Kokthansogreta.nu - Nyhetssök / News Search !

« Expand/Collapse

Sekotidningen (75 unread)

Skip to page: 1 2 3 ... 6

June 17, 2022
8:00
”Fri frakt leder till dumpade löner”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Sämre arbetsvillkor och samhällsservice för postanställda när det är fri frakt på paketen, skriver Mikael Andersson, facklig på Postnord.
June 16, 2022
13:20
Polisen vill minska fackligt arbete på jobbtid
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Polisen vill få till ett nytt avtal som minskar möjligheten att arbeta fackligt och hjälpa medlemmar. Seko säger fortsatt nej.

Inom Polisen finns det fyra fackförbund, Polisförbundet, ST, Seko och Saco-S.

Förra året lade arbetsgivaren fram ett nytt avtal som kraftigt minskar den fackliga tiden. Polisförbundet skrev på, men Seko, Saco-S och ST vägrade.

Men nyligen gick ST med på att skriva på avtalet. Enligt tidningen Publikt ska dialogen ha förbättrats mellan fackförbundet och Polisen. Det är en av orsakerna till att det blev ett avtal till slut.

Seko Polisen, som har drygt 1 600 medlemmar, är fortsatt emot det nya avtalet. Klubbordförande Karna Tillheden beskriver förhållandet till arbetsgivarparten som hemsk.

Polisen ger inte förtroendevalda facklig tid. När de väl kallas till fackliga möten med arbetsgivaren vägrar arbetsgivaren att ersätta representanterna för förlorad arbetsinkomst, berättar Karna Tillheden.
Tvister mellan Seko och Polisen
För att ändå kunna arbeta fackligt med lön har Seko behövt tvinga fram det med hjälp av ett så kallat tolkningsföreträde, vilket innebär att den fackliga organisationens uppfattning i frågan går före arbetsgivarens.
Karna Tillheden vill inte att den fackliga tiden ska minskas. Bild: Polisen
Detta har skett 19 gånger sedan det nya avtalet presenterades förra året. Polisen har svarat med att begära skadestånd för varje tillfälle detta har skett.

– Polisen tycker inte att fack ska ha inflytande helt enkelt. Det här tär väldigt mycket på förtroendevalda. Vi har tappat elva engagerade förtroendevalda för att man känner sig utmattad, överbelastad och jagad av arbetsgivaren, säger Karna Tillheden.
Läs också Seko: Polisen tycker facket bryr sig för mycket om medlemmarna
Seko-klubbens förhoppning är att få till ett avtal som inte begränsar antalet fackliga tjänster.

– Vi behöver ha tillräckligt många förtroendevalda för att klara av det fackliga uppdraget och möta arbetsgivaren som part. Det är inte mindre arbete vid förhandlingar bara för att vi har färre medlemmar än till exempel Polisförbundet, säger Karna Tillheden.
Polisen: Dialogen pågår
2019 genomfördes en internrevision av fackligt förtroendevaldas villkor inom Polismyndigheten. Arbetsgivaren drog slutsatsen att det var för många förtroendevalda i relation till antalet medlemmar.

Marie Håkansson, biträdande förhandlingschef på Polisen, hoppas att man kan komma överens om ett avtal med Seko.

”Dialogen pågår fortfarande och vi har ett möte inbokat”, skriver hon i ett mejlsvar.
Avtalet om facklig tid
- Det nya avtalet innebär att fackförbundet har rätt till mindre facklig tid.
- Facklig tid beräknas utifrån antalet medlemmar.
- För ST innebär det en minskning, från 37 till 22. För Seko Polisens del skulle det bli 7 i stället för 11,5.
- Förutom ST har även Polisförbundet sagt ja till det nya avtalet. Däremot inte Saco-S och Seko.
- När Seko tackade nej till det nya avtalet ersattes det per automatik av Förtroendemannaavtalet från 1975, ett centralt kollektivavtal inom staten för fackliga förtroendevalda. Enligt detta ska facklig tid inte överstigas en förtroendevald på heltid per 500 medlemmar. Fackliga tiden kan dock fördelas på flera personer.
Läs mer Vad är facklig tid?
- Förtroendemannalagen ger rätt för fackligt förtroendevalda att vara lediga från sina ordinarier arbetsuppgifter, i vissa fall med lön, för att sköta sitt fackliga arbete. Så kallad facklig tid.
- Det gäller även skyddsombud.
- Allt fackligt arbete räknas, såsom att delta i förhandlingar och andra möten med arbetsgivaren som har med det fackliga uppdraget att göra. Plus skälig tid för förberedelser inför sådana förhandlingar.
- Däremot har förtroendevalda inte rätt till ledighet med lön för interna angelägenheter, som kongresser och fackliga möten.
- Hur mycket ledighet den förtroendevalde har rätt att ta ut är ofta en bedömningsfråga och måste bestämmas efter överläggningar med arbetsgivaren. Det beror bland annat på hur många medlemmar facket har. I vissa fall finns det reglerat i lokala avtal.
Källor: LO och Arbetsgivarverket
Läs mer
June 15, 2022
12:59
Kriminalvården: ”Vi ska ha vettiga arbetstider”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Kriminalvården ser över löner och arbetsvillkor för att behålla personal. Det skriver HR-direktören Stina Nyström i en replik till Seko Vård Syd.
10:07
Det ska inte kunna säga ”kaboom”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Efter fjorton timmars väntan i bitande kyla var tacksamheten oändlig. Hon gjorde sitt jobb snabbt och proffsigt, och med ett
June 14, 2022
8:29
Var stolt över ditt fackliga tingeltangel
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
”Vi accepterar inte tingeltangel på uniformen” påtalade en chef bestämt en dag när jag kom till jobbet på en gammal arbetsplats för många år sedan.

Med tingeltangel menades min fackförbundsnål som satt fäst på arbetsuniformens ena västslag. Bokstäverna ”HRF”, Hotell- och restaurangfacket, i guld över mörkblå grund.

Den följde inte klädpolicyn och jag beordrades ta av den på direkten, framför kollegor, framför andra fackliga medlemmar, mitt bland gästerna.

Det passade alldeles uppenbart utmärkt in i klädpolicyn att vara utarbetad, ledbruten och slutkörd.

Jag gjorde som beordrat medan jag rasade inombords. Det passade alldeles uppenbart utmärkt in i klädpolicyn att vara utarbetad, ledbruten och slutkörd. Men skam den som vanprydde uniformen och imagen med en facklig nål. Ironin. Jag satte på nålen igen efter det där arbetspasset och tog aldrig av den mer.

För en tid sedan fick en kompis som är skyddsombud frågor om han ”alltid var sån där” från en kollega som inte lyckades dölja sin irritation över den fackliga t-shirt kompisen bar vid jobbmötet.

Frågan är helt upp och ned. När är man inte facklig på sin arbetsplats? När är ett skyddsombud inte skyddsombud? Jag kan inte ens tänka mig ett tillfälle när ett samtal på ens arbetsplats inte går att knyta till facklig organisering eller till arbetsmiljöarbete. Jag har en likadan t-shirt. Över bröstet lyser SEKO i vitt mot svart bakgrund.

Sverige är på ett sätt världsunikt när det gäller facklig organisering, så utbredd som den ändå är trots decennier av fallande organiseringsgrad. Samtidigt är motståndet kännbart

Sverige är på ett sätt världsunikt när det gäller facklig organisering, så utbredd som den ändå är trots decennier av fallande organiseringsgrad. Samtidigt är motståndet kännbart. Från politiken, från makthavare, näringsliv och arbetsgivare.

Från sådana kollegor som klarar sig bättre själva medan de gott åtnjuter varenda rättighet som facket slagits för och vunnit. Från sådana chefer som känner sig hotade eller kränkta av minsta lilla fackliga aktivitet.

Det är lätt att vackla. Jag är övertygad om att de flesta som driver på för fackliga rättigheter och bättre arbetsmiljö på sina arbetsplatser misströstar ibland. Kampen är inte på något sätt skonsam.

Om alla år som facklig medlem, företrädare och skyddsombud har lärt mig något är det att aldrig ta rätten att organisera sig fackligt för given. Om alla otaliga gånger jag fått äran att företräda medlemmar och kollegor som hamnat i knipa, behandlats illa eller behövt arbetsmiljöåtgärder har lärt mig något, är det att aldrig ta mina fackligt aktiva kamrater för givna.

För strax över ett år sedan blev jag själv den som hamnade i knipa

För strax över ett år sedan blev jag själv den som hamnade i knipa efter att jag larmade i media om saker som inte gått rätt till i ett uppmärksammat ärende på jobbet.

Utan våra arbetsplatsombud, skyddsombud och det fackliga stöd jag fick från min fackförening under den tiden hade jag inte haft mina arbetsuppgifter kvar i dag, om jag ens arbetat alls.

Bär ditt fackliga medlemskap med stolthet. Någon gång kan det vara du som hamnar i skottlinjen – men då står du inte ensam.
Läs mer
- Jenny Bengtsson: Inte försvarbart med så hög lön till facktoppar
  Krönika 2021-06-07T18:40:22
June 13, 2022
15:38
Hon vill göra järnvägen mer jämställd
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Trafikplanerare Elina Kabir startade nätverket Järnvägskvinnor för en mer jämställd bransch. Nu har det över 2 000 medlemmar och finns i en mängd olika kanaler.
14:54
Varför tar inte Seko kampen?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Seko Pendelklubben ignorerades av Seko i förhandlingar om tågvärdars avskaffande, tycker stationsvärden Felipe Lazo. Enligt Sekos förbundsstyrelse har frågan skötts demokratiskt.

Vad är det som händer med den interna demokratin inom Seko?

Demokrati betyder ungefär folkstyre eller folkmakt. En av många grundtankar är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter.

Vad händer i vårt förbund när ledningen tar sig friheten att köra över oss?
Felipe Lazo

Det låter bra på papper, men vad händer i vårt förbund när ledningen tar sig friheten att köra över oss lokalt när det gäller förhandlingsrätt gentemot arbetsgivaren?
Gemensamt beslut att kämpa
På våra medlemsmöten har vi medlemmar på Seko Pendelklubben diskuterat och argumenterat kring olika scenarier om vår framtid, som hotas av beslutet om att ta bort tågvärdarna på pendeln.

Vi medlemmar i Seko Pendelklubben har insett att vi alla är lika hotade av arbetslöshet, oavsett om vi är tågvärdar eller stationsvärdar.

Vi kom fram till beslutet om att fortsätta kämpa även i motvind, för att behålla tågvärdar i sin nuvarande yrkesroll. ”Rätt eller fel” – det var vårt beslut och togs på ett demokratiskt sätt.
Varför inte lyssna på oss?
Varför hade inte Sekos förbundsstyrelse tid att komma ner och lyssna och diskutera med oss om våra problem med arbetsgivare? Och kanske förstå vår verklighet bättre och varför vi tog ”Rätt eller fel”-beslutet.

Sekos förbundsledning tog parti till arbetsgivarens fördel, utan kännedom om vår problematik.
Felipe Lazo

I stället beslutade sig Sekos förbundsledning för att ta parti till arbetsgivarens fördel, utan kännedom om vår problematik som vi lever varje dag.
Stadgarna gäller även styrelsen
Kommunikationen är en viktig del av den demokratiska processen. Vad menas i våra stadgar:

§ 14 Medlems rättigheter och skyldigheter. Mom. 1 ansats 2? ”Varje medlem ska beredas möjlighet att delta i förbundets demokratiska process”

Vilken demokratisk process menas och till vem?

Vi har också skyldigheter enligt § 14 Mom. 2:

”Varje medlem i förbundet ska verka för förbundets sammanhållning och utveckling och rätta sig efter föreskrifterna i dessa stadgar, och med stöd av dem fattade beslut. Medlem ska iaktta lojalitet mot styrelse och andra som utsetts att företräda förbundet”.

Jag undrar om det är bara jag och inte styrelsen som ska hålla levande §14 Mom2.? Är vi inte Sekoiter? Ska vi inte spela i samma lag?
Vilka står på tur härnäst?
Jag förstår att ni har en annan roll, men ni fortsätter att vara medlemmar i Seko precis som jag. Är det fel från oss medlemmar och förvänta sig lojalitet från er i stället för att ni tar parti till en arbetsgivare som skrattar åt facket?

Vad händer om tågvärdar från Seko Pendelklubben försvinner?

Har ni ställt er frågan vad händer om tågvärdar från Seko Pendelklubben försvinner? Vilken eller vilka andra kollegor och medlemmar i Seko som jobbar med samma befattning på andra järnvägsbolag står på sedan på tur?

Är det inte rätt att vi tar kampen tillsammans?
- Felipe Lazo Stationsvärd, skyddsombud och Seko-medlem sedan 2005.
SEKO SVARAR DIREKT
Sekos förbundsstyrelse har samma uppfattning som dig och klubben om att tågvärdarna borde vara kvar.

Förbundet drog förra sommaren bland annat i gång en kampanj till stöd för att behålla tågvärdarna i samråd med klubben. Vidare har även klubben varit aktiva för att påverka såväl politiker som MTR för att få stopp på avvecklingen av tågvärdarna.

Tågvärdarna borde vara kvar.
Sekos förbundsstyrelse

Men nu har tyvärr politiken och företaget bestämt sig för att gå en annan väg, vilket är väldigt beklagligt.

Valet i höst kan eventuellt öppna en liten dörr i denna fråga. Om högern förlorar makten kan möjligen ett utrymme finnas för politiska förhandlingar som inte finns i dag.
Politiskt beslut att avveckla tågvärdar
Ni som medlemmar, klubben, Seko Stockholm och förbundet har på olika sätt försökt påverka detta i en annan riktning men vi lyckades inte hela vägen fram denna gång. Vi är de första att beklaga detta.

Politikerna tillsammans med MTR beslutade alltså att avveckla tågvärdarna trots våra gemensamma protester. Då hamnade vi i ett läge där nästa steg blev att förhandla med arbetsgivaren om hur denna avveckling ska hanteras.
Följer Sekos stadgar
Under förhandlingarnas gång uppmärksammades förbundsstyrelsen om att det fanns medlemmar i båda klubbarna på pendeln som skulle påverkas av detta.

Enligt våra stadgar är det inte möjligt för en klubb att genomföra en förhandling med en arbetsgivare där medlemmar i två olika klubbar berörs.

Med anledning av detta beslutade förbundsstyrelsen att en central ombudsman i stället ges mandatet att förhandla. Förbundsstyrelsen är skyldig att agera vid den här typen av signaler.
Bästa möjliga uppgörelsen
Som du vet genomfördes förhandlingen av en ombudsman och enligt vår uppfattning lyckades hen nå en uppgörelse som var den bästa möjliga utifrån de alternativ som fanns.

Över 300 medlemmar hade blivit arbetslösa om vi inte gjort något alls.
Sekos förbundsstyrelse

Alla medlemmar som ville fick behålla ett jobb och dessutom med samma anställningsvillkor som man hade.

Detta ska ställas mot att över 300 medlemmar hade blivit arbetslösa om vi inte gjort något alls. Vi kommer givetvis också att fortsätta bistå skyddsombuden i deras arbete för att motverka ensamarbete på tågen.
Demokratiskt fattade beslut
När det gäller demokratifrågan som du lyfter så är samtliga beslut fattade i demokratisk ordning.

Förbundsstyrelsen, som är vald av kongressen, har fattat beslutet utifrån de stadgar vi har, som också de är beslutade av Sekos högst beslutade organ, kongressen.

Det är svårt att göra det mer demokratiskt än så och våra stadgar är ju en facklig organisations grundlag, dessa ska följas även om man inte alltid gillar utfallet.
Valda företrädare tar beslut
Det har säkert någon gång fattats beslut av klubbstyrelsen som inte alla medlemmar tycker om, men det är så det fungerar i en representativ demokrati. Man väljer sina företrädare på årsmöten, representantskap eller kongresser.

Man ger helt enkelt dem ett förtroende att besluta om frågor som är viktiga.

Vi har försökt göra det bästa av situationen.
Sekos förbundsstyrelse

Vi vill ändå avslutningsvis uttrycka förståelse för upprördheten över att tågvärdarna försvinner.

Det är ett riktigt dåligt beslut av såväl politiken som arbetsgivaren och vi har nu försökt göra det bästa av den uppkomna situationen.

Sekos förbundsstyrelse
June 10, 2022
9:00
”Kriminalvården står inför nedstängning”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Arbetsvillkoren inom Kriminalvården måste förbättras. Den akuta bristen på personal och plats för intagna leder till ohållbar arbetsmiljö, skriver Seko Vård Syd.

Krisen inom Kriminalvården breder ut sig alltmer. Flera orter eller enheter är i dag ”rödmarkerade”, vilket innebär att läget för personalförsörjningen är ohållbart. Flera av dessa är dessutom tilltänkta för expansion.

I dag får vi samtal där vi tillfrågas om hur beläggningsläget ser ut. De som ringer vill veta om det finns någon plats om de skulle gripa en person och behöva införpassa vederbörande.

Ja, så eländigt är det med platssituationen inom Kriminalvården.

Konsekvensen är att Kriminalvården inte kommer att kunna ta emot personer som är dömda till fängelse. Det kommer att innebära att dömda fortsätter att röra sig fritt.
Häkten och anstalter saknar personal
Vi har enheter som saknar personal, men som kan ha någon plats ledig vid en viss tidpunkt. Det finns enheter där vi får sitta och bevaka den intagne eftersom vi inte har plats till vederbörande vid det givna tillfället.

Vi har enheter som saknar både kriminalvårdare och plats för intagna.

Vi har enheter som ”haltar sig fram”, där vi genom skicklighet och tur inte bryter mot regler och lagar.
Bra arbetstider ger goda effekter
Lösningen på delar av problematiken är att få ledande personer inom Kriminalvården att tänka:

”Jo, vi tycker det är skäligt att du får dina arbetstider i god tid så att du kan planera saker i ditt liv. Vi ser att detta även ger indirekta positiva effekter i kärnverksamheten”.

Det är ingen nyhet att vi behöver platser och fler kriminalvårdare med erfarenhet för att lösa Kriminalvårdens problem
Roger Nilsson, Seko Vård Syd

I stället försvinner anställda på grund av scheman som ändras dagen innan nästkommande arbetspass. Ett förfaringssätt som vi inte behövt tidigare.

Konsekvensen blir ”röda zoner” på orter där vi ska expandera och där vi redan har problem med personalförsörjning.
Förbättra arbetsvillkoren
I huvudsak behövs arbetsvillkor så att vi kan behålla och rekrytera personer som kan och vill arbeta som kriminalvårdare.

Vi behöver få Arbetsgivarverket att förstå att vi ska arbeta för att göra saker bättre för alla i samhället. Det innefattar även anställda inom staten.

Vi behöver få Kriminalvårdens ledning att agera så att vi behåller våra kriminalvårdare.
Behövs erfarna kriminalvårdare
Sedan nedstängningen av äldre fängelser mellan 2010–2015 har krisen fördjupats. Det är ingen nyhet att vi behöver platser och fler kriminalvårdare med erfarenhet för att lösa Kriminalvårdens problem.

Det största hindret just nu är att personer i Kriminalvårdens ledning inte ser nyttan och behovet av förutsägbarhet.

Detta trots att vi kan hävda att vi tidigare arbetat på ett bättre sätt och fått fler nöjda kriminalvårdare, samt bättre verksamhet till en billigare kostnad.
Vad hände med framförhållningen?
2015 ändrades vår organisation. Då skulle man på varje nivå arbeta med framförhållning ur olika tidsperspektiv.

Högst upp skulle man arbeta med flera års framförhållning och längre ner skulle en chef arbeta med månaders framförhållning.

Vad hände på vägen och vilka inom Kriminalvården kommer att hantera problemen?
- Roger Nilsson Klubbordförande för Seko Vård Syd
Läs mer
- Smockfullt på landets häkten: ”Sliter på personalen”
  Vård 2022-05-24T11:27:46
- Jag orkar inte jobba mer på häktet
  Insändare 2022-04-07T08:51:03
- Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”
  Arbetsmiljö 2022-04-05T08:08:34
June 09, 2022
16:10
”Kräv din rätt vid timanställning”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Timanställning kan slå hårt mot ekonomin för den som blir sjuk. Det har insändarskribenten fått erfara.
10:44
”Du måste vara en jävel på att basta”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Det kan bli hela 74,9 grader varmt vid asfaltläggaren. För att klara av att jobba dricker Peter Stambert hysteriska mängder vatten.
June 03, 2022
8:41
Carl varnades av Postnord – och fick inte fortsatt jobb
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Carl Hällströmer var öppen med sin kritik mot post varannan dag. Det gillades inte av Postnord som gav honom en varning.
8:30
Varannandagsutdelning: Från test till verklighet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Så här gick det till när Postnord började dela ut post varannan dag.
Januari 2019
Postnord vädjar till regeringen om att få höja priset för frimärken, för att klara ekonomin och rädda jobb.
Februari 2019
Postnords ledning skriver på intranätet att ett test att dela ut post varannan dag ska ske efter sommaren. Seko Posten anmäler arbetsgivaren för brott mot medinflytandeavtalet, som säger att arbetsgivaren ska samverka med de fackliga organisationerna redan vid idéstadiet vid tänkta förändringar i bolagets verksamhet.
Mars 2019
Sju av åtta partier motsätter sig glesare postutdelning, enligt en enkät från Sekotidningen. Flera lyfte att något måste göras åt de fallande brevvolymerna och bolagets ekonomi. Socialdemokraterna ville inte besvara frågan.
Oktober 2019
Tillsynsmyndigheten Post och telestyrelsen, PTS, ger Postnord klartecken att testa att övergå till glesare postutdelning. ”Modellen är rimlig och relevant mot bak grund av samhällets ändrade kommunikationsmönster och privatpersoners, företags och offentliga instansers minskade behov av att skicka och ta emot brev fem dagar i veckan.”
September 2020
Pilotprojektet att dela ut post var annan dag inleddes 28 september i Lund och pågick till januari 2021. Pilotprojektet var vägledande för hur den nya utdelningsmodellen fungerar i praktiken.
1 februari 2021–2 maj 2022
Varannandagsutdelning av post har införts successivt i hela landet.
Läs mer
- Dubbelt så tungt med glesare utdelning på Postnord
  Post
- Postnords vd fick löneökning på 19 procent: ”Provocerande”
  Post 2022-05-13T11:50:04
8:21
Dubbelt så tungt med glesare utdelning på Postnord
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I maj gjorde Postnord ett historiskt skifte. Nu delas post ut varannan dag och övergången har sina för- och nackdelar.

Det är tidig morgon på Postnords hubb en bit utanför centrala Kristianstad.

I åtskilliga korridorer är brevbärare i full färd med att sortera post innan de åker ut på sina upp drag. Varje hushåll i distriktet har ett eget fack, eller kam om man ska tala ”postnordiska”.
Posten trogen i över 40 år
Trots att arbetet är intensivt och fokus stort, pågår skratt och prat.

– Jag har jobbat här sedan 1977, jag är för gammal för att stressa upp mig, konstaterar en brevbärare som inte vill ha med sitt namn i tidningen.

Kristianstad och alla områden med postnummer som börjar på 2, det vill säga orter inom Skåne och delar av Blekinge, var först med att ställa om till varannandags utdelning i februari förra året.

Leif Hurtig har varit brevbärare i 33 år. Han visar uppgivet upp sina handleder, som numera kräver stöd genom skenor.
Leif Hurtig har fått förslitningsskador i handlederna.

Aldrig tidigare i hela mitt yrkesliv har jag upplevt de här problemen
Leif Hurtig, brevbärare sedan 33 år.

– Aldrig tidigare i hela mitt yrkesliv har jag upplevt de här problemen, de har kommit smygande och accelererat det senaste året.

Jag har värk och har tappat kraften i handlederna, säger han.
Tyngre arbete orsakar skador
Den nya utdelningsmodellen har orsakat skadorna. Det är Leif Hurtig övertygad om, eftersom det har blivit mer att bära.

Brevbärarna har dubbelt så mycket post och paket att dela ut vissa dagar.

– Man belastar och böjer handlederna dagarna i ända. Mina har nu sagt ifrån.
Tumgrepp runt dubbelt så stora buntar post har lett till värk i handlederna. Pilottest i Lund
Innan Postnord tog ett slutgiltigt beslut om glesare postutdelning testades den nya modellen i ett pilotprojekt i Kävlinge och delar av Lund hösten 2020.

Marcus Österlund, brevbärare och skyddsombud för Seko, involverades från dag ett.
Läs också Carl varnades av Postnord – och fick inte fortsatt jobb
Han kände en skyldighet mot sina kollegor att se till så att det nya arbetssättet skulle bli så bra som möjligt.

– Det var ett stort ansvar eftersom vi skulle vara föredöme för något som skulle rullas ut nationellt, säger han.

Vi är nog inte helt representativa för andra orter, här involverades vi i personalen mycket redan från start.
Marcus Österlund, skyddsombud på hubben i Lund där piloten genomfördes.

På Marcus Österlunds hubb i Nöbbelöv i Lund har det nya arbetssättet nu blivit vardag. Han har svårt att minnas hur det var tidigare.

– Men vi är nog inte helt representativa för andra orter, här involverades vi i personalen mycket redan från start. Vi fick hela tiden tycka till och utvärdera samt möjlighet att testa olika idéer.
Olika förutsättningar
Marcus Österlund är noga med att påpeka att han i sin roll som skyddsombud framförde att det som personalen upptäckte i Nöbbelöv inte gick att översätta på hela landet.

– Varje område har sin unika situation.

Och det har han helt rätt i. Förra året när medarbetarna i Kristianstad kom till jobbet på måndagen, sjösattes varannandagsutdelning utan ordentliga förberedelser eller att personalen hade involverats.
Stor omsättning i ledningen
– Det var ingen lätt tid. Det hade varit stor omsättning i ledningen här och man tog in en person utifrån. Den personen gjorde vad han kunde utifrån förutsättningarna.

Men vi hade önskat att man hade satt värde på personalens erfarenheter och kunskap, säger Sekos skyddsombud Antoinette ”Nette” Romeborn.
Antoinette ”Nette” Romeborn, skyddsombud för Seko på Postnords hubb i Kristianstad.
Den första morgonen upptäcktes att ingen var schemalagd för sorteringen av post till boxkunderna.

Vid de hyllorna var det tomt och stora högar låg och väntade på att bli sorterade.

– Det är ett arbete som vanligtvis tar uppemot tre timmar för två personer. Nu fick vi se till att lösa det, säger produktionschefen Stefan Allqvist som vid tillfället var brevbärare.

Jag skulle faktiskt benämna det som kaos. Folk gjorde vad de kunde, men det fanns mycket som behövde rättas till.
Antoinette ”Nette” Romeborn, skyddsombud för Seko på Postnords hubb i Kristianstad
Mycket övertid
Han började 1976, och har jobbat som brevbärare och i olika typer av chefsroller. Både han och Nette
Romeborn konstaterar att det blev mycket övertid för många medarbetare.
Stefan Allqvist, produktionschef på Postnord.
Under de två första veckorna pendlade den mellan 30 och 50 timmar per dag, utslaget på hela arbetslaget.

– Jag skulle faktiskt benämna det som kaos. Folk gjorde vad de kunde, men det fanns mycket som behövde rättas till, säger Nette.

Bland annat stämde tidsberäkningen för de nya slingorna inte överens med verkligheten.

Utdelningsområdet i Kristianstad var inte konkurrensutsatt av andra aktörer, vilket innebar stora mängder post varje dag.

Vi hanterade dubbelt så mycket post varannan dag. Både att sortera den och sedan dela ut tar längre tid.
Charlotte Samuelsson, brevbärare sedan 40 år

– Vi hanterade dubbelt så mycket post de tjocka dagarna. Både att sortera den och sedan dela ut tar då längre tid.

Jag jobbade över varje eftermiddag i flera veckor under den första tiden, säger 55-åriga Charlotte Samuelsson, som arbetat som brevbärare sedan hon var 16 år.
Charlotta Samuelsson, brevbärare Förlorade tidningskunder
Prenumeranterna började klaga över att veckotidningarna kom för sent och lokala företag var missnöjda för att de inte alltid kunde få ut sin reklam på måndagar.

Så småningom förlorade Postnord reklamkunder. Det underlättade för brevbärarna, men det var inte önskvärt för bolaget.

En annan sak som missades är att brevbärarna behöver tömma samtliga gula lådor varje dag.

Under den första tiden var den lista som brevbärarna har i sina arbetstelefoner inte helt uppdaterad med de nya slingorna.

Vi löste det ändå, för sådana är många av oss.
Charlotte Samuelsson, brevbärare.

– Vi löste det ändå, för sådana är många av oss. Men det innebar att vi fick köra himla omvägar ut till alla lådor som inte låg inplanerade i rutten, säger Charlotte Samuelsson.
Charlotte Samuelsson Skapade arbetsgrupp
Efter någon vecka insåg ledningen att man behövde skapa en arbetsgrupp för att få ihop allting. Såväl brevbärare med lång erfarenhet, fackliga representanter och arbetsledare kallades.

Två lördagar i rad möttes man ute på hubben för att försöka lösa alla luckor som hade uppstått.

Personal fick även tas in för ordinarie verksamhet ett antal lördagar.

Tack vare det i kombination med övertidstimmarna under vardagarnas eftermiddagar och kvällar, märkte kunderna inte av kaoset särskilt mycket.

Tack vare att alla slog knut på sig själva kunde vi trots allt hålla uppe verksamheten någorlunda.
Nette Romborn, skyddsombud.

– Viss post fick vi lämna som kvarligg till nästkommande utdelningsdag. Det tog hårt på oss eftersom vi alla har ribban högt och all post som kommer ska ut till kunderna.

Tack vare att alla slog så mycket knut på sig själva kunde vi trots allt hålla uppe verksamheten någorlunda, säger Nette.
Brevbärarjobbet allt tuffare
Numera är samarbetet gott mellan den lokala ledningen och facket på arbetsplatsen. De dagliga rutinerna har kommit på plats men det finns fortfarande områden att förbättra.

Fler arbetsplatser på Postnord än Kristianstad har haft det svårt. Även om ingen som Sekotidningen intervjuat beskriver ett liknande kaos vid övergången.

Däremot vittnar allt fler brevbärare om att jobbet har blivit alldeles för tungt och att man inte hinner dela ut all den post som ska ut.
Övertidsstopp
Samtidigt växer missnöjet mot bolagets nya besparingskrav. Som på vissa arbetsplatser innebär stopp för övertid och nyanställningar, samt att bemanningen ska slimmas.

Nette Romeborn uppmanar kollegor att anmäla arbetsskador.

– Om vi inte kan föra statistik och visa att arbetet faktiskt har blivit tyngre, så har vi svårare att övertyga arbetsgivaren om att åtgärder behövs, säger hon.
Läs också Varannandagsutdelning: Från test till verklighet
Arbetssätt ska förbättras inom en snar framtid, försäkrar Agnes Karlsson, produktionsdirektör för Postnord Sverige, och nationellt ansvarig för övergången till den nya modellen.

Men det har inte kunnat göras förrän post varannan dag införts i hela landet.
Uppmanar till APT
– Arbetet har blivit tyngre eftersom vi har med oss mer post ut. Det gör att vi behöver säkerställa att våra verktyg och processer fungerar fullt ut.

Vi ska se över hela processen för utdelning, arbetsbelastning och bemanning, säger hon.

Agnes Karlsson menar att coronapandemin har för svårat för Postnords ledning att fånga upp lokala problem.

– Det har till och från varit svårt att vara ute på arbetsplatser. Min uppfattning är att chefer har involverat medarbetare, men att det skett på olika sätt.

Det kan vara viktigt framöver nu när man rullat ut den nya modellen att ha arbetsplatsträffar, där man fångar upp synpunkter från medarbetarna.
Minskat antal tjänster
På Postnord i Kristianstad har den nya modellen lett till färre anställda. Från 65 heltidstjänster i januari 2021 till 53,5 i april 2022.

I landet har Postnord under flera år bantat sin personalstyrka med runt motsvarande tusen heltidstjänster om året. Detta började dock tidigare än införandet av den nya utdelningsmodellen.

Exempelvis fanns nationellt motsvarande 17 663 hel tidstjänster år 2018 medan dessa minskat till 16 730 år 2020. Orsakerna är flera, bland dem digitalisering och varannandagsmodellen.
Läs mer Läs mer
- Postnords krav: Ta körkort eller förlora jobbet
  Post 2022-05-18T09:34:15
- Postnords vd fick löneökning på 19 procent: ”Provocerande”
  Post 2022-05-13T11:50:04
- Budgetstrul på Postnord – bemanningen bantas
  Arbetsmarknad 2022-03-31T10:44:44
June 02, 2022
15:34
TMA-bil i dödsolycka: ”Jag är rädd varje dag”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

För vad som tycks vara första gången har det skett en dödsolycka med en TMA-bil. Stefan Rydqvist miste sin branschkollega.
— Jag saknar ord för det som har hänt, säger han.

I måndags omkom en TMA-förare i en olycka på E4:an utanför Norrköping. En TMA-bil är en typ av skyddsfordon med påkörningsskydd.

Olyckan skedde när TMA-fordonet säkrade vägen för en bilist som tappat last från en släpkärra, enligt uppgifter till Södermanlands Nyheter. En lastbil ska då ha kört rakt in i TMA-bilen, varpå den 40-åriga kvinnliga TMA-föraren omkom.

Stefan Rydqvist driver företaget TMA-tjänst i Linköping och jobbade ibland ihop med branschkollegan som dog.

– Det är tungt. Jag saknar ord för det som har hänt. Vi brukade skoja: ”För fan nu åker vi härifrån innan vi blir ihjälkörda” och sedan händer det på riktigt, säger han.
”Rädd varje dag jag åker ut på E4:an”
Han förklarar att det är hysteriskt ute på motorvägen med bilister som tittar i mobiltelefoner och paddor i stället för att fokusera på körningen.

– Jag är rädd varje dag jag åker ut på E4:an, säger Stefan Rydqvist.

Lastbilschauffören som krockade med TMA-bilen är nu anhållen misstänkt för grov vårdslöshet i trafik samt grovt vållande till annans död.
Kan vara första dödsfallet
Trafikverket har inlett en olycksutredning för att se om det funnits brister i infrastrukturen på platsen.

Under åren 2003–2015 inträffade 51 olyckor där TMA-fordon var inblandade, enligt SVT Nyheter Öst.

– Vi känner inte till att det har hänt någon dödsolycka med ett TMA-fordon tidigare, säger Felicia Danielsson, presskommunikatör på Trafikverket, till Sekotidningen.

Fackliga representanter är inte förvånade över händelsen.

– Frågan har bara varit när det ska hända eftersom trafiken är som den är på våra svenska vägar, säger Lars Eklind, regionalt skyddsombud för Seko i Mellansverige.
Vill se fartkameror på TMA-bilar
Han kräver åtgärder från politiker för att göra vägarna säkrare. Det stora problemet är enligt honom att bilister inte tar hänsyn till de som arbetar längs våra vägar.

Både Lars Eklind och Stefan Rydqvist tycker att det vore bra med fartkameror som sitter bakpå TMA-fordon.

– Det enda folk reagerar på är om en kamera skulle blixtra till och en bot kommer hemskickad. Det är det absolut bästa sättet för att få ned hastigheterna, säger Lars Eklind.
51 olyckor med TMA-bilar
Enligt Trafikverket inträffade det minst 51 olyckor med TMA-fordon mellan år 2003 och 2015. Vid nio tillfällen skadades TMA-förarna lindrigt.

Trafikverket har inga uppgifter om någon har skadats efter 2015, då man inte fört statistik för detta. Trafikverket har börjat titta på olyckor för åren 2016-2019, men har hittills inte hittat någon dödsolycka med ett TMA-fordon.

Källa: Trafikverket
Läs mer
9:44
”Jag gör något för Sveriges säkerhet”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Försvaret på Gotland är i hetluften när vår omvärld skakas av krig. Vi träffar personalen som håller maskineriet i gång på Gotlands regemente P18.

Rotorbladen dånar från en Helikopter 16 som är på väg att lyfta vid Gotlands regemente P18. Utlandsstyrkor som ska skickas ner till Mali genomför just nu övningar här vid Tofta skjutfält, söder om Visby.

Efter många års nedrustning är Försvarsmakten på uppgång igen. Som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina ska förmågan på Gotland stärkas i snabb takt.

Regementet P18 ska ta emot fler värnpliktiga och fler soldater ska placeras på ön.
Bygger måltavlor för skjutövningar
I dagarna inspekterade en amerikansk generallöjtnant Gotlands militära förmåga. Han fick se svenska styrkor öva strid i den karga miljön på skjutfältet.

Det är servicemännen PD Hurtig och Jens Norbecks arbetsplats. De ser till att soldater har bra förutsättningar för att genomföra övningar.

Den här förmiddagen parkerar servicemännen sina hjullastare och kliver in i målverkstaden, där de tillverkar måltavlor som soldaterna kan skjuta på.
Tillverkning av måltalvor till soldaterna.
– Här bygger vi stormål om sju meter, för stridsfordon, säger servicemannen Jens Norbeck med blicken på en träram i samma form och mått som en stridsvagn.

I verkstaden ligger måltavlor av olika slag som servicemännen har snickrat ihop. Här finns stridsvagnsfronter och tavlor föreställande soldater i hel- och halvkropp.
Verkstaden för måltavlor.
På golvet står en helikopter i stål som en smed i närområdet har svetsat ihop för att beskjutas av luftvärnskanonvagnar.

– Den blev så jädra fin. Det är knappt så man vill slå ner den där ute, säger Jens Norbeck.
”Handlar om att serva förbanden”
Servicemännen flyttade in i verkstaden för ett halvår sedan. Innan dess höll de till i en oisolerad lokal vägg i vägg, när markverkstan som sköter fordon inhystes här. Det kunde bli rätt kallt konstaterar Jens Norbeck och PD Hurtig.

Långt ifrån all tid spenderas i verkstaden. Servicemännen rycker ut på skjutfältet dagligen. De sköter bland annat markarbeten, levererar måltavlor och röjer sly.

– Mycket av tiden handlar om att vara flexibel och serva förbanden, säger PD Hurtig.
På Tofta skjutfält syns spår av övningar. Spränger oexploderade granater
Han är även aktiv inom hemvärnet och utbildad ammunitionsröjare. Om det upptäcks oexploderade granater – så kallade ”oxar” – märker han upp dem, ser om granaterna går att plocka med eller om han behöver spränga dem på plats.

– Det här är en GRK-12, en granat som jag hittade här ute på fältet. Eftersom den stod rakt ner i marken visste vi först inte om den var odetonerad, säger PD Hurtig och visar upp granatresterna.
Resterna av en övningsprojektil på Tofta skjutfält.
Jens Norbeck har tidigare varit deltidsbrandman. Nu är han brandansvarig med en tankbil som klarar tuff terräng.

– Här är min ögonsten. En Scania 113, sexhjulsdriven. Den är guld värd, säger han.
Jens Norbeck brevid en Scania 113.
Bränder kan uppstå när projektiler hamnar i det torra gräset under skjutövningar. Då är Jens Norbeck och PD Hurtig snabbt framme och släcker innan elden sprider sig.
Kreativt arbete ute på skjutfältet
Vi hoppar in i deras fyrhjulsdrivna pickup och skumpar omkring på skjutfältet. Vårsolen gassar, dammet yr från de kalkrika grusvägarna och servicemännen verkar trivas som handen i handsken. Ett par gånger stannar vi till och inväntar klarsignal från säkerhetstornet.
Jens Norbeck och PD Hurtig hjälper till att förbereda för soldaternas övningar.

Jag känner verkligen att jag gör någonting för Sveriges säkerhet
Erik Österlin, lagsamordnare på regemente P18:s markverkstad

Här ställer servicemännen ut bockar som varnar för pågående övningar, håller ordning och snickrar ihop mål och landmärken i terrängen, till exempel små hus.

– Det blir mycket att åka runt och se vad vi måste åtgärda, säger PD Hurtig.

De visar upp en luftvärnskanon gjord av plankor och reglar, som de snickrade ihop efter att en äldre variant blåst omkull.

– Det är kul att man får vara kreativ, säger Jens Norbeck.
Byggandet av en luftvärnskanon som landmärke. Säkrar området under skjutövningar
På vinterhalvåret blir det bra kallt på en så utsatt plats. Då kan servicemännen ta sin tillflykt till skjuttornet vid klinten.

Med stora fönster ut mot havet kontrollerar de att inga båtar eller flygplan närmar sig när granater smäller av i riktning mot havet.

Böjd över ett kartbord visar Jens Norbeck hur de mäter upp området som skjutövningarna ska hållas i. PD Hurtig slår på radarskärmen där han håller koll på trafiken. En kamera skannar även av kusten.
Jens Norbeck mäter upp området som en skjutövning ska hållas i så inga båtar eller flygplan riskeras att trävas av granater.
I skjuttornet finns ett litet kök och en våningssäng.

– Någon gång börjar de skjuta fyra på morgonen. Då sover vi här, säger PD Hurtig.
Glädjs över utökat försvar
De ökade spänningarna i närområdet oroar inte servicemännen särskilt mycket. De ger ett avslappnat intryck, som speglar sig på hela regementet. Vi möter leenden och glada hälsningar.

Erik Österlin som är lagsamordnare i den nya markverkstaden sätter ord på känslan.

– Just nu är det mycket positivt för vår verksamhet och det vi gör. Samtidigt hade det varit bättre förstås om det var frid och fröjd i omvärlden, säger Erik Österlin omgärdad av stridsvagnar och pansarfordon som ska underhållas.

Han planerar arbeten för mekanikerna i verkstaden. Innan P18 jobbade han på Volvo personvagnar. Jobbet på försvaret är det roligaste hittills.

– Jag känner verkligen att jag gör någonting för Sveriges säkerhet. Man behöver inte ligga längst fram i linjen för att bidra till det, säger Erik Österlin.
Erik Österlin. Emma lärde sig köra stridsvagn
Kollegan Emma Hägbom Nordlander är kundmottagare. Hon bereder bland annat ordrar, sköter beställningar och stöttar mekanikerna. Titeln kan vara förvirrande eftersom den enda ”kunden” är Försvarsmakten.

Emma Hägbom Nordlander kom hit för ett år sedan, efter att sambon såg annonsen på Blocket. Hon uppskattar den goda stämningen, tre timmars friskvård i veckan och möjligheterna till utbildning.

Hon har till exempel tagit körkort för Stridsvagn 122 som står inne för underhåll.
Emma Hägblom Nordlander.
– Nu kan jag parkera om den när det behövs. När man behöver testskjuta följer jag med också. Det kan vara ett bra avbrott, säger Emma Hägbom Nordlander med den 60 ton tunga kolossen i ryggen.

– De har krympt. När jag kom hit första gången kändes de jättestora, skrattar hon.
”Här tänker man mer på personalen”
På garnisonslagret intill servar reservdelsmannen Christian Fröberg markverkstaden och trupper med material. Han har också varit här ett år och kommer som flera andra från fordonsbranschen.

– I det civila tänker man bara på produktion och leverans. Här tänker man mer på personalen, säger han.

Just nu är det mycket att göra och Christian Fröberg hoppas att reservdelsmännen blir fler. På markverkstan ska tre personer anställas inom kort.

Att döma av ansökningarna tycks det finnas ett intresse av att jobba på Sveriges just nu mest omtalade regemente.

Christian Fröberg är glad över sitt jobbval.

– Det händer alltid någonting här. Dels övningar, dels kommer det nytt folk och andra förband. Det är kul att det ännu byggs nytt och man märker hur stort det kommer att bli.
Gotlands regemente P18 ska växa
2018 startades regementet P18 upp igen för att utveckla försvaret på Gotland och stärka totalförsvaret tillsammans med de civila försvarsmyndigheterna.

P18 har uppemot 400 anställda. Snart ska det vara 500 anställda på plats. I år rekryteras det bland annat 50–60 soldater, samt officerare och civilanställda.

Regeringen satsar nu 1,6 miljarder kronor för att bland annat bygga ett servicecenter, en kasern för värnpliktiga och en sjukvårdsmottagning. Det ska även byggas en matsal, en grovspolanläggning för stridsvagnar och en vårdhall för fordon. Detta ska vara färdigt under 2026.
Läs mer Läs mer
- Försvaret ska rusta – men svårt hitta rätt kompetens
  Arbetsmarknad 2022-03-04T09:48:36
- Anställda i försvaret kan utbilda sig på arbetstid
  Försvar 2020-11-30T15:01:48
- Nya kravet: Anställda på Postnord kan krigsplaceras
  Arbetsmarknad 2022-03-21T09:23:32
May 31, 2022
13:33
Semester – vad gäller egentligen?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Oavsett om du jobbar heltid, deltid eller har en tillfällig anställning har du rätt till semester. Arbetsgivaren bestämmer när du får ledigt, men det ska ske i samråd med dig.
1 Hur lång ledighet har jag rätt till?
Enligt semesterlagen har du rätt till 25 dagar, eller fem veckors semester varje år.

Du har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under sommarmånaderna juni, juli augusti, om det inte står något annat i ditt kollektivavtal. 

Det är arbetsgivaren som bestämmer exakt när du får ledigt, men det ska vara i samråd med dig. Du ska få besked om semestern senast två månader i förväg.
2 Får jag lön under ledigheten?
För att få lön under hela semestern ska du vanligtvis ha varit anställd ett intjänandeår. Det betyder att om du ska få fullt betald semester sommaren 2022 ska du ha jobbat från 1 april 2021 till sista mars 2022.  

Har du arbetat kortare tid minskas antalet betalda semesterdagar, men du har fortfarande rätt till 25 dagar med obetald semester.  

Varje betald semesterdag har du även rätt till semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen.  

I vissa avtal kan man få betald semester i förskott, efter fem års anställning anses den vara intjänad. 
3 Har jag rätt till semester som timanställd?
Ja, du har rätt till semester oavsett anställning. Om du jobbar mindre än tre månader kan dock din semester avtalas bort, enligt semesterlagen. I sådana fall får du semestersättning i stället för ledighet.
3 Måste jag ta ut semester?
Du måste ta ut 20 betalda semesterdagar, men kan spara fem i upp till fem år. Om du inte har betald semester kan arbetsgivaren inte tvinga dig att ta ut den. 
4 Kan jag få pengar i stället för semester?
Om du är anställd tre månader eller mindre kan du komma överens med din arbetsgivare om att få semesterersättning i pengar i stället för ledighet. Det är vanligt när man till exempel har ett sommarjobb.  
5 Vad händer med semestern om jag har varit sjuk eller ledig?
Du tjänar in viss betald semester även när du är sjuk eller föräldraledig.  
6 Vad händer om jag blir sjuk på semestern?
Blir du eller dina barn sjuka under semestern kan du avbryta ledigheten. Sjukanmäl till arbetsgivaren och anmäl och ansök om ersättning hos Försäkringskassan. Du kan då ta ut semesterdagar vid ett senare tillfälle. 

Semesterlagen är dispositiv, vilket innebär att facket kan sluta avtal som skiljer sig från lagen på olika sätt. 
7 Kontakta ditt fackliga ombud
För att vara helt säker på vad som gäller på just din arbetsplats kan du alltid kontakta din lokala företrädare för Seko, alternativt kontakta Seko Direkt.
Läs mer
- Lokförare erbjuds tusenlappar för att flytta semestern
  Trafik 2022-05-24T11:03:34
- Seko vill att alla ska få 6 veckors semester
  Kongress 2021 2021-10-13T14:30:38
May 30, 2022
13:02
Seko i manifestation mot kriminella byggföretag
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Seko Stockholm, Byggnads, Målarettan och El-ettan samlades i en manifestation mot fusk, svarta löner och kriminella företag i byggbranschen. Även Seko upplever oseriösa företag i sina branscher och ställde sig därför bakom manifestationen på Mynttorget i Stockholm.
9:43
Brevbäraren Ida gick skrivarkurs för arbetare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

För att ge arbetarnas frågor större plats i media har lokalt aktiva inom LO-förbunden i Västernorrland gått en skrivarkurs. Ida Lindouf, brevbärare i Sundsvall, är en av dem.
May 25, 2022
8:12
Postnord och Citymails kvinnor ska våga ta mer plats
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
För första gången sedan pandemin har det kvinnliga nätverket inom Postnord och Citymail samlats. Målet är att stärka deltagarna så att de vågar ta mer plats och ansvar.

I två dagar har det kvinnliga nätverket inom posten träffats på Lidingö utanför Stockholm, både gemensamt och uppdelade efter bolag.

Från Citymail var sex kvinnor på plats, inräknat Sofi Vestling som är vice klubbordförande i Seko Citymail och organisatör för det kvinnliga nätverket där. Hon har varit med sedan starten.

– Poängen är framför allt att kunna prata fritt, att ingen känner sig begränsad. Här vågar alla ställa frågor. Det är ett öppet forum och ett bra sätt att stärka varandra, säger Sofi Vestling.
Trygga anställningar ett krav
Nätverket inom Citymail diskuterade problem i jobbet för att arbeta fram avtalsyrkanden inför avtalsrörelsen.
Sofi Vestling, vice klubbordförande i Seko Citymail. Bild: Emmeli Nilsson
Deltagarna tog upp mängder av områden: Behov av bättre tekniska hjälpmedel, högre friskvårdsbidrag så att det faktiskt utnyttjas, regelbundna hälsokontroller, bättre löner så att anställda inte jobbar över för att få Ob-ersättning och färre behovsanställningar.

– Trygga anställningar är en viktig fråga att driva. Nu blir det mer och mer behovsanställda som jobbar på timmar. Det blir otryggt för dem, och vi som är ordinarie måste hjälpa till och ta hand om dem. Vi får ingen kontinuitet, säger Sofi Vestling.
Fler måste engagera sig
Postnords kvinnliga nätverk var på plats med närmare 25 deltagare. På deras agenda stod bland annat idéarbete kring hur man kan få fler medlemmar att engagera sig som förtroendevalda.

Ungdomsverksamhet, mentorskap, korta filmer att sprida i sociala medier och att låta medlemmar göra ”prao” med förtroendevalda var några av förslagen.

Sandra Svensk, ordförande i Seko Posten, var en av dem som tog initiativ till nätverket inom Postnord 2015.

– Vi hade en riktad avtalsutbildning till kvinnor det året, med målet att få in nya förtroendevalda. Vi hade gjort en undersökning innan som visade att vi var väldigt få förtroendevalda kvinnor i relation till medlemskåren, säger Sandra Svensk.
Sandra Svensk, ordförande i Seko Posten. Bild: Emmeli Nilsson Kvinnor ska stärkas
Idag visar siffrorna på betydligt bättre representation: Av Sekomedlemmarna i Postnord är 32 procent kvinnor, och av de förtroendevalda är 38 procent kvinnor.

– Vårt syfte är att stärka kvinnorna. Vi pratar avtalsrörelse och allt vi hanterar i vardagen. Nätverket får inte bli en sidoorganisation, utan ska vara en del av förhandlingsorganisationen, säger Sandra Svensk.

Ia Björdén Huvudskyddsombud och vice ordförande Seko Citymailklubben sektion Väst Varför behövs ett kvinnligt nätverk?

– För att en får styrka av att vara bara kvinnor samlade. En behöver inte hävda sig, kämpa eller slå sig på bröstet på samma sätt utan är självklar i sin roll som förtroendevald. Det är förstås olika mellan sektioner och klubbar, men generellt är den fackliga historiken väldigt mansdominerad. Och männen är utgångspunkten i samhället över lag. Vi blir alltid jämförda med männen.

Vilken fråga är viktigast för dig?

– Att det fackliga arbetet måste drivas både ur ett manligt och ett kvinnligt perspektiv, och att vi behöver ha alla könstillhörigheter och etniciteter representerade. Vi behöver en mångfald bland förtroendevalda för att kunna driva alla frågor på bästa sätt. Sedan är ju jag huvudskyddsombud, så allt som rör bemanning och arbetsmiljö – särskilt psykosocial arbetsmiljö – är prioriterat för mig.

Madeleine Mann Ledamot Seko Citymailklubben sektion Väst Varför behövs ett kvinnligt nätverk?

– Inom mansdominerade branscher tror jag att det behövs ett forum för kvinnor. Vi kanske tänker på ett annat sätt. Det är väldigt kul och intressant att vara här. Alla har olika erfarenheter och är så engagerade, det finns så mycket styrka och kraft. Och en vilja att förändra. Det ger mycket pepp att vara här.

Vilken fråga är viktigast för dig?

– Jag kommer hit med öppet sinne för att se vad alla har att säga. Mycket handlar om att utbyta erfarenheter och lyssna på dem som varit med om saker som kan vara viktiga att lyfta, att alla får komma till tals.

Sofia Svensson Ordförande Seko Posten klubb Väst Varför behövs ett kvinnligt nätverk?

– Det här nätverket och stödet härifrån, berättelserna jag fått höra här, har gjort att jag vågat ta rollen som ordförande. Första gången jag träffade nätverket var mina förväntningar ganska låga. Men de som höll i träffen var kvinnor i min ålder med barn, som hade förtroendeuppdrag och fick vardagen att fungera. Det var en boost när jag såg att det går att lösa, och att de har vågat, så varför skulle inte jag kunna göra det?

Vilken fråga är viktigast för dig?

– Jag tar med mig väldigt mycket bra tänk härifrån kring hur vi skulle kunna jobba i vår klubb, både med andra kvinnliga förtroendevalda, men också i klubben i stort. Mycket handlar om att stärka de förtroendevalda som redan finns så att de vågar prata mer på arbetsplatsen. Och att de vågar ta ut mer facklig tid för att kunna vara tillgänglig för medlemmarna.

Felicia Norsell Fackligt ombud, Postnord Trosa Varför behövs ett kvinnligt nätverk?

– Det är jätteviktigt, speciellt för att få en inblick i hur det är i resten av Sverige. Vi är från så olika arbetsplatser. Det är jättebra att vi träffas och delar med oss, och det är en väldigt öppen miljö där alla kan komma till tals. Även de blygaste räcker upp handen, man vågar fråga mycket. En del kan så mycket mer än jag själv, vilket gör att det blir ett väldigt fint utbyte. Man blir väldigt stärkt i sin egen roll, både som kvinna och ombud.

– Vi har haft grupparbeten där vi varit väldigt blandade, och jag har fått ett annat perspektiv på många frågor. Det är skönt att känna att man kan få stöttning av andra förtroendevalda.

Vilken fråga är viktigast för dig?

– Vi har pratat mycket om värderingar, och mötet med chefer, hur vi ska hantera konflikter och händelser på arbetsplatser. Det är ändå verkligen på väg åt rätt håll om man ser till jämställdheten i förbundet.

Läs mer
- Ökat samarbete mellan kvinnliga nätverk inom 6F
  Nyhet 2019-04-08T11:47:22
8:05
Hur mycket tjänar en kriminalvårdare?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Snittlönen för en kriminalvårdare varierar. I Stockholmsområdet och på nationella transportenheten är den högst.
1 Hur mycket tjänar en kriminalvårdare?
Genomsnittslönen för en kriminalvårdare är 27 000 kronor. Lönen är något högre i Stockholmsområdet och inom Nationella transportenheten (NTE). Det uppger Seko Kriminalvård i maj 2022.
2 Hur fungerar lönesättningen?
Kriminalvårdare får individuella löner. Lönen påverkas bland annat av hur mycket ansvar du får, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och medarbetarens skicklighet.

Lönen påverkas också av hur mycket relevant utbildning kriminalvårdaren har och erfarenhet av jobb inom kriminalvård, säkerhetsarbete, social omsorg, psykiatri samt vård- och omsorgsarbete.
3 Är lönen olika på häkten och anstalter?
Nej, det är samma lönenivå på häkten och anstalter.

Genomsnittslönen är högre på Nationella transportenheten (NTE). Det beror på att många som arbetar inom NTE i dag har lång erfarenhet och fick ett lönetillägg när enheten startades på 1990-talet. Om någon nyanställs på NTE skiljer sig inte lönen mot de som får anställning på häkte och anstalt.
4 Är det någon skillnad på kvinnor och mäns löner?
Nej, lönerna är skiljer sig inte mellan könen.
5 Kan jag höja lönen om jag byter arbetsplats?
Nej, inte i teorin. Men enligt Seko Kriminalvård förekommer det ändå.
6 Vad får jag för schema om jag arbetar som kriminalvårdare?
Alla nyanställda kriminalvårdare får ett så kallat paragraf 19-schema, uppger Seko Kriminalvård.

Då får du veta dina fridagar, dagar du inte är schemalagd, två veckor innan nästkommande kalendermånad.

Alla andra dagar är arbetsdagar med preliminär arbetstid. Arbetsgivaren har då rätten att ändra dina arbetstider för nästa arbetspass så sent som arbetspasset innan det.

Seko Kriminalvård är väldigt kritiska till denna schemamodell som kallas paragraf 19 efter en skrivelse i kollektivavtalet. Enligt facket används paragrafen på ett felaktigt sätt, vilket gör det svårt att planera sin fritid.
7 Får jag ob-tillägg om jag jobbar nätter och helger?
Ja, då får du ersättning för obekväm arbetstid. Du får olika mycket i ob-ersättning beroende på om du jobbar vardagsnätter, helger eller storhelger.

Du får också extra ersättning om du reser inom jobbet, om resan tar mer än fyra timmar och om du är borta längre än 20 kilometer från din så kallade tjänstgöringszon.

De som arbetar inom nationella transportenheten (NTE) kan få ett resetillägg på 1 500 kronor per månad i stället. Kriminalvårdare på NTE kan också få kompensation beroende på vilken arbetstidsmodell de arbetar efter. Kontakta Seko Kriminalvård för att veta mer.
8 När höjs lönen för kriminalvårdare?
Den 1 oktober 2022 justeras lönerna nästa gång. Det generella lönepåslaget är 1,8 procent, men alla kriminalvårdare är inte garanterade löneökningar.

Det avgörs från person till person om lönen ska höjas och i så fall med hur mycket, utifrån fem olika lönekriterier.

Källa: Seko Kriminalvård, Kriminalvården
Läs mer
- Facket: Kriminalvårdare slutar på grund av dåliga scheman
  Nyhet 2022-04-06T09:21:42
- Hårt tryck på Kriminalvården – nu kan lönerna höjas
  Arbetsmarknad 2022-03-17T13:06:22
April 08, 2022
11:24
Facket sågar SD:s utspel om passexpeditioner
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Pressade passhandläggare kan få jobba på kvällen för att hantera de långa köerna. Facket sågar Sverigedemokraternas förslag om dygnet runt-öppna passexpeditioner.

De extrema väntetiderna på pass sätter press på Polisens passhandläggare. De får ta emot mycket frustration från allmänheten, uppger företrädare från Seko Polisen. Dessutom viker sig personalen dubbel för att hinna med.

– Vi har aldrig upplevt det vi ser nu. Det är trots allt 1,5 miljon svenskar som vill ha pass. Polismyndigheten har helt enkelt inte varit tillräckligt förberedd för det, säger Annika Olsen, sektionsordförande för Seko Polisen Väst.

I veckan meddelade Polisen att läget är akut och att beslut tagits att gå upp i en särskild händelse. Det innebär att situationen nu hanteras på ett mer enhetligt och samordnat sätt över hela landet. Polisen kan dock i dagsläget inte svara på vilka insatser som specifikt kommer att göras eller hur tidshorisonten för detta ser ut.
Annika Olsen, sektionsordförande för Seko Polisen. Bild: Seko Låga löner är ett problem
Monica Veberg, sektionsordförande för Seko Polisen Syd, har fått signaler om att arbetsgivaren vill införa tvåskift på alla expeditioner. Det skulle då kunna innebära öppettider mellan 8-22, istället för som i dag som i snitt är klockan 9-15.

Polisen bekräftar att det pågår diskussioner, men att inga beslut är ännu fattade.

Skulle människor då dra upp sina barn ur sängen mitt i natten? Det tror jag inte någon är beredd att göra
Monica Veberg på Seko Polisen Syd är kritisk mot SD:s förslag om 24/7 passexpeditioner.

Enligt Monica Veberg har passhandläggarna i Syd vänt ut och in på sig själva under många månader. Flera har jobbat åtskillig övertid för att lösa ut extra passtider. Detsamma säger Annika Olsen i Väst.

– Vi har längre öppettider, men vi behöver mer personal. Just nu pågår ett omfattande rekryteringsarbete.

Polisen försöker nu hitta personal internt som har arbetat med pass tidigare och som kan stärka upp tillfälligt. 150 frivilliga ska ha anmält sig för att hjälpa till. Men det räcker inte för att lösa läget, menar Annika Olsen.

– Vi behöver även mer utrustning och större lokaler. Dessutom är de låga lönerna för passhandläggare ett problem. Det finns flera exempel på personer som tackat nej till en tjänst eftersom lönen är för låg.
Karna Tillheden är ordförande för Seko Polisen. Bild: Privat
Den bilden bekräftas av Karna Tillheden, ordförande för Seko Polisen.

– På vissa ställen erbjuds man bara 22 000 kronor i månaden. Många kanske tackar nej till jobbet då.

Under onsdagen meddelade Sverigedemokraterna att partiet vill se dygnet-runt öppna passexpeditioner. Men det ser ingen av de förtroendevalda som realistiskt.

– För att kunna ha öppet 24/7 krävs betydligt mer personal. Och jag vet inte heller om allmänheten är intresserad av att söka pass hos oss klockan tre på natten, säger Annika Olsen i Väst.
Moderaterna vill ha dansk modell
Monica Veberg i Syd tycker förslaget går till överdrift.

– Skulle människor då dra upp sina barn ur sängen mitt i natten? Det tror jag inte någon är beredd att göra.

Även våra nordiska grannländer har just nu liknande utmaningar med extremt långa väntetider. Men det finns ett undantag: Danmark. Där går det att få en tid för nytt pass inom några dagar.

Danmark är också det enda av våra grannländer som har flyttat passhandläggningen från Polisen till kommunerna. De gjordes i samband med en stor reform år 2006.

Något liknande vill Moderatledaren Ulf Kristersson nu se i Sverige. Det är Seko Polisens Monica Veberg, kritisk till:

– Som facklig vill jag inte se att Polisen säljer ut sina tjänster. Problemet med personalbrist skulle dessutom kvarstå ändå, oavsett vem som ansvarar för handläggningen. Den utvecklingen har vi sett när Migrationsverket tog över ansvaret för en del av våra tidigare uppgifter, som exempelvis ansökningar om arbetstillstånd.
Läs mer
- Svårare att få pass när polisen drar ned öppettider
  Arbetsmiljö 2022-03-15T10:59:42
- Seko: Polisen tycker facket bryr sig för mycket om medlemmarna
  Arbetsrätt 2021-05-21T11:10:59
April 07, 2022
9:37
Vad tjänar en brevbärare?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Brevbärare på Postnord tjänar ett par tusenlappar mer än kollegorna på Citymail. Företagen använder sig av lägstalön, individuell lön och lönetrappa.
Hur sätts brevbärares lön?
Postnord har en lägstalön som de flesta brevbärare får när de är nya på jobbet. I mars 2022 är den 23 505 kronor i månaden. Efter det sätts lönerna individuellt, efter förhandling mellan Postnord och Seko Posten.

På Citymail finns det en så kallad lönetrappa, där brevbärare får en specifik lön de första två åren på jobbet. Då ökar lönen ganska mycket. Lönen för den som är ny brevbärare på Citymail är 20 486 kronor i mars 2022.

Efter två års anställningstid sätts lönen individuellt även för brevbärare på Citymail. Då ökar inte lönerna alls i samma takt som de första två åren, enligt Seko Citymailklubben.
2 Hur mycket tjänar en brevbärare?
En brevbärare på Postnord tjänar drygt 26 700 kronor i månaden i genomsnitt om hen jobbar heltid. Det uppger Seko Posten i mars 2022.

En brevbärare på Citymail tjänar drygt 24 800 kronor i månaden i genomsnitt på en heltidstjänst, enligt Seko Citymailklubben.
3 Tjänar manliga brevbärare mer än kvinnliga?
Nej, i alla fall inte på Postnord där Seko Posten inte kan se någon direkt skillnad mellan män och kvinnors löner som inte kan förklaras av tjänsteår eller tidigare befattningar.
4 Får jag mer pengar om jag arbetar övertid?
Ja, då utgår övertidsersättning. Sedan kan du få ob-tillägg om du arbetar kvällar, nätter och helger.

Postnord har även ett så kallat schemaändringstillägg, som gör att du får 270 kronor mer när chefen ändrar arbetstiden med mindre än 2 veckors marginal. Tillägget på 270 kronor gäller endast per ändringstillfälle och ett sådant kan innehålla flera schemaändringar.
5 När höjs lönen för brevbärare?
I augusti 2022 höjs lönerna för brevbärare.

På Postnord samlas två procent av de anställdas löner in till en pott (minst 536 kronor per anställd). Utifrån potten fördelas sedan löneökningarna mellan de anställda efter förhandling mellan Postnord och Seko Posten.

På Citymail bidrar de allra flesta brevbärarna med 536 kronor per person till den gemensamma lönepotten i augusti, pengar som sedan fördelas ut till brevbärarna i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

Ingångslönerna för den som är ny på jobbet höjs också. Den 1 augusti 2022 tjänar en ny brevbärare på Postnord 23 975 kronor i månaden.

Motsvarande lön för en ny brevbärare på Citymail blir 20 895 kronor i månaden.
Läs mer
- Budgetstrul på Postnord – bemanningen bantas
  Arbetsmarknad 2022-03-31T10:44:44
- Seko Posten: Sätt stopp för stress och gratisjobb på Postnord
  Arbetsmiljö 2022-03-24T09:09:08
- Hur mycket tjänar en lokförare?
  Så funkar det 2022-02-22T10:18:20
8:51
Låt Kriminalvården andas – för många intagna i Gävle
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Stress och kränkningar är följden av Kriminalvården inte hinner rekrytera och utbilda personal. Nu måste Kriminalvården få en chans att landa i sin organisation, skriver Mikael Andersson, arbetsmiljönsvarig på Seko Gävle-Dala.
8:51
Jag orkar inte jobba mer på häktet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
En anställd på häktet i Göteborg känner sig illa behandlad på grund av sitt utländska namn och orkar inte med stressen på jobbet.

Jag orkar inte jobba på häktet i Göteborg mer. Jag orkar inte försvara kommentarer om att jag inte är svensk för att jag minsann har ett utländskt namn. Jag orkar inte höra att vissa utlänningar är bättre än andra.

Jag orkar inte höra att muslimer är världens undergång. Jag orkar inte uppleva kollegors bemötande mot klienter bara för att denne har ”fel” hudtyp. Jag orkar inte stå upp mot dessa mobbare.
Orkar inte med stressen
Jag orkar inte längre jobba för tre för att vissa inte jobbar alls. Jag orkar inte stressen som vi dagligen upplever. Jag orkar inte att vi alltid är underbemannade och bara förväntas lösa allting i tid.

Jag orkar inte allt ensamarbete där kriminalvårdsinspektörer svarar med: det är en egen bedömning.

Jag orkar inte byta chef som strumpor och att kriminalvårdsinspektörer går runt i stress och befaller vad vi ska och inte ska – trots att det inte är vårt jobb eller ansvar.

Jag orkar inte med nya kollegor som blir inkastade och får lära sig allt själva.

Jag orkar inte höra: ”information finns på Krimnet”, när man inte ens har tid att logga in på en data före sin lunch.
Får inte samma behandling som kollegor
Jag orkar inte att vara utanför för att jag är utlänning och se mina ”blonda” kollegor få en helt annan behandling av kriminalvårdsinspektörer trots att vi är anställda på samma premisser.

Jag orkar inte att jag aldrig får ha en grupp att tillhöra där vi får kraft av varandra.

Framför allt så orkar jag inte vara så utbytbar på min arbetsplats, där jag spenderar mer tid än vad jag gör med min familj.

Jag orkar inte att INTE känna ett sammanhang.

Inte värd mycket
Läs mer
- Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”
  Arbetsmiljö 2022-04-05T08:08:34
- Häkteschefen om problemen i Göteborg: ”Har varit ett enormt tryck”
  Arbetsmiljö 2022-04-05T08:08:18
- Regionchefen om häktet i Göteborg: ”Svårt att få tag i vikarier”
  Arbetsmiljö 2022-04-05T08:08:09
April 06, 2022
9:21
Facket: Kriminalvårdare slutar på grund av dåliga scheman
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Kriminalvårdare lämnar landets största häkte efter stress, trakasserier och en underbemanning. Flera av problemen orsakas av en paragraf i kollektivavtalet och en omorganisation, enligt facket. Pandemin har skapat problemen, menar Kriminalvården.
Läs alla delar om krisen i Göteborg
Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”

Häkteschefen om problemen i Göteborg: ”Har varit ett enormt tryck”

Regionchefen om häktet i Göteborg: ”Svårt att få tag i vikarier”

Häktet i Göteborg brottas med flera problem. Missnöje mot ledningen och en arbetsmiljö som är i botten.

Situationen är inte helt unik. På flera andra anstalter och häkten har kriminalvårdare den senaste tiden slagit larm om bristande arbetsmiljö, dålig bemanning och säkerhet. Anstalterna Skenäs och Umeå är två exempel som Sekotidningen tidigare har skrivit om.

Vad som förvärrar läget är samordnad bemanning, som infördes för drygt två år sedan. Facket var kritiska till den nya organisationen och menar i dag att införandet av den är ett totalt misslyckande.

– Vi ser inga positiva effekter. I förhandlingar motsatte vi oss det här, säger Josip Jovasevic, vice ordförande i Seko Kriminalvård.
Bemanning på Kriminalvården
Samordnad bemanning innebär att personalplaneringen sköts via ett kontor i regionen, i stället för att det görs lokalt på anstalter och häkten. Detta har medfört stora problem, enligt Seko. Anställda med fel sorts kompetens får arbetsuppgifter de inte är lämpade att utföra. Men också att det blivit svårare för arbetsledningen lokalt att hantera bemanningen.

– Chefer måste ringa eller mejla för att lösa problem med planeringen på arbetsplatsen. Personalhanteringsgruppen på regionkontoret känner inte till verksamhetsområdena och vet inte vilka behov som finns. De saknar personalkännedom, vet inte vilka kvalifikationer arbetstagarna har eller vem som passar bäst i vilken arbetsgrupp och på vilken avdelning, säger Josip Jovasevic.

Samordnad bemanning har hittills införts i region väst, syd och öst. Tanken är att få till en mer säker och rättvis personalplanering. Även att förbättra kontrollen över anställdas övertid. Dessutom menar Kriminalvården att den nya organisationen är mer kostnadseffektiv.

Det skapar en stor turbulens i arbetsgrupper och missnöje bland de anställda
Josip Jovasevic

Region öst var först ut med samordnad bemanning. Men på grund av flera problem har personalen plockats bort från regionkontoret, för att få hjälp och utbildning att klara av sina arbetsuppgifter. Även ansvarig chef.

Ytterligare ett problem är paragraf 19 i de anställdas kollektivavtal. Paragrafen möjliggör för Kriminalvården att inte ge fasta scheman. I stället har arbetstagare rätt att få sina fridagsperioder utlagda senast 14 dagar före kommande månad.

– Vi har väldigt många vikarier och anställda utan utbildning. Det har medfört att paragrafen används på ett felaktigt sätt på stora grupper av anställda. Det sker ständiga förändringar i scheman, från dag till dag. Många får inte veta när de är lediga och schemaändringar kommuniceras inte.
Dåliga scheman får många att sluta
Seko Kriminalvården ser att många slutar på grund av arbetstidsmodellen.

– Det skapar en stor turbulens i arbetsgrupper och missnöje bland de anställda. I och med att vi saknar personal blir det svårt för samordnad bemanning att rangera ut personal, säger Josip Jovasevic.

Joacim Trybom, projektägare för samordnad bemanning, förklarar att den nya organisationen genomförts under pandemin. Regionkontoren har varit belastade till följd av hög sjukfrånvaro och ”vakanser i scheman på grund av Kriminalvårdens snabba tillväxt”, menar han.

”Pandemin skapade problemet att projektet inte kunde vara fysiskt på plats på verksamhetsställen och regioner som planerat”, skriver Joacim Trybom i ett mejl till Sekotidningen.

Vad görs för att förbättra situationen?

”Samordnad bemanning förstärks just nu centralt för att ge ett utökat stöd till de regionala grupperna samtidigt som de regionala grupperna får en förstärkning”, skriver Joacim Trybom.
Läs mer
- Jag orkar inte jobba mer på häktet
  Insändare 2022-04-07T08:51:03
- Låt Kriminalvården andas – för många intagna i Gävle
  Insändare 2022-04-07T08:51:20
- ”Schemat gör det fruktansvärt att jobba som kriminalvårdare”
  Insändare 2021-09-21T14:45:58
April 05, 2022
8:08
Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Kriminalvården är i akut behov av personal. Samtidigt lämnar anställda Sveriges största häkte efter stress, trakasserier och en underbemanning som flera anser hotar säkerheten.
Läs alla artiklar om krisen i Göteborg
Häkteschefen om problemen i Göteborg: ”Har varit ett enormt tryck”

Regionchefen om häktet i Göteborg: ”Svårt att få tag i vikarier”

Facket: Kriminalvårdare slutar på grund av bemanningen och dåliga scheman

Hög personalomsättning, låg bemanning och omfattande arbetsmiljöproblem har skapat en ohållbar situation på Häktet Göteborg. Det vittnar anställda om.

Nu befarar de att en allvarlig händelse kan ske när som helst.

– Det som hände på Hällbyanstalten i somras är inte förvånande. Det är en tidsfråga innan något liknande händer här, säger en kriminalvårdare och syftar på förra årets gisslandrama.
Dramatisk ökning av antal tillbud
Från ett enda registrerat tillbud 2016–2017 har tillbuden ökat mycket. De senaste åren har de flesta handlat om schema och bemanning. Under 2020 orsakade covid-19 även många tillbud. Andra handlar bland annat om hot, transporter, fellarm, personal som ej följer rutin i inpassering och dålig luft i lokalerna.
Läs mer !function(e,i,n,s){var t="InfogramEmbeds",d=e.getElementsByTagName("script")[0];if(window[t]&&window[t].initialized)window[t].process&&window[t].process();else if(!e.getElementById(n)){var o=e.createElement("script");o.async=1,o.id=n,o.src="https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js",d.parentNode.insertBefore(o,d)}}(document,0,"infogram-async");
För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.
Ändra cookieinställningar
Källa: [https:]]
Många visstidsanställda
Detta då stressen ska ha nått en kritisk nivå för erfarna kriminalvårdare som uppges bli allt färre och får ta alltmer ansvar.

Samtidigt är anställda ofta underbemannade och saknar kompetens till följd av många visstids- och nyanställningar. 2021 var 39 procent av alla anställningar på häktet i Göteborg tidsbegränsade.

– En kollega sa till sin chef att de inte löser en uppgift säkerhetsmässigt med endast två ordinarie och fyra nyanställda. Svaret var: ”ni har ett uppdrag och har valt det här jobbet. Passar det inte så …”. Oj, tänkte jag. Här försöker man ju påtala något så att ingen kommer till skada, säger en kriminalvårdare.

De anställda vågar inte träda fram med sina namn av rädsla för repressalier.
Oerfarna vikarier eskorterar intagna
En kriminalvårdare berättar att två oerfarna vikarier kan få eskortera 20 intagna till gymnastik- och idrottshall, utan kunskap om klienternas bakgrund och tillstånd.

Om bråk uppstår kan det ta lång tid för kollegor att komma till undsättning, eftersom erfaren personal på bevakningscentralen ibland får täcka upp på annat håll.

– Det kan fastna ett tiotal vårdare bakom en dörr och vänta på att bevakningscentralen ska öppna den. Det kan ta flera minuter att komma fram. Mycket kan hända under den tiden när det är slagsmål.
Häktet Göteborg
Häktet Göteborg är ett av fem säkerhetshäkten i Sverige. Häktet har 350 platser och är det största i landet.

Uppemot 400 personer jobbar på häktet i Göteborg.
Läs mer
Många som börjar på häktet saknar utbildning och erfarenhet för att hantera farliga situationer, förklarar kriminalvårdaren.

– Det är förvånande att det inte har hänt mer allvarliga saker på avdelningarna. Det beror på att det har funnits bra personal vid dessa tillfällen. Utan dem hade det kunnat bli en Karen Gebreab-situation.

Kriminalvårdaren Karen Gebreab blev ihjälslagen av en intagen på häktet i Flemingsberg 2011. Hon hade inte fått information om att den intagna inte fick hanteras av en ensam kriminalvårdare.
Vittnar om stress och trakasserier
Stress och trakasserier beskrivs som en del av vardagen på häktet i Göteborg. Kriminalvårdare sägs ringa och sjukanmäla sig för att de är slutkörda och nekas ledighet.

Nyanställda ska ha sagt upp sig bara dagar in på nya jobbet.

De anställda förklarar att den som ifrågasätter hur saker fungerar eller lyfter problem inte längre lyssnas på. De får sämre löneutveckling, flyttas till andra avdelningar och nekas utbildningar.

– Vi brukar prata om att man hamnar i frysboxen. Personal som säger vad de tycker ska bara bort, säger en kriminalvårdare.
Stefan Römer är Sekos ordförande på häktet i Göteborg. Bild: Maja Kristin Nylander
Bilden bekräftas av fackliga företrädare.

– Senast i dag kom det in en medlem som grät öppet och mådde väldigt dåligt på grund av stressen och över hur hon blev behandlad, säger Stefan Römer, Sekos ordförande på häktet.
Seko: ”Inte agerat på varningsklockor”
2020 undersökte Seko arbetsmiljön på häktet i Göteborg. Det resulterade i en rapport som visar på omfattande problem under flera års tid.

Brist på erfaren personal i alla led, utfrysning och trakasserier, hög arbetsbelastning och stress är några av huvudpunkterna.

Seko Kriminalvård menar att inga åtgärder har vidtagits, trots att detta presenterades för både huvudkontor och häktes- och regionledning.

– Man har varken lyssnat eller agerat på våra varningsklockor. Man har heller inte lagt ihop två och två när man ser att personal inte stannar, säger Gunnar Magnusson, nyligen pensionerad ordförande för Seko Vård Göteborg.
Minimibemanning i nio månader
Vid en uppföljning i maj 2021 konstaterade facket att det under två veckor saknades bemanning på 140 arbetspass. Faktiskt personalbortfall registrerades inte, endast den schemalagda bemanningen.

Man har varken lyssnat eller agerat på våra varningsklockor. Man har heller inte lagt ihop två och två när man ser att personal inte stannar
Gunnar Magnusson, Seko Vård Göteborg

Säkerhetsavdelningen ska även ha gått på helgbemanning – den lägsta säkerhetsmässiga bemanningen – i nio månader i rad.

– Vi har påtalat de här bristerna även på regional nivå, men man vill inte lyssna, säger Per Simonsson, regional samordnare för Seko Väst i Kriminalvården.
Många uppsägningar
2018 sa fler än dubbelt så många upp sig på häktet i Göteborg 2018 jämfört med genomsnittet i Kriminalvården. Uppsägningarna minskade 2020, men vände uppåt igen förra året.

Det har varit ovanligt stor omsättning på chefer. Hela chefsgruppen med kriminalvårdsinspektörer uppges ha bytts ut två gånger om sedan 2017.

– När det kommer nya chefer behöver de tid för att sätta sig in i uppdraget och det skapar osäkerhet hos personalen. Vem är chefen och hur ska vi jobba?, säger Stefan Römer.
Så många fast anställda lämnar
Siffrorna avser prov- och tillsvidareanställda som har slutat eller gått vidare till en annan arbetsplats inom Kriminalvården jämfört med resten av landet. Tidsbegränsade anställningar finns inte med i dessa siffror*. Siffrorna kan jämföras med totalen statligt anställda inom samhällsskydd och rättsskipning** som har slutat eller bytt jobb inom staten.
Läs mer !function(e,i,n,s){var t="InfogramEmbeds",d=e.getElementsByTagName("script")[0];if(window[t]&&window[t].initialized)window[t].process&&window[t].process();else if(!e.getElementById(n)){var o=e.createElement("script");o.async=1,o.id=n,o.src="https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js",d.parentNode.insertBefore(o,d)}}(document,0,"infogram-async");
För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.
Ändra cookieinställningar
Källa: [https:]]
Chefer vittnar om toppstyrd organisation
Kriminalinspektörer som har lämnat häktet vittnar om en toppstyrd organisation där chefer på deras nivå inte tillåts ta egna initiativ. De fick inte sätta lön på egen personal eller bevilja ledigheter.

Synen på anställda var enligt cheferna under all kritik.

– När jag började pratade man bara om att personalen var så oduglig och om den där klicken som var så jobbig och bråkig. Men jag hade jättebra personal som var engagerad och tog stort ansvar, säger en tidigare kriminalvårdsinspektör.

Facket ska ha setts som en motståndare.

– En bra häkteschef borde backa och fundera på varför de gör anmälningar om arbetsmiljön hela tiden. Men här lade man det på ett personligt plan, att det var de i facket som var ett problem.

Även chefer ska ha blivit utfrysta, de tidigare kriminalvårdsinspektörerna.

– Det är en sjuk och farlig arbetsplats.
Häkteschefen: Tuffa år för personalen
Häktes- och regionledning tillbakavisar fackets kritik mot att ingenting ska ha gjorts för att förbättra arbetsmiljön på häktet. De säger att det har gjorts och görs flera saker för att komma till rätta med problem som Seko Kriminalvård har lyft.

Enligt ledningen har de senaste åren har varit tuffa för personalen på grund av att häktet har expanderat och fått in ett tyngre klientel med många gängkriminella. Pressen på anställda har ökat ytterligare under pandemin när sjukfrånvaron har ökat.

– Det påverkar både de som är sjuka och tär hårt på dem som är kvar i arbetet i den situationen. Häktet är Kriminalvårdens akutverksamhet, så trycket för oss har varit enormt och tufft för alla, säger häkteschefen Malin Sparrström.

Hon tillbakavisar uppgifter om att anställda blir utfrysta av sina chefer.

Läs mer om vad häkteschefen Malin Sparrström och regionchefen Per Björkgren säger om de anställdas vittnesmål och fackets kritik.
Så gjorde vi
Sekotidningen har pratat med sju kriminalvårdare och chefer som arbetar eller har arbetat på häktet i Göteborg, som alla ger samma bild av läget. Vi har pratat med lokala, regionala och nationella fackliga företrädare som bekräftar detta. Vi har även tagit del av tillbudsrapporter samt fackliga lägesrapporter som har presenterats för häktets ledning.
Läs mer Läs mer
- Jag orkar inte jobba mer på häktet
  Insändare 2022-04-07T08:51:03
- Låt Kriminalvården andas – för många intagna i Gävle
  Insändare 2022-04-07T08:51:20
8:08
Häkteschefen om problemen i Göteborg: ”Har varit ett enormt tryck”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Flera års hårt tryck på häktet i Göteborg har varit tufft för personalen, säger häkteschefen Malin Sparrström. Hon känner inte igen bilden av att kriminalvårdare blir utfrysta.
Läs alla artiklar om krisen i Göteborg
Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”

Regionchefen om häktet i Göteborg: ”Svårt att få tag i vikarier”

Facket: Kriminalvårdare slutar på grund av bemanningen och dåliga scheman

Anställda på häktet i Göteborg vittnar om stress, trakasserier och en underbemanning som flera anser hotar säkerheten på häkte i Göteborg. Här svarar häkteschefen Malin Sparrström på kritiken.

Hon förklarar att häktet i Göteborg har legat ett par år före Kriminalvårdens kraftiga expansion. Verksamheten har växt med 100 platser, fler överbeläggningsplatser och ett tyngre klientel. Ovanpå det har pandemin drivit upp sjuktal och vård av sjukt barn.

– Det påverkar både de som är sjuka och tär hårt på dem som är kvar i arbetet i den situationen. Häktet är Kriminalvårdens akutverksamhet, så trycket för oss har varit enormt och tufft för alla.

Det säger häkteschefen Malin Sparrström om Sekotidningens uppgifter om dålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning.
Rekryteringen har släpat efter
I den snabba expansionen har det inte kunnat utbildas och rekryteras i tillräckligt hög takt och många nya har rekryterats in.

– Vi jobbar varje år med att öka på andelen med fast anställning och anställer nu in nya på provanställning nu när vi har fått den möjligheten, säger Malin Sparrström.

Häktet är Kriminalvårdens akutverksamhet, så trycket för oss har varit enormt och tufft för alla.
Malin Sparrström, häkteschef på häktet i Göteborg.

Ovanligt många lämnade häktet 2018–2019. Det skedde enligt häkteschefen i samband med att häktet utökades med 70 platser på nya avdelningar. Då flyttades personal för att se till att det fanns både erfaren och ny personal på dessa avdelningar. Flera sökte sig då vidare.

En del ska även ha lämnat för nationella transportenhetens scheman och löner.
Har inte hört talas om utfrysning
Det höga trycket på häktet har gjort det svårare att komma in som ny chef, säger Malin Sparrström. Flera nya kriminalvårdsinspektörer har inte heller jobbat i kriminalvården tidigare och då tar det enligt henne mer tid att komma in i arbetet.

Hon säger att häktet har arbetat med att förbättra introduktion och andra stödinsatser.

Malin Sparrström känner inte till att anställda blir utfrysta av chefer. Det är mycket tråkigt att höra och oacceptabelt, anser hon.

– Vi behöver alla stå stadigt i Kriminalvårdens värdegrund och ta aktivt ansvar för hur vi alla bemöter varandra och bidra till en god arbetsmiljö.
Motsäger fackets bild av situationen
Malin Sparrström tillbakavisar uppgifterna om att ingenting ska ha gjorts för att komma till rätta med de problem som Seko Kriminalvården har påtalat. Hon förklarar att det har gjorts och görs flera insatser för arbetsmiljön.

– Vi har även lämnat förslag på hur man kan mötas bättre och hjälpas åt att konkret nå förändring framåt. Jag har inte fått någon återkoppling på detta av Seko.

Hon anser att facket har en viktig roll, men upplever att fack och ledning ibland arbetar mot varandra i stället för tillsammans.

Kriminalvårdare befarar att det kan ske en situation likt gisslantagandet på Hällbyanstalten. Vad tänker du om det?

– Att det är viktigt för oss alla att man funderar på hur vi kan hjälpas åt. Att vi följer de rutiner vi har och övar ordentligt tillsammans. Det är det yttersta vi kan göra för att undvika att något förfärligt ska hända, att vi i verksamheten följer rutiner och hjälps åt.
8:08
Regionchefen om häktet i Göteborg: ”Svårt att få tag i vikarier”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Per Björkgren, Kriminalvårdens regionchef i Väst, medger att det har funnits arbetsmiljöproblem på häktet i Göteborg. Tvärtemot facket anser han att det har gjorts mycket för att förbättra situationen.
Läs alla delar om krisen i Göteborg
Häktespersonal larmar: ”Tidsfråga innan något allvarligt händer”

Häkteschefen om problemen i Göteborg: ”Har varit ett enormt tryck”

Facket: Kriminalvårdare slutar på grund av bemanningen och dåliga scheman

Seko Kriminalvård larmar om omfattande arbetsmiljöproblem under flera års tid på häktet i Göteborg. Stress, trakasserier och brist på erfaren personal är några problem som facket pekar på.

Seko Kriminalvård menar att de har lyft dessa problem upprepade gånger för både region- och häktesledning, utan att åtgärder vidtagits för att förändra arbetsmiljön.

Per Björkgren, regionchef för Kriminalvården Väst, håller inte med. Han säger att de tar fackets kritik om arbetsmiljön på allvar.

– Vi svarar upp mot alla frågeställningar och det gör vi hela tiden. Det pågår jättemycket arbete för arbetsmiljön, säger Per Björkgren.
”Har varit tvungna att prioritera varje dag”
Precis som häkteschefen Malin Sparrström menar Per Björkgren att häktet har drabbats hårt av höga sjuktal under pandemin. Trängsel med allt fler häktade och många gängkriminella har bidragit till en ansträngd situation.

Det har även varit svårt att få tag på tillräckligt många vikarier, förklarar Per Björkgren.

– Vi har varit tvungna att prioritera varje dag för att klara av bemanningen på häktet. Det är inte så roligt när man går ner på helgbemanning en vardag till exempel, men man måste göra det, säger han.

Jag står för att det ska vara öppet och fritt.
Per Björkgren, regionchef för Kriminalvården region Väst

Helgbemanning innebär att man har färre i personal på plats än på vardagar, då det inte är lika många arbetsuppgifter som behöver göras av kriminalvårdare på helgen.
Har inte hört talas om utfrysning
Fack och anställda vittnar om att kriminalvårdare inte vågar lyfta problem på häktet. De menar att flera som har sagt sin mening har blivit utfrysta, med exempelvis sämre löneutveckling och nekade utbildningar.

Per Björkgren känner inte till att det ska vara en sådan tystnadskultur på häktet i Göteborg.

– Jag står för att det ska vara öppet och fritt. I de diskussioner jag har med häktesledningen är man för att anställda ska kunna prata om saker och ting. Jag har inte sett de effekterna av att anställda inte vågar prata, säger han.

Per Björkgren vill understryka att de anställda har gjort ett jättebra jobb under den ansträngda situation som har varit på häktet i Göteborg.

– Jag hoppas att medarbetare ska känna att de har gjort ett bra jobb. För mig är det viktigt att man visar ett tydligt erkännande till medarbetarna kring resultat de har gjort under åren när belastningen har varit hårdare än någonsin.
April 04, 2022
12:21
Naomis kamp för menssäkert Postnord kan prisas av LO
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Att som brevbärare överraskas av riklig mens mitt under ett arbetspass kan ställa till det. Ofta saknas såväl toaletter och vatten som hygienartiklar inom nära avstånd. 26-åriga Naomi Garnatz, Seko Posten klubb Väst, har därför sett till att menssäkra sin arbetsplats. Nu är hon en av kandidaterna till LO-priset ”Årets fackliga hjältedåd”.

Hej Naomi! Grattis! Hur kom du på den här idén?

– Tack, det är jättekul att arbetet uppmärksammas. Idén kom ur diskussionerna om hur svårt det kan vara att gå på toaletten under våra arbetspass som brevbärare. Om man tänker på den situationen ett steg längre så blir ju följderna särskilt svåra för menstruerande personer. Det finns många som har oregelbunden mens, ibland på grund av sjukdomar, och om de överraskas av en blödning mitt i ett arbetspass så påverkar det faktiskt möjligheterna att utföra sitt arbete.

Utan möjlighet att ta på ett mensskydd kan man ju blöda igenom och det blir obehagligt att springa runt i trappor med blodet droppande. Vissa kanske till och med behöver avbryta arbetspasset och åka hem och byta kläder.

Så vad är det du har gjort?

– Jag började med att ta upp tanken med styrelsen för Seko Posten klubb Väst, där jag har suttit som sekreterare i princip sedan jag började jobba inom Postnord för snart fem år sedan. Alla i styrelsen var positiva. Men för att se hur det skulle mottas på en arbetsplats gjorde jag ett pilottest där jag jobbar, Hub Hisingen i Göteborg.

Hur gick det till?

– Jag köpte mensskydd för egna pengar, tillverkade kartonger och lappar där jag skrev ”varsågod”. Sedan satte jag ut dem på alla personaltoaletter på hubben, även på herrtoaletten. Men jag sa inte att det var jag som hade gjort det.

Det är en jämställdhets- och arbetsmiljöfråga.
Naomi Garnatz

Vad väckte det för reaktioner?

– Jag hörde ju diskussionerna i lunchrummet. Många pratade om det och undrade vem det var. Några tyckte att det var konstigt att det stod kartonger även på herrtoaletten, men man behöver komma ihåg att det inte bara är personer som identifierar sig som kvinnor som menstruerar. Det kan finnas transpersoner i kollegiet.

För övrigt var många glada, jag hörde någon som sa att det hade räddat hennes arbetsdag. Sedan kom det en del kritik också.

Vad handlade kritiken om?

– Att det skulle finnas risk för att folk skulle sno med sig massa mensskydd hem. Men jag tänker att man måste lita på människor. Det är ju inte så att det försvinner massa toarullar från toaletterna eller andra saker från arbetsplatsen.

Det fanns också de som tyckte att om det erbjuds mensskydd så ska det finnas rakhyvlar också. Men jag tänker att det inte är samma grej. Om skäggstubben är lite lång under arbetsdagen så påverkar inte det arbetsmiljön eller möjligheterna att utföra arbetsuppgifterna.

Hur har ditt initiativ tagits vidare?

– Vårt huvudskyddsombud Claes Söderling tycker att det är jättebra och jobbar bland annat för att det ska finnas automater med mensskydd på Göteborgs brevterminal som just nu håller på att byggas om. Sedan har engagemanget spridit sig till många arbetsplatser runt om i vår region och det känns viktigt att frågan uppmärksammas.

Vi inom klubben kommer fortsätta att jobba för att automater med mensskydd framöver ska finnas i Postnords upphandlade sortiment. Därmed tänker vi att det ska gå att beställa till terminaler, hubbar och kontor över hela landet.

Men faktum kvarstår att ni kan ha långt till toaletter när ni är ute och delar ut post?

– Så är det. Min idé för att lösa det är att det ska finnas ett litet paket med mensskydd och våtservetter i varje postfordon. Vi har ju ett första-hjälpen-kit i dem och det här skulle kunna ligga bredvid. Det är en jämställdhets- och arbetsmiljöfråga, tänker jag.
Fakta/ Årets fackliga hjältedåd
Årets fackliga hjältedåd är en utmärkelse som sedan år 2009 årligen har delats ut till en grupp eller en person som har gjort en betydande insats inom facket det senaste året. Kriterier för utmärkelsen är att gruppen eller personen har varit aktiva inom något av LO-förbunden och är under 30 år. Vem som helst kan skicka in en nominering. Nu på torsdag den 7 april tillkännages det vem som vinner priset i samband med LOs Ungforum som hålls på Runö utanför Stockholm.
Läs mer Läs mer
- Toalett-besök för dig i Sekos branscher – det här gäller
  Så funkar det 2021-08-19T14:48:01
- Lokförarnas toa-alternativ: Skog eller kisspåse
  Nyhet 2022-01-12T07:36:49
March 31, 2022
13:45
Brist på lokförare på SJ – Rasmus lämnade efter schemakaoset
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Ökad trafik efter pandemin har skapat brist på lokförare hos SJ. Enligt facket har många slutat på grund av missnöje. En av dem är Rasmus Holmberg som har gått över till MTR Mälartåg.

Det är brist på lokförare på SJ sedan många har slutat samtidigt som resandet har ökat efter pandemin.

Det behöver anställas 75 lokförare i år på SJ AB och ytterligare över 100 lokförare till dotterbolag som SJ Öresund, Krösatågen och Götalandståg.

– Det är ett ganska stort behov av lokförare som i första hand drivs av pensioneringar, men också den trafikökning som sker i Mälardalen och i södra Sverige, säger Dan Olofsson, chef för personalplanering på SJ.
Brist på lokförare i Mälardalen
Många lokförare behövs till exempel när SJ tar över ansvaret för Öresundstågs danska trafik i december.

I Mälardalen har det skett en 30-procentig ökning av trafik sedan MTR Mälartåg har fått nya tåg. Det har ökat konkurrensen om lokförare.

– Vi hade en högre omsättning av lokförare i november och december när den nya trafiken drog i gång i Mälardalen. Vi hade problem med scheman då, men vad som är relaterat till att man slutar är svårt att säga. Grundorsaken till personalomsättningen är brist på lokförare i Mälardalen, säger Dan Olofsson.

Mellan januari och mars i år har 30 lokförare slutat på SJ.
Facket: Missnöjda lokförare lämnar SJ
Enligt Sekos lokförarklubb på SJ i Stockholm/Hagalund har anmärkningsvärt många lokförare slutat. Lokförarklubben har tappat 30 medlemmar av 140 sedan december.

Enligt fackklubben uppger många lokförare att de har lämnat SJ för bland annat MTR Mälartåg eftersom de är missnöjda med SJ.
Mikael Hedlund är ordförande för Sekos Lokförarklubb på SJ i Stockholm/Hagalund. Bild: Privat
Sekotidningen har tidigare skrivit om att personalen på SJ har fått allt svårare att planera sina liv vid införandet av ett nytt schemasystem.

– Jag skulle tro att den största delen av de som har sagt upp sig har nästan i alla fall gjort det i direkt koppling till nya schemasystemet. De var trötta på hur det var redan innan och sen blev det extremt mycket sämre villkor från den ena dagen till den andra, säger Mikael Hedlund, ordförande för Seko Lokförarna SJ i Stockholm/Hagalund.

MTR Mälartågs vd Frida Ukmar säger att företaget har rekryterat över 200 lokförare sedan i somras till både MTR:s pendeltåg och MTR Mälartåg.

– Vi har fått många duktiga lokförare både direkt från yrkeshögskolorna och från andra branscher som gods. Sedan har vi fått en hel del från SJ utöver de som ingick i övergången till MTR Mälartåg, säger Frida Ukmar.
Lämnar SJ för MTR Mälartåg
Lokföraren Rasmus Holmberg sa upp sig på SJ i oktober för att börja på MTR Mälartåg i stället. Han insåg att han inte skulle få ihop jobbet på SJ med privatlivet och pendlingen från hemmet utanför Eskilstuna.

– Det fungerade inte i längden med familj och djur och sådana saker att lägga närmare tre timmar per dag på pendling och sedan inte kunna få reda på när man ska åka förrän några dagar i förväg, säger han.

För Rasmus Holmberg är det viktigt att få ett schema anpassat efter vilka tider man föredrar och ha en stabil dygnsrytm.
Lokföraren Rasmus Holmberg sa upp sig på SJ och började jobba på MTR Mälartåg i stället när det blev för svårt att få ihop privatlivet med jobbet på SJ. Bild: Privat
Tidigare kunde exempelvis lokförare på SJ som föredrog att arbeta mestadels på förmiddagar bli indelade i schemagrupper anpassade efter det.

– Under mina sista fyra år hade det vart ett sluttande plan på SJ, där man i princip har slutat ha fasta schemagrupper. Det blev mer blandgrupper där man jobbade alla tider, säger han.
Andra scheman på MTR Mälartåg
På MTR Mälartåg finns det en typ av schemagrupper som ska underlätta för lokförare att arbeta tider som de föredrar.

– Just nu har jag fått en schemagrupp där jag oftast börjar mellan klockan 5 och 7 på morgnarna och slutar mellan 14 och 16 på eftermiddagarna, med några undantag där jag börjar tidigare eller slutar senare. Det är en hyfsad dygnsrytm som funkar ganska bra med familjeliv, säger Rasmus Holmberg.

I november anmälde skyddsombud SJ till Arbetsmiljöverket sedan arbetsmiljön försämrats kraftigt efter införandet av ett nytt planeringssystem. Efter att SJ har tagit fram handlingsplaner för att komma till rätta med situationen har Arbetsmiljöverket nu avskrivit ärendet.
SJ och MTR Mälartrafik behöver lokförare
SJ AB behöver rekrytera 75 lokförare under 2022 och ytterligare 50 under 2023.

24 lokförare har hittills anställts i år. De börjar köra tåg i maj.

SJ:s dotterbolag behöver också rekrytera många lokförare under 2022. Bland annat 70 lokförare till SJ Öresund (varav 25 redan har anställts) och 45 lokförare till SJ Götalandståg (varav 10 nu har anställts). Det behövs också lokförare till Krösatågen och och SJ nord som trafikerar i Norge.

Även MTR Mälartåg behöver rekrytera lokförare. Just nu är behovet minst tio lokförare, men bolaget rekryterar gärna fler än så uppger vd:n Frida Ukmar.
Läs mer Läs mer
- Fortsatt schemakaos på SJ
  Arbetsmiljö 2022-02-18T11:49:09
- Hur mycket tjänar en lokförare?
  Så funkar det 2022-02-22T10:18:20
- SJ-anställda vägrar övertid – i protest mot orimliga scheman
  Arbetsmiljö 2021-12-09T11:12:24
- Kaos på SJ – personal slutar efter orimliga scheman
  Arbetsmiljö 2021-11-19T10:54:10
December 17, 2021
10:53
Så påverkas du som anställd av starkare skydd för visselblåsare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

I dag, 17 december, blir skyddet starkare för visselblåsare. Den nya lagen påverkar fler personer, och det krävs inte längre att händelsen ska kunna ge fängelse för att du ska ha rätt att larma.
December 16, 2021
11:51
Inga extra pengar till gravida som stängs av på grund av covidsmitta
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Gravida är riskgrupp för corona från vecka 20. Som gravid kan du ha rätt till graviditetspenning om du har stängs av från jobbet på grund av smittorisk. Men trots ökad smittspridning kan gravida inte längre få extra pengar från avtalsförsäkringen AGS.
11:51
Inga extra pengar till gravida som stängs av på grund av covidsmitta
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Gravida är riskgrupp för corona från vecka 20. Som gravid kan du ha rätt till graviditetspenning om du har stängs av från jobbet på grund av smittorisk. Men trots ökad smittspridning kan gravida inte längre få extra pengar från avtalsförsäkringen AGS.
December 15, 2021
16:35
Polisanställda flyttas till Stockholm – ska bryta våldsspiral
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

180 polisanställda flyttas till Stockholm i ett halvår för att få bukt med gängkriminaliteten. Nu avgörs vilka som får flytta till hotellrum i huvudstaden i januari. – Man kan egentligen inte tacka nej, säger Karna Tillheden vid Seko Polisen.
16:35
Polisanställda flyttas till Stockholm – ska bryta våldsspiral
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

180 polisanställda flyttas till Stockholm i ett halvår för att få bukt med gängkriminaliteten. Nu avgörs vilka som får flytta till hotellrum i huvudstaden i januari. – Man kan egentligen inte tacka nej, säger Karna Tillheden vid Seko Polisen.
9:19
Ny dom: Kriminalvårdare ska inte behöva tåla spottloskor
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I en färsk dom slår tingsrätten fast att kriminalvårdare inte ska behöva tåla spottloskor och hot. En självklar bedömning, menar facket, som tycker att domstolarna historiskt sett inte tagit detta på allvar.
– Man får höra att det här är något som vi får räkna med, säger Roger Nilsson på Seko Vård.

Anna, som egentligen heter något annat, arbetar som kriminalvårdare på häktet i Malmö. I februari utsattes hon för mordhot av en häktad kvinna, som sedan också spottade på henne.

Det skedde i samband med en visitation.

– Kvinnan skulle byta om till nya kläder. Där och då flippade hon fullständigt. Hon blev verbal, vilket inte är så konstigt. Det händer. Men det här var extremt, säger Anna.

– Jag tillkallades för att lugna ner kvinnan. Hon hade stängts in i cellen och jag försökte prata med henne genom en lucka.

Domen visar att det skett en förändrad syn på kriminalvårdens tjänstemannauppdrag
Roger Nilsson, klubbordförande i Seko vård syd

Det var då den häktade kvinnan sa att hon skulle skära halsen av Anna och sedan strimla henne som en gris. Kvinnan läste högt från hennes namnbricka och sa ”Anna, jag ska döda dig”.

– Det var jäkligt obehagligt. Just att hon läste från min namnbricka. Jag har aldrig varit med om något liknande under mina år här.
Döms för brott mot kriminalvårdare
Nyligen dömdes kvinnan för hot och förgripelse mot tjänsteman, samt våld mot tjänsteman, då hon vid ett annat tillfälle i häktet sparkat en annan kriminalvårdare på övre delen av låret.

För dessa brott får kvinnan två månaders fängelse. Kriminalvårdarna får vardera ett skadestånd på 5 000 kronor, plus ränta.

Spottloskan och hotet skedde samtidigt och ska därför ses som en skadehändelse, står det i domslutet från Göteborgs tingsrätt.

”Hoten som riktades mot X var allvarliga och gick långt utöver vad en kriminalvårdare ska behöva tåla inom ramen för sitt arbete. Detta förstärkts av att bli bespottad är en förnedrande och skymflig handling som också ger X rätt till kränkningsersättning.”

– Jag förstod att hon skulle dömas, men jag trodde aldrig att jag skulle få ett skadestånd. Det känns som en seger och upprättelse, säger Anna.
Seko på Kriminalvården välkomnar domen
Facket menar att domen är principiellt viktig och att den kommer att kunna användas i arbetet att förbättra arbetsmiljön och tryggheten för anställda inom kriminalvården.

– Domen visar att det skett en förändrad syn på kriminalvårdens tjänstemannauppdrag. Tongångarna har tidigare varit att hot är något vi ska tåla. Nu har vi den här domen att luta oss mot, säger Roger Nilsson, klubbordförande i Seko vård syd.
Läs mer
- Oro inom Kriminalvården över många outbildade visstidare
  Arbetsmiljö 2021-05-25T15:50:24
- Efter fackligt krav – kriminalvårdare får vaccinera sig på arbetstid
  Arbetsmiljö 2021-05-17T15:18:47
9:19
Ny dom: Kriminalvårdare ska inte behöva tåla spottloskor
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I en färsk dom slår tingsrätten fast att kriminalvårdare inte ska behöva tåla spottloskor och hot. En självklar bedömning, menar facket, som tycker att domstolarna historiskt sett inte tagit detta på allvar.
– Man får höra att det här är något som vi får räkna med, säger Roger Nilsson på Seko Vård.

Anna, som egentligen heter något annat, arbetar som kriminalvårdare på häktet i Malmö. I februari utsattes hon för mordhot av en häktad kvinna, som sedan också spottade på henne.

Det skedde i samband med en visitation.

– Kvinnan skulle byta om till nya kläder. Där och då flippade hon fullständigt. Hon blev verbal, vilket inte är så konstigt. Det händer. Men det här var extremt, säger Anna.

– Jag tillkallades för att lugna ner kvinnan. Hon hade stängts in i cellen och jag försökte prata med henne genom en lucka.

Domen visar att det skett en förändrad syn på kriminalvårdens tjänstemannauppdrag
Roger Nilsson, klubbordförande i Seko vård syd

Det var då den häktade kvinnan sa att hon skulle skära halsen av Anna och sedan strimla henne som en gris. Kvinnan läste högt från hennes namnbricka och sa ”Anna, jag ska döda dig”.

– Det var jäkligt obehagligt. Just att hon läste från min namnbricka. Jag har aldrig varit med om något liknande under mina år här.
Döms för brott mot kriminalvårdare
Nyligen dömdes kvinnan för hot och förgripelse mot tjänsteman, samt våld mot tjänsteman, då hon vid ett annat tillfälle i häktet sparkat en annan kriminalvårdare på övre delen av låret.

För dessa brott får kvinnan två månaders fängelse. Kriminalvårdarna får vardera ett skadestånd på 5 000 kronor, plus ränta.

Spottloskan och hotet skedde samtidigt och ska därför ses som en skadehändelse, står det i domslutet från Göteborgs tingsrätt.

”Hoten som riktades mot X var allvarliga och gick långt utöver vad en kriminalvårdare ska behöva tåla inom ramen för sitt arbete. Detta förstärkts av att bli bespottad är en förnedrande och skymflig handling som också ger X rätt till kränkningsersättning.”

– Jag förstod att hon skulle dömas, men jag trodde aldrig att jag skulle få ett skadestånd. Det känns som en seger och upprättelse, säger Anna.
Seko på Kriminalvården välkomnar domen
Facket menar att domen är principiellt viktig och att den kommer att kunna användas i arbetet att förbättra arbetsmiljön och tryggheten för anställda inom kriminalvården.

– Domen visar att det skett en förändrad syn på kriminalvårdens tjänstemannauppdrag. Tongångarna har tidigare varit att hot är något vi ska tåla. Nu har vi den här domen att luta oss mot, säger Roger Nilsson, klubbordförande i Seko vård syd.
Läs mer
- Oro inom Kriminalvården över många outbildade visstidare
  Arbetsmiljö 2021-05-25T15:50:24
- Efter fackligt krav – kriminalvårdare får vaccinera sig på arbetstid
  Arbetsmiljö 2021-05-17T15:18:47
December 14, 2021
11:03
Kriminalvårdare om covidutbrott på anstalt: ”Inte förvånad”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ett utbrott av covid-19 gör att en del av en avdelning stängs på den öppna anstalten Östragård i Vänersborg. – Det förvånar mig inte att smittan har kommit tillbaka, säger Per Simonsson, samordnare för Seko i Kriminalvården.
December 13, 2021
14:43
Kontroll av 20 000 anställda på Postnord – måste bevisa rätt att jobba i Sverige
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Allt fler arbetar i Sverige utan arbetstillstånd enligt gränspolisen. Nu ska Postnord kontrollera sina omkring 20 000 anställda.
– För att undvika diskriminering genomför vi detta för alla, säger Agnes Karlsson, chef för produktion.

Postnord har sedan i våras gjort kontroller vid nyrekryteringar, att personer har giltig handling som styrker att hen har rätt att jobba i landet. Enligt lag är arbetsgivare skyldiga att säkerställa detta, förklarar Agnes Karlsson, chef för produktion på Postnord.

– Det har senaste åren uppmärksammats från gränspolis att allt fler i Sverige arbetat utan giltigt arbetstillstånd. Detta gör att vi med flera andra arbetsgivare säkrar efterlevnad på våra rutiner. För att undvika oro och diskriminering genomför vi detta nu för alla våra anställda, säger hon.
Skärpta rutiner av arbetstillstånd
Kontrollerna ska ske vid ett individuellt samtal med medarbetarens närmaste chef. Detta ska också göras på Postnords bemanningsföretag.
Det är HR-avdelningen på Postnord som har tagit fram handlingsplanen för att kontrollera att bolagets anställda har rätt att arbeta i Sverige, förklarar Agnes Karlsson, chef för produktion. Bild: Postnord
Finns det misstanke om att anställda inte har rätt att arbeta i landet?

– Nej, det här är skärpta rutiner och ett lagkrav som vi måste förhålla oss till.
Läs mer
- Lösningen på Postnords paketkaos: Elektriska trappklättrare
  Arbetsmiljö 2021-12-02T10:25:13
- Arbetsmiljöverket om tunga paket: Finns inga maxgränser
  Nyhet 2021-11-18T14:30:05
Hur agerar ni om ni upptäcker att någon inte har rätt att arbeta i Sverige?

– Då kommer den chef som uppmärksammar detta att vända sig till HR-avdelningen. Men rent krasst så kommer medarbetaren att få veta att den inte får jobba kvar, säger Agnes Karlsson.
Facket har fått frågor
Seko Posten har fått frågor från medlemmar som ställer sig frågande till beslutet.

– Vi förstår att det kan kännas märkligt när du jobbat på Postnord i 35 år. Att alla kontrolleras känns mer säkert. För annars måste arbetsgivaren plocka ut vissa personer, säger Mårten Pavlov.

Giltig handling – senast juni 2022
Alla anställda ska visa upp giltig handling för sin närmaste chef senast den 30 juni 2022.

För svenska medborgare gäller pass, nationellt ID-kort eller annan giltig ID-handling tillsammans med personbevis.

Medborgare i annat EU/EES-land eller Schweiz ska visa upp pass.

Övriga som är medborgare utanför EU/EES ska visa upp sitt pass tillsammans med giltigt arbetstillstånd eller andra handlingar som styrker rätten att arbeta i Sverige.

Källa: Seko Posten
Läs mer
December 10, 2021
13:22
Karensavdraget slopas igen efter ökad smittspridning av covid-19 i Sverige
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Smittspridningen ökar igen. Därför gör regeringen som de gjorde tidigare i pandemin och tar tillfälligt bort karensavdraget. Det betyder att den som blir sjuk kan få ersättning från första sjukdagen.
December 09, 2021
11:12
SJ-anställda vägrar övertid – i protest mot orimliga scheman
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Missnöjet med SJ:s nya schemasystem breder ut sig. Nu säger 300 SJ-anställda i Västsverige nej till all frivillig övertid i protest. – Ett slags lågintensivt motstånd, säger en lokförare.
December 08, 2021
15:08
SJ om schemakaoset: ”Jobbar med att hitta lösningar”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Inkörningsproblemen blev större än väntat när SJ införde ett nytt planeringssystem. Nu arbetar SJ för att lösa problemen efter att skyddsombud har anmält SJ till Arbetsmiljöverket för ohållbara scheman.
15:05
SJ anmäls för schemakaoset: ”En hel del tårar och sjukskrivningar”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Anställda får inte ihop privatlivet sedan SJ infört ett nytt planeringssystem. Nu har skyddsombud anmält SJ till Arbetsmiljöverket. – Folk är trötta på att inte kunna planera sina liv, fira jul eller ens lämna in ett schema till förskolan, säger huvudskyddsombudet Camilla Pettersson.
December 06, 2021
17:00
Sju års fängelse för gisslantagarna på anstalten Hällby – åklagaren är nöjd
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I dag kom domen kring gisslandramat på Hällbyanstalten. Gisslantagarna får ytterligare sju års fängelse och tvingas betala skadestånd till kriminalvårdarna.
– Jag är nöjd, säger åklagaren Frida Hamberg.

Det var i slutet av juli i år som två kriminalvårdare togs gisslan av intagna på Hällbyanstalten
utanför Eskilstuna. Det pågick i nio timmar.

Under måndagsförmiddagen kom domen vid Eskilstuna tingsrätt. Gisslantagarna – två män som tidigare dömts för mord – döms nu för människorov, grov utpressning, grovt hot mot tjänsteman, samt hot mot tjänsteman. Domen kan överklagas.

Männen ska även betala skadestånd till de två kriminalvårdare som hölls frihetsberövade. Drygt 58 000, respektive 76 000 kronor.
Elin om gisslandramat på Hällby
En av vårdarna är Elin, som tidigare har berättat för Sekotidningen om gisslandramat. Hon hade bara arbetat på Hällby i cirka fyra månader när händelsen skedde.

– Det kom från ingenstans och allt gick jättefort. Jag blev väldigt rädd först, men slappnade av en aning medan timmarna gick. Vi visste inte vad som väntade oss.

Gisslantagarnas krav var från början kläder, en helikopter och 250 000 euro – för att kunna rymma från anstalten. Men efter en timmes förhandling med Kriminalvården ändrades kravet till kebabpizza. I gengäld skulle en ur gisslan släppas. Elin valde att stanna och var ensam kvar i ytterligare två timmar, då gisslantagarna gav upp.

– Spänningen gjorde att jag höll mig alert. Vi fick gå på toaletten och dricka vatten. Vi hade tillgång till vår mat i kylen och fick äta om vi ville. Men jag var inte hungrig. Tröttheten kom efteråt, har Elin tidigare berättat.
Hällbyanstalten
Hällby är en anstalt med 118 platser som tillhör säkerhetsklass 1 – den högsta säkerhetsklassen inom Kriminalvården. Anstalten ligger i Kvicksund strax utanför Eskilstuna.
Läs mer
Händelsen var traumatisk. I domen går det att läsa att männen hotade Elin och den andra kriminalvården med egentillverkade stick- och skärvapen och tvingade dem att lägga sig ner på golvet med händerna bakom ryggen.

”De talade med varandra om att de hade mördat förut och att de inte var rädda för att skada andra”, står det i domen.
Åklagare om Hällbymålet
Åklagare i målet, Frida Hamberg, hade yrkat på åtta års fängelse, men är ändå nöjd med domen.

–Min bedömning var att bevisläget såg bra ut. Dels hade jag en hel del muntlig bevisning i form av målsägarnas egna uppgifter, dels vittnesuppgifter från annan kriminalvårdspersonal. Det har varit förhandlare som varit nära vaktrummet där det här utspelade sig. Det fanns även skriftlig bevisning som talar för åtalat. Vi hade också en övervakningsfilm som visar delar av händelseförloppet.

Männen var dömda till 18 års fängelse. En av dem för att ha knivmördat en 25-årig man på en fest i Skellefteå. Den andre för att ha mördat en familjefar, tillsammans med en medbrottsling.

Hällbyanstalten har en beläggning på 100 procent, om inte mer, påpekar Josip Jovasevic, vice ordförande för Seko Kriminalvård. Facket menar att det ökar risken för incidenter och försämrar arbetsmiljön för personalen.

Ytterligare ett bekymmer är att en stor del av personalen är visstidsanställd inom Kriminalvården, däribland saknar många utbildning. Vilket är ett resultat av pandemin, att utbildningar inte har kunnat genomföras.

– Det är en problematik vi har inom hela Kriminalvården i dag. Det är viktigt att man har utbildad och erfaren personal på den här typen av anstalt som Hällby, som kan hantera de intagna, förebygga och förhindra incidenter, säger Josip Jovasevic.
Läs mer
- Elin togs som gisslan av dömda mördare: ”Jag blev väldigt rädd”
  Kriminalvård 2021-08-16T16:43:44
- Kriminalvårdare: ”Vi bygger upp en krutdurk”
  Kriminalvård
13:28
Strejken på Tidaholmsanstalten: ”De vill hellre ha köttfärssås”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Omkring 90 intagna på Tidaholmsanstalten har nu strejkat i en vecka. Anledningen är missnöje med maten och utbudet i kiosken. Som en konsekvens blir alla intagna kvar på sina avdelningar hela dagarna, vilket tär på humöret hos både personal och intagna.
December 03, 2021
15:38
Jonnas jobb blev säkrare i snöovädret: ”Varningen från SMHI gav effekt”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Ett hastigt snöoväder har ställt till det på vägarna. Men för Jonna Wetterholm, som kör TMA-bil, har jobbet faktiskt blivit lugnare av snöfallet.
– Bilisterna har skött sig. Jag tror att varningen från SMHI gav effekt, säger hon.

Det har fallit mycket snö på kort tid på flera håll i södra Sverige i veckan. Sekotidningen ringer upp Jonna Wetterholm som jobbar på Peab i Kalmar och kör TMA-bil längs Östersjökusten.

– Det blåser ju rätt så bra här nere. Vi har till och med varit nere i 50–60 kilometer i timmen på E22:an på grund av blåst och snö, säger hon.

Med en TMA-bil, en typ av skyddsfordon med påkörningsskydd, har Jonna säkrat vägen för kollegor som har tagit ned träd som har fallit över viltstängsel och lagat skadade vajrar intill vägbanan.

– Vi försöker göra det framkomligt för personerna som sitter i de andra fordonen på vägen. Vi gör det för alla andra trafikanter ska kunna komma hem säkert, säger Jonna Wetterholm.

Jag var förbannad på att bilisten skyllde på annat, att han inte såg mig
Jonna Wetterholm om påkörningen vid vägarbetet
Ovanligt lugnt i trafiken vid snöfall
SMHI gick tidigare i veckan ut och varnade för kraftigt snöfall i Kalmarregionen. Det tycks bilisterna ha lyssnat på. De flesta har kört väldigt lugnt, vilket innebär att det också blir säkrare för Jonna Wetterholm och hennes kollegor.

– Bilisterna har skött sig förvånansvärt bra. Det har nog med vädret att göra, jag skulle kunna tänka mig att så fort det blir full fart förbi vårt arbete igen när vägarna är rena, säger hon.
Jonna Wetterholms TMA-bil skyddar kollegan som kan genomföra vägarbeten framför hennes fordon. Bild: Privat Läs mer
- Trafikvakten Gunsan: Folk beter sig förjävligt
  Arbetsmiljö 2021-11-10T15:05:11
- Dubbla böter för fortkörning – så funkar det i USA
  Nyhet
Blev påkörd av bilist
För två år sedan blev Jonna Wetterholms skyddsfordon påkört när en kollega arbetade med ett vägräcke vid en ny utfart i Oskarshamn. Det blev en rejäl smäll. Bilisten fick hjärnskakning och ett jack i pannan. Trots att Jonna Wetterholm satt i skyddsfordonet som är anpassat för att ta emot påkörningar har hon haft muskulära problem i ryggen efter olyckan.

Det var också en chock att bli påkörd.

– Jag var förbannad på att bilisten skyllde på annat, att han inte såg mig. För mig är det en gåta hur han kan missa ett stort diskotek med våra blinkande lampor och en tv-skärm, säger Jonna Wetterholm.
Jonna Wetterholms TMA-bil blev påkörd för två år sedan. ”Jag fick faktiskt en ångestattack när vi stod och lagade räcket vid olycksplatsen ett halvår senare”, säger Jonna Wetterholm. Bild: Privat Oro för ny påkörning
Olyckan har varit svår att skaka av sig. Det finns ständigt en oro för att det ska ske igen.

– Jag fick faktiskt en ångestattack när vi stod och lagade räcket vid olycksplatsen ett halvår senare. Det kan ju komma att hända igen. Jag försöker att inte tänka på det, men det ligger någonstans där i bakhuvudet, säger Jonna Wetterholm.
Vad är en TMA-bil?
En TMA-bil (Truck Mounted Attenuator) är ett fordon som har ett påkörningsskydd monterat baktill. Det används för att skydda vägarbetare från att skadas i jobbet och fälls då ned bakom fordonet. Påkörningsskyddet kallas ofta för ”kudden”.
Läs mer
December 02, 2021
10:25
Lösningen på Postnords paketkaos: Elektriska trappklättrare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I början av året startade Postnord ett projekt för att hantera ökningen av stora och tunga paket. Ökningen sliter tidvis hårt på Postnords personal, som behöver bära paket på upp till 35 kilo.
– Bolaget vill inte släppa det segmentet, därför behöver vi i stället hitta lösningar, säger projektledaren Lars Persson.

Näthandeln har exploderat och medfört fler stora, otympliga och tunga paket att hantera för postanställda – inte minst på Postnord, där paket som ska levereras till kundens dörr får väga upp till 35 kilo. Det är olämpligt tungt att hantera manuellt, enligt Arbetsmiljöverket som just nu genomför en nationell tillsyn av pakethantering inom e-handelskedjan.

– Historiskt har vi nog agerat ganska reaktivt på de synpunkter vi fått från vår skyddsorganisation och Arbetsmiljöverket. Nu är vårt synsätt i stället att vi ska vara proaktiva och försöka hitta lösningar, säger Lars Persson som är projektledare för Postnords initiativ Hållbar fysisk arbetsmiljö i paketprocesserna.
Rembana kan lossa paket från lastbilar
Projektet startade i februari och består av flera olika arbetsgrupper, som bland annat undersöker arbetet på terminalerna, i distributionen och på utlämningscenter. Till exempel har terminalgruppen hittat ett sätt att automatisera lossningen av löslastade paket från lastbilar.

–Vi har hittat utrustning – en parcel picker, ett slags rembana. Den kan man vinkla på olika sätt mot paketstapeln i lastbilen, så att paketen dras upp på bandet i stället för att medarbetare står och lyfter upp paketen på bandet, som det fungerar idag, säger Lars Persson.

Ett problem är att det inte finns så många automatiseringslösningar som passar just posthantering. Det mesta på marknaden utgår från lagerhantering där alla paket har exakt samma vikt och storlek.
Lars Persson på Postnord tittar på olika lösningar för att förbättra arbetsmiljön. Bild: Privat
– Så det handlar mycket om att hitta lyfthjälpmedel, som vakuumlyftar. Vi har det på vissa arbetsstationer redan men tror vi kan använda det mer.

Vi vet att vi idag styr kunder till fel beteende.
Lars Persson, projektledare Postnord

När det gäller distributionen är det svårare att hitta bra arbetsredskap, eftersom medarbetarna där jobbar ensamma.

– Vi har scannat marknaden och testat olika kärror, elektriska trappklättrare, bärselar och andra lyfthjälpmedel. Det vi valt att gå vidare med nu är elektriska trappklättrare, säger Lars Persson.
Testar trappklättrare i södra Stockholm
Den elektriska trappklättraren är en kärra som med hjälp av ett batteri kan klättra trappsteg för trappsteg, utan att den som hanterar kärran behöver använda egen muskelkraft för att släpa upp lasten.
Det kan fungera på en del ställen, men inte i spiraltrappor, enligt Lars Persson.

Problemet är att trappklättraren är tung. Därför håller projektgruppen nu på att ta fram en liten ramp som kan användas för att få trappklättraren in och ut ur skåpbilen. Konceptet ska testas i södra Stockholm.

– Det är viktigt att vi hittar arbetsredskap som är praktiska att använda. Om trappklättraren tar tid att få in och ut ur bilen så kommer folk välja bort den. Därför måste vi också vara tydliga som arbetsgivare och chefer om att personalen ska använda den, och att det finns tid att använda den.
Läs mer
- Så är läget på posten inför Black Friday: ”Alldeles för mycket personal”
  Nyhet 2021-11-25T14:17:36
- Kritiken: Skärpt paketkoll gör postjobbet farligare
  Nyhet 2021-04-28T15:31:00
Gränsen för hur tunga paketen får vara varierar med 15 kilo mellan post- och paketbolagen. På Postnord kan paket som ska levereras manuellt till kunder väga 35 kilo.

– Det beror på skillnader i produktvillkor och det handlar hela tiden om att balansera olika aspekter. Långsiktig lönsamhet är också viktigt. Bolaget vill inte släppa det segmentet, därför behöver vi i stället hitta lösningar så att det hanteras på rätt sätt, säger Lars Persson.
Kunder bygger ihop kollon till jättepaket
En grupp i projektet undersöker om Postnord kan ändra sina villkor och prissättning.

– Vi vet att vi idag styr kunder till fel beteende. Vi ser att de bygger ihop flera kollin till ett stort. Frågan är hur vi kan förmå dem att dela upp paketen, och ändå erbjuda konkurrenskraftiga priser, säger Lars Persson.

En idé är att låta tunga paket vara röda. Då kan man manuellt se att här är ett tungt paket.
Tapio Lehto, senior arbetsmiljöspecialist Postnord

Tapio Lehto är senior arbetsmiljöspecialist på Postnord. Han vill att särskilt tunga paket, exempelvis över 20 kilo, ska få en tydlig och branschgemensam märkning i väntan på att mer av hanteringen automatiserats.

– Postnord Sverige bereder just nu ett förslag om att vi inom branschen ska ha en gemensam nordisk viktmärkning på paket, för det har vi inte idag. Paketen är märkta på olika sätt beroende på vilka företag och länder de kommer ifrån. En idé är att låta tunga paket vara röda. Då kan man manuellt se att här är ett tungt paket, det ska jag inte försöka lyfta på egen hand utan där ska arbetsredskap användas, säger Tapio Lehto.

Stefan Fougt, huvudskyddsombud på Postnord, tror att projektet kommer ge bra resultat i slutänden – den stora frågan är hur bolaget löser situationen i övergångsperioden. För förändringarna kommer ta lång tid. Något slutdatum för projektet är inte satt.

Projektledaren Lars Persson hade nyligen en dragning om projektet för Sekos representantskap i Postnord.

– De tycker det är jättebra, men att det går alldeles för långsamt.
Läs mer
- Bygger tunnel för reningsverk: ”Jag kan stå och spruta betong i timmar”
  Mitt jobb 2021-11-29T13:30:30
- Stefan gick från frilans till ett fast jobb som tågförare vid 60 – nu slipper han oron
  Arbetsplatsen 2021-11-24T13:36:16
December 01, 2021
14:30
Familjen vill att signalgivaren Nisses död blir väckarklocka för branschen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Nisse dog i en arbetsplatsolycka i Piteå. Nyligen avslutades rättegången. Hans fru och två vuxna barn kräver att branschen förebygger olyckor genom att ligga steget före, istället för att lära sig utav olyckor.
"För det kostar liv, det kostade livet på vår Nisse."

Rättegången mot Nisses arbetsgivare Green Cargo och pappersbruket Smurfit Kappa, som stod åtalade för arbetsmiljöbrott, pågick under fyra dagar i tingsstället i Piteå. Lastbilsföraren som krockade med godståget, misstänks för grovt vållande till annans död. En dom väntas komma i december. 

Familjen har väntat i drygt två år på ett avslut. Rättegången var en del av sorgearbetet och ett sätt att få upprättelse. Att få veta varför deras Nisse omkom.

”Vi vill att Nisse inte omkom förgäves utan att detta får bli en stor väckarklocka för branschen. Ingen ska behöva gå till jobbet och inte komma hem”, skriver familjen i ett mejlbrev till Sekotidningen. 

Han var en väldigt social, snäll och omtänksam familjefar och make.
Familjen om Nisse
Stod på ett trappsteg helt oskyddad
Dödsolyckan skedde en novembermorgon 2019. Klockan var 06.20 när Nisse och hans kollega påbörjade ett växlingsarbete från bangården i Piteå. 

Ett lätt snötäcke låg på marken. Det var gryningsljus, men fortfarande mörkt. Solen skulle gå upp först klockan 07.22. Men det var något Nisse aldrig fick se. 

Både Nisse och hans kollega var utbildade radioloksoperatörer och signalgivare, och turades om att sköta de olika arbetsuppgifterna när de jobbade. Denna morgon skulle de ut på ett rutinuppdrag, något som de gjort flera hundratals gånger genom åren. Båda har varit verksamma i branschen i största delen av sina yrkesliv.

Den här novembermorgonen tog Nisse rollen som signalgivare. Och ställde sig på sista vagnen längst bak, som i detta fall var den främsta vagnen. Han stod på ett trappsteg – helt oskyddad - och höll i en dosa som skickade en signal till kollegan, radioloksoperatören som befann sig i mittersta delen av tågsättet. 
Fotsteg före och efter att Green cargo byggt om för att öka säkerheten. Detta har bolaget gjort efter fyra dödsolyckor. Bild: Green cargo
Signalen skickas så länge godståget backar. Om den upphör ska tåget bromsas. 
Olyckan skedde på en obevakad plankorsning
Godståget bestod av en timmervagn och femton vagnar lastade med returfiber. Klockan 06.22 backades vagnarna in på pappersbruket Smurfit Kappa. 

Samtidigt körde en lastbil med ett släp parallellt med tågspåret. Godståget färdades i motsatt riktning, alltså mot lastbilen. 

Lastbilsföraren, som menar att han inte såg godsvagnarna, bestämde sig för att korsa spåret för att komma till den plats där han skulle tappa sin last med sågspån. 

Det var en obevakad korsning, som varken hade bommar eller ljus- eller ljudsignal. Den var endast märkt med ett så kallat kryssmärke, som varnar för korsning med järnväg. 

Några lampor vid spåret var trasiga – vilket skulle ha åtgärdats någon vecka innan, men inte gjorts av Smurfit Kappa. 
Den omkomne mannens kollega försökte nå honom på radion, men fick inget svar. Därför sprang han fram. Där såg han sin kollegas ben fastklämda mellan vagnen och lastbilen. Bild: Polisen
Olyckan skedde snabbt. Lastbilen och godsvagnarna kolliderade. Då hade klockan slagit 06.24. 

Nisse klämdes till döds. Han blev bara 60 år gammal. 

”Han var en väldigt social, snäll och omtänksam familjefar och make. En stor glädjespridare som gillade att saker hände runt omkring honom. Saknaden är enorm ”, berättar familjen för Sekotidningen. 
Nisse. Green Cargo misstänks för arbetsmiljöbrott
Enligt åtalet har Green Cargo brustit i den undersökning och riskbedömning som bolaget gjort före olyckan. Den uppmärksammade inte risken för olycksfall – med tanke på signalmannens placering, alltså att Nisse stod på ett trappsteg, och att vagnen saknade ljus- eller ljudsignal. 

Eftersom det endast fanns ett kryssmärke vid plankorsningen menar Christer B Jarlås, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, att Smurfit Kappa brustit i sitt arbetsmiljöansvar.  

Olyckan skulle med ”hög grad av sannolikhet” inte ha skett om belysningen inte var trasig, samt om det hade funnits ljus- eller ljudsignaler, vägbom, tågvakt eller liknande, menar han. Lastbilsföraren skulle då ha sett tåget, vilket är något föraren också menar. 
Christer B Jarlås, åklagare vid riksenheten för miljö-och arbetsmiljömål, visar olycksplatsen. Efter dödsolyckan har Smurfit Kappa satt upp bommar, stoppskylt, och ljud- och ljussignal för att göra plankorsningen mer säker. Bild: Salomon Rogberg
Samtliga åtalade parter nekar till brott. 

– Man önskar ibland att någon säger: Vi har brustit i det här, det här skulle aldrig ha hänt. Han skulle inte ha behövt dö här. Men det är alltför sällan det sägs så tyvärr, säger Christer B Jarlås. 
Läs mer
- Green Cargo om dödsolyckan: Har inte brutit mot arbetsmiljölagen
  Nyhet 2021-11-18T19:13:21
- Tre dödsolyckor på Green cargo
  Arbetsmiljö 2021-02-16T10:55:12
November 30, 2021
16:45
Sjömännen Johan och Jesper tog jobb i Norge – de höga lönerna lockade
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Det råder brist på sjömän. Samtidigt är många som jobbat till sjöss arbetslösa. Eller så har de valt att arbeta i grannlandet, som Jesper gjort.
– I Norge får du ordentligt betalt, säger den svenske matrosen.

Svensk sjöfart skriker efter arbetskraft. Det behövs matroser, motormän, befäl och intendenturpersonal, såsom kockar. Men för få utbildar sig till dessa yrken eller söker de lediga jobben.

– Det blir jobbigare för varje år. Alla rederier slåss om samma huvuden. Vi är snart vid en brytpunkt om vi inte löser det här, sa Henrik Cars, vice vd på Destination Gotland, nyligen till Sekotidningen.

Samtidigt finns det 283 arbetslösa sjömän, enligt Arbetsförmedlingen. Däribland många kockar, servitörer, matroser, befäl.

Vad är då anledningen till att det ser ut som det gör? Svenska matroserna Johan och Jesper tror sig veta. Det kan ha att göra med arbetsvillkoren, scheman och de låga lönerna. Även hur rederier har behandlat sin personal under pandemin.
Sjömansjobb i offshorebranschen
I somras fick Johan nog och sökte sig till offshorebranschen i Norge. Han arbetar fyra veckor i taget på ett fartyg som går mellan Stavanger och gas- och oljefältet Ekofisk i Nordsjön. Sedan är han ledig i fyra veckor. Lönen är betydligt högre än den han hade som matros på färjan Stena Saga i Sverige. Dessutom har han mer ledighet i ett sjok.

– Om jag fick leva om mitt liv, så skulle jag ha dragit till Norge efter studenten, säger han när Sekotidningen når honom för en telefonintervju.
Supplyfartyget kör ut containrar med allt som behövs till gas- och oljefältet Ekofisk i Nordsjön. Det kan vara alltifrån tvättade kläder, provianter, borrör, maskindelar. Bild: Privat Svenska och norska löner
- Ingångslönen för en matros på ett fartyg i offshorebranschen, olje- och gasindustrin ute till havs, är cirka 41 000 norska kronor, och den högsta lönenivån ligger 50 800, uppger Norsk Sjømannsforbund.
- I vad som kallas brønnbåtsegmentet (fiskindustribranschen) är ingångslönen 41 000 norska kronor och den högsta lönenivån 50 700.
- Det finns drygt 272 medlemmer i Norsk Sjømannsforbund som är bosatta i Sverige.
- I Sverige är ingångslönen för däckspersonal (jungman, fartygsbefälselev, lättmatros och matros) cirka 21 200 kronor, och efter sju år drygt 26 700. Lönerna varierar något beroende på typ av fartyg, enligt Storsjöavtalet.
- Lite förenklat ligger lägstanivån för däcks-, maskin- och intendenturpersonal på drygt 21 600 kronor, och högsta på 29 000, för de som omfattas av Färjeavtalet.
- Det här gäller om du bor i Sverige med anställningsinkomst från Norge.
Läs mer
Innan Johan begav sig till grannlandet arbetade han i flera år som timmerman och matros, först på Wallenius och sedan Stena Saga. Då arbetade han två veckor till sjöss, för att sedan vara ledig i två veckor.

Under pandemin var Johan en av få personer som fick behålla sin tjänst i samband med att Stena Line sa upp över 500 anställda förra året. Att rederiet gjorde sig av med många sjömän kritiserades hårt av facket Seko sjöfolk. Detta då de allra flesta andra rederier hade valt att hantera krisen genom att permittera sin personal i stället.
Arbetet på Stena Line förändrades
Under ett år låg färjan Stena Saga i Uddevalla, tagen ur trafik. Johan och sju andra fortsatte att gneta vidare ombord.

– Men sedan blev jag förflyttad till Stena Germanica. Då fick jag se vad som hade hänt med Stena Line det sista året. Och det var inget rederi jag ville arbete i längre. Mycket hade blivit sämre, besättningen var ihopsatt från olika båtar. Det var rörigt och jag trivdes inte.
Ett av norska offshorerederiet DOF:s fartyg.
Jesper har också nyligen fått jobb i Norge, fast på Bergen Tankers.

– Du får ordentligt betalt, som en slags kompensation för att du är hemifrån så långa tidsperioder. Vi sjömän offrar mycket, det kan vara att man inte kan fira ens barns födelsedagar eller jul med sin familj. Känslan är att man inte är värd mycket som matros i Sverige. Lönen är låg, vilket gör att folk hellre har jobb i land. Passar det inte så kan man bytas ut mot utländsk arbetskraft.

Även i Norge är det brist på sjömän. Och för Johan och Jesper var det enkelt att få fasta anställningar – det krävdes inga extra behörigheter eller utbildningar. De känner flera andra svenska sjöman som också nyligen fått arbeten i Norge.

– Vi är eftertraktade där. Norrmännen är mer intresserade av att jobba inom fiskeindustrin. Det är där pengarna finns, säger Jesper.
Läs mer
- Efter en svår tid – nu skriker sjöfarten efter personal
  Nyhet 2021-11-09T15:00:45
- Hon jobbade tio år på färjan: En käftsmäll att bli uppsagd
  Arbetsmiljö 2021-09-09T13:25:12
August 26, 2021
12:54
Pojken hoppade framför hennes tåg – de psykiska problemen slog till långt senare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
När en pojke kastade sig framför tåget förändrades livet för lokföraren Nathalie Gustafsson. Men det dröjde tio månader innan problemen kom.
–Det slog slint i huvudet på mig, säger hon.
Läs mer
Forskare: Lokförare behöver mer stöd efter påkörningsolyckor
Tony Gezelius: Lokförare vågar inte berätta hur dåligt de mår

Det var en lördagseftermiddag. Nathalie Gustafsson kom körandes mot Stockholm city. Det var hennes sista tur för dagen.

Jag ser att han står och vaggar lite. Jag får tunnelseende och ser bara honom. Han backar, tar sats och kutar mot plattformskanten.

Men så inträffade nog det värsta som kan hända en lokförare. När hon kom in vid en station såg hon plötsligt en tonåring.
Pojken tog sats och sprang
–Jag ser att han står och vaggar lite. Jag får tunnelseende och ser bara honom. Han backar, tar sats och kutar mot plattformskanten. Jag tutar och drar i nödbromsen. Men hinner inte stanna.

När pojken försvann ur Nathalies synvinkel väntade och lyssnade hon bara.

– Sen hör jag ett duns. Och då vet jag att jag träffat honom. Jag vet inte var han har hamnat, om han är under eller framför. Jag bara väntar på att tåget ska stanna. Sen meddelar jag tågvärden ombord att jag kört på ett barn.

–Han sa: Jag kommer! och sen springer han till mig genom hela tåget.
Glömde bort teorin
Trots att Nathalie fått öva teoretiskt hur hon ska agera i dessa situationer, går inte allt som det ska. Hon slår bland annat larm till tågklareraren istället för att ringa det särskilda telefonnumret för just olyckshändelser.
Läs mer
- Färre lokförare får ersättning efter dödsolyckor på spåren Arbetsmiljö 10 maj 2021
Hon har i dag vissa minnesluckor från stunden efter olyckan, men kommer ihåg en hel del.

– När man dragit i nödbromsen så fälls backspeglarna automatiskt ut. Så nu kan jag inte låta bli att titta i backspegeln och det enda jag ser då är en vit tennissko som ligger på plattformen.

–Jag hann ringa flera personer och berätta vad som hade hänt. Jag pratade med min pappa, som också är lokförare, men kommer inte ihåg vad jag sa. Han berättade efteråt att jag skrek rätt ut vad som hade hänt. Han är lokförare själv och blev väldigt påverkad. Den natten kunde inte han sova för han mindes den första gången han körde på en person.
Behöver något i sig efter chock
När tågvärden kommit fram till Nathalie och frågade han henne om hon vill ha vatten, godis eller något annat.

–Han har varit med förut och vet att jag kommer att hamna i chock och behöver något i mig.

Det är ju ingen som pratar om hur det är senare efter en olycka. Eller att alla tankar och känslor kan komma så långt efteråt.

När vi träffas i en park nära T-centralen i början av juni har Trafiknämnden i region Stockholm dagen innan röstat fram ett beslut om att ta bort alla tågvärdar från pendeltågen och ersätta dem med kameror. Nathalie Gustafsson är djupt besviken på politikerna och arbetsgivaren MTR för att inte se värdet av att ha tågvärdar ombord. Utan sin kollega vid olyckan hade hon inte haft det där stödet hon så väl behövde.

–Han tog hand om resenärerna och informerade dem om vad som hade hänt. Och evakuerade tåget medan jag kunde prata med räddningsledare och polis.
”Det slog slint i huvudet” på Nathalie flera månader efter olyckan Bild: Marc Femenia
Olyckan inträffade i april månad i fjol. Direkt efter påkörningsolyckan tog arbetsgivaren hand om Nathalie och hon togs ur tjänst i fem dagar. Hon fick kamratstöd och företagshälsovården kopplades in. Så brukar det alltid gå till vid den här typen av olyckor.
Läs mer
- Anna körde på en människa: ”Kände mig som en mördare” Nyhet 8 oktober 2019
Viktigt med rätt person vid debriefing
En debriefing gjordes på MTR:s huvudkontor, där Nathalie fick berätta exakt vad som hade hänt. Hon tycker det var viktigt att det skedde så nära inpå. Skönt att få ur sig allt för att kunna gå vidare. Men hade önskat att vissa saker gjorts annorlunda.

–Det är väldigt viktigt att den personen som håller i debriefingen har rätt utbildning och är rätt person för det jobbet, lyhörd och ödmjuk. För så är det inte alltid. När vi var på huvudkontoret efter olyckan gick jag på toaletten. När jag kom ut var ingen där, jag fick gå ensam genom en lång korridor, förbi matsalen, till det rum vi skulle prata. Det var väldigt jobbigt.
Bröt ihop
Efter cirka två veckor efter påkörningen bröt hon ihop. Hon klarade av att passera olycksplatsen en första gång, men när hon skulle göra det igen samma dag gick det inte. Hon träffade en psykolog igen och därefter återgick hon i arbete.

I dag anser Nathalie att arbetsgivaren borde ha kollat hur hon mådde efter ytterligare en tid. För det var inte förrän i februari i år som hennes liv ställdes på ända. Det började närma sig årsdagen av olyckan, vilket triggade igång minnen från olyckan, ångest och dålig sömn.

–Det slog slint i huvudet på mig.

Till en början vågade hon inte berätta för sin chef. Hon var rädd för att förlora sitt säkerhetstillstånd som krävs för att få arbeta som lokförare. Psykisk ohälsa, eller om man får en diagnos kan innebära att man inte får arbeta vidare.
Blev bemött med förståelse
Men efter att kollegor lugnat henne tog Nathalie mod till sig och gick till sin chef. Hon blev bemött med förståelse och erbjöds en psykolog genom företagshälsovården att prata med.

–Det är ju ingen som pratar om hur det är senare efter en olycka. Eller att alla tankar och känslor kan komma så långt efteråt. Och självklart är det olika för alla. Men jag behöver verkligen stöd även nu.

Pojken som kördes på hamnade inte under tåget. Han levde efteråt men fördes med ambulanshelikopter till sjukhus. Nathalie Gustafsson har inte velat efterforska hur det gick med honom.

–Jag vill inte veta ifall det inte gick bra. I mitt huvud lever han och har fått hjälp. För han mådde uppenbarligen dåligt.
12:53
Forskare: Lokförare behöver mer stöd efter påkörningsolyckor
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En del lokförare drabbas svårt efter en påkörningsolycka av sömnproblem, trötthet, depression. Forskare vill att de får ett bättre stöd. –Jag fick fråga själv om mer hjälp. Det var inget som arbetsgivaren erbjöd, säger Nathalie Gustafsson.
12:53
Tony Gezelius: Lokförare vågar inte berätta hur dåligt de mår
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Det är för tyst om psykisk ohälsa bland lokförare i Sverige, tycker lokföraren Tony Gezelius, som arbetat i branschen länge.
August 25, 2021
16:52
Bilist åtalad för misshandel av trafikvakten Anina
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
För snart två år sedan blev trafikvakten Anina Levén slagen och dödshotad av en bilist som hon stoppade vid ett vägbygge. I dag hölls rättegången i Södertörns tingsrätt.

Det var när Anina Levén hösten 2019 jobbade vid ett vägbygge söder om Stockholm som händelsen inträffade. Hon stoppade en bil med en kvinna och en man och bad dem att vända. De vägrade och körde i stället fram emot henne och klev ur bilen. Kvinnan ska enligt åtalet ha slagit Anina Levén i ansiktet flera gånger. Anina har också uppfattat dödshot och att även mannen var hotfull.

Det finns flera vittnen till händelsen, men paret har nekat till att de skulle ha begått något brott. Det är kvinnan som nu är åtalad för misshandel. Rättegången har blivit uppskjuten två gånger på grund av pandemin, men i dag kunde huvudförhandlingen hållas vid Södertörns tingsrätt.

– Vi hoppas naturligtvis på fällande dom så att Anina kan få upprättelse för det hon blivit utsatt för. Jag anser att bevisläget är gott, säger Anousheh Abuhamzeh som är Anina Levéns juridiska ombud.

Dom i målet kommer den 31 augusti.
Läs mer
- Anina blev misshandlad och hotad på jobbet Arbetsmiljö 22 juni 2020
- Anina har svår migrän efter bilistens misshandel Arbetsmiljö 11 mars 2021
August 23, 2021
16:43
Han skriver om järnvägsolyckor: Förr tog man hand om spåren
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Förr i tiden var arbetet på järnvägen enkelt, folk var handlingskraftiga och det krävdes inte så mycket pappersarbete för att röja undan efter en olycka, berättar Kenneth Landgren, som har varit verksam på järnvägen i mer än 50 år.

Kenneth Landgren har levt och andats järnväg länge. Han tycker ånglokskaffe är det godaste.

– Det är en eljest smak, säger han och småler när han berättar om smaken och hur det bryggs.

Kontorsvakt 1965 var det första jobbet Kenneth Landgren hade. Efter det växlingstjänst och sedan lokförare på SJ. Han har arbetat på Green Cargo och Railcare. Nu är han på Gävle Järnvägsmuseum.
”Det finns mycket att lära sig”
Under flera år har han också ägnat tid åt att skriva om järnvägen, bland annat om järnvägsolyckor i Sverige genom tiderna.

– Det finns mycket att lära sig från det som har hänt. Men ansvariga för järnvägen har svårt att titta i backspegeln. Det är det som är det tragiska. För det är av misstagen man ska lära sig och få någon rätsida på det hela.

Vanligtvis är Kenneth Landgren under dagarna i stationshuset i Långsele, väster om Sollefteå. Där har han ett arbetsrum för skriverierna, med utsikt över tågspåren. Det är ett gult trähus med anor från 1886.
Får följa det drabbade tåget
Men det är inte där vi träffas. I dag är han i arkivet på Gävle järnvägsmuseum, i ett rum med höga hyllor fyllda med tågtidtabeller. Här finner han viktiga pusselbitar, uppgifter till hans nya bok i serien Olyckshändelser och missöden vid Sveriges järnvägar.

1915 grundades Sveriges nationella museum för järnvägshistoria i Stockholm. 1970 flyttade det till Gävle. På bilen är Kenneth Landgren i arkivet, där bland annat tågtidtabeller finns sparade. Bild:
Pernilla Wahlman.
– Det är rätt mycket jobb med det här. Jag vill ge en fullständig bild utav det hela. Att man kan följa det drabbade tåget, varifrån det utgick och vart det skulle.

Hans första bok täcker 1863-1899, den andra 1900-1917 och den tredje 1918-1939.

Det är många olyckor som skett. Tidigt insåg han att det inte går att skriva om alla. Men vissa går vill han ägna lite extra utrymme åt. Till exempel Sandsjöolyckan 1864 då sju resenärer omkom och flera andra skadades. En lokförare dömdes till straffarbete för att ha orsakat olyckan.

Det var den första olyckan som ledde till en juridisk process.

De flesta andra olyckorna var urspårningar och sammanstötningar.

Den andra boken spänner över en tid då tågtrafiken på landets järnvägar ökade alltmer och spår byggdes ut. Särskilt under första världskriget. En del olyckor orsakades av naturkrafter, den mänskliga faktorn eller tekniska fel på järnvägen eller materielen.
Ett slags deckararbete bakom
Kenneths tredje bok tar fasta på att det under den här perioden främst var sammanstötningar mellan tåg, som ofta orsakats av otydliga ordrar och därmed missförstånd hos järnvägspersonalen.

Det är ett slags deckararbete bakom böckerna.
På Gävle museum finns ett lokomotiv, prins August som tillverkades 1856–1872, som liknar tåget på affischen. Bild: Pernilla Wahlman.
– Jag har en enorm bildsamling. Ibland får jag unika bilder som aldrig tidigare publicerats av folk jag kommit i kontakt med. Och ibland vet man inget om bilden. Då får jag kolla vilken årstid det är, vilken trakt kan det tänkas vara, och till slut lyckas jag bena ut det. Man får en tidsbegränsning. Med hjälp av tidningar så kan man leta efter vad som har hänt.
Underhåll och röjning var bättre förr
Kanske är det ren nostalgi han ger uttryck för, alltså för en enkelhet som fanns förr, som inte finns nu på järnvägen. Men han tycker ändå att ansvariga bör ta lärdom av vissa saker som enligt honom fungerade bättre förr. Till exempel underhåll av järnvägen och röjning efter olyckor.

–Det var inte bara en massa papper. Man fick följa med och lära sig alla möjliga saker. Det är inte bara att sitta och köra tåg. Man visste hur allting var utbyggt på järnvägen.

–Jag har kört tåg i 44 år och rent generellt så har spåren på många linjer inte varit sämre än på länge. Det är inte bra. Istället för att åtgärda problemen sätter man ner hastigheten. Sen låter man det vara. Det är ett väldigt allvarligt tecken. Det går ju snart att åka snabbare på landsväg.

–Förr när en glödlampa skulle bytas efter tiotusen timmar så gjorde man det. Oavsett om den brann eller inte. I dag ska den slockna först och trafiken ska stå still innan den byts.
Kenneth Landgren framför Statens Järnvägar, SJ Cc-ångloket 404, som tillverkades 1892.
Bild: Pernilla Wahlman.
Ett problem är att röjningsarbeten tar längre tid i dag än de gjorde på SJ:s tider, menar Kenneth Landgren. Han pekar på ett ganska färskt exempel där ett träd hamnade över en kontaktledning mellan Ånge och Sundsvall.

–Det tog 1,5 dygn för att få igång trafiken – för en sån enkel grej. Det skulle aldrig ha hänt förr. Knäckte du en stolpe fanns det provisoriska att sätta upp.
Saknas beredskap
Kenneth Landgren anser att det var helt fel av Sverige att göra sig av med sina kranvagnar, som används vid bärgning av urspårade tåg och vid byte av broar. Det tar för lång tid med mobilkranar, enligt honom.

– Det här med röjning vill jag att man ska lära sig från hur man gjorde förr. Vi hade fyra en gång i tiden. Tyskarna har kranvagnar i dag som kan gå i 100 kilometer i timmen. Man måste bli snabbare på att röja upp och vara på hugget när det händer olyckor. Med en omledningsplan av trafiken, man ska inte behöva sätta sig ner och planera när det hänt något. Då blir det samma sak som med pandemin. Ansvariga hade ingen beredskap för fem öre. Så kan man inte hålla på. Samhället är så annorlunda från hur det var förr. Men då hade man bättre resurser och möjligheter.
12:04
Kan Nooshi väcka S ur dvalan?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En ny Tage Erlander behövs för att reda upp i eländet och väcka S ur dvalan. Någon lika bra som Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar. Någon som kan lyssna på och agera för vanliga arbetare. Det hoppas insändarskribenten.

Sommaren börjar vinka för avsked. Den liksom ställer sig i en gard mot höstens regn och rusk. Havsvattnet är grönt av alger och luktar värre en den värsta skunk.

Som pensionär har jag det skönt här ute vid havsbandet, gömd mellan vatten, kobbar och vackra träd. Pensionen räcker till välmående tack vare ett väldigt billigt boende.

Värre kan det bli för er som är yngre och är tvungna att knega mycket och länge, för att få ihop till hyra och mat. När ni blir gamla skall ni börja leva av en pension som kanske inte ens räcker till gröten.

Önskan är ju att bostäder för vanligt arbetande folk har byggts i massor så ni slipper sova på gatan.

Pengarnas makt gör även röda fanans folk knäppa i roten.

Det märks ju nu tydligt att vårt största så kallade arbetarparti ligger i djup dvala sedan länge. Statsministern som ser så rar och vänlig ut har nog andra tankar i skallen än att se till att vi alla mår bra.

Vänstern har fått en ledare som törs agera på ett starkt sätt. Kanske hon kan få resten av den röda fanans folk att vakna upp så att även dessa börjar göra rätt för sina höga löner.

Det känns liksom i kroppen att vi, det vanliga folket, kommer att få det sämre och sämre. Pengarnas makt gör även röda fanans folk knäppa i roten. Att kämpa för den stora massan tillhör numera det förgångna.

låt er inte luras av borgarnas välsmorda tungor

Statsministern och hans närmaste regeringsmedhjälpare måste bort, det är ett faktum. Nästa val blir avgörande för många år framåt. Borgarpartiernas tankar känner vi till sedan gammalt, låt er inte luras av deras välsmorda tungor.

Den ende ledande politiker som pratar för det vanliga folket är vänsterns nya ledare Nooshi Dadgostar, men alla låter ju bra och trevliga i början, så man vet ju aldrig. Helt klart är ju att nu måste vi se till att det blir en vändning annars är det rökt för lång tid framöver.

Jag undrar vad Tage Erlander skulle säga om situationen i dagens svenska politik? Kanske man ska knalla över till hans grav där borta vid Ransäters kyrka för att se om jorden skakar där han nu ligger, bunden i röd ilska och vilt benägen att komma upp ur graven för att reda ut eländet i vårt röriga land.

Insändaren skrevs innan Stefan Löfven meddelade sin avgång.

Stolt arbetare
August 19, 2021
16:07
Arbetsmiljöverket går vidare med kisspauserna på Pågatåg
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Arbetsmiljöverket ger sig inte om kisspauserna på Pågatåg. Myndigheten överklagar Kammarrättens dom till Högsta Förvaltningsdomstolen.
–Vi är glada, säger Ola Brunnström, huvudskyddsombud.

Först måste dock domstolen ge prövningstillstånd, vilket kan dröja upp till sex månader.
Dom i Kammarrätten i somras
–Det är bra att Arbetsmiljöverket tar frågan vidare. Vi är kritiska till att Kammarrätten i sin dom satte en prislapp på kisspauserna. Att de skulle vara för dyra för arbetsgivaren, säger Ola Brunnström, huvudskyddsombud på Pågatåg.

Det var i somras som Kammarrätten upphävde Arbetsmiljöverkets beslut att anställda på Pågatåg ska ha rätt till minst tio minuters kisspaus på personaltoalett efter 2,5 timmar.

En enig domstol ansåg dels att det är tveksamt om Arbetsmiljöverket har juridiskt stöd för beslutet, dels att verkets utredning inte visar att det föreligger risk för ohälsa hos de anställda om de inte får kisspauserna.

Kammarrätten i Göteborg ansåg att Arbetsmiljöverkets beslut innebär att större olägenheterna för arbetsgivaren Arriva än fördelar för personalen. Kostnaden blir för stor.
Krav som skyddsombuden drivit sen 2018
Det är fel utgångspunkt menar Arbetsmiljöverket i sin överklagan. Verket anser att möjligheten att gå på toaletten är en förutsättning för att inte drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa och att det ska väga tyngre i en bedömning.

Skyddsombuden på Pågatåg har drivit kravet på kisspauser sedan hösten 2018. Kravet var en paus i schemat efter 2,5 timme, som Arriva sa nej till. Arriva har ett förslag på paus efter 3,5 timmar och menar att fler pauser skulle kosta för mycket.

–De har räknat att det ska kosta 15 tjänster. Det är ingen stor kostnad, säger Ola Brunnström.

Skyddsombuden vände sig till Arbetsmiljöverket för att få hjälp.
Dom kan bli vägledande
Verket riktade krav på Arriva att det inte fick gå mer än 2,5 timme mellan toalettbesök. Och att pausen ska vara minst tio minuter.

Arriva valde att ta strid och överklagade till förvaltningsrätten, som gick på Arbetsmiljöverkets linje. Arriva överklagade än en gång, nu till Kammarrätten som alltså upphävde Arbetsmiljöverkets beslut. Nu kan alltså skyddsombudens krav slutligen avgöras i Högsta Förvaltningsdomstolen. Och eventuellt bli vägledande för hela spårbranschen.
Läs mer
- Krav på kisspauser upphävt av domstol Arbetsmiljö 23 juni 2021
14:48
Toalett-besök för dig i Sekos branscher – det här gäller
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Alla behöver gå på toaletten. Även under arbetsdagen. Det kan tyckas självklart, men är ändå ett problem för många anställda. Det här gäller i några av Sekos branscher.
August 17, 2021
11:53
Viktig facklig seger – miljoner till kundvärdar på Pågatåg
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Sommarens uppgörelse om Pågatåg mellan Seko och Arriva innebär bland annat att företaget betalat ut 4 miljoner kronor i kompensation till 160 medlemmar. Enligt Seko innebär överenskommelsen att arbetsgivare i framtiden inte kan krångla sig ur lokala avtal.

Pengarna har betalats ut och fördelats av Seko efter principen att den som förlorat mest, får den största kompensationen.

–Vi har tillämpat en lönebortfallsprincip, säger ombudsman Thomas Gorin Weijmer.

Uppgörelsen med Arriva gör att Seko drar tillbaka två tvister från Arbetsdomstolen som rör Pågatåg.
Läs mer
- Seko drar tillbaka tvister om Pågatåg Nyhet 11 augusti 2021
Thomas Gorin Weijmer ser hela processen med Arriva som en styrkedemonstration för facket.

–Vi har visat vår styrka och stått emot från det att bolaget började bryta mot det lokala avtalet när de tog över trafiken 2018 – för att sedan vägra teckna nytt lokalt avtal – fram till dess att frågorna reglerades i samband med avtalsrörelsen, säger han.
Avtalsrörelsen löste lönetvisten
Uppgörelsen tycker han är en bra lösning på en mångårig konflikt och tvistefråga.

–När jag började som ombudsman fanns få tvister med företaget. De senaste åren har vi haft många, det bör vara slut med det nu.

När Arriva Sverige tog över trafiken 2018 hävdade företaget att det lokala avtalet på Pågatåg inte längre gällde. I stället skulle branschavtalet användas. Något som Seko vägrade acceptera.

Avtalsrörelsen 2020 kom Seko och Tågföretagen överens om lönerna för kundvärdarna i en särskild bilaga till det centrala avtalet. Det ändrade förutsättningarna och i somras tecknades ett nytt lokalt avtal för Pågatåg.
Nytt avtal från september
Där är parterna nu. Det nya avtalet innehåller en del nya regler, som höjt tidsförskjutningstillägg och längre arbetstid på helger, från 10 till 11 timmar.

–En del är bättre för arbetsgivaren, annat är bättre får våra medlemmar, säger Thomas Gorin Weijmer.

Han menar att överenskommelsen innebär att företag som tar över trafiken i upphandling och som försöker krångla sig ur sitt lokala avtal på samma sätt som Arriva inte kommer att lyckas.

–Vi kommer att sätta villkoren centralt i stället. Precis som vi gjorde med Pågatåg. Det vet arbetsgivarna om och det kommer avskräcka från ett motsvarande beteende i framtiden.

Det nya avtalet på Pågatåg gäller från september i år.
Tvister i Arbetsdomstolen som Seko återkallar
- Löner till kundvärdar. När Arriva tog över verksamheten 2018 införde bolaget nya tjänster som kundvärdar med kraftigt sänkta löner. Arriva menade att det lokala avtalet inte gällde, utan lutade sig mot branschavtalet. Seko protesterade. Frågan om det lokala avtalets giltighet skulle prövas i Arbetsdomstolen, men efter förlikningen i somras är parterna överens.
- Arbetstider. I det tidigare lokala avtalet fanns en regel om att den som börjar jobba före 05 inte får arbeta mer än sex timmar inklusive paus. Seko har tvistat med Arriva om huruvida det lokala avtalets regler ska gälla. I det nya lokala avtalet är parterna överens om en så kallad ”mrogontrappa” där den som börjar före 04:30 arbetar maxsex timmar.
Läs mer
August 16, 2021
16:44
Säkerhetsdirektören: Förhandlarna gjorde ett bra jobb
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Kriminalvårdens egna förhandlare lyckades lösa gisslansituationen i somras och det är t f säkerhetsdirektör Maria Lindström mycket glad för.
16:43
Elin togs som gisslan av dömda mördare: ”Jag blev väldigt rädd”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Först blev hon väldigt rädd, visste ju inte vad som väntade. Kriminalvårdaren Elin berättar för Sekotidningen om dramat på Hällbyanstalten när hon och en kollega hölls som gisslan av två intagna, båda dömda för mord. En av de intagna ska enligt uppgift tidigare ha gjort ett försök att ta gisslan på en annan anstalt.
August 11, 2021
13:35
Seko drar tillbaka tvister om Pågatåg
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Seko har gjort upp med Arriva Sverige om de lokala villkoren på Pågatåg. Uppgörelsen innebär att Seko återkallar två tvister från Arbetsdomstolen.

Seko och Arriva är även överens om ett lokalt kollektivavtal för Pågatåg. Det lokala avtalets vara eller icke-vara har varit en av konfliktpunkterna mellan parterna ända sedan Arriva Sverige tog över trafiken 2018. Arriva kör Pågatåg på uppdrag av Skånetrafiken.
Ekonomisk kompensation
De båda tvisterna i Arbetsdomstolen, som Seko väljer att återkalla, handlar dels om schemaläggning på tidiga morgnar, dels införandet av nya tjänster som kundvärdar. Sekos krav har varit att den som börjar sitt arbete före 05 på morgonen inte ska arbeta mer än sex timmar, inklusive paus. Såsom det, enligt Sekos tolkning, stod i det lokala avtal som gällde när Arriva Sverige tog över trafiken 2018. (Se faktaruta om det nya avtalets innehåll.)

Tvisten om införandet av kundvärdar har framför allt rört deras löner, som blev betydligt lägre än tågvärdarnas. I det senaste centrala avtalet höjdes kundvärdarnas löner och Seko har därefter krävt retroaktiv kompensation.

Uppgörelsen mellan Seko och Arriva, som är en förlikning, gav Sekos medlemmar en ekonomisk kompensation. Den har, enligt uppgift, betalats ut som ett engångsbelopp till Sekos medlemmar i samband med årets julilön.
Förbättrade relationer
–Det känns bra att vi efter många års kamp nu har nått en uppgörelse som innebär att våra medlemmar blir rättvist kompenserade samtidigt som vi tar viktiga steg mot en fungerande relation med arbetsgivaren, säger Thomas Gorin Weijmer, ombudsman i en kommentar på Sekos hemsida.

Även Arriva lyfter fram att uppgörelsen förbättrar relationerna mellan fack och arbetsgivare.

–Vi vill ha goda relationer till de lokala klubbarna och nu kan vi arbeta tillsammans för att möte framtiden på Pågatåg. Gammalt ska vara gammalt, säger Haris Habul, chef för division tåg, till Sekotidningen.
Ingen hyvling
Enligt Arriva bygger uppgörelsen på det gamla lokala avtalet med några förändringar, såsom höjda tidsförskjutningstillägg samt en timme längre arbetstid på helgerna, jämfört med vardagar.

Arriva uppger också att det inte längre är aktuellt med omreglering av arbetstid. Det vill säga ingen mer hyvling av tjänster.
Tidiga turer i det nya avtalet
Enligt det nya avtalet gäller en så kallad morgontrappa. En tjänstgöring som börjar före 04:30 får vara max sex timmar. En som börjar efter 04:30 och fram till 05:30 är max åtta timmar. Efter 05:30 gäller max tio timmar, eller 11 timmar om det är helg. Källa: Arriva
Läs mer Läs mer
- Kundvärdars löner prövas i AD Nyhet 8 maj 2019
- Arriva om spåravtalet: Vi är överkörda Avtal 2020 10 december 2020
July 02, 2021
14:33
Indragna pendeltågsvärdar – katastrof för personer med funktionsnedsättning
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Trafiknämndens beslut om indragna pendeltågsvärdar får konsekvenser som leder till oöverstigliga hinder för resandet för personer med funktionsnedsättning.

Region Stockholm har ett samverkansavtal med våra organisationer som innebär att alla beslut som får påverkan för våra medlemmar ska processas med oss i samverkan i ett tidigt skede. Vi har i vanliga fall en väl fungerande samverkan med regelbunda möten på jämlika villkor. Det är med stor förvåning och bestörtning vi noterar att samverkan rörande denna fråga inte har skett.

Beslutet

Beslutet innebär att personer med funktionsnedsättningar nu hindras i sitt resande. Det kan handla om hjälp med att lägga ut en ramp vid på- och avstigning på pendeltåget. Att kunna kommunicera med en tågvärd om det är svårt att tolka information eller att identifiera stationer, att ha nedsatt syn- och hörsel eller att ha en intellektuell funktionsnedsättning. Det handlar även om akuta sjukdomstillstånd som epileptiska anfall eller insulinchock. Detta kan inte en övervakningskamera ersätta.

Att resa spontant försvinner då ramper måste bokas i förväg.

Det kommer att innebära en ökad kostnad för regionen då dessa resenärer nu blir hänvisade till den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst).

Att resa fritt

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast att personer med funktionsnedsättning Artikel 9 och Artikel 20 (antagen 2009) har samma rätt att resa som alla andra.

Att kunna resa självständigt, med spontanitet på lika villkor som alla andra är en central fråga för våra medlemmar i funktionshindersorganisationerna.

Att resa tryggt och säkert

Med en konsekvensanalys hade ett annat beslut fattats. En kamera kan inte ersätta en mänsklig insats. En kamera kan inte lägga ut en ramp eller berätta för resenärerna hur många stationer det är kvar. Flera grupper påverkas, till exempel unga med lättare intellektuell funktionsnedsättning som hindras till ett liv i självständighet, på grund av ett otryggt resande.

Det är ofta långt mellan pendeltågsstaionerna och det kan kännas otryggt och osäkert i vagnen. Tågvärdarna fyller en viktig funktion. Att kunna resa tryggt och säkert är en mänsklig rättighet.
Gör om gör rätt!

Karin Hjalmarsson Ordförande Synskadades Riksförbund SRF Stockholm Gotland
Jaan Kaur Ordförande DHR Stockholms läns distrikt
Annika Hässler Ordförande Funktionsrätt Stockholms län
June 24, 2021
11:46
Bantekniker omkom – Strukton rail riskerar åtal
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
En bantekniker i 40-årsåldern omkom när han kördes på av ett MTR-pendeltåg. Strukton rail har inte följt arbetsmiljölagen, menar Arbetsmiljöverket som vill se att ett åtal väcks.

Dödsolyckan skedde i samband med att Strukton rail utförde ett underhållsarbete nattetid i februari förra året.

Arbetsmiljöverkets utredning om dödsolyckan pekar på att arbetsgivaren, Trafikverket, samt en underentreprenör till verket, inte följt arbetsmiljölagen.

Jag kommer att gå igenom Arbetsmiljöverkets utredning och se om den påverkar mitt tidigare beslut på något sätt
Gunnar Jonasson, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Skyddsansvariga har inte ”fullgjort sina skyldigheter”, står det i åtalsanmälan till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Vad exakt som menas är sekretessbelagt, då det råder förundersökningssekretess.

Det är först om åtal väcks som utredningen och anmälan i sin helhet blir en offentlig handling.
Brister i planering för vistelse i spår
Enligt uppgift till Sekotidningen har det brustit i planeringen av vistelse i spår vid olyckan, och de olika skydd man kan använda sig av för att inte tågtrafik ska gå på spåret där arbete utförs, till exempel A, D, E, S-skydd. Trafikverket är ansvarig på så sätt att myndigheten upphandlat trafikledning och spårunderhåll vid olyckstillfället.

– Urvalet av vilka skydd som ska användas görs på lite olika nivåer, det är här det inte riktigt har fungerat, säger en person med insyn i utredningen.

Arbetsmiljöverket har inte utrett skuldfrågan närmare.

”Vi överlämnar ärendet för prövning huruvida någon har gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet ha åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen ålegat denne till förebyggande av ohälsa eller olycksfall”, skriver Arbetsmiljöverket i anmälan.
Förundersökning kan återupptas
Åklagare har tidigare beslutat att inte väcka åtal och istället lägga ner förundersökningen. Men har sagt att ett nytt beslut ska tas när åtalsanmälan och utredningen från Arbetsmiljöverket lämnas över till honom.

– Nu har den kommit in och den är på flera hundra sidor. Jag kommer att gå igenom den och se om den påverkar mitt tidigare beslut på något sätt. Antingen återupptas förundersökningen eller inte, säger Gunnar Jonasson.

Kan du säga på vilket sätt skyddsansvariga inte fullgjort sina skyldigheter?

– Arbetsmiljöverket nämner tre parter och har synpunkter på deras agerande. Vi ser samma bild, både Arbetsmiljöverket och jag, men det jag måste kunna bevisa är att även om det brister i olika former – att man inte skulle ha följt någon föreskrift eller agerat felaktigt – att olyckan inte skulle ha hänt om arbetsgivaren hade agerat på ett annat sätt. Det är då jag kan lägga dem till last för arbetsmiljöbrott.
Läs mer
- Inget åtal efter dödsolyckan på Strukton rail Nyhet 1 juni 2021
- Bantekniker död i olycka Nyhet 28 februari 2020
June 23, 2021
15:44
Krav på kisspauser upphävt av domstol
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Kammarrätten upphäver Arbetsmiljöverkets beslut att anställda på Pågatåg ska ha rätt till minst tio minuters kisspaus på personaltoalett efter 2,5 timmar. –Vi är ledsna och uppgivna. Det är deppigt, säger Ola Brunnström, huvudskyddsombud på Pågatåg.

En enig domstol anser dels att det är tveksamt om Arbetsmiljöverket har juridiskt stöd för beslutet, dels att verkets utredning inte visar att det föreligger risk för ohälsa hos de anställda om de inte får kisspauserna.

I sitt pressmeddelande skriver Kammarrätten i Göteborg även att Arbetsmiljöverkets beslut innebär att olägenheterna för arbetsgivaren Arriva är större än de fördelar det kan ha för personalen.
”Tragiskt resonemang”
–Resonemanget är tragiskt. Man hänvisar till proportionalitetsprincipen och att det kommer att kosta företaget för mycket pengar och orsaka olägenhet. Det känns småkaktigt, säger Ola Brunnström.

Arrivas kommunikationschef Christer Ekelund är nöjd med domen och uppger för SVT nyheter att 80 procent av turerna är schemalagda så som Arbetsmiljöverket vill att de ska vara.

·Det stämmer inte, säger Ola Brunnström. Vi har hela tiden räknat på olika sätt. Vi menar att de långa turerna som vi ville ha bort finns kvar. Inte fem timmar så ofta, men mellan 3 och 4 timmar, och det är för lång tid.

Viktigt för personalen och skyddsombuden har varit att de ska kunna gå på en personaltoalett och inte hänvisas till kundtoaletterna. De är ofta smutsiga eller ur funktion. Det tar inte domstolen någon hänsyn till.

–Vi har skickat in mängder av material, bilder och dokument, men det har inte hjälpt, säger Ola.

Skyddsombuden på Pågatåg har drivit kravet på kisspauser sedan hösten 2018. Då vände de sig till Arbetsmiljöverket för att få hjälp.

Verket riktade krav på att det inte fick gå mer än 2,5 timme mellan toalettbesök. Och att pausen ska vara minst tio minuter.
Arriva valde att ta strid
Arriva valde att ta strid och frågan hamnade i förvaltningsrätten, som gick på Arbetsmiljöverkets linje. Arriva överklagade än en gång, nu till Kammarrätten som alltså upphävt Arbetsmiljöverkets beslut.

Det finns ytterligare en nivå, Högsta förvaltningsdomstolen, som Arbetsmiljöverket kan överklaga till. Det är ovisst i dagsläget.

Till grund för sitt beslut har Arbetsmiljöverket bland mycket annat haft en tidigare dom som rör busschaufförers rätt till toalettpaus. Domen slog fast att bussförare i linjetrafik ska ha ett schema som gör att föraren får en paus efter två och en halv timmars körning.
Bussbranschen framgångsrik
Pauser skulle enligt beslutet normalt förläggas på så sätt att det fanns tillgång till toalett och vara så pass långa, i allmänhet minst tio minuter, att det fanns tid att gå på toaletten. Domen har varit vägledande för bussbranschen.
Läs mer
- Kisspauser kan bli praxis – Arrivas överklagan går vidare Arbetsmiljö 22 april 2021
June 22, 2021
16:43
Överfullt i Kriminalvården – ändå står nybygge stilla
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
För två år sedan uppgav Tidaholmsanstalten i Sekotidningen att en tillbyggnad med 100 platser skulle stå klar 2021. Ännu har inte spaden satts i marken. –Mycket märkligt, allt är klart för byggstart, säger Sekos Kriminalvårds ordförande Christer Hallqvist.

Tidaholms chef Magnus Östlund säger att det egentligen inte finns några hinder att börja bygga. Han tror att det dröjer för att projektet är komplicerat med många inblandade.

–Vi ska bygga för 50 år framåt och det måste bli bra, säger han.
Första beslutet togs 2016
Magnus Östlund hoppas att de första nya platserna för intagna ska stå klara 2024. Så sent som i februari i år fattades ett beslut om fler nya platser, målet är nu 250. Första beslutet att bygga ut Tidaholm togs 2016.

Behovet av nya platser inom Kriminalvården har varit akut i flera år och läget är fortsatt ansträngt. Både på häkten och anstalter. Bara anstalter med lägst säkerhetsklass har normalt beläggning. Häktena har i genomsnitt över 100 procents beläggning – med beredskapsplatserna inräknade.

Under den senaste tiden har Polisens stora tillslag mot olika kriminella miljöer ökat trycket ytterligare. Flera hundra personer har häktats samtidigt.
Hårt tryck på häktesplatser
Det gör att bland andra Tidaholm efter sommaren omvandlar 40 av sina 160 platser till häkte. Ännu färre anstaltsplatser alltså på Tidaholm.

–Trycket på häktesplatser är ännu större. Det dröjer innan de som häktas nu ska ut på anstalter, säger Magnus Östlund.

Det kommer att bli fullt under sommaren. Det blir inte den luft i systemet som det brukar vara.
Josip Jovasevic, Seko Kriminalvård

Nyligen beslutade Kriminalvården att 11 moduler ska placeras ut på anstalter runt om i landet. Dessa och andra insatser ska ge sammanlagt cirka 500 nya platser, enligt uppgift till Sekotidningen.

Seko bekräftar att trycket på häktena är hårt och i sommar betyder det att den luft som brukar finnas i systemet – när polisen är mindre aktiv på grund av ledigheter – inte uppstår.
Kritik från regeringen
–Det kommer att bli fullt, precis som förra året. Det sliter på personalen och risken ökar för hot och våld, säger Sekos Josip Jovasevic.

Två nya anstalter planeras i Trelleborg och Kalmar, men det är oklart om kommunerna ännu fattat alla nödvändiga beslut.

–Det kommer att ta tid innan allt står färdigbyggt, säger Christer Hallqvist.

Så sent som förra hösten kritiserade justitieminister Morgan Johansson i en intervju i Sekotidningen den långsamma utbyggnadstakten.

Sekotidningen har sökt Kriminalvården och Specialfastigheter för en kommentar och både har senare svarat att tiden för när spaden ska sättas i marken för Tidaholm ”håller på att tas fram”. Trelleborgs och Kalmar kommuner ska anta deltaljplaner under hösten 2021.
Läs mer
- Kriminalvården får kritik för långsam utbyggnad Kriminalvård 8 oktober 2020
June 10, 2021
17:26
Det är för få krigare i facket
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Lasse Evertson är den stolta arbetaren som tyckte att det var skönt att sluta arbeta. Han är filosofen på en stubbe i skogen, med förkärlek för trimmade bilmotorer och snabba båtar. Och han tycker att fack och arbetare måste skärpa sig.

Det är en person med många sidor som vi snart ska träffa i huset där han bor med sin fru. Och att vi hamnat där beror nog mest på nyfikenhet. Sekotidningens läsare känner kanske Lasse som insändarskribent, under sitt eget namn eller som ”Stolt arbetare”.

Vi på redaktionen kände honom inte heller mer än så, men började undra vem han är, mannen som med stora ord ställer politiker i skamvrån och kräver mer engagemang av fack och av jobbare.

En lite gråtrist majmåndag åker därför Sekotidningen till Årsta havsbad . Där bor Lasse och Britt-Marie i huset han byggt med egna händer för snart 20 år sedan, det fjärde han byggt. Årsta havsbad är smala krokiga vägar och hus i olika färger och former, utkastade i det kuperade landskapet. Det är nära till vattnet men långt till stadsplanekontoret. En omgivning som nog passar mannen vi snart ska träffa.

När fotograf Pernille Tofte parkerat bakom den tvåsitsiga sportbilen kliver vi ur och hälsar på Lasse med armbågarna. Vi tittar lite nyfiket på varandra innan vi tar plats på terrassen bakom huset. Först är det bara Talgoxen som hörs. Sedan börjar Lasse Evertson att berätta.
Kan inte ens hålla en hammare
– Jag började som lärling på byggen när jag var 15. Jag fick lära mig hyfs och hänsyn. Det var den bästa utbildningen, även om man kunde få en hurring när något gått fel.

– De sista åren jobbade jag på vägsidan åt Skanska. Nu är det tio år sedan jag slutade. Jag var bara 63 men händerna var förstörda av vibrerande verktyg och det gick inte att fortsätta. Nu kan jag inte ens hålla i en hammare. Men det var bra att jag fick full ersättning fram till jag fyllde 65. Facket hjälpte mig att få det jag hade rätt till. Det här med facket är jävligt bra.
Bild: Pernille Tofte
Det var inte med tungt hjärta som Lasse gick hem från jobbet för sista gången. Han säger att han egentligen inte gillat så mycket att jobba. Det var inte hans dröm, men det fanns inget alternativ.

– Men kanske, om jag inte haft familj, funderar han.

– Nu kan jag gå i skogen på dagarna, få vara ifred och sitta på en stubbe, se på djuren och filosofera. Förut var det jobbet hela dagarna och sen hem och göra det och det och det.

Lasse berättar att han har börjat skriva och inte bara insändare, vid sidan av att renovera motorer, båtar och bilar. Bland annat har han skrivit om sin uppväxt.
Snäll när han var nykter
Alla har vi en förhistoria, för Lasses del består den av arbetare ändå från 1600-talet, de flesta var bergsmän och många byggjobbare. Den bakgrunden är viktig för Lasse, som kallar sig Stolt arbetare.

– Men farsan var inte arbetare, han blev arkitekt, konstnär och var lärare på Konstfack. Han var en proper karl och han spöade morsan något fruktansvärt. Han var alkoholist, drack på onsdagar, lördagar och söndagar och då slog han.

– Jag kunde vakna på natten och höra och då när jag gick upp låg ofta morsan sönderslagen på golvet. Då sa jag till farsan att gå och lägg dig och det gjorde han, lydde som en hund. Konstigt egentligen. Men mig och brorsan slog han aldrig och när han var nykter var han snäll, klappade oss på huvudet. Så växte jag upp. Det var skönt att komma hemifrån.

– Jag var i Almedalen för några år sedan och berättade om det här för olika höga herrar på ett seminarium. Då var det en fotograf som sprang ut och grät.

– Morsan var snäll. Hon berättade ofta sagor för oss. Hon hade drömmarna i sig som jag, var nog lite bohem som jag. Men hon anmälde aldrig farsan, nej det gjorde hon inte.
Stolt arbetare
Det fanns ett andningshål i tillvaron. Alla lov tillbringade Lasse i Roslagen hos sin moster och morbror.

– Deras granne var en gammal bondgubbe. Jag fick åka häst med honom, det var min dröm. Den gubben blev min pappa. Anders hette han, kom från Dalarna.

Jag var ofta med gubben och han lärde mig mycket. När vi var uppe och slog hö på vretarna berättade han för mig om djur och livet förr och när han var i USA på 20-talet. Det var en bra skola för mig

Det är ingen slump att en roslagsflagga vajar på altanräcket.

Lasse säger att det var hans uppväxt som gjorde att han tycker så illa om orättvisor och tycker att det är så viktigt med kärlek. Alkohol dricker han nästan aldrig.
I verkstaden. ”Tre till fyra motorer brukar jag renovera under en vinter.” Bild: Pernille Tofte
Vi kommer in på det här med att vara stolt arbetare. För Lasse handlar det om många olika delar. En är stoltheten över tidigare släktled av arbetare, vanligt folk. En del är det han själv åstadkommit, ett bra liv för sig och sin familj. Trots barndomen. Det var hårt och slitigt de närmare 50 år han fick på byggen och vägjobb. Men han gjorde sin tid (med sammanlagt en (1) sjukdag), och det föder också stolthet.

– Jag är en stolt människa och har klarat livet utan skolor, även om man ibland var fattig som en kyrkråtta. Därför törs jag uttrycka mig, därför har jag aldrig tvekat att säga eller skriva det jag tycker.

Allt detta hindrar inte Lasse att känna stor stolthet över sönerna, två akademiker med bra jobb. En i Sverige och en i USA.

– Jag var nog en dålig, men snäll pappa. Var ju borta mycket. Det är kvinnorna som har det värst, sätta mat på bordet, tvätta, ta hand om barnen. Man tänker nog inte på det. Jag träffade min fru för 53 år sedan, vi hade växt upp på samma gata i Bandhagen. Vi är fortfarande lika kära.

Eftersom de hade en son som pluggade i USA bestämde sig Lasse och Britt-Marie att åka dit. Det blev ett år med arbete på en ranch i Tennessee.

Där ser man verkligen klasskillnaderna. Det är så att jag ryser när jag tänker på det. Det var lite som i den där filmen där dom spelar banjo, Den sista färden.

Vi behöver en landsfader, som Erlander.

Lasse Evertsson ställer stora krav på sig själv. Det gör han även på andra. Finns det problem ska de lösas, annat får komma efteråt.

– En gång var det nån klubb för åldringar som hörde av sig och ville ha mig med. Vad ska vi göra då, undrade jag? Träffas och åka Finlandsbåt, blev svaret. Men det är inte det jag vill. Jag ville inte åka nån jävla Finlandsbåt. Jag ville vara med och prata om hur vi ska kämpa för de unga. De hörde inte av sig mer.

Reaktionen på erbjudandet från pensionärsklubben hänger nog ihop med Lasse Evertsons stora oro över läget i Sverige och arbetarpartiernas oförmåga att göra något åt det.
Löfven vänder kappan efter vinden
– Allt har spårat ut, jag är så besviken på politikerna så jag vet inte vad. Det finns ingen röd tråd längre. De har kastat bort själva tråden,. Det har inte att göra med invandring som alla pratar om. Det har att göra med att det inte är nån ordning alls i landet. Vi behöver en landsfader, som Erlander. Palme var jag mer tveksam till, men han var nog smart.

– Jag trodde stenhårt på Löfven, han kom ju från facket. Men nu vänder han kappan efter vinden så att det bara visslar om det. Från början trodde jag att det var en riktig kille.

Får jag träffa honom ska jag fråga vart arbetartakterna tagit vägen.

om folk engagerar sig och börjar kämpa, då blir det ju bättre

Lasse skulle gärna se Daniel Suhonen (chef på tankesmedjan Katalys) i en regering.

– Suhonen är min idol egentligen. Men han är ute för lite bland folk och därför är jag förbannad på honom. För det är de duktiga som han som ska vara med och egga upp folket så att de börjar slåss. De ska inte sitta bland likadana. De som verkligen behöver höra, de skiter i honom.

Det är få av dagens politiker som får godkänt. Egentligen bara två, Mikael Damberg, som verkar ”ha lite bett i sig”, och Lena Hallengren, som också verkar bra.

– Det är likadant med facket. Så när jag skriver är det mest för att egga upp andra, för om folk engagerar sig och börjar kämpa, då blir det ju bättre. Det är svårt för en vanlig knegare att nå ut. Därför borde fler skriva insändare.

– Problemet är att de i vårt fack som jobbar inte får in det i själen att nu jävlar måste vi kämpa tillsammans. Det är det som fattas. Nu är facket alldeles för tamt. Men jag har ju läst i Sekotidningen att några utmärker sig. Som är riktiga krigare.
14:30
Seko: 400 anställda på pendeltågen kan ersättas av kameror
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

All ombordpersonal på pendeltågen i Stockholm ska bort och ersättas av kameror. Tanken är att de ska få andra jobb. Seko menar att förslaget är ett stort hån mot anställda och alla resenärer.

Enligt ett tjänsteutlåtande ska ombordpersonal på Stockholms pendeltåg ersättas med kameror. Förslaget ska behandlas i Trafiknämnden i region Stockholm den 15 juni.

Planen är att SL ska kompensera MTR för att ha kvar de 400 anställda. De kommer att erbjudas omplacering till någon av MTR:s andra verksamheter, såsom tunnelbanan i Stockholm, MTR X, Mälartåg och MTR Tech.

– Det ska inte leda till att folk får sparken, säger Thomas Gorin Weijmar, ombudsman på Seko.
Maskiner och övervakning
Han anser ändå att förslaget är en ren katastrof.

– Det här går i helt motsatt riktning mot vad förbundet vill att järnvägen bör gå. Vi vill se en mer attraktiv och tryggare järnväg där människor jobbar. Inte bara maskiner och övervakning.

Enligt uppgift till pendelklubben ska förändringarna vara genomförda om två år. MTR ska ha uppgett att det ska skapas nya yrkesroller. Hur de ser ut är dock oklart i dagsläget.

Företrädare för pendelklubben menar att MTR genom att ta bort tågvärdarna slår sönder det starka fack som byggts upp för många olika yrkesgrupper under 15 år.
Lokförare mer utsatta
Seko ska nu analysera vilka konsekvenser förslaget kan få.

– Vi kommer prata med klubbarna och ha olika typer av möten för att fundera på vad vi avser att göra, säger Thomas Gorin Weijmar.

Att ha kameror istället för ombordpersonal slår hårt mot lokförarna, enligt Seko.

– De blir ensamma på persontåg med uppåt 1 200 resenärer. Till skillnad från tunnelbanan där man har kort mellan varje station, så kör de här på regional järnväg, oftast långt ifrån bilväg och liknande. Normalt har man ett stöd av varandra om något skulle hända. Så blir det inte nu. Folk får en mer utsatt situation än de haft tidigare.

I tjänsteutlåtandet står det att den tekniska lösningen med kameror ska skapa en effektivare drift av pendeltågsverksamheten, utan att göra avkall på säkerheten.
9:55
Han blev svårt misshandlad på jobbet – riskerar att förlora synen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ett slag i ögat tog så illa att hornhinnan lossnade. Men polisens utredning lades ned samma dag. Mitt under sitt nattpass blev städaren Abdelqader Tamim påhoppad av en aggressiv man. – Jag hittar inte orden för att beskriva hur jag känner över vad som hänt, säger städarens son Ahmad Tamim.
June 09, 2021
19:11
Gabriella Lavecchia: Lyft fram orättvisorna och bekämpa dem
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Det fackliga engagemanget började på Televerket för mer än 30 år sedan. Idag har Gabriella Lavecchia lång erfarenhet av fackligt arbete och av Seko, som hon kallar mitt andra hem.

För några timmar sedan valdes hon till Sekos första kvinnliga förbundsordförande och i sitt första tal, som avslutade den första kongressdagen, tackade hon alla de som arbetat och kämpat för att kvinnor ska få ta plats i facket.

–Det fanns en tid då man som kvinna var väldigt ensam som förhandlande ombudsman, i en klubbstyrelse, eller i en förhandlingsdelegation. Jag vet, jag har själv upplevt det, sa hon.
”Ensam är inte stark”
Även om mycket förändrats och kvinnors position stärkts är det i hög grad samma frågor som facket arbetar med, underströk hon i sitt tal.

Sådant som att medlemmarna ska kunna ta en vettig lunchpaus eller få inflytande över arbetstidsschemat.
Läs mer
- Hon kan bli första kvinnan att leda Seko Kongress 2021 5 maj 2021
–Min drivkraft nu är den samma som då: att lyfta fram orättvisorna i ljuset och bekämpa dem. Då som nu handlar det om rättvisa, jämlikhet och solidaritet.

–Ensam är inte stark men tillsammans får vi superkrafter.

Till skillnad från sin företrädare Valle Karlsson lade Gabriella Lavecchia inte så mycket tid och plats i sitt tal åt frågan om Las-avtalet. Hon uttryckte ingen besvikelse över LO:s agerande, men sa att det är Sekos medlemmar som får betala priset för många politiska beslut, som upphandling till lägsta pris, försämringar i välfärden och av pensionerna.

Vi ska leva som vi lär. Enkelt eller hur?
Gabriella Lavecchia

Hennes slutsats är att Seko därför måste fortsätta och fördjupa samarbetet med Socialdemokratin.

–Det kommer inte att vara någon annan än facket som ser till att sossarna behåller kontakten med verkligheten och inga andra som kommer att kämpa för att Socialdemokraterna håller fast vid sina värderingar, sa hon.

I sitt tal lyfte Gabriella Lavecchia också att de finns mycket för Seko som förbund att ta itu med de kommande åren. Inte minst att rekrytera fler medlemmar.

–Organisera, organisera, organisera, uppmanade hon ombuden.

För första gången på 25 år har Seko ett litet plus i antalet medlemmar. Något som den nya ordföranden tycket det är värt att glädjas åt, trots att en sannolik förklaring finns i den speciella situation som pandemin försatt hela samhället i.

Att få fler medlemmar är ett mål för den nya ordföranden, liksom att Seko ska vara medlemsnära och se till att det lokala fackliga arbetet fungerar.

Det fanns en tid då man som kvinna var väldigt ensam som förhandlande ombudsman, i en klubbstyrelse, eller i en förhandlingsdelegation. Jag vet, jag har själv upplevt det,
Gabriella Lavecchia

Men, poängterade Gabriella Lavecchia, det är lika viktigt att förbundet sköter sig på central nivå. Hon lyfte fram de ”fackliga skandalerna” som ett varnande exempel. Hon nämnde inga exempel men bara för några år sedan var Kommunal-skandalen på allas läppar och Kommunal gick inte skadeslös ur den. Förtroendevalda på hög nivå hade skott sig på medlemmarnas pengar och det ledde till att flera personer fick avgå.

Enligt Gabriella Lavecchia har Seko koll på sin ekonomi, har dragit in på förmåner och ändrat gamla vanor. Seko drar i handbromsen, som hon uttrycker det.

–Jag vet att det kan vara lite tråkigt, men det är nödvändigt. Vi ska leva som vi lär. Enkelt eller hur?
Cynisk bransch
Andra utmaningar för Seko som nya ordförande lyfte fram var strukturomvandling och digitalisering av arbetslivet. Och, inte minst. framväxten av nya branscher, de så kallade gig-företagen Områden där facken behöver samarbeta på ett nytt sätt.

–Gig-företagen är en cynisk bransch där anställda behandlas som skit på ren svenska. Där ett toalettbesök kan leda till att man får sparken. Där man snällt ska stå med mössan i handen och be chefen om lön. Där fackligt medlemskap betraktas som en ren krigshandling mot företaget.

Många av Sekos medlemmar brottas dagligen med hot och våld på sitt arbete. Tågpersonal, kriminalvården, vägarbetare är några. Gabriella Lavecchia efterlyste insatser från politiskt håll.

–Vi möts av total tystnad från regeringen. Det verkar som om politikerna blundar och hoppas att vi ska lugna ner oss. Mitt besked till regeringen är följande. Göm er inte. Gå från ord till handling. Vi kommer att jaga er med blåslampa tills ni gör något som förbättrar våra medlemmars arbetsmiljö.
Läs det senaste om Kongress 21
Läs allt om Kongress 21
16:54
Mer rättvisa avgifter röstades igenom – kritiseras för att vara för höga
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Nya medlemsavgifter röstades igenom på Sekos kongress. Flera ifrågasatte en avgiftshöjning och ville skjuta fram beslut, en del var helt emot.
– Det är viktigt att vi gör rätt, så att vi inte förlorar medlemmar, säger Ola Fält vid väg och bans branschorganisation.

Sekomedlemmar med lägst inkomst betalar procentuellt mer av sin inkomst i medlemsavgift. De med högst mer. Så har det varit i många år.

Men nu har ett nytt avgiftssystem klubbats igenom på Sekos kongress.

– Det primära är att vi ska få ett rättvist system. Konsekvensen blir att några nästa år får högre, andra lägre, säger Sekos nyvalda förbundsordförande, Gabriella Lavecchia till Sekotidningen dagen innan kongressen.
Nya avgifter införs i tre etapper
Nya avgifterna införs i tre etapper – mellan åren 2022-2024. Målet är att medlemsavgiften ska på sikt ligga på runt en procent av inkomsten.

Så här ser förändringen ut i kronor:
I dagens system baseras den högsta avgiften på en månadslön 26 000 kronor. Den ändras till 47 000 kronor. På sikt räknar Seko med att de allra flesta av dess medlemmar kommer att ha en månadslön på över 26 000 kronor. Bild: Seko
På Sekos kongress skapade ändringen het debatt. En del menade att det var förhastat att besluta om nya avgifter nu. Risken är att Seko tappar medlemmar, då andra fackförbund har lägre medlemsavgift. Andra lyfte fram att en höjd avgift inte enbart borde finansieras av medlemmar, utan av andra besparingar inom fackförbundet.

– Jag tycker det är bra att en utredning gjorts och att vi är solidariska, men jag känner också att det är fel, säger Frode Burman, fackligt förtroendevald på NCC Infrastructure, och fortsätter:

– Förbundet går back hur mycket som helst, och man har börjat vakna till liv efter flera år. För att täppa igenom det hål som finns har man sålt av en av våra kursgårdar, tagit bort bilar från våra anställda och börjat ta betalt för våra hängavtal. Några av de här sakerna tycker jag är bra, men en del känns inte riktigt genomtänkta. Jag blir lite irriterad. Det känns som att man gått längst ut i organisationen och börjat med det som känns lättast.

Flera ombud ville skjuta på beslutet till Seko-kongressens andra del i höst. Bland andra Håkan Englund, ordförande på Infranord, Ola Fält vid väg och bans branschorganisation och Jan Lahti, ordförande på Seko CSN.

Trots flertalet invändningar röstades förslaget igenom.
”God uppslutning för det här”
Gabriella Lavecchia försvarar nya avgiftssystemet, även om det finns en stor risk för är att medlemmar väljer att lämna förbundet. Om inte förändringen görs kan ojämlikheten att fördjupas och cementeras, menar hon. Dessutom är ändringen förankrad hos medlemmarna.

– Avgiftsutredningen har bestått av företrädare från branschen som kontinuerligt gått tillbaka till sin medlemmarna och ställt frågor. Sen har vi kommit fram till det vi har. Jag skulle säga att det finns en väldigt god uppslutning för det här.
Tillträdande förbundsordförande Gabriella Lavecchia.
Anledningen till varför avgifterna, enligt rapporten från Seko, är orättvis, beror på att inkomstgränsen för den högsta avgiftsklassen varit oförändrad på 26 000 kronor i månadslön. Samtidigt har löneutvecklingen ökat generellt med runt 23 procent sedan 2009 fram till 2019.

De nya avgifterna resulterar också framöver i mer pengar till förbundet och till facklig verksamhet.

Läs Sekos avgiftsutredning här.
Fakta: Vad används avgiften till?
Främst används pengarna till personalkostnader, kringkostnader som pensioner, lokaler, IT, medlemsregister med mera. Och i förlängningen därmed till förhandlingsuppdrag, hjälp vid tvister, studier, rättshjälp, kommunikation, och administration. Utöver detta används pengarna till obligatoriska försäkringar, inkomstförsäkring, samt regionernas arbete, internationellt arbete och Sekotidningen.

Källa: Seko
Läs mer
14:27
Ida längtar efter livliga diskussioner
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Efter ett år som ersättare i förbundsstyrelsen går Ida Wågevik, Seko Kriminalvård, till att bli ordinarie. Hon ser fram emot att få träffa styrelsekollegorna i verkligheten.

–Jag längtar efter livliga diskussioner. Hittills har det inte varit det. När ledningen lagt fram ett förslag har ingen haft något att säga, säger Ida.

Hon tror att de uteblivna diskussionerna beror på det digitala formatet. Att de inte mötts i verkligheten.

–Jag vill gärna vrida och vända på saker, även om det inte blir något annat beslut än det förslag som lagts fram. Vi ska fatta beslut som vi verkligen gått igenom ordentligt.

Vi behöver varandra. Många fnyser i dag och säger att de klarar sig själva.
Ida Wågevik, kriminalvårdare och ny förbundsstyrelseledamot

Att Seko i fortsättningen kanske blir ännu mer digitalt, som nya förbundssekreteraren Linda Agetoft vill, gör inget så länge det finns både och, anser Ida.

–Vi behöver det roliga i att ses också. Sen är jag med på att det sparar både tid och pengar att inte resa så mycket.
Ida tror på solidaritet
Trots att det är en del mörka moln på himlen, som nya Las, är Ida optimistisk om framtiden. Facket behövs, inte minst när de nya anställningsskyddsreglerna införs. Ida är inte så orolig.

–Vi behöver varandra. Många fnyser idag och säger att de klarar sig själva. Det är så man ska tänka i dag, men alla klarar inte sig själva och det är då facket ska finnas där.

Ida tror på att fylla ord som solidaritet med personligt och modernt innehåll.

–Det räcker långt att prata om vad ordet betyder. Även den som klarar sig själv vill ha bättre avtal och då behövs facket, säger Ida Wågevik.

Seko har en stor fördel framför andra fack, tycker hon.

–Vi anses vara spretiga men jag tycker det är bra att ha många branscher i samma förbund. Vi kan lära av varandra. Som hur vi kan stärka de förtroendevalda, en av mina hjärtefrågor.
Läs det senaste om Kongress 21
Läs allt om Kongress 21
14:27
Frida: Seko behöver en mer modern framtoning
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko inom Statens institutionsstyrelse, vill att förbundet satsar mer på att synas, att utbilda och informera i skolan.

–Seko bör få en aktuell och mer modern framtoning, säger hon, som är en av de nya ordinarie ledamöterna i förbundets styrelse.

Jag tror på Seko.
Frida Strandberg Landin, behandlingsassistent och ny förbundsstyrelseledamot

Hon valdes in som ersättare tillsammans med Ida Wågevik under 2020 och tar nu steget till att också få vara med och fatta beslut.

Frida tycker att det är bra att Seko har en samlad kompetens från många olika branscher.

–Det gör vårt förbund attraktivt och tillgängligt för många arbetare, säger hon.

Samtidigt tror hon att Seko behöver förändras som organisation, som alla andra verksamheter.

–Jag tror på Seko och jag vill gärna vara med att utveckla förbundet framöver, säger Frida Strandberg Landin.
Läs det senaste om Kongress 21
Läs allt om Kongress 21
14:05
Gabriella Lavecchia – ny ordförande för Seko
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Gabriella Lavecchia är vald till Sekos nya förbundsordförande. Något hon inte kunde tro för 30 år sedan som nyvald klubbordförande på Televerket. Samtidigt som Gabriella klev upp som ordförande fick Seko en ny vice ordförande i Johan Lindholm från Seko Posten.
Läs mer
- Gabriella Lavecchia: Lyft fram orättvisorna och bekämpa dem Kongress 2021 9 juni 2021
Valet av Gabriella, som de senaste fyra åren varit vice ordförande, bröt en lång linje med manliga ordföranden.

–Äntligen en kvinna, kommenterade ombudet Karl-Johan Andersson, som arbetar på NCC.
För få utlandsfödda
Det var en enig kongress som valde den nya ledningen för Seko. Strax innan omröstningarna efterlyste ombudet Lina El Yafi, från lokalbaneklubben i Stockholm, fler utlandsfödda kandidater.

–Det är ett medskick till valberedningen och till alla lokala organisationer att vi måste ha en bättre representation. Om vi ska kunna rekrytera måste vi spegla alla som arbetar i våra branscher, sa hon.

Den nyvalda ledningen för Seko har två debutanter, vice ordförande Johan Lindholm och Linda Agetoft förbundssekreterare. Avtalssekreterare Mats Ekeklint fortsätter i sin roll.
Johan Lindholm, ny vice ordförande för Seko Bild: Seko Postnord
Johan Lindholm är ett nytt namn i högsta ledningen, men har lång erfarenhet från Seko Posten och han har suttit i förbundsstyrelsen den senaste perioden.

Linda Agetoft är dock helt ny som förtroendevald. Hon har arbetat som ombudsman och gruppchef på Seko Stockholm, de senaste åren.

Äntligen en kvinna!
Karl-Johan Andersson, ombud väg och ban

För Johan Lindholm är de nya uppdraget hedrande och ansvarsfullt. Han vill ha ett starkare Seko och har som utgångspunkt att förbundet ska vara medlemsnära.

–Det viktigaste fackliga arbetet görs lokalt på arbetsplatserna. Det är där vi möter medlemmarna, det är vår styrka, säger han.

På kongressen i oktober ska ombuden fatta långsiktiga beslut och det ser Johan Lindholm fram emot.
Seko behöver bli mer digitalt
Om Linda Agetoft, 33 år och småbarnsförälder, får bestämma går Seko mot att bli ett mer digitaliserat förbund. Hon är ”uppvuxen med datorn i knät”. Hon ser gärna att Seko tar fram fler digitala medlemstjänster och även använder de digitala verktygen för att ha möten och utbildningar.
Läs mer
- Hon kan bli första kvinnan att leda Seko Kongress 2021 5 maj 2021
–Medlemmarna förväntar sig säkert att vi är som övriga samhället, där mycket av servicen sker online.

Linda pekar på att antalet deltagare på medlemsmöten ökat under pandemin. En orsak kan vara, tror hon, att de är lättare att logga in på Teams eller andra digitala tjänster än att gå i väg hemifrån.

En annan anledning för facket att satsa mer på digitala möten är att många av Sekos branscher styckas upp. Små företag blir vanligare och facket får svårt att hinna göra fysiska besök överallt.
Ingen glasklar organisation
I rollen som förbundssekreterare kommer Lina sannolikt att ansvara för lokal organisation och medlemsrekrytering. Om kongressen i höst beslutar att utreda Sekos organisationen gissar Linda att det hamnar på hennes bord att leda det arbetet.
Linda Agetoft, nyvald förbundssekreterare Bild: Björn Dalin
–Det är inte glasklart hur vår organisation är uppbyggd. Jag tror att vi behöver reda ut vem som ska göra vad. Men det är inget jag gör själv, vi tänker tillsammans i förbundet, säger hon.

Linda Agetoft är utbildad jurist men känner sig inte ”klippt och skuren” för en renodlad juristroll. Hon är mer intresserad av organisation än paragrafer, och tycker att juridiken i det arbetet ger henne ett par extra glasögon att titta med.
Läs det senaste om Kongress 21
Läs allt om Kongress 21 Förbundsstyrelsen
Ordinarie

Nick Fortgens, tele
Robgert Ignberg, energi
Afrodite Landerö, tele
Glenn Nordström, väg och ban
Sandra Svensk, post
Kenny Reinhold, sjöfolk
Bjarne Ringdahl, väg och ban
Jörgen Stehn, försvar
Frida Strandberg Landin, vård
Ida Wågevik, kriminalvård
Karin Åkersten, trafik

Ersättare:

Maria Karlsson, trafik

Robert Lönnqvist, energi

Daniel Hansen, post

Daniel Asker, väg och ban

Läs mer
13:40
Gabriella Lavecchia vald till ny ordförande för Seko
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Valet av Gabriella Lavecchia innebär att Seko för första gången får en kvinna som förbundsordförande. – Jösses, tänk om jag vetat det när jag var 22 år och valdes till klubbordförande, sa hon.
11:31
Lokföraren Linnea Garli får Ove Allansson-priset
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Sedan några år tillbaka delar Seko ut ett pris till minne av författaren Ove Allansson. Tanken är att det ska uppmuntra författare att skildra medlemmarnas arbete och vardag. I år går priset till lokföraren Linnea Garli, som också är ombud på Sekos kongress. Och fackligt aktiv i Seko i Stockholm.