i fyra år. Hur tycker du att Seko fungerar idag?

–Jag ska väl inte recensera mig själv, men jag vill ändå säga att väldigt mycket fungerar bra. Vi har bättre koll på ekonomin, för första gången sedan Seko bildades har vi fått fler medlemmar, i alla fall ett litet plus. Vi hörs i debatten.
”Lyx att få tänka strategiskt”
–Jag kan inte säga att något fungerar dåligt, men vi måste bli bättre på att organisera. Det räcker inte att vi gick plus 2020. Vår styrka ligger i att vi är många. Annars förlorar även kollektivavtalen sin kraft.

Gabriella Lavecchia pekar inte ut några särskilda frågor som hon vill driva som ordförande. Det är den fackliga styrkan som är a och o och medlemmarna lokalt som ska avgöra vad som är viktigast, anser hon.

–Vi i förbundets ledning ska stödja de 6 000 förtroendevalda. Och vi har lyxen att kunna tänka strategiskt, långsiktigt. Utan att vara utopiska. Vi kan inte gissa oss till vad som ska ske i framtiden.

Medlemmar och andra säger ibland att facket behöver göra en omstart, bygga upp facket på nytt. Håller du med?

-Jag tror inte det. Men vi kan inte heller leva på gamla lagrar, det blev ett gammaldags uttryck haha. Vi kan inte gå och tro att det är som i fornstora dagar.

–Fackföreningsrörelsen står inför en gigantisk utmaning just nu. Det är försämringar av tryggheten, minimilöner, ändrad arbetsrätt och så vidare. Vi kommer att överleva, men Seko kan inte klara det på egen hand.
Läs mer
- Dags för Seko att hitta sin roll för framtiden Nyhet 8 december 2020
En sista fråga. Har du något lik i garderoben?

–Det hoppas jag verkligen inte. Jag tycker att det är självklart att man lever som man lär, att alla förtroendevalda gör det. Vi är inga helgon, men det du inte kan berätta på ett medlemsmöte ska du inte göra. Det är min devis.
Valberedningens förslag
Valberedningens förslag till ny förbundsstyrelse och verkställande utskott ser ut som följer. Kongressen hålls den 9 juni och är delvis digital.

Verkställande utskottet:Ordförande Gabriella Lavecchia, vice ordförande Seko Postens ordförande Johan Lindholm, förbundssekreterare Linda Agetoft, i dag gruppchef på Seko Stockholm och avtalssekreterare Mats Ekeklint, som får fortsätta på sin post.

Till ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen föreslår valberedningen: Nick Fortgens, tele, Robert Ignberg, energi, Afrodite Landerö, tele, Glenn Nordström, väg och ban, Sandra Svensk, posten, Kenny Reinhold, Sjöfolk,Bjarne Ringdahl, väg och ban, Jörgen Stehn, försvar,Frida Strandberg Landin, vård, Ida Wågevik, vård, Karin Åkersten, trafik.
Läs mer
May 03, 2021
17:43
Daniel beordrades att jobba – efter två starköl
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Kriminalvårdaren Daniel Ekblad beordrades av sin närmaste chef att arbeta övertid, trots att han berättat att han druckit alkohol. –Frågan borde aldrig ha ställts, säger Christer Hallqvist, ordförande för Seko Kriminalvård.

Roger Andersson är kriminalvårdschef på häktet i Örebro, där Daniel jobbar. Han säger att beslutet var ett misstag och att han ska be om ursäkt när de ses nästa gång.

–Det berodde på att det var kris, vi behövde få någon som kunde komma in till en sjukhusbevakning. Vi insåg snabbt att det var fel och återkallade övertiden, säger han.

Jag förberedde mig på att åka till mitt arbete förstås.
Daniel Ekblad, kriminalvårdare

För Daniel var det en jobbig situation att bli tvingad att åka till arbetet, trots att han tydligt sa till chefen att han druckit två starköl och var påverkad. Han ville absolut inte riskera att komma berusad till sitt arbete och dessutom till en sjukhusbevakning som han visste var svår.

–Tänk om något hade hänt!

Enligt Daniel sa kriminalvårdsinspektören, chefen, som ringdeatt han kunde komma in och jobba klockan 21 eftersom man ” förbränner 2 centiliter i timmen”.

–Jag förberedde mig på att åka till mitt arbete förstås, säger han.
Fanns ingen annan
Det första samtalet om att jobba kom vid 17-tiden en fredag i mitten av april. Daniel var ledig och hade ytterligare tre lediga dagar framför sig.

Han hade tagit ett par starköl och personaladministratören ringde och frågade om han kunde jobba, börja klockan 21, och sjukhusbevaka hela natten. Daniel förklarade läget och inget mer blev sagt.

–Det verkade lugnt.

Femton minuter senare ringde hans närmaste chef och beordrar honom att komma i alla fall. Daniel sa som det var men det spelade ingen roll.

–De sa på telefon att det inte fanns någon annan, säger Daniel.

Efter en halvtimme ringde personaladministratören och sa att Daniel inte behövde jobba. De hade hittat en annan kriminalvårdare som kunde ställa upp.

Daniel slappnade av, men blev arg. Han hade nästan gett sig iväg till arbetet berusad, dessutom till en bevakning som krävde utbildning han saknade.

–Jag är ombud för Seko på häktet och det kändes som att det var riktat mot mig som facklig förtroendeman.

Det är högst olämpligt att beordra någon att arbeta som druckit alkohol bara några timmar innan.
Ida Wågevik, regional samordnare för Seko

Just det går dock inte att bevisa, konstaterar han och hans fackliga kollega Ida Wågevik, regional samordnare för Seko, håller med.

Men, säger hon, det är högst olämpligt att beordra någon att arbeta som druckit alkohol bara några timmar innan.

–Likaså är det inte okej att göra en beräkning av hur länge det dröjer innan alkoholen går ur kroppen. Jag skulle inte satt mig att köra bil i det läget.
”Det var ett misstag”
Hon läser ur Kriminalvårdens alkoholpolicy där det står att arbetsgivaren ska skicka hem någon som är berusad eller påverkad.

–Arbetsgivaren ska inte kalla in någon till jobbet!

Hon pekar också på att det i arbetsordningen står att anställda har ansvar för att berätta om de druckit.

–Det var precis vad Daniel gjorde i det här fallet.

Eftersom Daniel aldrig var i tjänst har inget formellt fel begåtts, anser Roger Andersson.

–Det var ett misstag, men det rättades till. Däremot ska vi se över rutinerna så att det inte händer igen, säger Roger Andersson.

Han får stöd för sin uppfattning från Kriminalvårdens HR-avdelning. HR-expert Therese Häger skriver i ett mejl att beslutet ändrades strax efter samtalet och att det därför aldrig hände något som stred mot reglerna.
Beordrad övertid
Anställda inom Kriminalvården kan beordras att arbeta övertid när som helst på dygnet. Övertiden ska i första hand vara frivillig, men den som tackar nej ska ha godtagbara skäl. Det kan till exempel vara svårigheter att ordna barnomsorg.

Övertiden får vara högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad. Dock högst 150 timmar under ett kalenderår.
Läs mer
April 28, 2021
15:31
Kritiken: Skärpt paketkoll gör postjobbet farligare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Regeringen vill ändra lagen om tystnadsplikt för postanställda – för att bekämpa handeln med vapen och droger. ”Bra att kunna hjälpa. Samtidigt finns en risk att utsättas för hot”, menar Malin Bodin som jobbar med paket på Postnord.

Det förekommer stor illegal försäljning av vapen och droger i samhället, även via post och paket.

Därför tillsatte regeringen en utredning om en ändring i postlagen i augusti 2019. Detta i syfte att göra det möjligt för anställda inom posten att på eget initiativ bryta tystnadsplikten när det finns misstanke om brott.

– Det kan till exempel vara så att en postförsändelse går sönder och ett piller av något slag trillar ut. Som det är i dag ska man skicka försändelsen vidare till mottagaren, sa regeringens utredare Kazimir Åberg på en pressträff.
Postanställda får larma polis
I dag kan brevbärare enbart bryta tystnadsplikten om polis begär det. Men då krävs misstanke om brott med minst två års fängelse i straffskalan. Med det nya förslaget sänks detta till ett år.

Jag tycker inte det är brevbärarens eller chaufförens jobb att kontakta polis
Malin Bodin, gruppledare på Postnord

Brevbärare ska i framtiden alltså kunna larma brottsbekämpande myndigheter, polis och tull, enligt förslaget. Men anställda får inte öppna ett brev eller paket.
Malin Brodin välkomnar ändringen men tycker inte det ska vara upp till postens anställda att larma polis. Bild: privat
Malin Bodin är gruppledare på Postnord på Norrmalm i Stockholm med ansvar för paket. Och det har hon gjort i många år. Bara enstaka gång har hon misstänkt att ett paket innehåller narkotika. Hon ställer sig frågande till vad förändringen kan leda till.

– Det skickas säkert mycket som man inte har någon aning om. Men det måste gå sönder för att man ska reagera. Det är ganska vanligt att försändelser går sönder. Men det brukar vara sprayflaskor, handsprit och såna saker, säger hon.
Ökad hotbild mot anställda
Postnords huvudskyddsombud, Stefan Fougt har tidigare varnat för att en ändring av tystnadsplikten kan leda till en ökad hotbild mot anställda. Han är dessutom orolig för att anställda kommer ses som polisens förlängda arm. Malin Bodin är också orolig för detta.

– Jag tycker inte det är brevbärarens eller chaufförens jobb att kontakta polis. Jag ser hellre att det görs av ens arbetsledare eller chef. Just för att vi inte ska bli utsatta för hot eller något annat.

Utredningen föreslår samtidigt att skärpa tystnadsplikten när det gäller hemliga tvångsmedel – telefon- och rumsavlyssning, kameraövervakning, övervakning av elektronisk kommunikation.

– Det här är kraftfulla förslag för att förhindra och försvåra narkotikaförsäljning via postförsändelser, men också annan typ av brottslighet, sa energi- och digitalminister Anders Ygeman (S) på pressträffen.

Utredningen skickas nu ut på lagrådsremiss.
Läs mer
- Tystnadsplikt utreds – oro på Posten Nyhet 15 augusti 2019
- Tull vill att brevbärare knarkspanar Reportage 3 april 2018
11:01
Seko: Så tystas kritiker på Arbetsmiljöverket
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Anställda som använder sin yttrandefrihet på fritiden tystas av Arbetsmiljöverket. Nils Lundwall som Sekotidningen tidigare skrivit om är bara ett exempel på den tystnadskultur som finns på myndigheten, menar Seko.

Ett annat exempel som Seko lyfter fram är att den som uttalar sig kritiskt på arbetet riskerar att bli anmäld i det interna incidentrapporteringssystemet och föremål för utredning. Och i vissa fall diskussionsämne på arbetsplatsträffar.

–Ledningen har länge förnekat att det finns ett problem med tystnadskultur. Eller hävdat att det inte är något man känner till. Det är märkligt, säger en anställd på Arbetsmiljöverket som vill vara anonym.

–Det syns ju tydligt i incidentrapporteringssystemet för den som vill se.
Anställd: ”Liknar skvaller”
I systemet kan anställda anmäla 24 olika incidenttyper, såsom olyckor, sjukdom, bedrägerier, it-säkerhet och sabotage, men även kategorierna ”kränkning” och ”mänskliga faktorn”.

Det är de två sista incidenttyperna som enligt anställda visar hur tystnadskulturen fungerar. Och de tycker att flera av anmälningarna är mer att likna vid skvaller, eller till och med angiveri, än allvarliga händelser.

Sekotidningen har tagit del av anmälningarna om ”kränkning” och ”mänskliga faktorn” för de senaste två åren. En genomläsning visar att många handlar om problem med förmånsbilar och mindre tillbud. Men här ryms också anmälningar mot enskilda medarbetare som ställt kritiska frågor på möten, eller framfört åsikter om det Arbetsmiljöverkets arbete med sociala medier.

I en anmälan känner sig medarbetare kränkta av att Sekos skyddsombud på myndigheten mejlat personal som inte är medlemmar.
HR-chefen känner inte igen sig
–Att anmäla har helt enkelt blivit ett sätt att tysta kollegor, det handlar inte om att man kränkt varandra utan om att framställa sig själv i bättre dager. Det blir ett sätt att skvallra istället för att prata direkt med en person man är oense med, menar en av Sekotidningens källor.

Hen anser att ledningen borde sett detta för länge sedan och dragit i handbromsen. Alla rapporter om händelser ska gå via närmaste chef och där bör de i många fall stanna, menar källan. Särskilt som både den som anmäler och den som anmäls ofta går att identifiera, trots anonymitet.
Arbetsmiljöverkets HR-chef Lotta Liljegren Bild: Pressbild
Arbetsmiljöverkets HR-chef Lotta Liljegren håller fast vid att hon inte känner igen bilden av att det skulle finnas en tystnadskultur på myndigheten. Frågan ska undersökas och myndigheten har bland annat tagit fram en handlingsplan för att undersöka detta vidare.

Hon tar löpande del av den kritiserade incidentrapporteringen, men tycker inte att den visar att kritiker tystas.
AFA testar olika modeller
–Det är klart att våra rutiner och system alltid kan förbättras och vi ser löpande över dem så att de fungerar så bra som möjligt.

Hon lyfter fram att även den som känt sig kränkt av en kollega måste ha en möjlighet att berätta om det.

–Det finns flera sätt att göra arbetsgivaren uppmärksam på allvarliga händelser i arbetet. Det är alltid möjligt att vända sig till sin chef, till sitt skyddsombud, facket eller till oss på HR.

AFA-försäkring har lång erfarenhet av att skapa system för tillbuds- och incidentrapportering. Där har man sett ett ökat intresse för att hantera kränkningar och diskriminering utifrån den nya OSA-föreskriften, organisatorisk och social arbetsmiljö.
Identiteten bör skyddas
AFA har testat olika modeller för att hantera den typen av händelser. Slutsatsen är att kränkningar och diskriminering måste hanteras i särskild ordning och inte blandas in i samma rapporteringssystem som andra tillbud.

–Det är utredningstunga frågor och ska hanteras varsamt och separat. När det gäller olyckor kan vi vara öppna och redovisa allt för att det ska gå att lära sig av misstag.

–Men när det gäller kränkningar bör de inblandades identitet skyddas och då kan det inte vara lika öppet, säger Lars-Gunnar Lindberg, chef för IA-avdelningen.

Lotta Liljegren säger att även Arbetsmiljöverket hanterar fall av allvarliga kränkningar på ett annat sätt än genom incidentrapporteringssystemet.

–Det finns tydliga rutiner kring dessa anmälningar, som varje arbetsgivare är skyldig att ha och där integriteten och anonymitet är viktigt, säger hon.
Läs mer
- Nils tystades av Arbetsmiljöverket Arbetsmiljö 7 april 2021
- Seko: Arbetsmiljöverket bryter mot arbetsmiljölagen Arbetsmiljö 3 februari 2021
April 16, 2021
13:46
Regeringen satsar på snabbtåg
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Höghastighetståg blir verklighet om regeringen och samarbetspartierna får som de vill. Det framgår av den infrastrukturproposition som presenterades idag.

–Det finns utrymme både för snabbtåg och andra satsningar på väg och järnväg, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Hur snabbt tågen ska köra, var stationerna ska ligga och andra detaljer fattar regeringen vbeslut om nästa år, när den nationella planen antas. Trafikverket tar fram underlaget till regeringen, under förutsättning att riksdagen antar propositionen i sommar.
Inga lån till snabbtåg
–Dagens besked från regeringen är ett steg i rätt riktning för att kunna förverkliga bygget av höghastighetsjärnväg. Seko har länge arbetat med frågan om höghastighetsjärnväg och vi kommer fortsätta att ligga på regeringen så att de håller de löften som har getts, säger Sekos ordförande Valle Karlsson i en skriftlig kommentar.

Det var ett felaktigt beslut av den borgerliga regeringen att inte börja bygga Norrbottniabanan redan 2006.
Per Bolund, miljöminister

Satsningen på snabbtåg ska göras med skattemedel, staten ska inte låna, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth. Däremot söker Sverige EU-medel.

–Nu finns det pengar så att det räcker både till stambanor för höghastighetståg och andra satsningar på järnvägar och vägar. Arbetet med snabbtågen har redan påbörjats och ska fullföljas, sa Eneroth på dagens pressträff.
Nära 900 miljarder
Han hänvisade också till förslag på billigare och snabbare utbyggnad av höghastighetsbanorna, från bland andra Skanska.

Totalt föreslår januaripartierna, S, MP, C och L att det satsas nära 900 miljarder kronor på underhåll och investeringar de närmaste 12 åren. Det är 176 miljarder mer än 2018, då den senaste nationella planen antogs. ”Det största satsningen någonsin”, enligt regeringen.

Förutom stambanor för snabbtåg vill regeringen till exempel bygga klart Norrbottniabanan och Sydostlänken i södra Sverige. Liksom göra väginvesteringar i hela landet, såsom ökad bärighet, inte minst där det idag saknas järnväg. Även satsningar på sjöfart och cykel ingår i förslaget.
”Felaktigt beslut 2006”
Miljöminister Per Bolund, som även han medverkade på pressträffen, pekade på att den borgerliga regeringen 2006 valde att inte satsa på Norrbottniabanan.

–Det var ett felaktigt beslut. Det finns ett stort behov av att den byggs och den hade stått klar nu om man börjat bygga 2006. Såväl näringsliv som resenärer behöver banan. Det är viktigt att tänka på när vi fattar nya beslut. Sverige ska vara fossilfritt 2045.
Läs mer
- Besked: Över en miljard till vägar och järnvägar Nyhet 19 maj 2020
Även underhållsbudgeten för järnväg och väg höjs enligt förslaget med 40 respektive 33 miljarder kronor fram till 2033. Samtidigt kommer kontrollerna av hur pengarna används att skärpas. Riksrevisionen har visat att kostnaderna för underhåll har ökat för kraftigt de senaste åren, vilket oroar regeringen.
Januariavtalet
Januariavtalet är ett budgetsamarbete mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet, samt Centerpartiet och Liberalerna under mandatperioden 2018 till 2022. Avtalet slöts i januari 2019, därav namnet.
Partierna är överens om att genomföra förändringar på flera områden, såsom kring lagen om anställningsskydd, Arbetsförmedlingen och en utbyggnad av höghastighetsbanor.
Läs mer
April 15, 2021
12:24
Brist på kvinnor i järnvägsbranschen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Anna-Karin Linder har jobbat som lokförare i 19 år och ska snart få sin första kvinnliga kollega på Strukton i Östergötland.
–Jag är jätteglad. Hon ska jobba som signalerare i Norrköping, säger Anna-Karin, som bor i Vadstena.

Kvinnor är ganska sällsynta bland tekniker och lokförare i företag som underhåller och bygger järnväg. Lika få som utrikes födda.

Det är till och med så att det är den del av järnvägsbranschen där det är lägst andel kvinnor och utlandsfödda. Det visar en ny rapport från Luleå Tekniska Universitet, ”Jämställdhet och mångfald inom järnvägen”.
Få kvinnor som underhåller
Forskarna har ställt samman statistik och intervjuat anställda, chefer och fackrepresentanter i hela branschen. Resultatet varierar kraftigt.

Medan persontrafiken är en av de mest jämställda verksamheterna på hela arbetsmarknaden är banunderhåll en av de sämsta. Av ombordanställda är 40 procent kvinnor, och bland anläggningsentreprenörer drygt 12 procent. Godstrafiken ligger något bättre till än underhållsföretagen, med nästan 19 procent kvinnor.

Lägst andel utlandsfödda, fyra procent, finns inom godstrafiken och högst i passagerartrafiken, 12 procent. På Strukton i Östergötland finns ingen utlandsfödd, enligt Anna-Karin Linder.

Jag kan inte prata med gubbarna om allt, det kan vara enkla saker som att vi behöver toaletter.
Anna-Karin Linder

Rapporten är beställd av branschen och syftet är att dels göra en kartläggning, dels hitta sätt att öka andelen kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Argumenten för en förändring skiftar från att blandningen i sig ger en bättre arbetsmiljö och högre kvalitet, till att det blir lättare att rekrytera kompetent personal och ökar lönsamheten.

För Anna-Karin Linder är det självklart att fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund kommer in i branschen. Hon trivs med jobbet, men saknar blandningen.
”Bra jobb och bra betalt”
–Jag har gått lantbruksskola och alltid varit i mansdominerade miljöer. Där kan jag vara mig själv, jag är inte så tjejig och kan gå till jobbet utan att ”spackla mig”, haha.

Men det klart, säger hon, att det är lättsammare när man är en blandad arbetsgrupp.

– Jag kan inte prata med gubbarna om allt, det kan vara enkla saker som att vi behöver toaletter.

Hon säger att det senare också behövs för att fler tjejer ska kunna och vilja jobba i branschen.

–Det är ett bra jobb och vi har bra betalt.

Snittet för en lokförare hos Strukton är 34 800 och till det kommer ett nattillägg, ob, på 1200 kronor per natt.

–Det har de inte i vården, säger Anna-Karin.
En del män är ”sura gubbar”
I forskarrapporten framkommer att kvinnor i branschen, har olika erfarenheter. Många trivs, har anammat jargongen och känner sig respekterade, som Anna-Karin. Det handlar om att ”ha skinn på näsan och slänga käft”.

Andra tycker att de syns på ett både positivt och negativt sätt. Alla vet vad tjejen på jobbet heter och det är fint, men samtidigt blir det viktigt att inte göra misstag. Då vet alla också vem det är.

Arbetsplatsen kan vara organiserad efter manliga normer, så att det saknas kläder i rätt storlek och liknande. Liksom att det finns män som är ”sura gubbar” och trakasserar.

Ett sätt att ändra på det är att organisera om verksamheten så att den blir mer anpassad till såväl kvinnor, som män och personer med utländsk bakgrund, menar forskarna.
Toaletter försvinner
Det går inte att lita på att nya generationer förändrar arbetsplatserna av sig själva, det krävs aktiva åtgärder, som att ha riktlinjer om hur man pratar med varandra, rutiner för att rapportera incidenter och se till att det finns kläder åt alla. Rapportförfattarna pekar också på att branschen behöver kunskap och ställa sig frågan varför det behövs jämställdhet och mångfald.

Det är ett bra jobb och vi har bra betalt.
Anna-Karin Linder

Anna-Karin håller med och pekar på att Strukton har en medarbetarenkät varje år där det ställs frågor om trakasserier och om hur man behandlas på jobbet.

–Det följs upp och jag tycker att arbetsgivaren blivit mycket bättre på det under senare tid. De tolererar inte trakasserier.

När det gäller behovet av toaletter tar företaget inte så stort ansvar. I sommar tar Trafikverket bort ett 20-tal toaletter och bodar där Anna-Karin arbetar och personalen hänvisas, än så länge, till offentliga toaletter. Teknikhusen som stängs ligger längs banan mellan Norrköping och Nässjö, som Strukton underhåller.

Seko har ett kvinnligt nätverk för de som arbetar inom väg- och banbranschen. Anna-Karin är med.

–Jag var skeptisk i början, men det är väldigt bra att träffa andra och diskutera problem och olika lösningar.

Rapporten är beställd av Nordic Infracenter i Nässjö, vars syfte är att utveckla järnvägsbranschen bland annat genom samarbete med forskare. Tanken är att forskarnas rekommendationer ska utmynna i konkreta åtgärder på företag och utbildningar.

Själva skriver forskarna att de upptäckt att det behövs mer forskning om villkoren på järnvägen.
Läs mer
- Nu ska jämställdhet och mångfald studeras inom järnvägen Nyhet 11 februari 2020
12:24
Brist på kvinnor i järnvägsbranschen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Anna-Karin Linder har jobbat som lokförare i 19 år och ska snart få sin första kvinnliga kollega på Strukton i Östergötland.
–Jag är jätteglad. Hon ska jobba som signalerare i Norrköping, säger Anna-Karin, som bor i Vadstena.

Kvinnor är ganska sällsynta bland tekniker och lokförare i företag som underhåller och bygger järnväg. Lika få som utrikes födda.

Det är till och med så att det är den del av järnvägsbranschen där det är lägst andel kvinnor och utlandsfödda. Det visar en ny rapport från Luleå Tekniska Universitet, ”Jämställdhet och mångfald inom järnvägen”.
Få kvinnor som underhåller
Forskarna har ställt samman statistik och intervjuat anställda, chefer och fackrepresentanter i hela branschen. Resultatet varierar kraftigt.

Medan persontrafiken är en av de mest jämställda verksamheterna på hela arbetsmarknaden är banunderhåll en av de sämsta. Av ombordanställda är 40 procent kvinnor, och bland anläggningsentreprenörer drygt 12 procent. Godstrafiken ligger något bättre till än underhållsföretagen, med nästan 19 procent kvinnor.

Lägst andel utlandsfödda, fyra procent, finns inom godstrafiken och högst i passagerartrafiken, 12 procent. På Strukton i Östergötland finns ingen utlandsfödd, enligt Anna-Karin Linder.

Jag kan inte prata med gubbarna om allt, det kan vara enkla saker som att vi behöver toaletter.
Anna-Karin Linder

Rapporten är beställd av branschen och syftet är att dels göra en kartläggning, dels hitta sätt att öka andelen kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Argumenten för en förändring skiftar från att blandningen i sig ger en bättre arbetsmiljö och högre kvalitet, till att det blir lättare att rekrytera kompetent personal och ökar lönsamheten.

För Anna-Karin Linder är det självklart att fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund kommer in i branschen. Hon trivs med jobbet, men saknar blandningen.
”Bra jobb och bra betalt”
–Jag har gått lantbruksskola och alltid varit i mansdominerade miljöer. Där kan jag vara mig själv, jag är inte så tjejig och kan gå till jobbet utan att ”spackla mig”, haha.

Men det klart, säger hon, att det är lättsammare när man är en blandad arbetsgrupp.

– Jag kan inte prata med gubbarna om allt, det kan vara enkla saker som att vi behöver toaletter.

Hon säger att det senare också behövs för att fler tjejer ska kunna och vilja jobba i branschen.

–Det är ett bra jobb och vi har bra betalt.

Snittet för en lokförare hos Strukton är 34 800 och till det kommer ett nattillägg, ob, på 1200 kronor per natt.

–Det har de inte i vården, säger Anna-Karin.
En del män är ”sura gubbar”
I forskarrapporten framkommer att kvinnor i branschen, har olika erfarenheter. Många trivs, har anammat jargongen och känner sig respekterade, som Anna-Karin. Det handlar om att ”ha skinn på näsan och slänga käft”.

Andra tycker att de syns på ett både positivt och negativt sätt. Alla vet vad tjejen på jobbet heter och det är fint, men samtidigt blir det viktigt att inte göra misstag. Då vet alla också vem det är.

Arbetsplatsen kan vara organiserad efter manliga normer, så att det saknas kläder i rätt storlek och liknande. Liksom att det finns män som är ”sura gubbar” och trakasserar.

Ett sätt att ändra på det är att organisera om verksamheten så att den blir mer anpassad till såväl kvinnor, som män och personer med utländsk bakgrund, menar forskarna.
Toaletter försvinner
Det går inte att lita på att nya generationer förändrar arbetsplatserna av sig själva, det krävs aktiva åtgärder, som att ha riktlinjer om hur man pratar med varandra, rutiner för att rapportera incidenter och se till att det finns kläder åt alla. Rapportförfattarna pekar också på att branschen behöver kunskap och ställa sig frågan varför det behövs jämställdhet och mångfald.

Det är ett bra jobb och vi har bra betalt.
Anna-Karin Linder

Anna-Karin håller med och pekar på att Strukton har en medarbetarenkät varje år där det ställs frågor om trakasserier och om hur man behandlas på jobbet.

–Det följs upp och jag tycker att arbetsgivaren blivit mycket bättre på det under senare tid. De tolererar inte trakasserier.

När det gäller behovet av toaletter tar företaget inte så stort ansvar. I sommar tar Trafikverket bort ett 20-tal toaletter och bodar där Anna-Karin arbetar och personalen hänvisas, än så länge, till offentliga toaletter. Teknikhusen som stängs ligger längs banan mellan Norrköping och Nässjö, som Strukton underhåller.

Seko har ett kvinnligt nätverk för de som arbetar inom väg- och banbranschen. Anna-Karin är med.

–Jag var skeptisk i början, men det är väldigt bra att träffa andra och diskutera problem och olika lösningar.

Rapporten är beställd av Nordic Infracenter i Nässjö, vars syfte är att utveckla järnvägsbranschen bland annat genom samarbete med forskare. Tanken är att forskarnas rekommendationer ska utmynna i konkreta åtgärder på företag och utbildningar.

Själva skriver forskarna att de upptäckt att det behövs mer forskning om villkoren på järnvägen.
Läs mer
- Nu ska jämställdhet och mångfald studeras inom järnvägen Nyhet 11 februari 2020
April 14, 2021
16:29
Flixtrain trotsar pandemin, startar lågpristrafik
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Flixtrain startar sin biljettförsäljning mitt under pandemin – och när det råder hårda restriktioner. Fjärrtåg får endast köras halvfulla. Ändå tror det tyska lågprisbolaget på framgång.
16:29
Flixtrain trotsar pandemin, startar lågpristrafik
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Flixtrain startar sin biljettförsäljning mitt under pandemin – och när det råder hårda restriktioner. Fjärrtåg får endast köras halvfulla. Ändå tror det tyska lågprisbolaget på framgång.
10:01
Carl: ”Folk tror de kan korka upp champagne bara för att de är på en båt”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Vad gör du på jobbet? – Det enkla svaret är att jag släpper på och av folk. Men det är
10:01
Carl: ”Folk tror de kan korka upp champagne bara för att de är på en båt”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Vad gör du på jobbet? – Det enkla svaret är att jag släpper på och av folk. Men det är
April 13, 2021
14:52
Matros omkom av syrebrist i smalt schakt
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En matros omkom nyligen i ett smalt schakt ombord på ett bulkfartyg utanför Södertälje. –Sådana här olyckor ska inte kunna hända, säger Transportstyrelsen inspektör till Sjömannen.
14:52
Matros omkom av syrebrist i smalt schakt
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En matros omkom nyligen i ett smalt schakt ombord på ett bulkfartyg utanför Södertälje. –Sådana här olyckor ska inte kunna hända, säger Transportstyrelsen inspektör till Sjömannen.
April 12, 2021
14:41
Det offentliga sparar – vi förlorar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Våra skattepengar ska gå till skola, sjukvård och annan offentlig verksamhet där de behövs. Pengarna ska inte läggas på hög, de ska användas nu, anser insändarskribenten.
14:41
Det offentliga sparar – vi förlorar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Våra skattepengar ska gå till skola, sjukvård och annan offentlig verksamhet där de behövs. Pengarna ska inte läggas på hög, de ska användas nu, anser insändarskribenten.
April 09, 2021
14:51
Det här gäller när du ska söka sommarsemester
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Alla har rätt till semester. Oavsett om du arbetar heltid, eller deltid, har fast eller tillfällig anställning. Vissa Sekomedlemmar kan få kompensation för flyttad semester.

Om du är anställd tre månader eller mindre kan du komma överens med din arbetsgivare om att få semesterersättning i pengar istället för ledighet. Det är vanligt när man till exempel har ett sommarjobb.  

Hur lång ledighet har jag rätt till?  

Enligt semesterlagen har du rätt till 25 dagar, eller fem veckors semester varje år. Du har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under sommarmånaderna juni, juli augusti, om det inte står något annat i ditt kollektivavtal. Det är arbetsgivaren som bestämmer exakt när du får ledigt, men det ska vara i samråd med dig. Du ska få besked om semestern senast två månader i förväg.

Får jag lön under ledigheten?  

För att få lön under hela semestern ska du i normalfallet ha varit anställd ett intjänandeår. Det betyder att om du ska få fullt betald semester sommaren 2021 ska du ha jobbat från 1 april 2020 till sista mars 2021.  

Har du arbetat kortare tid minskas antalet betalda semesterdagar, men du har fortfarande rätt till 25 dagar med obetald semester.  

Varje betald semesterdag har du även rätt till semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen.  

I vissa avtal kan man få betald semester i förskott, efter fem års anställning anses den vara intjänad.  
Läs mer
- Corona: Det här behöver du veta om olika ersättningar Arbetsmiljö 30 mars 2021
- Hot, press och sparken – tufft för många med covid-symtom Arbetsmiljö 24 mars 2021
Måste jag ta ut semester?  

Du måste ta ut 20 betalda semesterdagar, men kan spara fem i upp till fem år. Om du inte har betald semester kan arbetsgivaren inte tvinga dig att ta ut den.  
Bild: Istock
Om jag varit sjuk eller föräldraledig? 

Du tjänar in viss betald semester även när du är sjuk eller föräldraledig.  

Vad händer om jag blir sjuk på semestern?  

Blir du eller dina barn sjuka under semestern kan du avbryta ledigheten. Sjukanmäl till arbetsgivaren och anmäl och ansök om ersättning hos Försäkringskassan. Du kan då ta ut semesterdagar vid ett senare tillfälle. 

Semesterlagen är dispositiv, vilket innebär att facket kan sluta avtal som skiljer sig från lagen på olika sätt.  
Så här ser det ut i några av Sekos branscher:
Spårtrafik SJ Öresundståg  

Intjänandeåret är januari till december och den som anställs kan ta ut betald semester redan första året. Semesterperioden är juni till augusti men om den anställde frivilligt väljer att ta ut semester utanför den perioden utgår ersättning. Flertalet anställda får ut sin semester på sommaren.  

Posten

Möjligheten att ta semester på sommaren inom Posten är goda, enligt Seko.  

Merparten har sin semester under sommaren

Postföretagen har samma semesterregler. Postnord har övergångsbestämmelser från 1995 06 30 där anställda fortfarande har fler än 25 semesterdagar om anställningen fortfarande gäller.

Skanska

På väg och anläggning har alla fyra veckor på sommaren,

Skulle någon flytta sin semester så brukar det vara på egen begäran.

De allra flesta på asfaltssidan tar ut tre till fyra veckor. De som tar tre har extra betalt när de tar ut vecka fyra.

Även de som har säsonganställning tar ut semester, oftast fyra veckor, beroende på hur mycket de arbetat året innan.
Bild: Istock
Peab

Vad gäller Peabasfalt så har man ett årsarbetsavtal som säger att anställda måste ta ut tre veckor sommarsemester. Anställda kan dock spara en vecka till senare under hösten om så önskas. I övriga segment tar de flesta ut sin semester, några få sparar nån vecka här och där.

MTR, Stockholms tunnelbana

Seko Klubb 111 har avslutat förhandlingar om huvudsemester. 

Det finns en del anställda som MTR flyttar semestern för, men inom perioden juni-augusti. 

Det finns en kompensation på 1-2 dagar extra semester om man lägger mindre semester under huvudsemesterperiod. Det förutsätter att den anställde går med på det.

De som inte söker huvudsemester 20 dagar, får det utlagt under juni-aug. 

NRC Group, underhåll och Mitt/Ådalsbanan

De allra flesta får sin sommarsemester. Anställda har sex veckor semester per år (några dagar färre för nyanställda på grund av nytt avtal).

Det finns ett lokalt avtal med en skrivelse om ersättning om företaget önskar att personalen skjuter på sin sommarsemester:

Den medarbetare som i samråd, efter önskemål från från företaget, accepterar att i planeringen lägga ut sin semester från semesterdag 11 utanför perioden juni-augusti, ersätts med 10 komptimmar per hel, förskjuten vecka, den månad förskjuten semester tas ut.

Telia

 Telia har förskottssemester, alla nyanställda har 25 dagar, har man en tjänst där man kan välja bort övertid får man 28 dagar.

Sedan finns det ett antal som har semester enligt övergångsregler på 31 resp. 34 dagar.

Det återkommande problemet är att flera grupper behöver ha två semesterperioder. Många väljer då att ta ut 3 veckor för att inte hamna tidigt eller sent i semesterperioden.

Det är sällan några stora bekymmer med semesterplaneringen.

Sis

 Upp till 28 år har anställda rätt till 28 dagars semester, mellan 30 och 40 år 31 dagar och över 40 har man rätt till 35 dagars semester. Alla har rätt att få fyra veckors sammanhängande semester  under sommaren. Om semestern flyttas utgår ersättning enligt avtal eller också får den enskilde själv förhandla fram en ekonomisk ersättning.

Svevia

Alla har rätt till semester på sommaren.

Vid eventuell flytt av planerad och beviljad semester utgår en ersättning av 500 kronor per flyttad dag i kompensation.

Maskinföraravtalet

Det ser lite olika ut på Maskinföraravtalet när det gäller semester på sommaren, enligt Magnus Ekeljung, ombudsman på Seko. Merparten inom avtalet tar endast ut tre veckor på sommaren och resten av sin ledighet andra tider på året.

Asfaltstsidan har ofta årsarbetstidsavtal som kan se lite olika ut, men det är alltid minst tre veckors sammanhängande semester under sommar veckorna.

Samma semesterregler gäller på företag, men olika lokala avtal gör att det kan se olika ut.

Enligt Magnus Ekeljung kan det vara svårare på mindre företag att förlägga sin semester om man har mycket arbete, men oftast är maskinförare (ME avtalet) väldigt lojala mot mindre arbetsgivare och ställer upp när det behövs. Men anställda har alltid rätt till tre veckors sammanhängande semester.

De större företagen har lättare att planera semesterlistor och därmed är det sällan det skett tvister i sådana ärenden.
April 08, 2021
10:35
Sis-anställd död i covid – prövas som arbetsskada
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
En behandlingsassistent inom Statens institutionsstyrelse, Sis, avled nyligen i covid-19. Nu hoppas Seko och Sis att fallet klassas som arbetsskada. Ledningen för Sis vill dessutom att personalen prioriteras för att få vaccin.

Hittills har endast vårdpersonal som arbetar med smittförande personer ansetts kunna få arbetsskadeersättning efter att ha varit sjuka i covid-19. Något LO kritiserat.

–Vi arbetar nära klienterna, så risken är stor att smittas på jobbet. Vi kan inte bevisa att det är så i det här fallet, men mycket tyder på det, säger Seko Sis ordförande Frida Strandberg Landin.
Läs mer
- Corona: Det här behöver du veta om olika ersättningar Arbetsmiljö 30 mars 2021
Enligt Seko har Sis har anmält dödsfallet till Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och AFA-försäkring. Allt ”by the book”. Nu är det upp till Försäkringskassan och AFA att avgöra om det är en arbetsskada.

–Vi kommer att följa processen noga. Det blir avgörande för många, säger Sekos Sis ordförande Frida Strandberg Landin.
Strikta riktlinjer
Den avlidne var medlem i Seko och 50+ i ålder. Vilken institution han arbetade på vill Frida inte berätta, av hänsyn till de anhöriga. Däremot, säger hon, har flera institutioner fått in smitta den senaste tiden och att det är oroande.

–Vi var länge förskonade, om vi jämför med samhället i stort men har det nu på våra institutioner. Det har varit kluster-utbrott.

–Vi vet också att både unga och äldre klienter går med symtom utan att säga något, av rädsla för att bli isolerade i vård i enskildhet, säger Frida.

Sis riktlinjer är strikta och säger att personalen ska stanna hemma vid minsta symtom, något som inte alltid efterlevs. Det finns lokala chefer som tolkar reglerna lite som de själva vill och efter behov i verksamheten, enligt facket.
Många kämpar för att hålla ut
–Det har hänt att personal varit på jobbet trots symtom och att chefer godtagit det för att det har varit ”frivilligt”. Men det finns det inget stöd för. Tvärtom gäller riktlinjerna alltid.

Stabschef Angela Faleij är ansvarig för arbetet med coronan inom Sis. Hon håller med Seko om att det är viktigt att alla följer riktlinjerna och tycker att institutionerna skött sig bra.

–Vi har tät kontakt med institutionerna, med facken och skyddsorganisationen och får veta vad som händer. Smittan har inte ökat, det har gått upp och ner hela tiden, säger hon.
Sis: Prioritera personal för vaccin
Liksom Frida har hon märkt att många, anställda och klienter, är trötta och kämpar för att hålla ut ytterligare en tid. Och hon håller med Seko om att det är viktigt att hela tiden påminna om vad som gäller och poängtera allvaret i situationen.

–Det är jätteallvarligt och det förmedlar vi varje vecka, säger Angela Faleij.

På en punkt är hon kritisk till hur arbetet mot covid-19 går till i samhället.

–Personal på Sis borde prioriteras för att få vaccin. Vi har ingen verksamhet om vi inte har personal, säger hon.

Sis ledning har tagit upp kravet med MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, gång på gång. Utan framgång. Kriminalvården och Migrationsverket ställer samma krav.

–Vi är klassade som samhällsviktig verksamhet, i likhet med hälso- och sjukvården. Klienterna är inlåsta och personal drar in smittan. Än har vi inte fått gehör för våra synpunkter, men vi ger inte upp.
Läs mer
- Hot, press och sparken – tufft för många med covid-symtom Arbetsmiljö 24 mars 2021
- Smittspridning i domstol – ingen åtgärd från AV Arbetsmiljö 17 februari 2021
April 07, 2021
11:17
Nils tystades av Arbetsmiljöverket
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Arbetsmiljöinspektör Nils Lundwall skrev ett inlägg som privatperson på Facebook. Det ledde till ett korrigerande samtal med närmaste chef på Arbetsmiljöverket.
11:16
Arbetsmiljöverket: Rätt att hålla samtalet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Nils Lundwall skrev på ett företags Facebook som privatperson och använde sig av sin grundlagsskyddade yttrandefrihet.

Efteråt blev han kallad till ett korrigerande samtal med sin chef.

Hur blev det så?

– Generellt uttalar vi oss inte i ärenden kopplade till våra medarbetare. Meddelarfriheten gäller så klart.

–Något man också behöver ta hänsyn till är vad man kan säga och göra i statstjänstemannarollen. Det är väldigt komplext, säger Sonya Aho, på Arbetsmiljöverkets presstjänst.

På vilket sätt är det komplext?

–Företaget i fråga hade uppfattat det som att han uttalat sig som inspektör i ett pågående ärende. Det ingår i rollen som statstjänsteman att man inte kommenterar pågående ärenden.

Fanns det ett pågående ärende mot företaget?

–Ja det gjorde det.

Var det Nils som hade ärendet?

–Nej han var inte handläggare för ärendet.

Han kommenterade inte i sin roll som statstjänsteman utan som privatperson.

–Jag vet inte vad han skrev, men företaget uppfattade det som att det var i hans roll som inspektör. Man måste vara tydlig i vilken roll man uttalar sig.

Anser ni att det var rätt att ha det korrigerande samtalet med medarbetaren?

–Ja den bedömningen gjordes ju och det här var 2018. Mer kan vi inte kommentera.

Det finns en oro bland medarbetarna att de ska tystas, en tystnadskultur, om de till exempel skriver på sociala medier. Hur säkerställer ni att medarbetarna kan använda sin yttrandefrihet?

–Vi har en god och regelbunden dialog med fack och skyddsombud och har tidigare inte fått signaler om att det är så. Nu när vi fångat upp signalerna arbetar vi tillsammans med för att ta fram en handlingsplan. Sedan tidigare utbildas alla nyanställda liksom våra chefer.
April 06, 2021
16:14
Halva Sekos kongress först i höst
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Sommarens Seko-kongress skjuts delvis upp. De 200 ombuden samlas helt digitalt den 9 juni och väljer förbundsledning, medan motionerna behandlas den 12 och 13 oktober.

Skälet till att kongressen genomförs i två etapper är att smittspridningen av covid-19 ännu inte är under kontroll. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla större möten hålls digitalt åtminstone fram till den sista juni.
Helt digitalt i juni
Seko vill föregå med gott exempel. ”Det är en anseendefråga”, enligt förbundsstyrelsen.

Seko hade planerat att ha en kongress där grupper om 20 personer skulle samlas på olika orter runt om i landet.

–Det blir svårt att genomföra på ett smittosäkert sätt. Vi hoppas att läget är bättre i oktober, säger Sekos kommunikationschef Jonas Pettersson.

Den 9 juni samlas alla ombud digitalt för att bland annat välja ny förbundsordförande och förbundssekreterare. På dagordningen står även verksamhetsplanen för de närmaste fyra åren och beslut om avgifter.
Hubb-lösning i höst
Det som återstår i oktober är motionsbehandlingen och rapporten Sekos Framtid. Det har kommit in 160 motioner, dubbelt så många som vid den senaste kongressen 2017.

Då hoppas Seko att den först planerade formen ska gå att genomföra, det vill säga att grupper om 20 möts fysiskt på olika orter runt om i landet och att dessa hålls samman digitalt. En så kallad hubb-lösning.

När kongressen delvis skjuts upp – ändrar ni på motionstiden?

–Nej, det är så kort tid mellan juni och oktober att allt ligger fast. Inget ändras förutom datumen, säger Jonas Pettersson.
Gabriella Lavecchia, Vice förbundsordförande SEKO. Bild: Anna Simonsson
De flesta motioner som kommit in knyter an till rapporten ”Seko Framtid”, som arbetats fram av ett femtiotal förtroendevalda.

Rapporten ger en bild av förbundet här och nu, och resonerar kring vad som behöver förändras framåt. Ett förslag är att Seko ska göra en ny organisationsutredning. Något som även många motionärer tar upp.
”Utan Seko stannar Sverige”
– I dag har Seko många nivåer. Men det finns inget förslag i rapporten vad utredningen ska titta på, sa Sekos vice ordförande Gabriella Lavecchia i en tidigare intervju i Sekotidningen.

Andra idéer i rapporten är mer facklig utbildning och ökat ansvar för förtroendevalda att rekrytera medlemmar. Ett mål är att alla arbetsplatser ska ha ett eget fackligt ombud, liksom att Seko ska vara mer på tårna när det gäller att förutse utvecklingen i olika branscher.
Material skickas ut 8 maj
Seko brukar beskrivas som ett spretigt förbund, med medlemmar i många olika branscher och att det därför kan vara svårt att skapa en vi-känsla.

– Vi är spretiga, men pratar sällan om vilken styrka det faktiskt är. Vi har haft parollen ”Utan Seko stannar Sverige” och det är sant på riktigt. Det ska vi vara stolta över och bygga vidare på, sa Gabriella Lavecchia.

Den 8 maj skickas samtliga handlingar ut till ombuden. Och på fredag denna vecka är sista dag att nominera namn till olika poster inom förbundet.
Läs mer
- De är nominerade att ta över efter Valle Karlsson Nyhet 4 februari 2021