I maj gjorde Postnord ett historiskt skifte. Nu delas post ut varannan dag och övergången har sina för- och nackdelar.
Det är tidig morgon på Postnords hubb en bit utanför centrala Kristianstad.
I åtskilliga korridorer är brevbärare i full färd med att sortera post innan de åker ut på sina upp drag. Varje hushåll i distriktet har ett eget fack, eller kam om man ska tala ”postnordiska”.
Posten trogen i över 40 år
Trots att arbetet är intensivt och fokus stort, pågår skratt och prat.
– Jag har jobbat här sedan 1977, jag är för gammal för att stressa upp mig, konstaterar en brevbärare som inte vill ha med sitt namn i tidningen.
Kristianstad och alla områden med postnummer som börjar på 2, det vill säga orter inom Skåne och delar av Blekinge, var först med att ställa om till varannandags utdelning i februari förra året.
Leif Hurtig har varit brevbärare i 33 år. Han visar uppgivet upp sina handleder, som numera kräver stöd genom skenor.
Leif Hurtig har fått förslitningsskador i handlederna.
Aldrig tidigare i hela mitt yrkesliv har jag upplevt de här problemen
Leif Hurtig, brevbärare sedan 33 år.
– Aldrig tidigare i hela mitt yrkesliv har jag upplevt de här problemen, de har kommit smygande och accelererat det senaste året.
Jag har värk och har tappat kraften i handlederna, säger han.
Tyngre arbete orsakar skador
Den nya utdelningsmodellen har orsakat skadorna. Det är Leif Hurtig övertygad om, eftersom det har blivit mer att bära.
Brevbärarna har dubbelt så mycket post och paket att dela ut vissa dagar.
– Man belastar och böjer handlederna dagarna i ända. Mina har nu sagt ifrån.
Tumgrepp runt dubbelt så stora buntar post har lett till värk i handlederna. Pilottest i Lund
Innan Postnord tog ett slutgiltigt beslut om glesare postutdelning testades den nya modellen i ett pilotprojekt i Kävlinge och delar av Lund hösten 2020.
Marcus Österlund, brevbärare och skyddsombud för Seko, involverades från dag ett.
Läs också
Carl varnades av Postnord – och fick inte fortsatt jobb
Han kände en skyldighet mot sina kollegor att se till så att det nya arbetssättet skulle bli så bra som möjligt.
– Det var ett stort ansvar eftersom vi skulle vara föredöme för något som skulle rullas ut nationellt, säger han.
Vi är nog inte helt representativa för andra orter, här involverades vi i personalen mycket redan från start.
Marcus Österlund, skyddsombud på hubben i Lund där piloten genomfördes.
På Marcus Österlunds hubb i Nöbbelöv i Lund har det nya arbetssättet nu blivit vardag. Han har svårt att minnas hur det var tidigare.
– Men vi är nog inte helt representativa för andra orter, här involverades vi i personalen mycket redan från start. Vi fick hela tiden tycka till och utvärdera samt möjlighet att testa olika idéer.
Olika förutsättningar
Marcus Österlund är noga med att påpeka att han i sin roll som skyddsombud framförde att det som personalen upptäckte i Nöbbelöv inte gick att översätta på hela landet.
– Varje område har sin unika situation.
Och det har han helt rätt i. Förra året när medarbetarna i Kristianstad kom till jobbet på måndagen, sjösattes varannandagsutdelning utan ordentliga förberedelser eller att personalen hade involverats.
Stor omsättning i ledningen
– Det var ingen lätt tid. Det hade varit stor omsättning i ledningen här och man tog in en person utifrån. Den personen gjorde vad han kunde utifrån förutsättningarna.
Men vi hade önskat att man hade satt värde på personalens erfarenheter och kunskap, säger Sekos skyddsombud Antoinette ”Nette” Romeborn.
Antoinette ”Nette” Romeborn, skyddsombud för Seko på Postnords hubb i Kristianstad.
Den första morgonen upptäcktes att ingen var schemalagd för sorteringen av post till boxkunderna.
Vid de hyllorna var det tomt och stora högar låg och väntade på att bli sorterade.
– Det är ett arbete som vanligtvis tar uppemot tre timmar för två personer. Nu fick vi se till att lösa det, säger produktionschefen Stefan Allqvist som vid tillfället var brevbärare.
Jag skulle faktiskt benämna det som kaos. Folk gjorde vad de kunde, men det fanns mycket som behövde rättas till.
Antoinette ”Nette” Romeborn, skyddsombud för Seko på Postnords hubb i Kristianstad
Mycket övertid
Han började 1976, och har jobbat som brevbärare och i olika typer av chefsroller. Både han och Nette
Romeborn konstaterar att det blev mycket övertid för många medarbetare.
Stefan Allqvist, produktionschef på Postnord.
Under de två första veckorna pendlade den mellan 30 och 50 timmar per dag, utslaget på hela arbetslaget.
– Jag skulle faktiskt benämna det som kaos. Folk gjorde vad de kunde, men det fanns mycket som behövde rättas till, säger Nette.
Bland annat stämde tidsberäkningen för de nya slingorna inte överens med verkligheten.
Utdelningsområdet i Kristianstad var inte konkurrensutsatt av andra aktörer, vilket innebar stora mängder post varje dag.
Vi hanterade dubbelt så mycket post varannan dag. Både att sortera den och sedan dela ut tar längre tid.
Charlotte Samuelsson, brevbärare sedan 40 år
– Vi hanterade dubbelt så mycket post de tjocka dagarna. Både att sortera den och sedan dela ut tar då längre tid.
Jag jobbade över varje eftermiddag i flera veckor under den första tiden, säger 55-åriga Charlotte Samuelsson, som arbetat som brevbärare sedan hon var 16 år.
Charlotta Samuelsson, brevbärare Förlorade tidningskunder
Prenumeranterna började klaga över att veckotidningarna kom för sent och lokala företag var missnöjda för att de inte alltid kunde få ut sin reklam på måndagar.
Så småningom förlorade Postnord reklamkunder. Det underlättade för brevbärarna, men det var inte önskvärt för bolaget.
En annan sak som missades är att brevbärarna behöver tömma samtliga gula lådor varje dag.
Under den första tiden var den lista som brevbärarna har i sina arbetstelefoner inte helt uppdaterad med de nya slingorna.
Vi löste det ändå, för sådana är många av oss.
Charlotte Samuelsson, brevbärare.
– Vi löste det ändå, för sådana är många av oss. Men det innebar att vi fick köra himla omvägar ut till alla lådor som inte låg inplanerade i rutten, säger Charlotte Samuelsson.
Charlotte Samuelsson Skapade arbetsgrupp
Efter någon vecka insåg ledningen att man behövde skapa en arbetsgrupp för att få ihop allting. Såväl brevbärare med lång erfarenhet, fackliga representanter och arbetsledare kallades.
Två lördagar i rad möttes man ute på hubben för att försöka lösa alla luckor som hade uppstått.
Personal fick även tas in för ordinarie verksamhet ett antal lördagar.
Tack vare det i kombination med övertidstimmarna under vardagarnas eftermiddagar och kvällar, märkte kunderna inte av kaoset särskilt mycket.
Tack vare att alla slog knut på sig själva kunde vi trots allt hålla uppe verksamheten någorlunda.
Nette Romborn, skyddsombud.
– Viss post fick vi lämna som kvarligg till nästkommande utdelningsdag. Det tog hårt på oss eftersom vi alla har ribban högt och all post som kommer ska ut till kunderna.
Tack vare att alla slog så mycket knut på sig själva kunde vi trots allt hålla uppe verksamheten någorlunda, säger Nette.
Brevbärarjobbet allt tuffare
Numera är samarbetet gott mellan den lokala ledningen och facket på arbetsplatsen. De dagliga rutinerna har kommit på plats men det finns fortfarande områden att förbättra.
Fler arbetsplatser på Postnord än Kristianstad har haft det svårt. Även om ingen som Sekotidningen intervjuat beskriver ett liknande kaos vid övergången.
Däremot vittnar allt fler brevbärare om att jobbet har blivit alldeles för tungt och att man inte hinner dela ut all den post som ska ut.
Övertidsstopp
Samtidigt växer missnöjet mot bolagets nya besparingskrav. Som på vissa arbetsplatser innebär stopp för övertid och nyanställningar, samt att bemanningen ska slimmas.
Nette Romeborn uppmanar kollegor att anmäla arbetsskador.
– Om vi inte kan föra statistik och visa att arbetet faktiskt har blivit tyngre, så har vi svårare att övertyga arbetsgivaren om att åtgärder behövs, säger hon.
Läs också
Varannandagsutdelning: Från test till verklighet
Arbetssätt ska förbättras inom en snar framtid, försäkrar Agnes Karlsson, produktionsdirektör för Postnord Sverige, och nationellt ansvarig för övergången till den nya modellen.
Men det har inte kunnat göras förrän post varannan dag införts i hela landet.
Uppmanar till APT
– Arbetet har blivit tyngre eftersom vi har med oss mer post ut. Det gör att vi behöver säkerställa att våra verktyg och processer fungerar fullt ut.
Vi ska se över hela processen för utdelning, arbetsbelastning och bemanning, säger hon.
Agnes Karlsson menar att coronapandemin har för svårat för Postnords ledning att fånga upp lokala problem.
– Det har till och från varit svårt att vara ute på arbetsplatser. Min uppfattning är att chefer har involverat medarbetare, men att det skett på olika sätt.
Det kan vara viktigt framöver nu när man rullat ut den nya modellen att ha arbetsplatsträffar, där man fångar upp synpunkter från medarbetarna.
Minskat antal tjänster
På Postnord i Kristianstad har den nya modellen lett till färre anställda. Från 65 heltidstjänster i januari 2021 till 53,5 i april 2022.
I landet har Postnord under flera år bantat sin personalstyrka med runt motsvarande tusen heltidstjänster om året. Detta började dock tidigare än införandet av den nya utdelningsmodellen.
Exempelvis fanns nationellt motsvarande 17 663 hel tidstjänster år 2018 medan dessa minskat till 16 730 år 2020. Orsakerna är flera, bland dem digitalisering och varannandagsmodellen.
Läs mer Läs mer
15:34 
Gabriella Lavecchia: Lyft fram orättvisorna och bekämpa dem
