Kokthansogreta.nu - Nyhetssök / News Search !

« Expand/Collapse

Sekotidningen (75 unread)

Skip to page: 1 2

July 04, 2019
13:14
Facken om skrotandet av industriavtalet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Handels och Hotell- och restaurangfacket, HRF, är inte redo att ställa sig bakom 6F:s krav på att skrota industriavtalet. Men förbunden tycker det är bra att industriavtalet diskuteras.

Såväl Handels som HRF genomför egna lönepolitiska utredningar och avvaktar dessa innan de tar ställning till 6F:s förslag.

Livs, som är ett av industriförbunden, säger i en skriftlig kommentar att 6F:s förslag att skrota industriavtalet och istället låta LO, svenskt näringsliv och PTK förhandla fram ett avtal är en farlig väg för svensk lönebildning.
Seko och 6F: Vi vill skrota industriavtalet
Nyhet 11 juni 2019

Handels tar inte ställning till 6F:s förslag i detalj men förste vice ordförande Linda Palmetzhofer tycker att det finns flera punkter som är viktiga att diskutera.

– Dit hör hur vi fördelar lön mellan män och kvinnor och arbetare och tjänstemän, säger hon.
”Måste lyfta blicken”
Hon understryker samtidigt att en ny modell för lönebildningen behöver ett brett stöd. Så att alla kan känna sig bekväma.

– Frågan om industriavtalet är uppe på bordet och det är bra att vi vågar diskutera den. Alla förbund har till uppgift att företräda sina medlemmar, men vi måste dessutom lyfta blicken och se lönebildningen i ett samhällsperspektiv.

6F:s krav inför kommande avtalsrörelse, med en brytpunkt på 28 000 för påslag i kronor, är intressant, tycker Linda Palmetzhofer.

– Men det är för tidigt att säga en exakt summa. Den typen av modell har vi haft och den har haft effekt. Inom Handels pratar vi dock bara om kronor och ören, aldrig procent. Vi har LO-samordningen, men förbunden jobbar på olika sätt. Men vi För Handels är lönen viktig, men det handlar inte bara om lön. Även med en bra timlön är det nödvändigt att medlemmarna får fasta heltidsjobb.

–För oss är lön lika viktigt som hur många timmar medlemmen får jobba, om det är enstaka timmar, 20 timmar, heltid eller något annat arbetstidsmått.

Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Per Persson säger att HRF inte har studerat 6F:s förslag i detalj, men att förbundet tycker att det är bra att diskutera industrinormeringen. Det gynnar alla i slutändan.

– Vi ska ha en ständig diskussion om normen och hur den sätts, genom industriavtalet, enligt 6F:s förslag eller på något annat sätt, säger han.
”Vi är beroende”
Även HRF arbetar på en egen lönepolitisk rapport som ska komma till vintern. Var den landar är oklart. När det gäller löneökningar är HRF inte intresserade av att bara prata om kronor och ören, i motsats till Handeln.

– Det är bättre för våra medlemmar med kronor, men vi är inte låsta vid det, säger Per Persson.

Det är för tidigt att nu prata om nivåerna på lönekraven till nästa avtalsrörelse, enligt Per Persson, därför har HRF ingen kommentar till 6F:s förslag att sätta gränsen för låglönesatsningar vid 28 000 kronor.

– Vi ska förhandla om detta inom LO, säger han. Vi gör först en egen analys. Det viktiga för oss är att LO kan samla sig kring något som gynnar alla. Samtidigt är vi de som tjänar mest på att LO håller ihop i samordnade förhandlingar. Vi är beroende av de andra 13 förbundens stöd i våra förhandlingar, säger Per Persson.

Hur ska ni göra för att få med er industrin på förändringar i lönebildningen?

– Det här är inga lätta frågor. Olika branscher kräver olika lösningar. Men det är sunt om vi kan börja diskutera frågan i alla fall, säger Per Persson.

Livs ordförande Eva Gouvelin, anser att ett skrotande av industriavtalet skulle riskera att slå tillbaka på alla löntagargrupper på hela arbetsmarknaden, eftersom Sverige är ett litet exportberoende land.

– Livs har, tillsammans med övriga förbund i Facken inom industrin, länge välkomnat en konstruktiv diskussion om hur Industriavtalet kan utvecklas, men att föreslå att det ska skrotas är helt enkel inte seriöst, säger hon.
”Framgång för Sverige”
Eva Gouvelin skriver att Industriavtalet har varit och är en framgång för Sverige.

– Det har gett reallöneökningar och stärkt den svenska konkurrenskraften. Utan en industri som är internationellt konkurrenskraftig ökar arbetslösheten i många branscher och då sjunker lönerna för alla.

Hon hävdar också att löneskillnaderna mellan kvinnor och män och mellan arbetare och tjänstemän minskat tack vare industriavtalet. Förra årets satsning på undersköterskor inom LO-samordningen är ett exempel på de satsningar som gjorts inom ramen för industrinormeringen.

Hon hänvisar till LO:s lönerapport från 2018 som visar att kvinnors löner ökade med en halv procent mer om året än mäns löner mellan 2015 och 2017. Enligt Livs är industrins normering inte problemet, utan en del av lösningen.

Kommunal och IF Metall avböjer att kommentera i nuläget.
July 03, 2019
21:01
Mats Andersson: Seko och Almega i samarbete
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Sommaren är en bra tid för nya bekantskaper och nya förhållanden. Nu ska Seko och Almega försöka att mötas för att driva järnvägsfrågor. Frågan är hur det kommer att gå, finns det tillräckligt mycket som förenar?

Under politikerveckan i Almedalen träffades Seko, ST och Almega för en fika som Almega bjudit in till. På ett seminarium berättade arbetsgivarorganisationen om sina avsikter med inbjudan, och det handlade om långt mer än att bara dricka kaffe.

På spårtrafikens område har Almega hittills haft som uppgift att teckna avtal. Nu bildar man ett gemensamt bransch- och arbetsgivarförbund tillsammans med den nuvarande branschföreningen Tågoperatörerna.

Spårtrafikföretagen blir namnet på det nya förbundet och dess uppgift att verka för hela branschens framtid och utveckling, alltså inte bara att teckna avtal. Och ju fler man samverkar med, desto större är chansen att påverka de som behöver påverkas, framför allt politiker, och därför sitter såväl Seko som ST med i panelen uppe på scenen.
Större tyngd tillsammans
”Seko och Almega, men hur ska det gå?” Det är en naturlig första fråga man ställer sig. Varsel och strejker, många lokala tvister som slutar i segdragna centrala förhandlingar och hårda ord. Det är på den grunden som ett nytt förhållande nu ska byggas.

Några av de som ska driva järnvägens frågor: Mats Ekeklint, avtalssekreterare, Seko, Einar Humlin, branschansvarig, Spårtrafiken inom Almega, Åsa Erba Stenhammar, förhandlingsschef, ST och Crister Fritzson, VD, SJ.

Bild: Erik Sandberg
Mats Ekeklint, Sekos avtalssekreterare, svarade att Seko står till förfogande och kan sätta sig ner för samtal när som helst. Men han tillade att det kan vara svårt i början, eftersom man har ett stort antal pågående konflikter med Almega.

Men branschfrågorna är viktiga och liksom Almega anser Seko att de bäst drivs gemensamt. Det ger större tyngd.

Samarbetet kan också vara en väg bort från de många konflikterna. Hittar man branschfrågor att samarbeta om och börjar lita på varandra, kan erfarenheterna från det samarbetet spilla över på förhandlingsverksamheten så att man inte redan från början utgår från att allt alltid ska sluta i oenighet.

Mats Ekeklint säger att Almega måste visa sin goda vilja. Det kan tolkas som att arbetsgivarna bör välja en väg som leder bort från tvister och medling, för att det nya samarbetet ska funka.
Motsättningarna finns kvar
Men även om de gör det tror inte Mats Ekeklint att alla tvister upphör i framtiden. För oavsett hur bra de kommer överens så är Seko och Almega två organisationer som ska slåss för sina medlemmars intressen. Och den intressemotsättningen finns ju kvar, även om man har en gemensam syn på branschfrågorna.

Almega inser detta, för Einar Humlin, branschansvarig för spårtrafiken, sa att man måste lyssna på facket och visa respekt för personalen, men han konstaterade samtidigt att ”den klassiska konflikten” finns kvar.

Och det är nog en bra utgångspunkt för ett vidare samarbete, insikten att den konflikten finns och att den kommer att bestå.

Efter att Mats Ekeklint och Einar Humlin gått igenom nya och gamla surdegar sade Crister Fritzson, VD på SJ, att han ville balansera och att SJ har en bra dialog och bra diskussioner med facket. Den balanserande rollen kan han nog behöva ha med sig in i Spårtrafikföretagen.

Den första uppgiften för de inblandade blir att bestämma vilka frågor som de tillsammans ska driva. Mats Ekeklint lyfter Höghastighetståg, arbetsmiljö och sexuella trakasserier. Einar Humlin vill först satsa på järnvägens kompetensförsörjning medan Christer Fritzon säger bestämt att frågan om hot och våld står överst.
Se över upphandlingarna
Ytterligare ett förslag är att se över upphandling och konkurrens inom branschen. Nu tenderar avtalen att gradvis urholkas och billigast anbud vinner över bästa. Det är dåligt för de anställda och på sikt även för branschen. Upphandling handlar också om järnvägens effektivitet och det finns väl skäl att diskutera på vilka grunder, hur och var som offentlig finansierad trafik ska konkurrera med kommersiell.
10:38
Inhyrda på Vattenfalls kundtjänst: ”Vi har ständigt ont i magen”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Bemanningsanställda konsulter på Vattenfall rasar mot låga löner och dålig arbetsmiljö. Arbetsgivaren slår ifrån sig kritiken.
– Konsulter kommer ofta in utan erfarenhet av branschen, säger Caroline Häggström, vd.

Det var i samband med en publicering som SVT gjorde i slutet av mars som missnöjet bland anställda på Vattenfall kundtjänst i Umeå briserade.

I artikeln med rubriken ”Glädjebesked i Jokkmokk – 32 anställda blir kvar och får lönelyft” förekom uppgifter om att de som fått fastanställning på Vattenfalls nya nätservicekontor i Jokkmokk även fått en lönehöjning med 4 000 kronor och en snittlön på 32 000 i månaden.
Theodor mejades ned på jobbet – efter fyra år döms föraren
Nyhet 16 maj 2019

Det är att jämföra med anställda på Manpower på Vattenfall kundtjänst i Umeå som har en snittlön för de som fyllt 20 år på 18 072, och 21 056 efter det att man fyllt 24 år.
”Ont i magen”
Omedelbart väcktes kritiska röster till liv bland bemanningspersonal, men även tillsvidareanställda på Vattenfall i Umeå, om att lönesättningen är orättvis. En anställd uppger att flera mår dåligt av hur de behandlas.

– Jag och många kollegor har haft sömnproblem längre tid. Det finns många som har ständigt ont i magen och drömmer stressdrömmar på grund av jobbet. Vattenfall väljer att ta in fler och fler konsulter som leder till att fler ska ha passen och därmed sker hyvling av våra scheman. I perioder har många bara kunnat arbeta 60 procent på en redan otroligt skral lön, säger personen, som vill vara anonym, till Sekotidningen.

Mer än hälften av Vattenfalls kundkommunikatörer i Umeå är bemanningsanställda. Enligt en person ligger även de som är tillsvidareanställda på Vattenfall kundservice i Umeå på flera tusenlappar under kollegor i Jokkmokk.

– Vi har absolut mer lön än konsulterna, men alla på kundservice har i sin tur mycket lägre lön än anställda i Jokkmokk, eftersom de anställs av Vattenfall Eldistribution och inte Vattenfall Kundservice, säger en annan anställd.

Enligt en artikel på SVT Västerbotten, som pratat med flera anställda, hetsas personalen i Umeå av sina teamchefer att ta så många samtal i timmen som möjligt. De bedöms även utifrån hur många samtal de klarar.

En av de anställda, som Sekotidningen varit i kontakt med, uppger att en person på kundtjänst har sagt att hen har självmordstankar på grund av den dåliga psykosociala arbetsmiljön.
”Vanligt upplägg”
I ett internmejl, som Sekotidningen tagit del av, dementerar Caroline Häggström, chef på Vattenfall i Umeå, uppgifterna om de stora löneskillnaderna.

”Vi vill börja med att tydliggöra att påståendet om nya snittlöner samt nivåerna på dessa för verksamheten i Jokkmokk inte är korrekta”, skriver hon.
Brevbärare klämdes ihjäl – polisutredningen nedlagd
Arbetsmiljö 19 juni 2019

I ett mejlsvar till Sekotidningen förklarar hon vidare att löneskillnaderna hänger ihop med att det rör sig om anställda på två företag med olika kollektivavtal och arbetsvillkor. Dessutom påpekar Caroline Häggström att konsulter ofta inte har någon erfarenhet av branschen.

– I många fall helt utan erfarenhet av arbetsmarknaden. Att lönen varierar beroende av antal år som anställd och ålder är ett vanligt upplägg på de flesta företag, säger hon, och fortsätter:

– Vi behöver ta in konsulter under perioder då vi har extra stor arbetsbelastning, för att kunna möta kundernas behov. Frågan om hur Manpower lönesätter måste du ta med dem, men jag antar att Manpower ger olika ingångslöner beroende på erfarenhet.

Hur skulle du beskriva situationen på Vattenfall kundtjänst i Umeå?

– Om det som påstås stämmer, är det mycket oroande. Vi tar det på stort allvar. Vi har ett löpande och proaktivt arbetsmiljöarbete samt en tät dialog med Manpower och våra personalorganisationer för att säkerställa en god arbetsmiljö och förbättrar kontinuerligt förutsättningarna för detta, säger Caroline Häggström.
”Stort allvar”
Michael Mukka, förtroendevald på Seko Vattenfall Kundservice, tycker missnöjet bland konsulterna är befogat.

– Kollektivavtalet som konsultföretaget har är tjänstemannaavtal hos Unionen. Hade vi haft avtalet inom LO så hade vi inte haft samma villkor.

Han uppger att företrädare för Vattenfall Kundservice har träffat Manpower.

– Vi har lyft hur viktigt vi anser det är, att Manpower tar sitt personalansvar. Där har man tydliggjort om att konsulterna på kundservice har framfört många frågor, men som Manpower måste hantera bättre och stötta sin egen personal, genom att svara på och lösa dessa frågor som deras personal har.

En person har uppgett att hen har självmordstankar på grund av situationen. Är detta något som facket känner till?

– Nej, det är inget som kommit till vår kännedom. Om någon av våra medlemmar gått med sådana tankar, och får vi sådan vetskap, så skulle vi tagit det på stort allvar omgående, säger Michael Mukka.

Manpower uppger att bolaget haft informationsmöten om lönemodellen i kollektivavtalet och genomfört en enkät. I den svarade runt 15 procent att de var mycket stressade.

– Det tar vi mycket allvarligt på, det ska vi självklart jobba med, vi hanterar det bland annat i medarbetarsamtal då vi diskuterar psykosocial arbetsmiljö, vi gör handlingsplan och har dialog med Vattenfall, säger Helene Belin, kommunikationschef Manpower, i en skriftlig kommentar.
July 02, 2019
10:53
40 år inom Posten: ”Det tar tid att bli en duktig brevbärare”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Vad gör du på jobbet?

– Jag är lantbrevbärare. Jag har en runda på 30 mil utanför Boden som jag kör, och som brukar ta ungefär sju timmar. På vintern går det lite trögare. Det kan vara flera mil mellan byarna, då färdas man utan att knappt se en gård. Halva turen är jag inne i en tätort utanför Boden.

Hur är vintern?

– Det kan vara 29 minus. Det gäller att hålla sig varm om händerna eftersom bilfönstret måste öppnas.

Har du behov av pauser?

– Man blir väldigt stel i kroppen av att köra mycket. Jag ser till att röra på mig lite grann eller ta rast på Konsum i Harads, en tätort i kommunen.

Hur länge har du jobbat som brevbärare?

– Till och från de senaste 25 åren. Inom posten har jag arbetet 40 år och gjort lite allt möjligt.

Vad är roligast med arbetet?

– Det är kundkontakten.

Vad har förändrats genom åren?

– Det är svårare att få folk att stanna. Förr var det guld värt att få fast jobb. Nu är det allt vanligare att unga stannar ett par år, slutar och reser utomlands eller utbildar sig. I grunden är det positivt. Men det innebär en kostnad för oss. För först måste du läras upp. Det tar tid. Sedan tar det tid att bli en duktig brevbärare.

Vad behöver förbättras på ditt jobb?

– Postlådor kan vara för lågt placerade. Då är det väldigt svårt att komma åt dem från fönstret. Under vintern måste jag sträcka mig enormt mycket eftersom bilen då är ännu högre upp i och med snön – vilket sliter på axlar och armar.

Namn: Håkan Dickman.

Ålder: 55 år.

Bor: Boden.

Yrke: Lantbrevbärare.

Arbetsplats: Postnord.
July 01, 2019
10:19
Här är sommarens nya lagar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Begränsad strejkrätt och sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Flera lagändringar på arbetsmarknadsområdet träder i kraft under sommaren.

Från och med den 1 augusti begränsas rätten att strejka om det finns ett kollektivtal på arbetsplatsen. Det kommer heller inte vara tillåtet för en arbetsgivare eller arbetstagare att delta i en stridsåtgärd för att trycka på i en rättstvist.

Strejk och andra stridsåtgärder tillåts under vissa förutsättningar om syftet att är att uppnå ett kollektivavtal. Enligt lagändringen måste parterna ha förhandlat om kraven som ställs och stridsåtgärden måste ha beslutats i rätt ordning inom arbetstagarens organisation.

Den utökade fredsplikten är en av en lång rad lagändringar som träder i kraft under sommaren. Flera av dem, däribland höjt tak för rutavdrag och avskaffad särskild löneskatt för äldre, har sitt ursprung i januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna.

Arbetsgivaravgiften för unga sänks. En hittills sänkt arbetsgivaravgift för personer som är först anställda i ett enmansföretag förlängs.

Andra anställningsförmåner än lön behöver från och med den 1 augusti inte följa kollektivavtal vid nystartsjobb. Däremot försvinner inte kravet att lönen ska följa kollektivavtal eller vara på samma nivå som kollektivavtal inom branschen.

Taket för rutavdrag höjs från första juli från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Den särskilda löneskatten för äldre över 65 år avskaffas.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Sekotidningen och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
June 28, 2019
14:21
Par ställde till med storbråk på tåg – personal polisanmäld
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ett bråk utbröt på Snälltåget mellan ombordpersonal och passagerare. Ett par som avvisades från tåget har gjort en polisanmälan – de anställda försvarar sina ageranden.

– Både tågvärden och tågchefen utsattes för verbala hot under en längre tid. De har sagt att de inte kunnat agera på annat vis, säger Tomas Lindberg, platschef på Snälltåget.

Det var under söndagen som händelsen inträffade i samband med att en tågvärd meddelade två resenärer att de var tvungna att gå av i Norrköping. Kvinnan i sällskapet blev ilsken och vägrade lyda.

– ”Vi ska till Stockholm”, upprepar hon flera gånger. Det blir ett väldans liv. Hon vill absolut inte lämna tåget, säger ett vittne till Aftonbladet.
Hotfullt på tågen – fler tågvärdar när SJ tar över
Nyhet 5 juni 2019

En sekvens av händelsen filmades av en resenär, som tidningen publicerat. I den ser och hör man att kvinnan ryter åt tågvärden att ”gå du tillbaka till ditt jävla land”. Detta resulterar i att han tar tag i kvinnan så att hon far ner i golvet.
”Väldigt oförskämda”
En passagerare har sagt till Aftonbladet att tågvärden var oprofessionell, då andra resenärer tvingades gripa in i situationen och försöka medla och dämpa stämningen.

– Är inte personalen utbildade för det här? Det kan ju inte var första gången som en person inte vill gå av ett tåg, säger resenären.

Enligt Tomas Lindberg, platschef på Snälltåget, pågår en internutredning. Han förklarar att bakgrunden till den urartade situationen är att paret hade med sig för mycket bagage.

– De klev på i Nässjö. De hade med sig fyra väskor och fem stora påsar som de placerade på andra resenärers sittplatser. Enligt vår medarbetare var de troligen påverkade av alkohol. Han bad dem på ett trevligt sätt att flytta på väskorna. Redan där var de väldigt oförskämda. Efter en stund gick kvinnan för att köpa vin och trängde sig före i kön och blev påtalad av vår personal att inte göra så, säger han.

– Sedan kom mannen till restaurangvagnen och situationen eskalerade fullständigt. Det pågick i ungefär 30 minuter. Mannen sa en mängd otrevliga saker, och hotade både tågchefen och tågvärden. Då beslutar man att avvisa mannen från tåget.

Tomas Lindberg förklarar att de båda anställda har många års erfarenhet som ombordpersonal.

– De har jobbat väldigt länge. Det var en tuff situation som uppstod. Min personal anser att de gjorde vad de kunde göra efter omständigheterna. Vi har också flera vittnen som står på vår sida.
Polisanmäldes
Paret som avvisades från tåget anmälde händelsen. Polisen säger till Sekotidningen att en utredning pågår.

– Ingen person är delgiven någon misstanke. Vi vill klara ut vad som har hänt i det här läget. Det sannolika är att det inte blir någon rättslig prövning av det här, men vi samlar fortfarande in material, säger Fredric Jerrhage, förundersökningsledare vid polisen i Linköping.

Varför tyder det på att anmälan läggs ner?

– De uppgifter som vi har fått av kvinnan och mannen stämmer inte överens med övriga vittnesmål av händelseförloppet.
Tågvärdar misshandlades – biljettkontroller stoppades
Arbetsmiljö 7 november 2018

Fredric Jerrhage har inte känt till att det finns en film från händelsen.

– Det låter intressant och kan bli en del av utredningen, säger han.

Niklas Strid, ordförande för Sekoklubben på Snälltåget, säger att tågvärden inte är medlem i Seko, men att man från fackets sida kommer att följa upp händelsen. Han berättar att alla anställda får utbildning i hantering av hot och våld.

– Vi är inga experter på att hantera alla situationer som kan uppstå. Jag har själv jobbat på Snälltåget i nio år och har lärt mig mycket under årens gång från kollegor och chefer om hur jag kan hantera situationer Men det går absolut att ha fler utbildningar i hot och våld för att hålla sig ajour, säger han.
June 27, 2019
11:28
Mångdubbla böterna för hänsynslösa bilister
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ruges Aldur tyckte att farten var för lågt satt vid vägarbeten på motorvägen. (Sekotidningen nr 3) Han är välkommen att vara med när hänsynslösa bilister blåser förbi så att man nästan ramlar av trycket, då kanske han ändrar uppfattning, så mångdubbla bötesbeloppen vid fortkörning vid vägarbeten tycker en förtvivlad vägmålare
June 26, 2019
10:34
Belysningstekniker: Vägarna är farligt byggda för oss
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Belysningstekniker är utsatta för trafikanter som kör fört fort. Att jobba säkert är inte enkelt. Nu efterlyser man ett nytt tänk kring säkerheten.
– Belysningen är planerad utifrån trafikanterna men för oss tekniker är den inte alltid genomtänkt, säger Robert Kustosik.

Allt fler vägarbetare utsätts för en hänsynslösare trafik. Bilister och yrkestrafikanter kör för fort, men agerar även hotfullt, spottar och fäller kränkande kommenterar.

Enligt Trafikverket sker omrking 300 olyckor vid vägarbeten varje år. Dessutom har flera dödsfall inträffat de senaste åren.
Theodor mejades ned på jobbet – efter fyra år döms föraren
Nyhet 16 maj 2019

Belysningstekniker på Vattenfall Services Nordic arbetar i större omfattning längs vägar: det krävs numera specialkompetens för att reparera och underhålla vägbelysning som blivit mer avancerad.

– Om en lampa går sönder är det inte så enkelt som att skruva ut den gamla och sätta in en ny, säger Robert Kustosik.
”Livsfarligt”
Ledlampor har blivit vanligare, systemen är datastyrda och måste underhållas, programmeras, fixas.

Samtidigt upplever sig flera tekniker utsatta för trafikanter.

– Ingen av oss vill vara ute vid vägen i onödan. Folk har kört ner i diken framför oss. Personer är inte uppmärksamma. De kör för fort. Man måste vara vaksam. Det kan vara livsfarligt om du gör något felsteg, säger Robert Kustosik.

Han har sedan han började jobba vid vägarna för fem år sedan ändrat sina egna körvanor.

– Jag har fått en helt annan förståelse för hur illa det kan vara för vägarbetare.
Ny rapport: Alarmerande situation för vägarbetare
Nyhet 25 juni 2019

För att teknikerna ska kunna gör sitt jobb krävs i många fall att de använder TMA-bilar (skyddsfordon), lyftkranar och spärrar av.

– Det kan vara hysteriskt vilket pådrag det kan vara för att kunna jobba säkert och följa trafikanordningsplaner. Som mest har vi haft sex TMA-bilar vid samma tillfälle. Då stod vi vid ett mitträcke i en dubbelfilig motorväg där trafiken körde i 90 knyck.
Tekniker glöms
Enligt Robert Kustosik är ett ytterligare bekymmer att det kan vara svårt att komma åt belysningen vid exempelvis en rondell eller trafikplats. Han menar att belysningen är planerad utifrån trafikanter – hur teknikerna ska göra sitt jobb och arbeta säkert är inte prioriterat.

– Det kan vara svårt att arbeta utan att störa eller stänga av trafiken. Samma gäller 2+1-vägar. Om det är tvåfiligt kan vi stänga av det ena körfältet men om vi står på en 2+1 väg på den sida där det bara finns en fil så är det svårt. Man borde tänka på är att göra någon tillfartsväg eller område där vi kan stå.
June 25, 2019
12:04
Ny rapport: Alarmerande situation för vägarbetare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Vägarbetarnas säkerhet har kraftigt försämrats de senaste åren. Det är fler incidenter och oro inom vägbranschen, visar en ny rapport från Seko.
– Det är en utveckling som är alarmerande, säger förbundsordförande Valle Karlsson.

En ny rapport från Seko om vägarbetarnas säkerhet visar att situationen är illa. Hela 91 procent svarar att de känner oro på grund av bristande säkerhet.
Theodor mejades ned på jobbet – efter fyra år döms föraren
Nyhet 16 maj 2019

Samma fråga ställdes 2009, 2011 och 2016. Vad som är tydligt är att utvecklingen bara förvärrats. 2009 var motsvarande siffra 47 procent, 2011 72 procent, 2016, 82 procent.

– Det är inte okej. Det handlar inte längre om utan när någon blir ihjälkörd. Det är hög tid att det här tas på allvar, säger Valle Karlsson.
Fler incidenter
Även incidenterna har ökat. Av de 1 026 vägarbetare som svarat på Sekos enkät har 72 procent varit med om någon incident på sin arbetsplats kopplad till trafiken – för tio år sedan var det 31 procent.

Bilister som kör för fort pekas ut som det största problemet av anställda inom vägbranschen. Något som Sekotidningen har skrivit om i flera artiklar. Många vägarbetare har även berättat om att det blivit vanligare att de kallas grova könsord och blir spottade på av bilister.

– Hänsyn finns inte längre. Man bara kör på som om vi är några pappfigurer som är i vägen för dem. Det blir bara värre och värre, har Dick Buch, linjemålare på Cleansol, tidigare sagt till Sekotidningen.
Fakta: Får motta skällsord
”En bilist som hoppade ur bilen och slog mig mot
huvudet men jag hann ducka när jag visade vart han
skulle åka.”

”En kollega fick en örfil av en bilist”

”En bilist stannade när jag gjorde tecken om att
sänka hastigheten på Essingeleden, han och hans
passagerare kom ut och uppträdde väldigt hotfullt
men lämnade platsen när mina kollegor kom.”

• 14 procent uppger att de utsatts
för hot från trafikanter under det senaste året.

• 4 procent för våld.

• 36 procent har fått motta skällsord.

Källa: Seko
”Vad är priset?”
Valle Karlsson, förbundsordförande på Seko, menar att en orsak bakom den dystra utvecklingen, är konkurrerande entreprenörer som pressar ner priset för att vinna upphandlingar.
Vägarbetare allt mer utsatta: ”Man är som en skräpbit på vägen”
Nyhet 20 maj 2019

– När alla kostnader ska pressas riskerar också säkerheten att få stå tillbaka. Vad är egentligen priset på en människas liv? Säkerheten får aldrig vara det som får stå tillbaka när kostnaderna ska hållas nere.

Seko kommer nu att försöka träffa flera partier i trafikutskottet för att få en majoritet att stötta förslaget om utökad hastighetsbevakning och kraftigt höjda fortkörningsböter vid vägarbeten.

– Vår rapport utgör ett underlag som verkligen visar på allvaret i situationen. Vi kommer även uppvakta Trafikverket för att ta upp frågan om att fler arbetsplatskontroller behöver göras.
Sekos krav på åtgärder:
• Kraftig höjning av fortkörningsböter vid vägarbeten och utökad hastighetsbevakning.
• Vägarbetarnas arbetsmiljö får aldrig skäras ned på för att vinna en upphandling.
• Väghållarna och Arbetsmiljöverket måste genomföra bättre inspektioner vid vägarbeten.
• Minska antalet entreprenörsled till högst två för att öka möjligheten att utkräva ansvar.
• ”Arbete på väg” bör bli en ny del av teorin för att få körkort.

Källa: Seko
June 20, 2019
15:38
Experten: Tänk på det här när födelsedagar firas på jobbet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Hur ska man fira jubilarer så att det blir bra för alla? Vi frågade Per Johnsson, forskare vid psykologiska institutionen i Lund.

Vad ska man tänka på när någon fyller jämnt?

– Det allra viktigaste är att det ska gälla samma regler för alla oavsett position, hur populär personen är eller vad firandet gäller.

Vad ska man fira?

– Man ska fira när någon fyller femtio eller sextio år och tacka den som går i pension. Och det är chefen som ser till att det uppmärksammas och arbetsplatsen står för presenten.

Hur ska man göra?

– Det bästa är att chefen skickar ett mejl om klockslag och hur man ska fira. Det kan vara tårta till tiokaffet eller snittar på eftermiddagen. Men oavsett hur man firar är det chefen som håller i rodret. Ser till att tårtan blir köpt och likaså en present för samma summa pengar till alla.

Ska alla ha samma slags present?

– Nej, absolut inte. Där får man luska lite om intressen och ge något som den som fyller år uppskattar.
”Så här ska det vara för alla”
Hälsa 20 juni 2019

Är det inte svårt att samla alla på jobb där man jobbar skift eller reser som exempelvis tågpersonal och kriminalvård?

– Jo, men alla ska få ett mejl om när firandet är och så många som möjligt ska sluta upp. Kan man inte så kan man inte.

Hur gör ni på psykologiska institutionen?

– Jag var med och gjorde en policy för flera år sedan. Vi firar dem som fyllt femtio och sextio år och tackar av den som går i pension. Alla får en present för exakt samma summa. Presenten ska vara personlig. Sedan samlas man till tårta och fika och firande.

Vad ska man göra om ingen uppmärksammar att man fyllt femtio?

– Gå till chefen och fråga vänligt om han eller hon har glömt att man har fyllt år. Då får chefen också en möjlighet att rätta till det.

Vad tycker du om listor som cirkulerar runt där man kan ge till den man vill?

– Förfärligt och en klassisk möjlighet till mobbning. Jag känner till att det exempelvis sker på en del sjukhus och det kan gå fullständigt snett.

Hur känns det för den som drabbas och inte blir lika uppvaktad som andra?

– Den drabbade känner ofta skam och vänder det inåt. Det bästa är att agera utåt. Att säga till chefen hur det känns och sätta stopp för den typen av beteenden.

Ska man inte fira bröllop, barnafödande med mera?

– Det kan man göra men det får bli inom den närmaste gruppen. Det är inte chefen som har ansvaret för mer privata firanden.
15:38
Experten: Tänk på det här när födelsedagar firas på jobbet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Hur ska man fira jubilarer så att det blir bra för alla? Vi frågade Per Johnsson, forskare vid psykologiska institutionen i Lund.

Vad ska man tänka på när någon fyller jämnt?

– Det allra viktigaste är att det ska gälla samma regler för alla oavsett position, hur populär personen är eller vad firandet gäller.

Vad ska man fira?

– Man ska fira när någon fyller femtio eller sextio år och tacka den som går i pension. Och det är chefen som ser till att det uppmärksammas och arbetsplatsen står för presenten.

Hur ska man göra?

– Det bästa är att chefen skickar ett mejl om klockslag och hur man ska fira. Det kan vara tårta till tiokaffet eller snittar på eftermiddagen. Men oavsett hur man firar är det chefen som håller i rodret. Ser till att tårtan blir köpt och likaså en present för samma summa pengar till alla.

Ska alla ha samma slags present?

– Nej, absolut inte. Där får man luska lite om intressen och ge något som den som fyller år uppskattar.
”Så här ska det vara för alla”
Hälsa 20 juni 2019

Är det inte svårt att samla alla på jobb där man jobbar skift eller reser som exempelvis tågpersonal och kriminalvård?

– Jo, men alla ska få ett mejl om när firandet är och så många som möjligt ska sluta upp. Kan man inte så kan man inte.

Hur gör ni på psykologiska institutionen?

– Jag var med och gjorde en policy för flera år sedan. Vi firar dem som fyllt femtio och sextio år och tackar av den som går i pension. Alla får en present för exakt samma summa. Presenten ska vara personlig. Sedan samlas man till tårta och fika och firande.

Vad ska man göra om ingen uppmärksammar att man fyllt femtio?

– Gå till chefen och fråga vänligt om han eller hon har glömt att man har fyllt år. Då får chefen också en möjlighet att rätta till det.

Vad tycker du om listor som cirkulerar runt där man kan ge till den man vill?

– Förfärligt och en klassisk möjlighet till mobbning. Jag känner till att det exempelvis sker på en del sjukhus och det kan gå fullständigt snett.

Hur känns det för den som drabbas och inte blir lika uppvaktad som andra?

– Den drabbade känner ofta skam och vänder det inåt. Det bästa är att agera utåt. Att säga till chefen hur det känns och sätta stopp för den typen av beteenden.

Ska man inte fira bröllop, barnafödande med mera?

– Det kan man göra men det får bli inom den närmaste gruppen. Det är inte chefen som har ansvaret för mer privata firanden.
15:34
”Så här ska det vara för alla”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

– Jag är helt överväldigad över att så många har kommit, säger Renaldo Tirone, Sekoombudsman som tackas av inför pensioneringen.

Det fullkomligt kryllar av människor i fikarummet på Derbyvägen i Malmö. Fackliga vänner, kolleger genom åren och arbetskamraterna som han varit med de senaste arton åren. Det bildas en lång kö med människor som ska hålla tacktal och överlämna present och blommor.

– Jag fullkomligt älskar den här mannen, säger Daniel Abalo från klubb Öresundståg 104 och kramar om Renaldo och ger honom en kyss på kinden.

Renaldo bara ler och går runt, småsnackar och myser.
En säck fågelfrö
– Det är så här det ska vara för alla. Ingen ska bli glömd och firandet ska hålla samma standard. Det värsta som finns är ju om några firas men inte andra. Arbetsgivaren ska se till att det blir av och också pejla lite vad den som ska firas eller avtackas tycker om så presenten hamnar lite rätt.

Själv fick Renaldo en stor säck fågelfrö.

– De vet att jag gillar att mata och titta på småfåglar, säger han med ett brett leende.

Ett blankt posthorn skiner på presentbordet som en påminnelse från hans tid på posten. Gruppcheferna har salat till en fin flaska med lokalproducerad Hven whisky.
Experten: Tänk på det här när födelsedagar firas på jobbet
Hälsa 20 juni 2019

Alla som Sekotidningen pratar med är helt överens: Uppvaktningar ska vara lika för alla på en arbetsplats. Seko Skåne där Renaldo arbetar firar inte några födelsedagar.

– Nej, för vi märkte att folk blev bortglömda. Någon kanske fyllde femtio mitt i semesterperioden och så rann allt ut i sanden. Och listor som går runt är av ondo. Då lägger man kanske bara till dem man gillar och det blir så skevt och fel och sånt kan knäcka en människa. Om man alltid lägger en liten summa pengar så det blir rättvist är det okej.

– Men vi firar om någon får barn eller gifter sig men det är ju lätt eftersom vi är ett litet tajt gäng, säger Agneta Engvall.

De flesta verkar ha riktlinjer för vad som firas.
”Kändes bara så härligt”
Renaldo ser fram emot att ha tid över att göra allt han inte hunnit med – inte minst lägga rejält krut på sitt jobb som ordförande i arbetarkommunen i Hörby. Han bor i Ludvigsborg i Hörby kommun och bara pendlingen enkel väg tar en timme till Malmö.

– Jag blev riktigt glad över uppvaktningen och det känns bra att kunna säga det också. Och jag blev helt överväldigad när jag fick förbundets förtjänsttecken. Det kändes bara så härligt.

De som arbetar på Sekokontoret ser till att smörgåstårtorna plockas fram allteftersom de går åt. Folk ser ut att trivas och Renaldo är ett stort leende där han står och pratar med allt och alla.
13:10
Ylva Johansson: Varje dödsolycka ska granskas
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Arbetsmiljöverket får i uppdrag att analysera de dödsolyckor som inträffat på jobbet 2018 och hittills i år. Det är ett resultat av mötet med Seko och andra fack som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hade i mars i år.

Ett av förslagen från arbetsmarknaden parter var att regeringen skulle tillsätta en haverikommission för att granska olyckorna och föreslå åtgärder.

Så långt vill inte Ylva Johansson sträcka sig, men Arbetsmiljöverkets nya uppdrag är ett resultat av mötet med fack, arbetsgivare och myndigheter, sa hon vid en pressträff i dag onsdag.
Seko: Höj straffen för att få bort dödsolyckorna
Nyhet 4 mars 2019
”Granska varje olycka konkret”
Tanken är att Arbetsmiljöverket ska gå in i varje olycka och dra slutsatser kring vad som hände, varför det hände och hur det hade kunnat förebyggas.

Syftet är att ge rekommendationer som arbetsgivare, fack, skyddsombud och olika myndigheter kan använda i det dagliga arbetet.

–Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Det här arbetet ska hjälpa dem att ta sitt ansvar, säger Ylva Johansson till Sekotidningen.

Arbetsmiljöverket utreder dödsolyckor redan i dag, vad blir skillnaden?

–Det här är ett nytt uppdrag som är mer utåtriktat än det arbete Arbetsmiljöverket gör i dag. Verket ska gå igenom olyckorna grundligt för att lära och lära ut hur de kan förebyggas. Det är ett svar på önskemål från arbetsmarknadens parter om en haverikommission för dödsolyckorna, säger Ylva Johansson.

Vet inte arbetsgivarna redan hur arbetsmiljöarbetet ska gå till, men bryter mot reglerna?

–Nu ska de få tydligare svar på hur de kan arbeta förebyggande.

Få arbetsgivare fälls för arbetsmiljöbrott, finns det planer på att skärpa lagstiftningen så att det blir fler som kan dömas?

–Nej. Några sådana önskemål har inte framförts av arbetsmarknadens parter. Många gånger tar det lång tid att utreda arbetsmiljöbrott och ärendena hinner ”kallna”. Det behövs mer kompetens hos bland annat polisen, säger Ylva Johansson, som dock inte lovar mer resurser till utredningsarbetet.
Möte med parterna i mars
Mötet med parterna i mars i år har också lett till att regeringen planerar att lägga fram ett förslag som ska ge regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatser där den fackliga organisationen har avtal men inga medlemmar.

–Det blir en lagrådsremiss till hösten.

Regeringen har också föreslagit en höjning av företagsboten till max 500 miljoner, mot dagens 10 miljoner kronor.

Bakgrunden till regeringens förslag är att dödsolyckorna på jobbet ökat i antal under senare år. Trendbrottet kom 2016 efter många år av stadigt sjunkande siffror. Ingen vet med säkerhet vad det beror på eller om det är en tillfällig ökning.
150 nya arbetsmiljöinspektörer
Enligt Ylva Johansson har regeringen vidtagit flera åtgärder för att stoppa utvecklingen. 100 miljoner kronor mer till Arbetsmiljöverket och 150 nya arbetsmiljöinspektörer är två beslut som togs under den förra regeringen. Alla nya inspektörer är på plats.

Hittills i år har 29 personer avlidit på jobbet.
June 19, 2019
13:31
Brevbärare klämdes ihjäl – polisutredningen nedlagd
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

En brevbärare klämdes av sin bil och avled under en utdelningsrunda i Tungelsta i mitten av april i år. Efter två månader har polisen lagt ner förundersökningen om arbetsmiljöbrott.

– Vi kan inte visa att arbetsgivaren kunnat påverka händelsen och därför är utredningen nedlagd, säger Polisens utredare Margareta Jonsson.
Ännu en chaufför i dödsolycka på Postnord
Nyhet 3 september 2018

Arbetsmiljöverket fortsätter dock att utreda fallet och kräver att Postnord utreder de bakomliggande orsakerna till dödsolyckan. Syftet med utredningen är att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i fortsättningen.
Arbetsgivaren måste utreda
– Alla bakomliggande faktorer ska dras fram. Det har man en skyldighet att göra som arbetsgivare. Det är arbetsgivarens utredning som, bland annat, ligger till grund för vidare krav hos oss, säger arbetsmiljöinspektör Jenny Bengtsson.

Johan Lindholm, ordförande på Seko Posten:

– Just nu pågår utredningar genom polisen och arbetsmiljöverket så det finns inte så mycket att säga i dagsläget, säger han.

Zeljko Markov är huvudskyddsombud för Seko Postnord Region Öst. Han säger att informationen från Polisen och Arbetsmiljöverket är mycket knapphändig. Bilen som kvinnan körde är undersökt, men inget tyder på att det var något tekniskt fel på den.

– Vi har inte fått veta varför hon dog. Hon var ute med sin bil och delade ut post, allt mer post delas med bil även i tätorter. Det var ett vanligt rutinuppdrag. Vi kan bara spekulera i vad som hände. Det fanns heller inga vittnen.
Alla brevbärare har telefon
När det gäller ensamarbetet, som Arbetsmiljöverket lyfter fram i sitt inspektionsmeddelande, säger Zeljko Markov att alla brevbärare sen ett år tillbaka har en tjänstetelefon med sig som det går att larma med.

– Min uppfattning är att Postnord har ett fungerande arbetsmiljöarbete i det här fallet, säger han.

Även Postnord anser att informationen från Polisen och Arbetsmiljöverket varit bristfällig och att det därför är svårt att svara på Arbetsmiljöverkets krav.

Erik Wahlström är platschef i Haninge där kvinnan var anställd. Han säger att Polisen inte berättat i detalj hur olyckan gick till och att det därför är svårt att utreda bakomliggande orsaker. Postnord ska svara på Arbetsmiljöverkets krav senast den 18 september i år.

–Innan dess vill jag inget säga om vad vi svarar, vi ska följa reglerna i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, säger han.
Två inspektioner
Arbetsmiljöinspektör Jenny Bengtsson, som håller i Arbetsmiljöverkets utredning, är fåordig om olyckan i april. Bland annat för att inte heller Arbetsmiljöverket vet vad som hände vid olyckstillfället.

Arbetsmiljöverket har gjort två inspektioner på Postnord i Haninge sedan olyckan.

– Vi ville ställa flera frågor och följa upp. Ett inspektionsärende hos oss rör sig om händelsen specifikt, men också om de omkringliggande faktorerna, som riskbedömningar och ensamarbete. Arbetstagaren var ensam i fordonet, vilket brevbärare ofta är när de är ute.

Arbetsmiljöverket har ställt frågor om rutiner kring ensamarbete: Hur ser möjligheten ut att larma, bedömningar av risker kopplat till ensamarbete, arbetsutrustningen/fordonet. Även om hur det ser ut på arbetsplatsen i Haninge.
Oklart om Postnord brustit
– Jag kan inte svara på om arbetsgivaren har brustit i något av det här. Det har att göra med att vi inte riktigt vet vad som har hänt. Det är också så att det blir svårt att veta vad exakt som har hänt när en arbetstagare har varit ensam, säger Jenny Bengtsson.

En fråga som Arbetsmiljöverket behöver ta ställning till framöver är om eventuella krav ska riktas mot den lokala arbetsplatsen eller Postnord nationellt.
11:07
Arrivas hantering av spårvagnssand hälsofarlig
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

När Nils Josephsson började på SL:s spårvagnsverkstad i Hammarby på 1980-talet var inte hanteringen av sand något han funderade särskilt mycket på. I dag vet han bättre.

För tre år sedan upptäckte Nils att det dammade väldigt mycket när spårvagnarna på depån i Ulvsunda fylldes med sand. Dammolnen spreds ut i lokalen och med tiden blev det bara värre. Han tänkte att det inte kunde vara rätt.

– Jag började läsa på och förstod snart att dammet måste bort. Det innehåller hälsofarligt kvarts, som i de flesta fall leder till stendammslunga, säger Nils Josephsson, skyddsombud på Arrivas spårvagnsdepå i Stockholm.
Återkom inte fast de lovat
För ett år sedan tog han upp problemet med Arbetsmiljöverket när de var på inspektion i en annan fråga. De lovade återkomma, men han hörde inget.

Då vände han sig direkt till arbetsgivaren, Arriva, och bad om åtgärder.

– Dammet måste bort och jag begärde att Arriva skulle följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Där står det klart och tydligt vad arbetsgivare som hanterar kvarts måste göra.

Arriva följde inte alla föreskrifter. Nils vände sig åter till Arbetsmiljöverket. Den här gången med en formell begäran om åtgärder enligt arbetsmiljölagens paragraf 6:6a.

Utrustningen fungerar helt enkelt inte. Systemet ska vara slutet och det ska inte läcka ut något damm alls.

Det blev inspektion i slutet av januari i år. I april fick Arriva en underrättelse om att företaget måste vidta åtgärder, med hot om vite.

Arbetsmiljöverket har åtta krav, där tekniska åtgärder för att helt få bort kvartsdammet är det viktigaste. Arriva ska också utbilda personalen i hanteringen, rengöra maskiner och annat material, och inte minst undersöka och riskbedöma. Andningsskydd är den sista åtgärden när inget annat fungerar.

Kvartsdamm är en av de största arbetsmiljöriskerna som finns och all hantering är hårt reglerad i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det finns en lång historia av sjukdomar och arbetsskador förknippat med stenbrott, tunnlar och asfaltarbete.
Sand innehåller kvarts
Även sand innehåller mineralen kvarts och den finns kvar trots att sanden tvättas innan den når spårvagnarna.

Att problemen finns i Ulvsunda är egentligen helt onödigt som Nils Josephsson ser det.

Depån är ny, togs i bruk 2016, och kostade 1,2 miljarder att bygga. Regionen och trafikförvaltningen SL stod för bygget, Arriva driver anläggningen.

Nils Josephsson var med i planeringen av depån och blev lovad att sandspåret skulle vara inbyggt och att påfyllningsutrustning- en skulle vara tät.

–När allt var klart fanns ingen vägg och påfyllningen fungerade inte som den skulle.

Den kvartshaltiga sanden används i spårvagnarna för att de ska kunna bromsa effektivt. Det kommer ut en liten hög sand direkt från vagnarna ner på spåret, i gamla vagnar måste föraren göra det manuellt. I nya sker det automatiskt.
Jobbar med sandmoped
Det är en gammal metod som inte går att ersätta med ny teknik, enligt branschen. Däremot finns teknik som gör att påfyllningen inte ger ifrån sig något damm. I verkstaden i Ulvsunda fylls sand i vagnarna på ett särskilt spår, och med en så kallad sandmoped, en låda på hjul.

– Det dammar vid sandpåfyllningen i vagnarna, det dammar när mopeden fylls på, och när den stora silon sprider sanden till munstyckena vid det särskilda spåret, säger Nils Josephsson.

Han fortsätter: 

– Utrustningen fungerar helt enkelt inte. Systemet ska vara slutet och det ska inte läcka ut något damm alls.
I de äldsta vagnarna i Göteborg fylls sanden på inne i vagnarna. Bild: Karin Lindgren Strömbäck
På bilder från verkstaden kan man se att sandpåfyllningsslangarna är lagade med silvertejp och att det puffar ut damm vid påfyllning av vagnarna. Även de silor där sanden förvaras inomhus läcker, det kommer ”puffar” av damm för att lätta på trycket. Två silor står inne i lokalerna.

Sekotidningen får inte tillstånd att besöka lokalerna. Arriva menar att så länge Seko har tvister i Arbetsdomstolen, varav en handlar om skyddsombudet Nils Josephssons omplacering, så är företaget inte intresserat av att släppa in tidningen.
Väntar på svar från Arriva
Dammet har mätts och visat höga kvartsvärden, hur höga har Nils ännu inte fått veta.

När vi ses i början av året har han precis vänt sig till Arbetsmiljöverket för att få hjälp. Andra gången väntar han på Arrivas svar på Arbetsmiljöverkets underrättelse.

Arriva uppger att de ska svara på alla krav, men att företaget först ska förhandla med SL om vems ansvar det är att åtgärda de brister som finns

Samtliga spårvagnsföretag i Sverige använder sand till att bromsa tågen. I Göteborg har Kommunals skyddsombud på Göteborgs spårvägar länge kämpat för att få förbättringar. De har arbetat med frågan i åratal utan att få någon rätsida på problemet. Skyddsorganisationen har mer eller mindre gett upp sin kamp mot dammet.
I Göteborgs spårvagnsdepå sker sandpåfyllningen i tvätthallen. Bild: Karin Lindgren Strömbäck
Då Sekotidningen är på besök i Göteborg i början av april i år berättar personalen att ett nytt system för sandpåfyllning köptes för några år sedan och då fanns möjlighet att skaffa ett helt slutet system. Men Göteborgs spårvägar valde en billigare variant, som inte sluter tätt vid påfyllningen.

– Ingen lyssnar på oss på golvet, säger en av rangerarna som var med på ett besök i Finland där de fick se en fullgod utrustning. Han säger också att han och kollegerna är oroliga, men att de fått veta att värdena är okej.
Hade höga värden
Mätningar som företagshälsovården gjort visar att verksamheten låg på gränsen av de hygieniska gränsvärdena. En av de anställda som arbetade med sanden ett helt nattpass, helt enligt rutinen, fick mycket höga värden, något som dock avfärdades av arbetsgivaren.

– De ansvariga sade att de inte skulle bry sig om mina värden, påstod att jag manipulerat utrustningen, vilket jag naturligtvis inte gjort, säger han till Sekotidningen.

Kommunens slutsats 2016 blev att spårvagnsverkstaden klarade kraven. Därefter har inget hänt. En ny depå är på gång och då hoppas Kommunals företrädare att det ska bli bättre.
Kvartsdamm
Kvartsdamm är finfördelat och tränger in längst ut i lungblåsorna. När lungan inte kan göra sig av med den främmande partikeln kapslas den in. Lungan förlorar då sin elasticitet och syreupptagningsförmågan minskar. När det sker har man fått stendammslunga/silikos. Kvartsdamm kan också leda till lungcancer och KOL.

För några år sedan föreslog Arbetsmiljöverket att gränsvärdet för kvartsdamm skulle halveras, från 0,1 till 0,05 milligram per kubikmeter luft. Men så blev det inte. Myndigheten lyssnade för mycket på arbetsgivarna, ansåg kritikerna. Industrin ansåg att det är för dyrt att sänka värdet.
9:45
Var finns rättvisan?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Postnords vd får 14 miljoner i avgångsvederlag trots att han avskedats. En brevbärare kan inte tjäna lika mycket under ett helt arbetsliv. Är det rättvist, undrar insändarskribenten.

Läser i Sekotidningen att vd:n och koncernchefen Håkan Eriksson petats från Postnord. Han har tydligen inte klarat sitt jobb, och styrelsen vill inte ge honom förtroende längre.

Att han blir avskedad för att han misskött sitt åtagande och dessutom ska belönas med 14 miljoner kronor i avgångsvederlag måste vara ett oerhört dåligt skrivet avtal.

Som jämförelse kan nämnas att en brevbärare inte kan tjäna så mycket pengar under hela sitt arbetsliv, även om han är trogen Postnord och utfört sina uppdrag klanderfritt.

Var finns rättvisan?
June 18, 2019
15:27
Samlingsbrevlådor, vad är det Postnord?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

I slutet av 1990-talet ingick jag i en grupp som kallade sig ”Rädda Posten kommittén” här i byn. Vi kämpade under flera år för att få behålla vårt postkontor, som för övrigt var ett av landets äldsta på landsbygden.

Efter många turer gick Kungliga Svenska Postverket upp i Danmark Posten som senare blev Postnord.

Då trodde vi allt skulle bli till det bättre. Facit i hand, det blev det inte!
Svar direkt: Fristående postlådor på en plats
Insändare 18 juni 2019

För ett tag sedan läste jag att postutdelningen skulle minska från fem till tre dagar i veckan, samtidigt som det kan bli längre att ta sig till postlådan, i alla fall för oss i tätorter. Och inom glesbygden är postgången kvaddad sedan länge.

Ja-a vad säger man egentligen som gammal postis? Klart vi mejlar mer, få av oss sänder allt med post numera när vi vill nå en vän eller myndighet. Men…det är också förbaskat tråkigt när postbilen åker förbi ens brevlåda och inte ens Prolog/Citymail har lagt något i den. Det känns lite…..ja futtigt kanske.

Det är kul att få post och fortfarande skriver jag till flera av mina vänner, de har inte dator nämligen och då blir det vanliga hederliga brev, julkort och annat. Och många fantaster på sociala medier vill väldigt gärna ha ett fysiskt julkort, fråga mig inte varför, själv spar jag hundratals kronor genom att köra det hela på nätet.

Varannandags-utdelning låter inte så där jättekul, högre porto och sämre service, känns som rena bondfångeriet. Dessutom pratas det om att minska ”dyra och klimatpåfrestande transporter”.

Månntro att det då även handlar om paketforsling, den som på min tid kördes med bussen. Idag blir den varianten nog lite för arbetskrävande med alla paket. Fast å andra sidan har utrikes paketen kanske minskat genom dyrare frakt, eller var det någon skatt, i alla fall är det bra då behöver folk inte köpa sin potatisskalare från Kina. För att sen stå i TV och berätta det utan att skämmas ett endaste dugg.

Men det jag funderar mest över är faktiskt uttrycket att man….”uppmuntrar samlingsbrevlådor i villakvarter”. Menar man verkligen det ord man använder? I så fall är det en stor låda där förr all post inom ett område lades ner, sen fick man bläddra igenom allt och ta sin egen post. Och då hade man noterat alla andras post på köpet, låter det kul?

Nä, det tycker inte jag heller. Hade man sagt lådsamlingar hade jag förstått vad det handlade om, så kanske Posten kunde klargöra hur det är tänkt?
15:25
Svar direkt: Fristående postlådor på en plats
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Lådsamlingar är ordet, och det innebär att man grupperar fristående postlådor på en plats.

Det är vanligt idag både på landsbygden och i tätort. Lådsamlingar minskar antalet stopp för brevbärarbilarna vilket är positivt för miljön.
Samlingsbrevlådor, vad är det Postnord?
Insändare 18 juni 2019

I tätorter kan rätt placerade lådsamlingar också minska trafiken i bostadsområden, vilket brukar uppskattas av boende.

Samlingslåda finns också som begrepp, men är ovanligt. I en sådan kan flera mottagare få sin post, som då är uppdelad i kuvert med varje mottagares namn.
13:41
Anne-Marie Lindgren: Starka fack är nödvändiga för ett bra samhälle
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

De ekonomiska klyftorna har ökat i Sverige, det är välkänt. Och det är inte den enda ojämlikhetensom växer.

Det beror inte bara på ökade inkomstskillnader. Utan på förskjutningar i det ekonomiska inflytandet. Exempelvis i arbetslivet. De osäkra jobben har blivit fler och ännu osäkrare. Som fler timanställningar, sms-jobb, bemanningsföretag och det som kallas egenanställning.

I byggindustrin finns de långa kedjorna av underentreprenader, med urusla villkor ytterst i kedjan. I kollektivtrafiken finns det bara alltför många exempel på hur upphandlingar lett till sämre villkor för de anställda. För företagens låga anbud kan bara räknas hem via lägre personalkostnader.

Kommunals kongress i maj debatterade de påtvingade deltiderna och de delade turerna, tidspressen och effektiviseringar som alltid betyder att färre anställda ska göra samma arbetsuppgifter som förut.

Tiderna förändras. På 1970-talet röstade till och med Moderaterna för LAS. På 1980-talet talade vi om ”det goda arbetet” och att de anställda måste få mer inflytande över jobben. På 1990-talet hette det att byråkratin måste minska inom välfärdssektorn. Nu heter det att ”det måste bli lättare att anställa”. Det ska läsas som att ”det ska bli lättare att avskeda”.

Nu är kravet ”flexibilitet”, vilket betyder att anställda likt maskindelar ska kunna sättas in och kopplas ur exakt bara på de tider arbetsgivaren vill. Och kontrollkraven inom välfärdssektorn ger lärare och läkare och undersköterskor alltmer pappersarbete och allt mindre tid för sina yrkesuppgifter.

Perspektivet på hur villkoren i arbetslivet ska se ut har förflyttats. Producentens ekonomiska intressen dominerar, oavsett vad de kan kosta andra. Och organisationsexperternas styrmodeller, som inte alltid erkänner de anställdas expertis, har tagit över inflytande från dem som gör jobben. Att en S-regering tillsätter en utredning om försvagningar av arbetsrätten är ett dystert tidens tecken.

Men grundproblemet, det som förklarar både utredningen och utvecklingen ovan, det gäller vilka politiska majoriteter vi har. Alltsedan 2006 har vi haft högermajoritet i riksdagen. Ska maktförhållandena i ekonomin ändras måste den majoriteten brytas. För det krävs inte minst fackliga insatser. Starka fackliga organisationer kan inte bara påverka villkoren i själva arbetslivet.

Starka fackliga organisationer påverkar politiken, eftersom starka fackliga organisationer är detsamma som många medlemmar bakom de fackliga kraven. De i sin tur är detsamma som viktiga väljargrupper. Som många partier brukar vara intresserade av.
12:45
Sjömansyrket delar familjen – ses 8 dagar i månaden
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Benny och Mikaela är gifta och har två barn. De jobbar dessutom båda till sjöss – men på olika skift. De ses max åtta dagar i månaden. Hur får de livet att gå ihop?

På kryssningsfärjan Silja Symphony glassar några personer i en jacuzzi. Det varma vattnet skvätter och bubblar lekfullt som nykorkad champagne i ett glas.

I ett bullrigt maskinrum nedanför står Benny Johansson, 48, och kollar värdena på badvattnet, bland annat att mängden koldioxid och klor är rätt. En uppgift som ingår i hans jobb som timmerman.

Bennys finlandssvenska fru Mikaela Sundgren Johansson, 40, arbetar också till sjöss – fast på Silja Galaxy. Tillsammans har de barnen Samuel, 13, och Vincent, 3.
Få dagar ihop
Sjömansyrket innebär att de inte får många dagar ihop som familj. Sedan årsskiftet har det varit mellan sex och åtta dagar i månad en. Det beror på att Benny arbetar två veckor, och är ledig tre. Året om, utan semester. Samtidigt jobbar Mikaela när hon är ledig.
Benny Johansson är timmerman på Silja Symphony. I jobbet ingår att laga det som går sönder ombord, sköta bassängen, ansvara för nycklar och lås. Foto: Anna Simonsson
Eftersom familjen dessutom bor i Finland, och Benny går av och på sitt skift i Stockholm, måste han resa på sin lediga tid.

– Det är två dagar vi tappar som vi annars kunde ha umgåtts. Jag fick det här schemat vid årsskiftet och det är prövotid på ett år. Sedan blir det nog en ändring, säger Benny Johansson, och tillägger:

– Alla som har ett sjömansyrke vet att det ser ut så här.
”Det är ett pussel”
Det är inte ovanligt att de bara ses några timmar. Så här kan det se ut: Efter att Mikaela jobbat åtta dagar går Benny på sitt skift samma dag. Då ses de inte förrän efter ytterligare sexton dagar. Men bara för en eller två dagar. Så rullar det på, månad efter månad.

– Det är ett pussel. Men vi och barnen är vana vid det. Vi är lite som en frånskild familj, barnen bor varannan vecka hos sin mamma och pappa, säger Benny.

– Vi har haft det så här ganska länge, säger Mikaela.

När Sekotidningen når henne på telefon är hon i sin hytt på Silja Galaxy, som går mellan Åbo och Mariehamn/Långnäs och Stockholm.

– Vi är i skärgården och börjar närma oss Mariehamn. Täckningen kan vara lite dålig.
Mikaela jobbar 10,5 timmar i restaurangen – men arbetsdagen är uppdelad i tre pass. Däremellan försöker hon vila sig i sin hytt. Foto: Anna Simonsson
Mikaela jobbar i buffén men har flera arbetsuppgifter. Hon står i kassan med lunch, frukost och kvällsbokningar, och är servitris i kafeterian.
”Blir mammig och ledsen”
En vanlig arbetsdag är 10,5 timmar lång och uppdelad i tre pass. Däremellan vilar hon i sin hytt, eller har lite kontakt med Benny för att se hur han och barnen har det.

– Jag får vanligtvis mycket tid för mig själv. Mina kollegor och jag jobbar inte alltid samma tider. Jag brukar oftast prata med Benny. Min äldsta son har inte så stor nöd men den yngre kan bli lite mammig och ledsen.

Att vara ifrån barnen är något hon lärt sig att leva med.

– När jag är på jobbet behöver jag inte fundera så mycket på dem. Benny tar hand om dem.
Benny och Mikaela Sundgren Johansson träffades på Silja Symphony 2003. När de fick sitt första barn, Vincent, flyttade de till Finland för att få ihop vardagen med hjälp av Mikaelas familj. Foto: Anna Simonsson
Eftersom hon jobbar skift – sex dagar till sjöss, fyra hemma, och sedan åtta dagar till sjöss igen – kan ledigheten hamna mitt i veckan. Då är äldsta sonen Samuel i skolan.
”Behöver två löner”
– Vi hinner inte göra så mycket ihop som familj. Det är klart att det tär. Vi byter bara av. Men jag försöker att inte tänka så mycket på det. Visst har man funderat på att sluta eller ta ett annat jobb i land. Men vi har ett huslån och billån att tänka på. Och vi behöver två löner. Det är bara att inse att man inte är född med en silversked i mun.

Benny är en av drygt 200 anställda på Silja Symphony, en färja som har kapacitet för 2 852 passagerare. Kryssningen tar 40 timmar med två nätter ombord och en dag i land.

En arbetsdag för Benny börjar vid sjutiden på morgonen och går ut på att laga bord, sängar, skrivbord, stolar. Timmermännen har även ansvar för poolanläggningen och alla nycklar och lås.

När Sekotidningen är ombord visar Benny oss utrymmen som kryssare aldrig får se eller höra. Det är bullriga, högljudda maskinrum. Eller verkstäder med mängder av skruvar, nycklar, verktyg.

– Timmermännens uppgifter är också att fylla på vatten, runt femhundra ton inför varje resa. Vi har inga fasta saker vi måste göra, utan jobben kommer allt eftersom.

Vid åttatiden på kvällen slutar han. Om Benny inte bastar, sitter han i sin hytt och binder repmattor.
Sonen på jobbet
Ibland har han tagit med den äldsta sonen till jobbet. Han känner de flesta i personalen och är bekväm med att vistas på färjan. Men annars föredrar Benny att inte ha så mycket kontakt med barnen under arbetstid och satsa på att vara en närvarande pappa när han är ledig i stället.

Han ser inte att familjen skulle kunna leva på ett annat sätt – med mer tid ihop.

– För några år sedan var vi hemma till sammans en månad. Efter tre veckor kände vi att det var dags att jobba igen. Vi var inte vana att umgås så mycket. Jag tror barnen kände så också. Relationen fungerar. Än så länge knakar det inte i fogarna, inte vad jag har märkt i alla fall.

När Sekotidningen når Mikaela en andra gång på telefon är hon hemma i Ingå, sex mil väster om Helsingfors. Här har paret byggt ett hus – platsen är deras lilla oas i tillvaron.
Mikaela Sundgren Johansson. Bild: Anna Simonsson.
Till hösten är det tänkt att minstingen ska börja på förskolan. Fram till dess är egentid något varken Mikaela eller Benny får.

– Jag har Vincent med mig hela tiden. Visst har jag behov av egentid men det är en sak jag liksom lägger åt sidan. Min mamma som är 80 år kan hjälpa till lite, men max tre timmar i taget. Men i vanliga fall tar jag inte hjälp av henne, hon är inte lika kry som förut.
April 12, 2019
9:25
Ny arbetsgrupp ska göra bangårdsjobbet säkrare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Efter olyckan i Bastuträsk har Green cargo bildat en arbetsgrupp som ska göra bangårdsjobbet säkrare, kallad Åkbarhetsgruppen. Trycket från Arbetsmiljöverket har hårdnat och företaget har insett att något behöver göras.

Första tanken som kom upp i gruppen var att bygga om fotsteg och handtag på vagnarna där radioloksoperatörer och lokförare ska stå. Det är en liten detalj och kanske inte heller rätt väg att gå. Frågan är om någon alls ska åka oskyddad på vagnar och lok?

– Åkbarhetsgruppen har berört frågan om att inte alls åka på vagnarna. En lösning skulle vara att lokföraren kör loket och har en kamera längst fram på vagnen. Det är bara en idé än så länge, säger Daniel Åkerström, huvudskyddsombud för Seko, och skyddets representant i arbetsgruppen.

Många spår i dåligt skick

Ett stort problem, enligt Daniel, är det eftersatta underhållet av järnvägen. Vagnarna som Green cargo använder ser ut som de gjort i många år, och samma sak är det med infrastrukturen. Många industrispår och terminaler är i så dåligt skick att de inte borde användas.

Infrastrukturen ägs till största delen av Trafikverket, men även av enskilda industrier och företag. Enligt Daniel är infrastrukturen och de gamla vagnarna dåligt anpassade till att lokförarna arbetar ensamma.

– Vi kanske åker till ”Kalles bageri” några gånger per månad och hämtar hans varor. Spåret fram till företa- get är ofta dåligt, och vid den årliga skyddsronden kommer det fram att det finns brister, som i vissa fall borde leda till att trafiken stoppas om inte spåret rustas upp. Green cargo säger det till spårägaren. Men inget händer. Det är frustrerande. Detsamma gäller bristfällig snö-och slyröjning.
Ingen riskbedömning sen 2013
Arbetsmiljöverket kräver också att Green cargo gör en ny riskanalys av radiolokskörning. När olyckan i Bastuträsk inträffade hade företaget inte gjort någon riskbedömning av arbetet sedan 2013. Inte okej, anser Arbetsmiljöverket.

– Vi har börjat det arbetet också, och har haft ett möte, men mycket återstår, säger Daniel Åkerström.

När det gäller olyckan i Borlänge i november där en kollega till Daniel omkom, säger han att alla utredningar inte är klara och att det därför är svårt för honom att säga nå- got om orsaken och vad företaget kan lära.

Green cargo har fått krav på sig och gör en del för att höja säkerheten, men enligt Daniel Åkerström berörs hela branschen. Alla måste se över rutinerna och göra sitt yttersta för att höja säkerheten, anser han.

Daniels arbetsmiljökollega Jerker Åkesson håller med:

– Alla företag måste dra åt samma håll, därför är det bra att Transportstyrelsen också fått i uppdrag att se över regelverket. Det ska inte gå att fuska och få konkurrensfördelar, säger han.
April 11, 2019
11:08
Trend: Färre olyckor trots ökade volymer
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

För fem år sedan tog Green cargo bort funktionen arbetsmiljöchef och fördelade ansvaret på andra chefer. ”Ett misstag som ledde till att vi tappade flera års arbetsmiljöarbete”, säger Jerker Åkesson, arbetsmiljöansvarig inom Seko på företaget.

Nu har Green cargo ändrat sig. Sedan 1 februari har Thomas Holm jobbet som arbetsmiljöchef.

Just nu är det diskussionerna i Åkbarhetsgruppen och arbetet med att ta fram en ny riskanalys av radiolokskörningen som är viktigast. Kraven från Arbetsmiljöverket efter olyckan i Bastuträsk tas på största allvar, enligt Thomas Holm.
Per kom aldrig hem efter jobbet på bangården
Nyhet 3 april 2019
Granska radioloksarbetet
– Vår ambition är att göra ett omfattande arbete som går att applicera på hela verksamheten, inte bara i Bastuträsk. Arbetet pågår och vi är inte färdiga. Jag vill lyssna på medarbetarna och skyddsombuden för att få deras syn på hur vi kan förbättra vårt arbetssätt.
Bangården skördar liv – nu höjs krav på förändring
Reportage 2 april 2019

Än så länge är det radioloksarbetet som granskas, enligt Thomas Holm. Dödsolyckan i Borlänge har inte lett fram till några krav. Arbetsmiljöverket och Polisen är inte klara med sina utredningar.

– Det var en oerhört tragisk olycka. Vår egen utredning gav tyvärr inga svar på vad som hände, säger han.
”Säkerhetskulturen viktig”
Företaget hade två dödsolyckor förra året. Trenden är att antalet olyckor minskar, trots ökade volymer. Arbetsmiljöverkets olycksstatistik över hela branschen ger samma bild.

– Jag tror det beror på att vi arbetar systematiskt med arbetsmiljön, och det ska vi fortsätta med. Jag tror också på att utveckla säkerhetskulturen. Vi kan ha hur många rutiner som helst, men om inte medarbetarna tror på arbetsmiljöarbetet så försvinner säkerhetstänkandet, säger Thomas Holm.
April 10, 2019
16:42
Dåliga arbetsvillkor riskerar kollektivtrafiken
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Bra villkor för de anställda bidrar till en pålitlig kollektivtrafik som fler vill resa med. Det blågröna styret i Region Stockholm måste ta sitt ansvar för att skapa attraktiva arbetsmiljöer med schyssta villkor, goda löner och karriärmöjligheter för de anställda.

Personalbristen i kollektivtrafiken riskerar att bli ett hinder både för klimatomställning och samhällsekonomi. I en tid då fler måste ställa bilen för att vi ska klara klimatmålen är kollektivtrafiken en framtidsbransch som omfattas av miljardinvesteringar.

Men för att bussar och tåg ska gå i tid räcker det inte med fler spår och stationer. Det krävs förare och mekaniker, trafikledare, arbetare i servicehallar, stationsvärdar med flera andra yrkesgrupper som får trafiken att rulla varje dag. I Stockholmsregionen har personalbrist blivit en allt vanligare orsak till förseningar. Här kan vi konstatera att situationen är allvarlig.

Buss- och lokförare är idag bristyrken. Var fjärde bussförare i Sverige är över 60 år och 2 600 personer väntas gå i pension mellan åren 2018 och 2020. Enligt Sveriges Bussföretag har åtta av tio företag behov av att rekrytera förare och sex av tio har haft svårt att rekrytera det senaste året.

På spårtrafiksidan har brist på lokförare lett till inställda avgångar, beordrad övertid och en krisuppgörelse med fackförbund. Dessutom råder det akut brist på fordons- och järnvägstekniker; underhållsföretagen beräknas behöva 350-400 nya tekniker varje år, i flera år framåt.

För att utveckla den kollektivtrafik som vårt samhälle behöver måste vi öppna fler vägar in i de yrken som behövs. Men framförallt behövs en ordentlig uppryckning av arbetsvillkoren så att människor både söker sig till branschen – och stannar kvar i den.

Omoderna arbetstider med långa arbetspass och delade turer för förare måste fasas ut. Det ska gå att utvecklas i jobbet genom fortbildning och specialisering. Det ska märkas på lönen att kollektivtrafiken är samhällsviktig.

Vi socialdemokrater i Region Stockholm presenterar här fyra förslag för att trygga kompetensförsörjningen i kollektivtrafiken:
- Utöka CSN-lån för körkort till att omfatta buss- och lastbil. Regeringen bör skyndsamt genomföra det socialdemokratiska förslaget om att CSN- körkortslånet ska omfatta busskörkort.
- Modernisera arbetstider och slopa delade turer. Det måste gå att arbeta i branschen ett helt yrkesliv, och för den som gör det ska det finnas tid till ett normalt familjeliv.
- Skärpta grundkrav på arbetsvillkor i trafikupphandlingar. Dagens upphandlingar till lägsta pris ger liten eller ingen möjlighet för arbetsgivare att gå före med bättre villkor.
- Fler utbildnings- och praktikplatser. Trafikverket bör ges helhetsansvar för kompetensförsörjning och utbildning till järnvägsyrken. Regionerna måste samverka med akademi och näringsliv för fler yrkesutbildningar för övriga trafikslag.
Att vässa personalpolitiken är en fråga som regionerna måste ta tag i under den kommande mandatperioden. Men tyvärr är intresset för personalens villkor är svalt hos den Moderatledda majoriteten i SL. Senast i februari avslog de vårt förslag om att få bort delade turer för bussförare i kommande upphandlingar av busstrafiken.

Vi kan bara hoppas att den grönblå majoriteten snart inser sitt misstag – vi har inte råd att inte erbjuda schyssta villkor för personalen. Det måste bli ändring på personalpolitiken om vi ska kunna bygga en robust, pålitlig och attraktiv kollektivtrafik för framtiden.
14:18
MTR nyanställer städare: ”Det är jättepositivt”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Nu har MTR tagit över städning och klottersanering i egen regi. Närmare hundra har nyanställts – efter att avtalet med krisande Solreneriet havererade. – Det är jättebra att Solreneriet inte är en underentreprenör längre, säger Carolin Evander, ombudsman på Seko

Det var i november förra året som MTR beslutade att ta över städning av Stockholms tunnelbanas fordon och depåer. Detta efter att avtalet med städbolaget Solreneriet sagts upp.

Nu har sammanlagt 98 städare börjat jobba på MTR Tunnelbanan. Johan Oscarsson, som är vd, säger i ett uttalande att han är otroligt glad över nyanställningarna.
Övertidsersättning kan brinna inne för städare på Solreneriet
Nyhet 14 februari 2019

– Genom att hålla rent och snyggt kan vi skapa en trygg och trevlig miljö i kollektivtrafiken. Vårt mål är att ge stockholmarna en tunnelbana i världsklass och det innefattar även lokalvård och klottersanering, säger han i ett pressmeddelande.
Inte lönsamt
Orsaken till att Solreneriet sa upp avtalet var att städ- och saneringsuppdraget inte var tillräckligt lönsamt. Totalt blev 127 städare utan jobb. Men efter förhandling med Seko blev de 90 städare som är medlemmar i förbundet erbjudna jobb på MTR, varav 70 sedermera anställdes.

Att inte alla fick följa med från Solreneriet beror på att det inte handlade om en automatisk verksamhetsövergång mellan företagen.
Ekonomiska problem för Solreneriet
Nyhet 13 februari 2019
”Jättepositivt”
Carolin Evander, som är ombudsman på Seko med ansvar för Solreneriet, hoppas städarna nu får lugn och ro i sitt arbete.

– Vi tycker det är jättepositivt att vi kunnat hitta en lösning på en väldigt svår situation, särskilt eftersom Solreneriet inte har varit så hjälpsamma i den här processen. Det här känns bra. Sen vet vi att det kommer vara saker som kommer förändras för våra medlemmar Det är en ny organisation med nya arbetsuppgifter och scheman, säger hon.

Solreneriet dras med ett svårt ekonomisk läge och i februari sattes det i rekonstruktion, som är ett alternativ till konkurs. Verksamheten kommer fortsätta samtidigt som alla skulder är frysta.

Tina Wessman Hellstadius, som är vd på Solreneriet, bemöter kritiken som framförs av Seko, och menar att förbundet inte efterfrågat bolagets hjälp.

– Så deras uttalande kan jag inte kommentera, säger hon och fortsätter:

– Vi är glada att vi lämnar över verksamheten i ett gott skick med de högsta kvalitetspoängen någonsin i den oberoende mätningen i mars, som SL genomför kvartalsvis. Vi önskar MTR och våra före detta medarbetare lycka till och det känns bra att många medarbetare får jobba kvar i tunnelbanan.
10:32
Rekordmånga pensionärer inom järnvägsbranschen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Bristen på kompetens inom järnvägsbranschen har bland annat resulterat i att rekordmånga pensionärer jobbar kvar, enligt Håkan Englund, ordförande för Seko på Infranord.

Jörgen Westberg, 61, är signalsäkerhets kontrollant (Sisä) på Hanell entreprenad. Han har en spetskompetens som är väldigt eftertraktad i hela järnvägsbranschen. Det tar flera år att få samma behörighet som han har, och utbildning en, som ges av Trafikverket, är mycket dyr. Och det är just det som sätter käppar i hjulet, berättar Jörgen Westberg.
Historisk satsning på järnvägen – men vem ska göra jobbet?
Nyhet 10 april 2019

– För att bli Sisä-kontrollant måste man först gå en grundutbildning för signaltekniker, bli anställd och få jobba minst två, tre år på ett företag som gör underhåll på olika anläggningar inom Trafikverkets område. Efter det kan låg behörighet sökas. Det blir en kostnadsfråga. Så företagen tar in oss äldre i stället för att ta unga.

Jörgen Westberg, signalsäkerhetskontrollant på Hanell Entrepenad. Bild: Mats Erlandsson
”Helt vansinnigt”
Jörgen Westberg har inte nått pensionsålder än. Men om några år är det dags. Bara på Infranord, som var hans tidigare arbetsplats, finns i dag över 100 personer som egentligen skulle ha gått i pension.

– Arbetsgivare vill ha tillfällig arbetskraft. Kortsiktigheten i branschen har gjort att det är många pensionärer, säger Håkan Englund, ordförande för Seko på Infranord, och fortsätter:

– Det är helt vansinnigt. För det betyder att man bara tänker på kvartalsekonomin. Det handlar bara om köp och sälj. Det saknas långsiktighet. En del pensionärer som ramlar ur anställs av bemanningsföretag.

Finns det inget positivt med att kunna jobba vidare?

– Ja, det är väl trevligt. Problemet är att vi inte kan ha folk som jobbar tills de är i graven. En del av dem har äldre statliga avtals lösningar, som inneburit att de kunnat gå hem vid en lägre pensionsålder, men har valt att stanna ett par år till. Men det finns också folk som är alldeles för gamla.
”Utnyttjar personal”
En ökad arbetsbelastning är något Jörgen Westberg känner av – med anledning av att det finns för få Sisä-kontrollanter i landet.

– Vi var fler på Banverkets tid (1988–2010). Då hade vi beredskap var åttonde vecka. Nu är det vanligt med beredskap var fjärde. Vad som sker då är att man utnyttjar personal mycket hårdare. Det kan vara uppemot fyrtio timmar på en helg, men då har man redan jobbat fyrtio timmar under veckan. Och sedan ska man jobba fyrtio följande vecka. Folk blir uttröttade helt enkelt.

Jörgen Westberg vill att Trafikverket ska gå in med ett bidrag till företag som nyanställer för att kunna lösa frågan om kompetensbehovet i branschen.

– Då behöver inte företagen oroa sig över att de inte tjänar pengar på en person som lärs upp.
10:30
Historisk satsning på järnvägen – men vem ska göra jobbet?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Fram till 2029 ska Sverige storsatsa på järnvägen och spendera många miljarder kronor. Men brist på kompetens och arbetskraft försvårar projektet, menar en expert.

– Det finns brist på kompetens och arbetskraft. Där för kan det bli problem med att få in tillräckligt med nytt folk i tid, säger Ragnar Hedström, forskningsingenjör vid enheten drift och underhåll på Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI.
Rekordmånga pensionärer inom järnvägsbranschen
Nyhet 10 april 2019

Enligt en uppgörelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna ska över 200 miljarder kronor satsas på höghastighetståg och nya stambanor. Än så länge har inget beslut fattats.

Vad som är bestämt är att 125 miljarder ska läggas på olika projekt, drift och underhåll av järnvägen mellan 2018 och 2029, det beslutade förra S-MP-regeringen i juni förra året.

– Det är den största järnvägssatsningen i modern tid, har infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) tidigare sagt.
Ingen prognos gjord
Efter att regeringen lanserat sin supersatsning fick VTI i uppdrag av Trafikverket att ta fram en prognos över tillgången på arbetskraft, pensionsavgångar och utbildningar. Men en sådan gick inte att göra. Bland annat finns inte någon specifik statistik för järnvägsbranschen på Statistiska centralbyrån, SCB.

Ragnar Hedström, forskare på VTI. Bild: Lasse Hejdenberg

Ragnar Hedström, en av rapportförfattarna, menar att det ändå går att se att det kan bli svårt att genomföra vissa av de större järnvägsprojekten med den arbetskraft som finns på den svenska marknaden.

Det är brist på ingenjörer, signaltekniker och projektörer, och en tredjedel av dagens järnvägsarbetare väntas gå i pension inom en tioårsperiod. Samtidigt är det svårt att locka unga till branschen och utbildningar.
Problem längre fram
Inom de närmsta fem åren spår järnvägsentreprenörer att det exempelvis kommer att saknas 700–1 800 tekniker. Läget innebär en risk för att arbetsbelastningen blir hög och att kostnader skenar iväg, säger Ragnar Hedström.

– Det kan bli så att man måste hyra in folk från bemanningsföretag och underleverantörer. Det höjer priserna. Vissa år kan det gå åt mycket arbetskraft, andra år inte så mycket. Det kan bli en väldigt ojämn arbetsbelastning. Om en del av projekten senareläggs kan det däremot bli stökigt i hela planeringsprocessen och uppstå andra problem längre fram.
April 09, 2019
14:03
Miljonregn över Postnords vd: ”Galet mycket pengar”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Håkan Ericsson får 14 miljoner kronor i fallskärm för att lämna posten som vd på Postnord. – Jag har full respekt för att den här typen av belopp sticker i ögonen hos våra medlemmar, säger Seko Postens ordförande Johan Lindholm.

Finanschefen Gunnilla Berg, som också petas av Postnords koncernstyrelse, får cirka sju miljoner i fallskärm.

– Det är helt enligt vad den svenska staten föreskriver, marknadsmässiga ersättningar och inte på något sätt orimliga eller extrema. En vd-lön i motsvarande bolag ligger på dessa nivåer, säger kommunikationsdirektören Thomas Backteman.
Postnords vd får gå på dagen
Nyhet 9 april 2019

Johan Lindholm, ordförande på Seko Posten, betonar att det är en konsekvens av ett anställningsavtal mellan vd och arbetsgivaren.

– Det är galet mycket pengar. Samtidigt är det min uppfattning att ingångna avtal ska gälla på alla nivåer. Men jag har full respekt för att den här typen av belopp sticker i ögonen hos våra medlemmar, säger han.
Krävs energi
En ny vd väntas vara på plats vid årsskiftet. Fram tills dess är Postnords Sverigechef Annemarie Gardshol tillförordnad vd.

– Nu startar rekryteringsprocessen. Vi söker en person med erfarenhet som krävs i den stora omställning som vi påbörjat – som har sin grund i ett helt förändrat beteende hos våra kunder som använder våra brev- och pakettjänster, säger Thomas Backteman.

Han menar att den nya vd:n behöver kunna hantera orimliga förväntningar, något som kommer ske nu när bolaget genomgår en svår ekonomisk situation och kraftigt fallande brevvolymer.

Stora besparingar och en övergång till varannandagsutdelning av post planeras. Därmed väntas grundbemanningen på brevbärarkontor och terminaler bantas rejält.
Facket rundades i beslut om post varannan dag
Nyhet 15 februari 2019

– Det krävs mycket vilja och energi av en vd i ett bolag i stor förändring. Håkan och Gunilla har suttit på sina poster i fem år. De har gjort en stor insats. Men nu krävs det lika mycket energi för att ta oss vidare.
Han konfronterades
Håkan Ericsson ska inte ha sparkats, menar Thomas Backteman.

– Beslutet togs i koncernstyrelsen efter en analys av läget i bolaget. Slutsaten blev att det behövs en ny chef. Håkan delade uppfattningen när han konfronterades.
10:03
Postnords vd får gå på dagen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ett beslut har fattats i Postnords koncernstyrelse att byta ut Håkan Ericsson mot en ny vd. – Håkan har genomfört en del nödvändiga beslut som ingen tidigare vd orkat hantera, säger Seko Postens ordförande Johan Lindholm.

Just nu står krisande Postnord inför stora förändringar: kraftigt sjunkande brevvolymer och förlorade intäkter på flera miljarder, bland annat. Därför är det ”rätt tid att söka nytt ledarskap”, skriver Seko Posten i ett pressmeddelande.
Postnord testar glesare utdelning
Nyhet 28 mars 2019

– Håkan Ericsson har varit koncernchef för Postnord under en period som stundtals varit stormig. Vi har emellanåt haft olika syn på såväl personalpolitik som strategiska frågor, men trots det har vi haft en öppen dialog, säger Johan Lindholm.
Tar över
En orsak bakom koncernstyrelsens beslut är att postnord behöver en nystart och ska ha ett ökat fokus på kärnverksamheten i respektive land, alltså Danmark och Sverige.

Tillförordnad vd blir Annemarie Gardshol. Hon har fram tills nu varit Sverigechef på Postnord. Även finanschefen Gunilla Berg petas från sin post, vilket beror på att hon och Håkan Ericsson fungerat som ett team, förklarar bolaget.
”Framtidstro” Postnord: Politiskt stöd inget krav för glesare utdelning
Nyhet 25 mars 2019

Enligt Seko Posten är en av de viktigaste frågorna framöver att återfå allmänhetens förtroende.

– Ska det lyckas är det avgörande att Sekos medlemmar har en framtidstro, trots att postverksamhet genomgår en komplex omställning i spåren av digitaliseringen, säger Johan Lindholm och fortsätter:

– Fortfarande gäller vår utgångspunkt att Postnord ska ha goda arbetsplatser med heltidsanställda samt att förväntade personalminskningar måste ske på ett ansvarsfullt sätt.
April 08, 2019
16:40
Seko: Överfulla häkten ett hot mot säkerheten
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Platsbristen inom Kriminalvården är fortsatt akut. I dag är beläggningen på landets häkten 101 procent och på de manliga anstalterna 98 procent, uppger Hanna Jarl, chef för anstalter och häkten inom Kriminalvården.

–Vi måste få fram fler platser på kort sikt men hittar inga bostadsrum, därför tvingas vi utöka genom dubbelbeläggning. På så sätt får vi 194 nya platser, säger hon. Vi vill dock ha en långsiktig lösning och hoppas få finansiering av regeringen till att bygga fler anstalter och häkten.
”Risk att hot och våld ökar”
Bara på Kumla ska det bli 56 platser nya platser genom dubbelbeläggning. Seko protesterar mot beslutet. Såväl personal som intagna påverkas negativt, enligt det lokala facket.
JO granskar Kriminalvårdens överfulla häkten
Nyhet 14 mars 2019

– Vi vill inte ha dubbelbeläggning. Risken för hot och våld ökar påtagligt och det kan bli ordningsstörningar. Det blir fler personer på samma yta, svårare att sära på intagna som inte ska sitta tillsammans. Klienternas möjlighet till rehabilitering försämras, säger Thomas Hagsten, ordförande för Seko på Kumla.

På Kumla utökas platserna i två omgångar. Från 1 april i år skapas 30 platser för de som i dag sitter häktade och köar till riksmottagningen. Alla som dömts till fyra års fängelse eller mer tas först emot på Kumlas riksmottagning för utredning. Från 1 september ska Kumla ta fram ytterligare 26 platser. Anstaltern har totalt 400 platser.
Oroligheter på 90-talet
Thomas Hagsten pekar på att Kriminalvården var i en liknande situation i slutet av 1990-talet och att det ledde till oroligheter.

–Vi vill inte ha det så igen, säger han. Även om det blir fler anställda, så sliter det oerhört på kriminalvårdarna.

Hanna Jarl medger att situationen är ansträngd och att det finns en ökad risk för hot och våld. Men hon menar att Kriminalvården kan hantera det, bland annat genom att samarbeta med de fackliga organisationerna.
Morgan Johansson: Extramiljoner till Kriminalvården
Nyhet 1 april 2019

I vårändringsbudgeten tillförs anstalter och häkten 105 miljoner till mer personal.

Räcker det?

–Det är bara ett förslag än så länge. Vi välkomnar de pengar vi kan få och hoppas som sagt på att få finansiering till att bygga ut såväl häkten som anstalter. Vi har haft ett ökat klientinflöde sedan 2016 och förra året ökade det dramatiskt. Det har vi redovisat regelbundet till vår uppdragsgivare, säger Hanna Jarl.

Har ni varit för försiktiga i era krav på regering och riksdag eftersom ni hamnat i den här akuta platsbristen?

–Vi kanske skulle ha varit tydligare, men vi har sagt till regeringen varje år att antalet intagna kommer att öka, säger hon.

Enligt Thomas Hagsten finns ett tomt hus inne på Kumla, H-huset. Det stängdes för renovering för flera år sedan när en ny säkerhetsavdelning öppnade. Huset har i dag förfallit så att det behöver rivas.

–Om renoveringen genomförts i tid hade vi haft 60 platser. Nu ska vi skapa 56 platser genom dubbelbeläggning i stället, säger Thomas Hagsten.
Semesterperioden känslig
Hanna Jarl menar att H-huset inte uppfyller varken de säkerhetsmässiga, verksamhetsmässiga eller arbetsmiljömässiga krav som Kriminalvården ställer.

–Myndigheten har fört en dialog med Specialfastigheter, säger hon.

Thomas Hagsten påminner om att det snart är sommar och semestertider, vilket innebär att en stor del av den ordinarie personalen försvinner.

–Erfarenhet ger stabilitet och om det blir trångt inne på anstalten och intagna känner sig trängda blir det svårare att hantera för semestervikarierna.
11:47
Ökat samarbete mellan kvinnliga nätverk inom 6F
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Kvinnor inom 6F-förbunden har börjat samarbeta för att stärka varandra. Målarnas kvinnliga nätverk. MIRA, bjöd nyligen in till ett gemensamt möte i Örebro. Carmen Montero från Seko var med och hon vill ha mer nätverkande.

–Det var väldigt nyttigt att höra hur andra har det och den här sortens nätverksträff är ett bra forum för att prata om hur man har det. Både på jobbet och i andra sammanhang, säger hon, som är jämställdhetsansvarig i Sekos region Västra Svealand.
Nya perspektiv
Carmen Montero, som är skötare på specialpedagogiska Ekeskolan i Örebro, har försökt locka Sekos kvinnliga medlemmar i regionen till olika träffar i Örebro, där hon bor och är fackligt aktiv, men intresset är inte så stort, ens hos förtroendevalda.

–Jag tror att många kvinnor skulle ha nytta av att delta i nätverk och nätverksträffar. Man får nya perspektiv. Det kanske skulle locka fler om det var lättare att få tag i föreläsare. Möjligen kan Seko hjälpa till med det, säger Carmen.
Videomöten
Målarnas kvinnliga nätverk, MIRA, har funnits i fem år och kom till efter en motion till förbundets kongress. MIRA har ingen styrelse, men en ansvarig i varje lokalavdelning.

Arbetet drivs framåt genom regelbundna videomöten.

–På dessa möten berättar vi vad vi har gjort och det sporrar andra att göra saker och kämpa vidare, säger Josefin Krantz, talesperson för MIRA.
Egen budgetpost
En viktig del i att MIRA finns kvar och når framgång är att Målarförbundet valt att prioritera jämställdhetsfrågorna och har en egen budgetpost, tror Josefin. Plus den lokala förankringen.

–Det ska vara lika legitimt att avsätta pengar till oss som till exempelvis studier, säger hon.

När MIRA bjuder in till arbetsmiljömöten eller utbildningar passar Josefin på att prata om andra frågor.

–Alla kvinnor är inte övertygade feminister vid första mötet och alla vill inte identifiera sig med könsmaktsordningen. Men när vi tar upp frågor om kvinnors villkor, så brukar det tända en glöd hos många kvinnor, säger hon.
Sekos nationella nätverk
Målarnas kvinnliga nätverk har motsvarigheter hos såväl Elektrikerna (Elqvinnorna) som i Byggnads (NÄTA). Även Seko bygger upp ett nationellt nätverk. En motion till kongressen 2017 gick igenom och i början av 2019 hade Sekos nätverk sin första träff.

–Vi bjöd in ett 70-tal ordförande, kassörer och sekreterare från lokal organisation, varav hälften kom, säger Ingela Edlund, ombudsman på Seko, med ansvar för att hålla ihop nätverket. .

Resultatet blev att 35 kvinnliga förtroendevalda lovat bli mentorer i sina lokala klubbar, regioner och branschorganisationer. De ska fånga upp kvinnor och tjejer och utgå från vad de behöver hjälp med.

–Mentorskap är det vi läger tyngdpunkten på första året, säger Ingela Edlund.
Kritik mot nätverk
På kongressen 2017 var förbundsledningen kritisk till idén med ett nationellt kvinnligt nätverk. Kongressen gick dock på motionärernas linje.

–Själva idén är det inget fel på. Vår tidigare erfarenhet var att nätverk brukar kosta mycket pengar men inte hålla i längden, säger Ingela Edlund.

–Vi tror mer på nätverk med lokal förankring eller nätverk som är knutna till olika branscher. Vi har ett fungerande kvinnligt nätverk inom väg- och ban till exempel. De kan också ha stort utbyte av att samarbeta med kvinnor i andra förbund, som har liknande arbetsvillkor.
Föreläsning om våld
Carmen Montero och Josefin Krantz menar dock att kvinnliga nätverk inte bara handlar om att diskutera fackliga frågor och arbetsmiljö.

–På träffen som MIRA ordnade diskuterade vi att bjuda in någon som kan föreläsa om hur vi kan hjälpa kvinnor som är utsatta för våld i hemmet utan att bara nedlåtande säga att hon ska lämna mannen.
April 04, 2019
14:38
Mats Andersson: Döden på jobbet – bara värt en notis
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ingen ska behöva riskera liv och hälsa under sitt arbete. Ingen som skadats på jobbet ska behöva ta strid mot Försäkringskassan. Yttersta ansvaret för detta har arbetsgivarna respektive politikerna

Att vänta på någon som inte kommer hem i vanlig tid är jobbigt. Först tänker man bara, att det blev visst sent i dag och så är det ju, för de flesta.

Men för några fortsätter tankarna: konstigt, han borde väl höra av sig. Inte kan det väl ha hänt något … För att slutligen inse att något faktiskt kan ha hänt. Och så samtalet som bekräftar det man inte riktigt vågat formulera.

Det är allt för många som varit i den här situationen under 2019, under förra året och under alla år. De senaste tio åren har jobbet dödat 439 personer och redan har 18 personer fått sätta livet till under året.

Förra året omkom 50 personer på jobbet. Det kan jämföras med att 45 personer sköts ihjäl under samma tid. Det finns ingen anledning att relativisera det dödliga våldet, men det kan vara värt att se hur olika dödsorsaker behandlas i tidningar och av TV och radio. Döden på jobbet ger oftast en notis i lokalpressen medan dödsskjutningar blir förstasidesnyheter i riksmedia och profilerade tyckare kräver krafttag.

När det gäller dödsolyckorna på jobbet är det fackföreningsrörelsen som kräver krafttag, senast när förbunden var inbjudna av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Seko vill se höjda straff för den som fälls för arbetsmiljöbrott och hårdare kontroller från Arbetsmiljöverket. Förbundet vill också höja statusen för skyddsombuden.

Vad som krävs för att Sekos krav ska bli verklighet är politiskt mod, mer pengar och kunskap att använda pengarna rätt. Både forskning och mer handfasta åtgärder måste få sitt. God vilja och visioner är bra, praktisk handling är bättre.

Och den måste vägledas av allas insikt att ansvaret ytterst är arbetsgivarnas.

Vid sidan av dödsfallen fortsätter arbetsskador att vara ett problem. Närmare 50 000 personer drabbades förra året. Många av dem drabbas också av den pågående skandal som Försäkringskassans hantering innebär och där facket måste ta strid för att den som faktiskt är oförmögen att jobba inte ska tvingas söka jobb.

Visst finns det många skäl att kritisera Försäkringskassan. Men ansvaret är politikernas.
8:14
Skyddsombud: ”Arriva hindrar rehabilitering”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Arriva hindrar anställda på Pågatågen från att rehabiliteras och jobba deltid – enligt huvudskyddsombudet. Arbetsgivaren slår ifrån sig kritiken. – Vi delar inte den här bedömningen, säger arbetsmiljöchefen Anna Johnsson.

Det har skett en snabb attitydförändring mot deltidssjukskrivna lokförare och kundvärdar på Arriva inom loppet av ett år, menar Ola Brunnström, huvudskyddsombud för Seko på Pågatågen

– Arbetsgivaren har skrivit om sina rutiner. I samband med det har de gått ifrån att vilja betala för rehabilitering. Istället försöker man skjuta över kostnaderna på samhället och Försäkringskassan.
Arriva står fast vid lönesänkning
Nyhet 14 december 2018

Nyligen nekades en deltidssjukskriven anställd att få jobba en del av dagen enligt en föreslagen rehabiliteringsplan. Ola Brunnström reagerade kraftigt och gjorde en 6:6a anmälan till Arbetsmiljöverket, alltså en begäran om åtgärder kring missförhållanden i arbetsmiljön som arbetsgivaren måste rätta till.

– Arriva hävdar att de bara kan ge heldagar och att det inte finns korta arbetspass. Men det handlar bara om att det inte passar dem, och att de tycker det är jobbigt att planera om.
Planerad inspektion
Arriva har lokaltåg mellan Helsingborg och Malmö. Ola Brunnström menar att det går skapa ett kort arbetspass om tre timmar på sträckan.
Arriva inför tuffare arbetspass på Pågatågen
Nyhet 19 november 2018

– Bara för några år sen så var det inga problem att ordna åtgärder för deltidssjukskrivna. De fick göra andra saker eller gå bredvid. Nu upplever jag att företaget kräver att de ska kunna tjäna pengar på en. Det får liksom inte bli några problem för dem överhuvudtaget; att de ska behöva lägga pengar på planeringsarbete eller liknande saker.

Med anledning av 6:6a-anmälan ska Arbetsmiljöverket genomföra en inspektion hos Arriva i slutet av april. Ola Brunnström hoppas att arbetsgivaren tvingas ändra sina rutiner för hur anpassning av arbete ska genomföras för deltidssjukskrivna.
”Mindre flexibilitet”
Arriva ska se över sina rutiner men menar samtidigt att det inte går att skapa turer och arbetspass för enskilda anställda som ska rehabiliteras.

– Du kan inte jobba på de turer vi har och hoppa av nånstans i mitten. Då behöver någon annan ta resten av turen. Det finns mindre flexibilitet i den här branschen. Det är grundförutsättningen, säger Anna Johnsson, arbetsmiljöchef på Arriva, och fortsätter:

– Är det så att man inte kan anpassa sin rehabilitering till schemalagda turer så får man titta på omplacering, men det är inget förstahandsalternativ. Vi försöker lösa det här inom den ramen vi har för rehabilitering. Vår inställning är att vi inte har blivit sämre på det.
February 22, 2019
10:04
Postkassören som blev vd
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ta chansen när möjligheten dyker upp. Får du en fråga om du vill prova på ett jobb, säg hellre ja än nej. Du vet inte vad det kan leda till, men ofta blir det bra. Vad är det värsta som kan hända?

Råden kommer från Jessica Eliardsson, 48 år, nytillträdd vd i det kommunala bostadsbolaget Östhammarshem och med en bakgrund som postkassörska och medlem i Seko.

Jessica har vid flera tillfällen varit den som tvingats lämna sitt jobb i tider av nedskärningar. Varje gång har det slutat bra, hon har haft tur och varit på rätt plats vid rätt tillfälle, säger hon, men också fått bra stöd på vägen. Plus att hon sagt ja, istället för nej.

–När jag började som postkassörska, efter ett års utbildning, sa man att statens kaka var liten men säker, men så var det inte, visade det sig.

–Efter 12 år i det bästa jobb jag haft, hamnade jag sist i turordning och blev uppsagd i början av 2000-talet, säger Jessica Eliardsson.
Älskade kundkontakten
Med sina dryga 30 år var hon yngst och 12 år i yrket var inte mycket att komma med i Posten där de flesta arbetat mycket länge. Innan hon slutade hade hon också hunnit med att arbeta en tid på Svensk kassaservice, som ersatte postkontoren under en kort period.

–Det var inte lika roligt. Vi blev av med trav, evenemangsbiljetter, valutor, mycket av det som gjorde jobbet som postkassörska varierat. Jag älskade kundkontakterna, men kassaservice blev för mycket bank. Vi skulle konkurrera med bankerna och sälja konton, säger hon.

När Jessica blev uppsagd hade Posten en omställningsorganisation som hette Futurum, där de som fick sluta kunde få stöd att gå vidare.

Jessica valde att gå en utbildning till lantbrevbärare.

–Jag ville inte lämna Posten. Lantbrevbärare var ett roligt jobb, men för isolerat. Enda gången jag träffade kunderna var när de satt en sticka på postlådskanten för att visa att de ville träffas personligen för något ärende. Då blev jag glad, säger hon.
Uppsagd igen
Efter ett år var Jessica tillbaka på Futurum och den här gången fick hon tips att söka en utbildning till elevassistent. Hon fick jobb i hemkommunen Östhammar. Men efter 2,5 år var det dags igen. Kommunen skulle spara och Jessica, som inte hade fast jobb, fick sluta.

Det var hösten 2004, hon gick arbetslös i tre månader innan hon såg en ledig tjänst som receptionist på Östhammarshem.

–Det var ju så nära postkassör som man kan komma och jag saknade fortfarande det jobbet. Jag sökte.

Jessica fick jobbet.

2011 tillträdde en ny företagsledning, som ville få med de anställdas idéer i att utveckla verksamheten. Jessica tyckte att uthyrningen borde kunna bli mer effektiv, något hon förde fram till ledningen, som nappade.

–Jag fick frågan om jag ville arbeta med ett projekt som byggde på min idé. Jag tänkte: varför inte?
Sökte vd-jobbet
Hennes idé att automatisera köarbetet fungerade och efter en tid fick hon ett nytt jobb som ansvarig för uthyrningen. Hon lämnade jobbet som receptionist.

–Kanske jag inte vågat säga ja om inte min mamma just varit väldigt sjuk och klarat sig igenom en svår tid. Jag kände mig stark, tänkte att jag skulle klara det.

Så när vd-jobbet blev ledigt i höstas sökte hon det.

–Min lärdom är att man aldrig ska ge upp och inte skämmas om man är arbetslös. Det värsta som kan hända är att man inte får det jobb man vill ha, men man kanske kommer en bit på väg i alla fall. Jag fick mitt drömjobb som 20-åring, i postens kassa. Sen tog det en annan vändning och det blev bra det också.

–Vi människor är olika, vissa behöver mer stöd, andra mindre. Jag fick chansen via Futurum och frågan är vad jag gjort utan den hjälpen.

Var det ditt mål att göra karriär?

–Nej, när jag måste lämna jobbet på Posten blev målet att få ett liknande jobb, med mycket kundkontakt och service. Som vd ska jag vara ute och träffa hyresgästerna så mycket som möjligt och inte bara sitta på kontoret. På så sätt får jag träffa människor, som jag verkligen gillar att göra.
February 21, 2019
16:44
Fler fartyg flaggar svenskt: ”Låt oss nu ta nästa steg”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Allt fler fartyg flaggar svenskt igen – i början av året uppgick antalet till 100. Men för att trenden ska fortsätta framåt krävs flera åtgärder. "Låt oss nu ta nästa steg", skriver Kenny Reinhold, ordförande för Seko Sjöfolk.

Mellan åren 2001-2016 minskade hela den svenska handelsflottan dramatiskt. Från 254 till 89 fartyg.

Furetank var ett av de första rederierna som lämnade Sverige. Flaggbytet gjordes 2009 till Färöarna, skälet var den globala finanskrisen orsakad av amerikanska investmentbanken Lehman Brothers konkurs året innan.

– Kostnadsbilden 2009 var så mycket dyrare. Det var lågkonjunktur. Det gällde att vara handlingskraftig och få ned kostnaderna, säger Lars Höglund, som är vd på rederiet.
Sekos plan för att rädda sjöfarten
Nyhet 17 april 2013

Efter flera år av varningssignaler från svensk sjöfart skedde en förändring 2017. Flera fartyg började hissa svenskt igen. Furetank återvände till Sverige tillsammans med två andra rederier, Älvtank och Erik Thun AB.

– Hade vi inte flaggat ut, så hade vi inte kunnat växa som vi gjort. Vi är starkare och har fler fartyg i Sverige idag än vi hade då. Det var många som var bittra här hemma och ifrågasatte vår moral. Men ambitionen har alltid varit att komma tillbaka. Vi är ett litet familjeföretag som bedriver vår verksamhet kring Göteborg. Vi är ett svenskt bolag.
Kritisk mot systemet
En bidragande orsak till flaggbytet från Färöarna till Sverige var införandet av tonnageskatt 2017 – fartyg beskattas utifrån storlek istället för den faktiska vinsten.

Men också TAP-avtalet, som gör att 75 procent av besättningen får vara utländsk och ha löner och förmåner motsvarande internationella avtal. Avtalet innebär lägre kostnader för rederierna.

– Om avtalet skulle tas bort så kommer vi inte att konkurrera under svensk flagg och skulle åter igen bli tvungna att flagga ut, säger Lars Höglund.
Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt
Nyhet 5 december 2017

Han tycker att tonnageskatten är bra, men är samtidigt kritisk mot systemet.

– Det passar inte alla aktörer. Jag hoppas regeringen tar bort de begränsningar som finns om tonnagestorlek och trafikmönster, så vi har samma nivåer som våra konkurrenter i EU.
Ekonomiska vinster
I en debattartikel på SVT Opinion skriver Blå Tillväxt, som består av Svensk Sjöfart, Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen, att det krävs flera åtgärder för att den positiva trenden med att fler flaggar svenskt igen håller i sig.

Man vill förenkla och harmonisera regelverket för sjöfartsstöd, säkerställa långsiktig och förutsägbar nettomodell, samt tillsätta ett sjöfartsråd för framtidens sjöfart.

”Kostnaderna för dessa åtgärder är försumbara i förhållande till vad de ger för samhällsekonomiska vinster. Vinsterna genereras bland annat med ökade skatteintäkter till staten, då fler fartyg med svensk flagg ger goda samhällseffekter i form av hållbara och klimatsmarta transporter, fler jobb och ökad tillväxt,” skriver Kenny Reinhold, ordförande för Seko Sjöfolk, Rikard Engström, vd för Svensk Sjöfart och Mikael Huss, vd för Sjöbefälsföreningen.
9:42
Unga kvinnliga kriminalvårdare mår sämst
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Den akuta platsbristen och överbeläggningarna i Kriminalvården gör att Seko kräver särskilda insatser för att klara verksamheten och arbetsmiljön. Trängseln innebär också att misskötsamheten hos klienterna tenderar att öka, vilket i sin tur påverkar arbetsmiljön ytterligare.
Rekordfullt på häkten: ”Regeringen måste agera”
Nyhet 20 februari 2019

–Vi är i ett ansträngt läge med budgetunderskott och överbeläggning. Vi får gilla läget under en tid, men vi kommer aldrig att tumma på säkerheten. Det var därför vi i helgen sa nej till att ta emot några klienter på häktet i Malmö, säger Kriminalvårdens arbetsmiljöansvariga Anne-Chatrine Älgevik.
Ingen oro
Trots hög arbetsbelastning och stor risk för en ökning av hot och våld, känner hon ingen oro för Arbetsmiljöverkets kommande inspektion av hur Kriminalvården förebygger psykisk ohälsa hos personalen.

–Vi har bra rutiner och strukturer och vi har ett bra samarbete med skyddsombuden. Om det fanns stora problem skulle jag känna till det, säger hon. Vi satsar även på att utbilda våra chefer, som har det dagliga arbetsmiljöansvaret.

Peter Ask

Inte heller Sekos arbetsmiljöansvariga Peter Ask tror att Arbetsmiljöverket kommer att hitta några formella brister i Kriminalvårdens arbetsmiljöarbete.

–När det gäller formalia kommer Arbetsmiljöverket inte att hitta något. Det finns de dokument som krävs. Däremot, om de går ut och frågar medarbetarna hur de mår, blir nog svaret ett annat, säger Peter Ask.
Yngre kvinnor mår sämre
Totalt sett minskar sjukfrånvaron inom Kriminalvården, men Peter Ask är orolig över att kvinnor under 30 och män i vissa åldrar mår sämre och ökar sin sjukfrånvaro. Han är övertygad om att det handlar om sämre psykisk hälsa.

–Vi vet att yngre har högre sjukfrånvaro men vi har ingen statistik över diagnoser. Så vi vet inte vilka sjukdomar de har, säger Anne-Chatrine Älgevik.

Anne-Chatrine Älgvik

För Peter Ask är det en tydlig koppling mellan kön, ålder och psykisk ohälsa. Han menar att såväl ålder som kön spelar roll och vill ha övergripande insatser som underlättar för alla att arbeta i Kriminalvården.

–Det ställer krav på jämställdhetsplaner och insatser som gör att både män och kvinnor i alla åldrar kan jobba hos oss. Det måste bli mer flexibelt, vi har en verksamhet som är i gång 365 dagar per år, dygnet runt, men vi måste kunna anpassa verksamheten efter olika behov.
Hot mot person
När det gäller hot mot personalen är det, enligt Peter Ask, nödvändigt att reagera på det som är riktat mot person.

–Det händer väldigt mycket hela tiden. Vi kan inte rapportera allt, då skulle vi inte hinna med något annat. Uttalanden av typen ”ni ska dö, era djävlar” är inte acceptabla, det gör att man som personal reagerar, men det kan man ta upp med klienten när han har lugnat ner sig och förklara att det inte är okej.

Finns det andra delar av arbetet som kan påverka den psykiska hälsan?

–Jag tänker på otillåten påverkan, det vill säga klienter som försöker påverka beslut genom trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller otillbörliga erbjudanden. Det har blivit vanligare i samhället och även hos oss.
Kriminalvården tvungna att spara hundratals miljoner
Nyhet 14 februari 2019

–Syftet är att få en annan utgång än förväntat, ett annat beslut, att slippa straffskärpning, att få ett telefontillstånd eller vad det nu kan vara, stort eller smått. Då är det viktigt att man inte arbetar ensam. Risken ökar dramatiskt om man arbetar ensam i sådana lägen, säger Peter Ask.

Arbetsmiljöverkets insats, som riktar sig mot flera arbetsgivare, ska pågå under hela året och inspektörerna ska kontrollera att arbetsgivarna undersökt risker och åtgärdat det som orsakar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Bakgrunden är att antalet anställda som drabbas av psykisk ohälsa har ökat. Varannan förvärvsarbetande uppger att de har sömnproblem och känner oro och ångest på grund av jobbet
February 20, 2019
16:43
Sekohärvan: Bosse Hedin överklagar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Bosse Hedin och fritidsföreningen ska överklaga domen i målet om Sekohärvan till hovrätten. Enligt hans advokat Mikael Sandy har tingsrätten gjort en för hård bedömning. – Han är väldigt hårt drabbad, säger han.

Den förre detta ombudsmannen Bosse Hedin och fritidsföreningen, som han har varit ordförande, i ska överklaga domen i målet om Sekohärvan. Det säger Mikael Sandy, som är deras advokat.

– Vi anser att utfallet inte är korrekt. Det här är ett rättsområde som inte är särskilt reglerat i lag när det gäller ideella föreningar och ansvar för styrelseledamöter och företrädare för ideella föreningar. Nu vill vi gärna att det prövas av överrätten, om man kan gå så långt i de bedömningar som man gjort i tingsrätten.
Dom i Sekohärvan: Bosse Hedin tvingas betala
Nyhet 31 januari 2019
Skyldig till brott
Det civilrättsliga målet avslutades i slutet av januari vid Hudiksvall tingsrätt. Enligt domen har Bosse Hedin gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman och olovligt förfogande.

Väg & Ban Trafiksäkerhetsföreningen, som tidigare hette fritidsföreningen inom Väg & Ban Gävle-Dala, ska betala tillbaka drygt 14 miljoner kronor till Seko. Sammanlagt, med alla rättegångskostnader inräknat, landar beloppet på omkring 23 miljoner.

Bosse Hedin ska personligen betala runt 264 000 kronor plus ränta, samt cirka 1,5 miljon kronor i rättegångskostnader.
”Hårt drabbad”
Om fritidsföreningen inte kan betala beloppet ska Bosse Hedin personligen göra det. Mikael Sandy menar att tingsrätten har gjort en för hård bedömning när det gäller skadeståndsskyldigheten.

– Det får väldigt stora konsekvenser för honom personligen, han är väldigt hårt drabbad i den delen. Men det kan även få konsekvenser i ett längre perspektiv när det gäller personer som är styrelseledamöter i ideella föreningar, att man kan bli skadeståndsskyldig för så stora belopp. Då vill man att det ska vara ordentligt utrett, säger Mikael Sandy till Ljusdals-Posten.
Sekohärvan: Seko har vänt sig till Kronofogden
Nyhet 12 februari 2019

Sex dagar efter domen fallit lämnade Seko vidare betalningskraven på Bosse Hedin och fritidsföreningen till Kronofogden. Jonas Pettersson, Sekos planerings- och kommunikationschef, har tidigare sagt att det viktigaste för förbundet är att få tillbaka så mycket pengar som möjligt.

Sekotidningen har sökt Bosse Hedin för en kommentar, men utan framgång.
15:43
Sju saker som är viktiga att veta om a-kassa
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

A-kassa, arbetslöshetsersättning, eller i folkmun – att stämpla. Att få ordning på alla papper och intyg är inte alltid enkelt. Men lugn, vi hjälper dig. Här är allt du behöver veta om a-kassa.
1. Vad måste jag göra för att få ersättning?
För att få rätt till a-kassa krävs att du uppfyller några grundläggande villkor. Numero uno – du måste skriva in dig på arbetsförmedlingen från dag ett. Mycket viktigt! Förr var man tvungen att knalla dit fysiskt och säga hej till en arbetsförmedlare. I dag funkar bank-id lika bra.
Vi mår bra av att utvecklas på jobbet
Hälsa 25 september 2018

Man ska även ha uppfyllt det så kallade allmänna villkoret. Reglerna här är rätt enkla. Du ska vara arbetsför, det vill säga att du kan arbeta minst tre timmar per dag och i genomsnitt minst 17 timmar per vecka. I övrigt ska du stå till arbetsmarknadens förfogande som det så vackert heter. Du måste alltså vara beredd att ta ett jobb om du blir erbjuden ett. Det går med andra ord inte att pysa iväg till Thailand i tre veckor när du går på a-kassa.

Det tredje kravet är lite knivigare. Det kallas arbetsvillkoret och innebär att man ska ha jobbat i en viss omfattning innan arbetslösheten. Huvudregeln är att du måste ha arbetat i sex månader med minst 80 arbetstimmar varje månad under det senaste året. Uppfyller man inte det prövar a-kassan arbetsvillkoret enligt alternativregeln. Då ska man ha jobbat 480 timmar i sex sammanhängande månader under det senaste året. Under var och en av dessa sex månader måste du ha arbetat minst 50 timmar. Tanken är att alternativregeln ska fånga upp de som har större variation i sin arbetstid.
2. Hur mycket pengar kan jag få?
Det beror på en mängd olika saker. Om du varit medlem i en a-kassa kortare än tolv månader, men ändå uppfyller ett arbetsvillkor, kan du få en grundersättning. Ersättningen är max 365 kronor per dag om du arbetade heltid innan. Arbetade du deltid minskas beloppet proportionerligt. Du måste ha fyllt 20 år för att få grundersättning.

Har du varit med i a-kassan i över tolv månader och dessutom uppfyller ett arbetsvillkor har du rätt till inkomstbaserad ersättning. Den ersätter 80 procent av din genomsnittliga inkomst per dag innan arbetslösheten, under de första 200 dagarna. Därefter sjunker den till 70 procent.

Den som har barn under 18 år har rätt till ytterligare 150 dagar, det vill säga totalt 450 ersättningsdagar. Det räknas fram automatiskt om man har meddelat a-kassan att man har barn.

Men app app app, så enkelt är det ändå inte. Det finns ett tak på max 910 kronor de första 100 dagarna av ersättningsperioden, sen sjunker taket till högst 760 kronor per dag. En ersättningsperiod är normalt 300 dagar, därefter måste man oftast uppfylla ett nytt arbetsvillkor.

Kommunals a-kassa har en räknesnurra som ger en bra överblick av vad man kan förvänta sig få ut från a-kassan.
3. Hur ska a-kassan veta hur mycket jag har jobbat då?
Det är då det magiska arbetsgivarintyget kommer in i bilden! Så fort du slutar, eller om din arbetstid minskar och du vill börja stämpla, begär då ut ett arbetsgivarintyg av din chef och skicka till a-kassan. Numera kan arbetsgivare fylla i intyget på sajten arbetsgivarintyg.nu som tagits fram av alla a-kassor gemensamt.
4. Som deltidare, kan jag dryga ut med a-kassa?
Jajamensan. I alla fall ett tag. Enligt nya regler från 2017 kan deltidare få ersättning under 60 veckor av en ersättningsperiod. Tidigare fick man a-kassa i 75 dagar. Efter de dagarna stod valet mellan att fortsätta jobba deltid utan rätt till a-kassa, eller så fick man bli arbetslös på heltid, med a-kassa.
5. Hur söker jag då?
När man skriver in sig på arbetsförmedlingen notifieras a-kassan, och du får information skickad till dig.

Alla a-kassor har också e-tjänsten Mina sidor. Den är smart och kommer att ställa dig ett antal frågor som säkerställer att alla papper och intyg är på plats. Den som fyller i sina tidrapporter på Mina sidor får pengarna snabbare.
6. När kommer stålarna?
När ansökan är inne utreder a-kassan först om du har rätt till ersättning, sedan beräknar de din ersättning. Är alla papper inne så går det oftast på en vecka. Pengarna betalas då ut veckovis på torsdagar.

Men! Karensdagarna är icke att förglömma. De innebär att du måste varit arbetslös sex dagar innan du kan få ersättning. Eftersom a-kassan i grunden är en försäkring liknas karensdagarna ibland vid en självrisk.
7. Spelar det någon roll vilken a-kassa jag är med i?
Det finns många a-kassor att välja på, och inom Sekos verksamhetsområden finns förstås Sekos a-kassa. Det kostar 125 kronor i månaden om du också är medlem i fackförbundet Seko. Då ingår Sekos inkomstförsäkring som tillsammans med ersättningen från a-kassan kan ge dig 80 procent av din faktiska lön under de 100 första dagarna. Sekos inkomstförsäkring har inget övre tak. Om du bara vill vara medlem i a-kassan kostar det 134 kronor i månaden. Då ingår inte inkomstförsäkringen. Är du osäker på vilken a-kassa du ska tillhöra kan du gå in här på Sveriges a-kassor och söka.

Artikeln är tidigare publicerad i Handelsnytt men har anpassats så att den gäller för medlemmar i Seko.
11:40
Rekordfullt på häkten: ”Regeringen måste agera”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Besöksrum görs om till häktesceller på grund av den akuta platsbristen. Läget har inte varit så illa på många år. Anställda efterlyser nödinsatser. – Det är ytterst besvärligt just nu, säger Roger Nilsson på Kriminalvården.

Platsbristen inom Kriminalvården är välkänd och har i perioder varit ett stort problem. Nu har den nått nya nivåer.

I Malmö har man tvingats ha kvar personer i arresten eftersom häktet stängde för intag i över ett dygn. Enligt statistik har beläggningen varit hundra procent tre måndagar i rad – alla 117 platser har varit fulla, rapporterar P4 Malmöhus.
Seko: Kaos inom kriminalvården med fler poliser
Val 2018 21 augusti 2018

– Vi kan inte ta emot fler. Vi kan inte ha intagna i städskrubben, säger Mikael Håkansson, huvudskyddsombud på häktet i Malmö, till Sekotidningen.

I Kristianstad och Karlskrona ser läget likadant ut. Där försöker man hitta häktesplatser på andra håll. Men det går inte.

– Det är ytterst besvärligt just nu för vår personal som sliter hårt. Även intagna har det svårt. Vi har varit med om liknande situationer i sydsverige för några år sedan. Men skillnaden är att det nu inte finns några platser uppåt i landet. Därför har vi hamnat i den här situationen, säger Roger Nilsson, regional samordnare för Seko på Kriminalvården i region syd.
Jobbar över
Kriminalvården har en stab som agerar vid särskild händelse, som sedan årsskiftet arbetar febrilt med att hitta nya häktesplatser. I nuläget finns ingen lösning i sikte.

– Vi trollar med knäna. Vi har gjort om besöksrum och transportutrymmen till häktesplatser. Det är ett evigt pusslande som man måste göra varje dag, säger Lars Mårtensson, som är facklig företrädare för Seko på häktet i Trelleborg.

På vissa häkten, som har en låg säkerhetsklassning, har man nu dubbelbeläggning – två personer får dela cell.

Enligt Lars Mårtensson är anställda hårt belastade och har jobbat en hel del övertid.

– Det är ett högt tryck. Man ska ha tio bollar i luften. Det gör att man kan göra vissa missar i arbetet. Jag skulle ändå säga att vi klarar vårt arbete, men det är för att vi är vana vid att ha det så här.

Det finns flera orsaker till det rådande läget. Facket har tidigare flaggat för att det krävs mer pengar för att undvika att det blir trångt på häkten och anstalter. Men Kriminalvården har inte fått gehör från politiker. Istället har man sedan 2016 fått minskade anslag på drygt en miljard.
Kriminalvården tvungna att spara hundratals miljoner
Nyhet 14 februari 2019

Även ändrad lagstiftning med hårdare straffskalor, och mer resurser till åklagarmyndigheten och polisen har lett till att fler kriminella fångas in och häktas.

Enligt ett beslut från förra året ska 200 nya häktesplatser skapas inom en tioårsperiod. Men behovet är redan i dag stort – vilket Kriminalvården varande för redan i augusti i förra året.
”Ta in baracker”
Lars Mårtensson, på häktet i Trelleborg, vill att regeringen agerar och hittar en nödlösning.

– Vi behöver göra stora insatser och provisoriska lösningar för att lätta trycket. Vi kan ta in baracker. Det har vi gjort tidigare men det kostar pengar och tar ett flera månader att få på plats. Det är en ganska tuff process som Kriminalvården står inför nu.

Sekotidningen har sökt justitieminister Morgan Johansson (S) för en kommentar, som har via sin pressekreterare avböjt att kommentera.
February 18, 2019
16:55
Beslut om glesare utdelning anmäls som avtalsbrott
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Seko Posten ska anmäla Postnord för avtalsbrott – efter att facket rundades i beslut om post varannan dag. – Vi gör det av principsak, säger Johan Lindholm, ordförande i Seko Posten.

Enligt ett medinflytandeavtal mellan Seko Posten och Postnord ska arbetsgivaren samverka med de fackliga organisationerna vid idéstadiet när det gäller tänkta förändringar som sker i bolagets verksamhet. Att få tidig information och möjlighet till påverkan i förhandlingar är en grundbult.

Men så blev inte fallet när Postnord nyligen gick ut med information till anställda på intranätet om att man ska genomföra ett test om att dela ut post varannan dag efter sommaren.

Därför kommer facket att lämna in en tvist om brott mot medinflytandeavtalet – något som kan resultera i skadestånd för Postnord.

– Det innebär att vi formellt begärt en tvisteförhandling, för oss är det en principsak, säger Johan Lindholm.
Facket rundades i beslut om post varannan dag
Nyhet 15 februari 2019
Tätare dialog
Han är noga med att betona att de fackliga organisationerna har nu haft ett konstruktivt möte med samverkansgruppen, där huvudskyddsombud, HR-chef och vd för Postnord, Annemarie Gardshol, ingår i.

– Vi sa vad vi tyckte om agerandet, hade öppna diskussioner och kom överens om ett par saker. Bland annat att vi ska ha en tätare dialog för att undvika att något liknande sker framöver.
Postnord: ”Ansträngt läge – portot måste höjas”
Nyhet 22 januari 2019
Ställer krav
Postnords plan är att först genomföra ett test efter sommaren, och sedan införa en permanent förändring i utdelningsfrekvensen i hela landet nästa år – något som först måste få klartecken från Post- och telestyrelsen. På sikt innebär det att många anställda kommer att sägas upp.

– På mötet framförde vi vår uppfattning att framtidens brevbärarorganisationer ska bygga på heltidsanställda och att eventuell personalomställning ska ske ansvarsfullt. Jag upplever att parterna är överens om denna ambition vilket är en viktig utgångspunkt.
10:42
Björn Afzelius är värd att hedras
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Det är 20 år sedan den folkkäre sångaren, musikanten och låtskrivare Björn Afzelius dog (16 feb, 1999). Björn Afzelius stod under hela sin aktiva tid på politikens vänsterkant.

Björn Afzelius var den rake och okomplicerade tänkaren och det gick igen under hela hans verksamhet.

Alla svenska makthavarna förenade sig i enhetlig hetsjakt mot denne orädde och politiskt bestämda sångare: borgerlig press, rika skivbolagsproducenter och framgångsrika artister .

Engagemang. Alla har inspirerats eller irriterats av hans sånger. I en kall och hopplös värld kunde han konsten att på bara några få rader berätta om orättvisor och även så ett frö av engagemang. Afzelius svek aldrig den politiska riktning han gjort till sin egen: socialismen.
Kung Keops Pyramid
Hans raka politiska tänkande manifesterades redan under duon Afzelius och Wiehe i Hoola Bandoola Band. Gruppen bildades 1970, i efterdyningarna av studentrevolten och de sociala spänningarna som kulminerade 1968. Kung Keops pyramid Afzelius och Wiehe skapade lysande politisk musik.

I Kung Keops Pyramid ”konstaterar” de:

Men det verkar som om det i varje tid och i

alla sorters folk

Finns några som vill bygga pyramider

där de själva sitter och har makten i sin hand

medan de som lever nedanför dom lyder

Men om de där uppe i det blå

inte vill längre förstå

eller föraktar alla de som ger dem mat

skall pyramiderna till sist bli deras grav

Björn Afzelius höll under sin verksamma tid kvar vid den politiska kampens vikt. I nästan varje fråga tog han ställning för eller emot. Han agerade och agiterade och samlade in pengar för sina internationella solidaritetsprojekt. Hans budskap var mycket enkelt: kämpa för rättvisa, för friheten och för demokratin. Hans bortgång var en jättestor förlust inte bara för den progressiva musikrörelsen utan också för svensk politisk vänster och den fackliga rörelsen.
Ifrågasätta och ta ställning
Att sörja kändisar du aldrig lärt känna kan verka löjligt, men med Afzelius är det helt annorlunda. Han sånger är ett viktigt skäl till mitt politiska och fackliga engagemang. Att aldrig acceptera makthavarnas ensidiga budskap, att ifrågasätta och ta ställning för de förtryckta. Nu vill jag att alla vi ska hylla honom.

Hur? Genom att sitta hemma och vara ledsna? Nej! Lyssna på hans musik och skivor, kämpa för att det byggs ett sådant samhälle där alla män och kvinnor, svarta och vita, unga och gamla kan leva ett hederligt liv. Gör något du! Det var precis vad han gjorde. Björn Afzelius sånger och den musik han skapade själv och med Mikael Wiehe kommer att bestå länge, länge än.

Hans texter är aktuella än idag. Låtar med kärlek. Låtar om Solidaritet, fred och rättvisa.

Han saknas verkligen i dagens Sverige. Ett Sverige där ekonomiska klyftor har ökat kraftigt, arbetarklassen mår dålig och känner sin föräldralös.

Sov gott Björn. Vi kommer aldrig att glömma dig.
9:54
Trafikverket om Lovön: Vi är inte emot nya arbetsmetoder
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Arbetsmiljöverkets kritik mot arbetsmetoderna vid Förbifart Stockholm är felriktad, anser Trafikverkets projektchef Johan Brantmark. Han säger att Trafikverkets ansvar är att se till att de bultar som sätts in i berget ska hålla i mer än 100 år, inte att besluta om vilka arbetsmetoder som används.

–Det är två delar i det här. Dels arbetsmetoderna, dels bultarnas kvalitet. Vi är konservativa när det gäller typ av bult som används. Entreprenörerna vill prova andra bultar, som är lättare men ännu inte prövade.
Förbifarten hotas av miljonvite
Nyhet 11 februari 2019

–Om man byter till andra material måste man ta hänsyn till hållbarheten. Att arbetsmetoderna förändras, motsätter vi oss inte, säger han.
Arbetssätt kritiseras
Arbetsmiljöverket har i ett föreläggande krävt att Trafikverket bidrar till att utveckla arbetsmetoderna vid bultningen av tunnlarna vid Förbifarten, annars hotar ett vite på en miljon kronor. Arbetssättet är, enligt Arbetsmiljöverket, belastningsergonomiskt riskfyllt.

Johan Brantmark säger att Trafikverkets inte lägger sig i hur bultarna kommer på plats, om det ska vara mer maskinellt eller i även fortsättningen skötas till stora delar manuellt.

Entreprenörerna har uppgett till Arbetsmiljöverket att Trafikverket varit motsträvigt när det gäller att gå över till maskinell montering.

–Arbetsmetoderna är entreprenörernas ansvar anser vi och vi har inga synpunkter på hur det går till. Det har vi framfört till Arbetsmiljöverket. Vi har ansvar för materialet i bultarna.
Glasfiberbultar
Trafikverket deltar, enligt Johan Brantmark, i ett forskningsprojekt där man provar nya material i bultarna. Det rör sig främst om glasfiber, som är betydligt lättare än dagens bultar och som skulle underlätta monteringen.

Forskningsprojektet är inte avslutat, men entreprenörerna har redan fått tillstånd att använda glasfiber i de tillfälliga tunnlarna vid Förbifarten.

–Men det finns inga planer på att gå över till det nya materialet eftersom det inte är tillräckligt säkerställt att de håller, säger Johan Brantmark.

Trafikverket ska svara Arbetsmiljöverket senast 15 juni 2019.
February 15, 2019
12:50
Facket rundades i beslut om post varannan dag
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Postnord ska dela ut post varannan dag i ett test. Det innebär i förlängningen att anställda får gå. Beslutet gick ut på intranätet och har väckt hård kritik från Seko Posten. – Jag är förvånad och förbannad, säger ordförande Johan Lindholm.

Anställda meddelades på Postnords intranät den 6 februari. Enligt ett beslut ska post delas ut i några orter i landet varannan dag efter sommaren. Planen är att det ska genomföras över hela landet nästa år.

Johan Lindholm, på Seko Posten, reagerar framför allt på att företagsledningen inte hade, när informationen gick ut, inlett en dialog med de fackliga organisationerna – trots att Seko de senaste veckorna framfört ett behov av det.
Beslut om glesare utdelning anmäls som avtalsbrott
Nyhet 18 februari 2019

– Svaret från arbetsgivaren har varit att de inte varit redo för samverkan. Då blir vi naturligtvis upprörda när det plötsligt dyker upp information på Postnords intranät om att man ska genomföra ett test, säger Johan Lindholm.
Anställda får lämna
Volymtappet och en framtida ändring i utdelningsfrekvensen kommer innebära uppsägningar. Det säger Annemarie Gardshol, som är vd för Postnord Sverige.

– Vi kommer behöva anpassa vår organisation och arbete på ett annorlunda sätt. Det resulterar i att anställda får lämna, vilket vi inte vill hymla med. Men vi ska hantera det på ett ansvarsfullt och schyst sätt. Anställda ska få möjligheter att skola om sig. Till exempel brevbärare till chaufför.
Postnord: ”Ansträngt läge – portot måste höjas”
Nyhet 22 januari 2019

Under andra halvan av 2018 minskade antalet skickade brev i rekordfart. Dessutom redovisade svensk-danska Postnord samma år en brakförlust i intäkter. Digitaliseringen är en stor orsak bakom utvecklingen.

Annemarie Gardshol förstår Seko Postens starka reaktion och har sedan dess haft ett möte – som båda parter beskriver som mycket bra och givande.

– Vi ska nu träffas oftare och hålla varandra uppdaterade. Jag tror alla har accepterat det faktum att allt kan gå snabbt fram. Vi är helt beroende av att hela organisationen är med oss i det här och har de förutsättningar som krävs för att genomföra det här på bästa möjliga sätt.

Flera användarundersökningar har gjorts de senaste åren om brevutdelning fem dagar i veckan. Baserat på resultaten är Postnord, Seko och Post- och telestyrelsen, PTS, ense om att det inte längre finns samma behov som tidigare.
Posten en månad sen – Citymail får hård kritik
Arbetsmiljö 24 januari 2019

Än så länge har inte testet som Postnord vill genomföra efter sommaren fått grönt ljus. Men Olof Bjurö, chef för postavdelningen på Post- och telestyrelsen, säger redan nu att myndigheten är positivt inställd.

– Testerna måste givetvis, förutom tydlig kommunikation till berörda parter, föregås av noggranna riskbedömningar för att säkerställa att tillförlitligheten i postverksamheten upprätthålls. Det är i sammanhanget också viktigt att framhålla att det sedan länge görs undantag från fem-dagarsutdelning i Sverige på vissa platser, mestadels av geografiska skäl.
Ändring i postlagen
Det är i dagsläget oklart exakt vilka orter eller hur många hushåll som kommer få post varannan dag.

Johan Lindholm på Seko Posten påpekar att det krävs en ändring i postlagen för att kunna göra en permanent ändring i postutdelningen.

– Men det beror samtidigt på hur en eventuell ny produktionsmodell ser ut. Det vet varken vi eller arbetsgivaren i dagsläget.
February 14, 2019
13:31
Kriminalvården tvungna att spara hundratals miljoner
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Kriminalvården måste spara. I dagsläget har myndigheten ett underskott på 560 miljoner och det väntas öka under 2019. Beskedet till Seko är att kärnverksamheten inte ska drabbas. Dit räknas anstalter, häkten och frivård.

–Ledningen säger sig i första hand vilja spara på administrativa tjänster, resor och annat. Men vi vet inte i detalj vad som kommer att hända, säger Christer Henriksson, ordförande för Seko Kriminalvård.
Transporterna kostar
En stor del av underskottet, enligt uppgift 145 miljoner, beror på att Kriminalvården inte får ersättning för de transporter myndigheten tagit över från polisen.

–Transporterna kostar och det har egentligen inte finansierats. Nationella transportenheten har anställt många nya transportörer, men stoppat fler anställningar eftersom det visat sig att det inte är så stor efterfrågan som man trodde från början. Något vi från Seko sagt hela tiden, säger Christer Henriksson.

Kriminalvården har genomfört ett effektviseringsprojekt som bland annat sett över resekostnader. Totalt har projektet hittat möjliga besparingar på 100 miljoner kronor utan att plocka bort några tjänster.
Minskade anslag sen 2016
Kriminalvården har sedan 2016 fått minskade anslag på drygt en miljard, samtidigt som myndigheten ålagts nya uppgifter och antalet intagna ökat. Dessutom ökar kostnaderna för sjukfrånvaron bland de anställda. Kriminalvården har även en hög personalomsättning.

–Anslagen har helt enkelt inte hängt med kostnadsutvecklingen, säger Christer Hallqvist, regional samordnare för Seko Kriminalvård i Väst.

Inför 2019 hade Kriminalvården äskat om ett budgettillskott på minst 400 miljoner. Det blev 250 miljoner i den budget som riksdagen antog i december 2018.

Om en månad ska Kriminalvården ge närmare besked om hur besparingarna slår mot olika verksamheter.
12:50
Övertidsersättning kan brinna inne för städare på Solreneriet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Igår blev det känt att Solreneriet ska rekonstrueras på grund av dålig ekonomi. Det kan i värsta fall leda till att städarna Homed Sanat, Timuriy Arzibekov och deras kolleger aldrig får ut den övertidsersättning som de och Seko anser att företaget snuvat dem på.

Homed och Timuryi har städat på tunnelbanans depåer i flera år och de tror att de inte fått rätt övertidsersättning någon gång. Något som gör dem djupt besvikna, men också arga. De har vänt sig till Seko för att få ut sin ersättning, men enbart för 2018.
Ekonomiska problem för Solreneriet
Nyhet 13 februari 2019

–Det finns inga bevis för att det blivit fel tidigare år, säger Timuriy Arzibekov, som har ett krav på Solrenereit på 47 000 kronor.
Många tusenlappar
Ytterligare elva städare har vänt sig till Seko med olika krav. Summorna skiftar mellan några tusen och 95 000 kronor.

Timuriy Arzibekov:

– Att jag inte fått rätt ersättning är bara en av alla svårigheter vi gått igenom på Solreneriet. Det har varit osäkert när ska jag jobba, var jag ska vara, hur många timmar? Det dröjde länge innan jag fick fast jobb och då var det bara deltid. Andra gick före mig, trots att jag jobbat länge.

Solreneriet har, enligt Seko, satt deltidsarbetet i system för att istället för heltidslön betala ut mertidsersättning. Några övertidstimmar har företaget hittills inte gått med på att betala. Trots att kollektivavtalet säger att alla mertidstimmar som överstiger 175 timmar ska vara övertid.
Vill ha heltidsjobb
Företaget har också hävdat att ingen av de berörda städarna velat ha heltidsjobb. Något som Seko och städarna avfärdar.

–Varför skulle vi inte vilja ha heltid, säger Homed Sanat. Jag har familj att försörja, andra vill kunna ta sina familjer till Sverige och då är heltidsjobb en förutsättning.

Få har haft heltidsjobb, det vanliga på tunnelbanan har varit 40 procents tjänst, men allt mellan 2 procent och 97 procent har förekommit. Alla har arbetat mer än sin procent. Vissa mycket mer, vilket är naturligt när lönen är låg, säger Tomuriy och Homed. En lön runt 20 000 kronor i månaden är ingen hög förtjänst.

Homed Sanat har varit visstidsanställd i tre år och när Solreneriet förlorade sitt kontrakt på tunnelbanan i höstas började han på en annan städfirma. Han finns dock med på listan över de som kan få gå över till MTR, som tar över städningen i egen regi i april.

–Jag ska bli intervjuad för jobbet, säger han.
Krav på 50 000 kronor
Homed har arbetat 580 timmar mertid under 2018, av dem ska 405 timmar ge övertidsersättning. Det rör sig om minst 50 000 kronor som han inte fått ut, uppskattar Sekos ombudsman Carolin Evander.

–Jag behöver pengarna och jag tycker det är fel att företaget inte följer avtalet. Jag hoppas att Seko lyckas få ut pengarna, säger Homed.

Solreneriets skuld till städarna är i dagsläget 700 000 kronor, enligt Seko. Pengar som företaget hittills vägrat betala. I slutet av februari ska tvisten upp i central förhandling.

Trots att företaget precis har begärt och fått rekonstruktion kan det gå vägen.

–Hade företaget gått i konkurs, så hade vi inte fått några pengar alls, säger Carolin Evander.

Homed Sanat har redan slutat på Solreneriet. De som varit fast anställda har uppsägningstid till den 9 april och får lön i form av statlig lönegaranti fram till dess.

Under 2018 tappade Solreneriet samtliga kontrakt i spårtrafiken i Stockholm, såväl pendeln, som tunnelbanan och Arlanda Express. Något företaget anger som en orsak till den dåliga ekonomin.
February 13, 2019
16:57
Ekonomiska problem för Solreneriet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Städbolaget dras med ekonomiska bekymmer och sätts i rekonstruktion. Sekos förhandling om att få ut obetalda löner kan påverkas. – Men om de hade gått i konkurs hade vi inte fått några pengar, säger Sekos ombudsman Carolin Evander.

Enligt Solereneriet ska rekonstruktionen av företaget vara klart före sommaren. Under tiden kommer verksamheten att fortsätta som vanligt medan alla skulder är frysta, vilket görs i syfte att undvika konkurs, skriver Fastighetsfolket.

Solreneriets drygt 900 anställda kommer att få sina löner utbetalda som vanligt, men via den statliga lönegarantin.

I ett pressmeddelande uppges orsaken till det dystra ekonomiska läget vara städ- och saneringsuppdrag som företaget har haft av pendeltågen och tunnelbanan i Stockholm.
Seko: Städare lurade på övertidsersättning
Nyhet 17 januari 2019

”Uppdraget för pendeltågen avslutades redan våren 2018 men medför ändå kostnader som fortfarande belastar bolaget. Det andra åtagandet som orsakar bolaget stora kostnader är städningen av Stockholms tunnelbanetåg och depåer,” står det.
”Ett hinder”
Sektotidningen har tidigare rapporterat om att minst ett tiotal tidigare deltidsanställda lokalvårdare på Solreneriet har väntat i flera månader på att få rätt ersättning för sitt arbete. I ett fall saknas 95 000 kronor.

I februari meddelande Seko att man driver lokalvårdarnas sak till central förhandling.

Enligt Sekos ombudsman Carolin Evander kan rekonstruktionen påverka medlemmarnas möjligheter att få sina pengar.

– Det är klart det är ett hinder. Men det som är positivt är att de fått rekonstruktionen beviljad. Om de hade gått i konkurs hade vi inte fått några pengar, säger hon till Sekotidningen.
Seko: Solreneriet bröt mot lagen vid uppsägningar
Nyhet 22 oktober 2018
”Inget är garanterat”
Som tidigare planerat, kommer en förhandling att hållas mellan Seko och Solreneriet den 27 februari.

– Vi kommer försöka lösa alla tvister som vi har och säkerställa att våra krav tas upp i de skulder som företaget måste hantera i rekonstruktionen. Inget är garanterat. Vi får se hur det går och om vi kommer överens. Men om de klarar en rekonstruktion och får en ekonomisk balans så ser möjligheterna bättre ut.

Tina Hellstadius, vd på Solreneriet har tidigare avböjt att kommentera förhandlingarna som bolaget har med Seko.

– Vi sköter dialogen vid förhandlingsbordet, inte via medier. Almega företräder oss på central nivå, har hon sagt.
16:05
Hellre köra tåg än laga räls
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

De närmaste tre åren kommer drygt 900 nya lokförare att köra tåg. Men det är risk för brist på dem som ska sköta infrastrukturen. Där är många utbildningsplatser tomma.

I januari beviljade Myndigheten för yrkeshögskolan 540 nya platser på lokförarutbildningarna fram till år 2022. Resten av platserna är beslutade sedan tidigare.

–Vi är nöjda, 2020 examineras 358, året därpå 363, det är ett stort steg i rätt riktning, säger Linda Ekholm Borg, som arbetar med kompetensförsörjning på Almega spårtrafikföretagen.

Branschen har länge pekat på att det utbildas för få lokförare. Här har fack och arbetsgivare varit ense. I dag fattas cirka 450 lokförare i hela branschen. Linda Ekholm Borg anser att antalet beviljade utbildningsplatser nu ligger på en nivå som gör att det blir en bra balans mellan antalet elever och antalet praktikplatser.

–Det ligger i branschens och skolornas intresse att bibehålla kvaliteten i lokförarutbildningen så att den fortsätter att vara attraktiv.
Populärt bli lokförare
Kristoffer Johansson, ordförande för Seko pendelns lokförare

Lokförarutbildningarna är mycket populära, det är en av Yrkeshögskolans mest sökta utbildningar och den leder garanterat till jobb. En undersökning som SCB gjort visar att 97 procent av studenterna arbetar som lokförare ett år efter examen.

Lokförarbristen ledde i höstas till att MTR pendeltågen i Stockholm beslutade att dela ut en extra bonus på 4 000 kronor till förare som tog extra pass. Den löpte ut sista januari. Nu gäller enbart övertidsersättning.

–Prognosen är att vara i balans personalmässigt till vintern 2019-2020. Det bör gå. Övertid kommer alltid att krävas men inte i den omfattning som vi sett senaste året, säger Kristoffer Johansson, ordförande för Seko pendelns lokförare.

Samtidigt, poängterar han, finns en stor osäkerhet i alla prognoser.

–Arbetsmarknaden är god och folk rör på sig mer idag än för bara några år sedan.

Sett över hela branschen tycker Kristoffer Johansson att det ser positivt ut just nu med den utbildningsvolym som är planerad.

–Egentligen är det omöjligt att svara på om utbildningsplatserna räcker eller inte. Det beror mycket på hur det går för godstrafiken i framtiden och det hänger i sin tur samman med vilken väg regeringen vill gå med gods på järnväg, menar Kristoffer Johansson.
Brist på bantekniker
De närmaste åren finns drygt 500 utbildningsplatser till olika tekniska järnvägsyrken. Trots stor brist på personal inom de tekniska järnvägsyrkena är det få som söker.

–Ja, tyvärr är det svårt för utbildningsanordnarna att få sökande, och alla sökande beviljas inte plats, så det är ganska tomt på skolorna, säger Karin Åkerman, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.

–Det finns en utbildning för spårsvetsare i Vansbro som etablerat sig bra. De har sökande men har inte ansökt om utbildningsplatser i år, säger hon.

I år hade tio anordnare ansökt om att få starta teknikerutbildningar, men bara fyra godkändes. Förutom MTR:s utbildning var det Ängelholms kommuns utbildningar av ban-, signal- och kontaktledningstekniker. Sedan tidigare finns utbildningar till tåg/järnvägstekniker även i Västerås, Falköping, Eskilstuna och Hässleholm.

MTR motiverar sin satsning på tågteknikerutbildning med att finns för få utbildningar som ger den samlade kompetensen som krävs för att bli tågtekniker. Många företag löser bristen på tekniker med intern fortbildning.
February 12, 2019
11:14
Sekohärvan: Seko har vänt sig till Kronofogden
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Sex dagar efter att domen fallit i den så kallade Sekohärvan lämnade Seko vidare betalningskraven på Bosse Hedin och fritidsföreningen till Kronofogden.

Fritidsföreningen krävs på drygt 23 miljoner kronor och Bosse Hedin personligen på 1,8 miljoner.

–När domen fallit ställde vi omedelbart krav på betalning. Eftersom vi inte fick något svar gick vi vidare till Kronofogden, som nu får driva in skulden, säger Sekos advokat Dennis Westermark.
Skulden drivs in
Kronofogdemyndigheten bekräftar att skulden ligger under så kallad verkställighet, det betyder att Bosse Hedin och fritidsföreningen ska underrättas om att skulden ska betalas.

Det finns dock inget sista datum, frist, vilket kan tyda på att Kronofogden ännu inte fått kontakt med Hedin eller fritidsföreningen eller deras juridiska ombud.
Dom i Sekohärvan: Bosse Hedin tvingas betala
Nyhet 31 januari 2019

Mikael Sandy är Bosse Hedins advokat. Han vill inte kommentera domen i Tingsrätten och han vill inte säga något om att Seko redan fört betalningskravet till Kronofogden.

–Innan jag kan kommentera något måste vi stämma av med vår huvudman, säger Mikael Sandy.

Kommer ni att överklaga domen?

–Det är samma sak där. Vi måste stämma av med vår huvudman innan vi fattar beslut, säger Mikael Sandy.

Om domen överklagas kan Seko begära att de tillgångar som finns säkras för framtiden.

–Det betyder att de pengar som finns i dag inte kan användas eller försvinna under överklagandetiden, säger Dennis Westermark.
Viktigast få in pengarna
Sekos planerings- och kommunikationschef Jonas Pettersson säger att för Sekos del är det viktigaste att få tillbaka så mycket pengar som möjligt. Därför var det angeläget att gå till Kronofogden omedelbart.

Sista dag att överklaga domen är den 21 februari.
February 11, 2019
15:05
Vi arbetare kan inte förlita oss på skrivbordskämpar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Bra kämpat Daniel Suhonen, men arbetarna kan inte förlita sig på skrivbordskämparna. Vi måste själva börja kämpa och knyta nävarna som förr i tiden, starta om kampen från början. Det skriver Lasse Evertsson, som vill se nytändning i facket.

Kanske vi inte ska bry oss om de ljuvliga drömmar Hasse Alfredsson och Tage Danielsson sjöng om och som Daniel Suhonen skriver om i senaste numret av Sekotidningen. Kanske är drömmarna det stora felet med arbetarrörelsens tillbakagång. Arbetarrörelsen har aldrig varit någon dröm, den har varit och den skall förbli en kamp.
Daniel Suhonen: S-politik med Timbroretorik
Krönika 25 januari 2019

De som drömmer om arbetarnas kamp är nog mer av skrivbordskämpar som i och för sig är både duktiga och nyttiga för arbetarrörelsen. Men samtidigt blir dessa ett ganska stort problem för oss, de liksom stjäl vår egen kamp.

Vi arbetare tappar kämpargnistan. Vi arbetare blir mer och mera likgiltiga inför kampen om rättvisan. Våra partier, sossarna och vänstern har ju totalt fallit ur ramarna. Vad dessa partier numera representerar är för mig ett stort frågetecken. Frågetecknen gör att folk, vanligt arbetande folk, tröttnar på allt dravel och glappande käftar.

Där står vi nu. Vi är besvikna och uttråkade på deras löften som för det mesta rinner ut i sanden. Via dagspressen får jag en uppfattning om vad felet med kamprörelsen är. Det är sällan någon arbetare skriver om arbetarrörelsen. Det händer visserligen då och då, men väldigt sällan.

Tidningen Situation Stockholm har då och då bra skrivna artiklar som berör de vanligas situation i samhället. Jag gjorde en test och köpte tidningen Arbetaren här om dagen. Snygg i fint tryck, men följde trenden. Totalt ointressant för en vanlig knegare. Visserligen bra artiklar men ändå samma typ av ämnen som vi kan läsa i alla andra tidningar. Inget fel med det, men väääldigt vanligt och inte ett dugg om arbetarklassens vinna eller försvinna.

Vi kan inte förlita oss på andra. Vi måste börja kämpa och knyta nävarna som förr i tiden, starta om kampen från början. Facket måste ta tag i ungdomarna, lära dessa vad en arbetarrörelse är för något. Ni yngre, lyssna på de äldre, försök förstå vad som menas med klasskamp. Klart är att fackföreningarna tappar medlemmar och det är förståeligt, facket är för tamt, måste bli som förr.

Vakna ni äldre knegare, fostra ungdomarna redan från början. De äldre och erfarna måste hjälpa facket att få nya medlemmar. När jag började på byggen fick man en fet smäll eller en spark i häcken om man inte var med i facket. Morsan och farsan tvingade mig att gå med i facket. Det var självklart på den tiden. När vi byggde Forsmarks kärnkraftverk kom facket ut väldigt ofta, bara för att ”peppa´´ oss och se till att alla gubbar var anslutna till facket.

Det är jäkligt bra att kämpar som Daniel Suhonen hjälper oss i kampen. Men, bara för att de som har skrivandets gåva hjälper oss, får vi andra inte slappa till och inte hjälpa till med vår egen kamp. Fördelen med facket är oerhörd, inte bara ekonomiska fördelar. Ett klent fack får klena medlemmar som inte kan stå emot överheten. Ett klent fack ger ett klent och vilset land.

Det starka facket står för jämlikhet och trygghet för alla människor.
13:59
Byggbranschen satsar på nyanlända
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ett nytt avtal i byggbranschen, med bland andra Seko och Sveriges Byggindustrier, ska underlätta för nyanlända, långtidsarbetslösa och funktionshindrade att få arbete. Det är branschens rehabiliteringsföretag Galaxen Bygg som ska hitta jobben.

Galaxen har tidigare arbetat med enbart funktionshindrade, men har sedan ett år tillbaka ett utökat uppdrag. I dag ska Galaxen även stödja nyanlända och långtidsarbetslösa i deras jobbsökande.

Det nya avtalet, som tecknades förra veckan mellan bland andra Seko, Byggnads och Sveriges Byggindustrier, omfattar även Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

–Via Arbetsförmedlingen kan vi få kontakt med nyanlända och långtidsarbetslösa och kan matcha dem med företagen i byggbranschen. Vi gör en kartläggning av individens kompetens, vilket är viktigt för att hitta rätt jobb och arbetsgivare, säger Per Kågström, Galaxens vd.
Galaxen har gett Jonni livet tillbaka
Reportage 3 april 2014

Galaxen tar kontakt med enskilda företag och försöker matcha deras behov av personal med de arbetssökande. Ett krav är att företaget har kollektivavtal.

–Vi har 30 års erfarenhet, ett brett kontaktnät och nätverk av företag. Vi har arbetat med att kartlägga kompetens hos funktionshindrade och har goda erfarenheter av det, säger Per Kågström.
Branschen behöver kompetens
Seko ser gärna att de företag som tar emot personer genom Galaxen tillhör någon arbetsgivarorganisation också.

–Det kräver en hel del att ta emot personer utan erfarenhet. Är företaget då med i en arbetsgivarorganisation så kan de få hjälp och stöd, säger Sekos ombudsman Linda Agetoft.

Bakgrunden till det avtal som tecknades förra veckan är, enligt Linda Agetoft, dels att branschen vill bidra i arbetet med att hitta jobb till de som har olika svårigheter, dels att byggbranschen har brist på arbetskraft.

–Det behövs personal på bred front inom byggbranschen. Än så länge är Sekos branscher inte de hetaste, men med tiden kan intresset öka, särskilt på vägsidan, säger Linda Agetoft.
Parterna fattar beslut
Galaxen, som ägs av Sveriges Byggindustrier och en rad enskilda byggföretag, har ett 70-tal anställda över hela landet. Arbetet sker via de regionala samverkansgrupperna, där fack och arbetsgivare möts regelbundet och fattar formella beslut i enskilda ärenden.

–Facket ser till att företagen och villkoren är okej, säger Linda Agetoft.

Verksamheten finansieras av så kallade främjandemedel som Arbetsförmedlingen förmedlar. Parterna bidrar också med fonderade medel.
10:03
Förbifarten hotas av miljonvite
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Trafikverkets arbete med Förbifart Stockholm får återigen hård kritik från Arbetsmiljöverket. Den här gången är det arbetssättet med att förstärka berget i tunneln som får underkänt. Om det inte ändras utgår ett vite på en miljon kronor.

I föreläggandet finns också förnyad kritik mot att kommunikationsutrustningen inte fungerar tillfredsställande. Trots tidigare krav på förbättringar. Det är alarmerande, menar Arbetsmiljöverket, eftersom systemet ska garantera att utrymningen kan ske på ett säkert sätt.

–Trafikverket ska visa att de utvecklar arbetsmetoderna när det gäller bergförstärkning. Och att de säkerställer att kommunikationsutrustningen fungerar, säger Anna-Carin Nordlund, arbetsmiljöinspektör.
Manuellt arbete
Den tunga kritiken får Trafikverket för arbetssättet med förstärkning av berget. Arbetet utförs av underentreprenörer, men Arbetsmiljöverket menar att Trafikverket styr hårt över vilka metoder som används.
Förbud stoppar tunnelarbete på Förbifarten
Nyhet 15 augusti 2018

Entreprenörerna uppger att de har känt ett motstånd när de velat ändra arbetsmetod.

–Vår syn är att hela arbetssättet behöver förändras. I dag sker arbetet i huvudsak genom manuell bultning och den metoden har använts mycket länge, säger Anna-Carin Nordlund.
Livsfarlig arbetsmiljö vid tunnelbygge
Nyhet 14 maj 2018

Trafikverket vill inte kommentera Arbetsmiljöverkets kritik just nu.

–Vi har tagit emot föreläggandet men vi ska börja med att studera hur ansvarsfördelningen är mellan oss och entreprenörerna, säger Trafikverkets presschef Bengt Olsson.
Tunga bultar
Förstärkningsarbetet görs genom att bergbultar monteras i huvudsak manuellt med stöd av maskiner. Bultarna trycks upp i bergstak och bergväggar tillsammans med betong. Betongen sprutas in i borrhålet innan bulten förs in. Bultarna väger enligt Trafikverket 23 kilo, enligt Arbetsmiljöverkets beräkningar mellan 30 och 40 kilo vardera. Arbetet utförs från arbetsplattformar av arbetslag på tre personer.

Arbetsmiljöverket konstaterar att det återstår 240 000 bult att monteras, vilket är ett betydande antal. Därför är det viktigt att arbetssättet utvecklas och belastningen på personalen minskar .

Enligt Arbetsmiljöverket är det flera problem med arbetssättet. Det är belastningsergonomiskt riskfyllt att lyfta tunga bultar, varav merparten över axelnivå, och det innebär att stor risk att att arbeta under ett osäkrat berg.
Trafikverket styr arbetet
–I gruvindustrin görs arbetet med maskiner, vi vet att branscherna inte är helt jämförbara, men vi anser att Trafikverket bör utveckla nya arbetssätt. Det är svårt för entreprenörerna, som ibland är små företag att utveckla teknik, säger Anna-Carin Nordlund.

Hon säger att Trafikverket styr arbetet hårt, vilket försvårar för entreprenörerna att arbeta på ett alternativt sätt. De två entreprenörer som arbetar med förstärkningen i tunneln på Förbifarten använder maskiner till delar av arbetet, men upplever att Trafikverket är motsträviga.

Sekotidningen har varit i kontakt med skyddsombudet hos en av entreprenörerna. Han vill inte uttala sig om Arbetsmiljöverkets kritik, det vill inte heller Sekos regionala skyddsombud Ulf Andersson.

Tidningen Arbetets granskning av bygget av Förbifart Stockholm visade redan i maj förra året att det fanns stora brister vid tunnelbygget till motorvägsleden. Sedan dess har arbetsmiljöproblemen fortsatt. Bygget har stoppats vid ett flertal tillfällen. Såväl Trafikverket som entreprenörföretagen har fått kritik från Arbetsmiljöverket.
February 08, 2019
13:30
Mitt jobb: Anders reparerar stridsvagnar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Var jobbar du?

– På Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS, i Skövde. Jag har arbetat på Markverkstaden, som är den största i Sverige, sedan 2003.

Hur ser en vanlig dag ut?

– Vi gör mycket här. Det finns bland annat lätta och tunga band- och hjulfordon, fordonsbesiktning, sadelmakeri, elverkstad, smedja, måleri, garnisonlager.

– Vi är cirka 20 personer på min avdelning, provhus, som underhåller krigsmateriel Leopard och Stridsfordon 90, motorer och växellådor. Vi renoverar aggregat (en kombination av två eller flera maskiner som ska utföra en särskild uppgift) från grunden, och först ska de skruvas isär. Det finns många detaljer och det tar ett par veckor innan allt är klart. Sist provkörs aggregaten i provhuset.

Vad är roligast med jobbet?

– Det är omväxlande. Det är fritt med eget ansvar, men man jobbar också i grupp. De som jobbar här slutar sällan sin anställning.

Varför det?

– Det är inte så stressiga dagar och vi har bra förmåner. Kvalitet går före tidsaspekt, men vi måste självklart vara kostnadseffektiva.

Har ditt arbete förändrats över tid?

– Inte själva jobbet. Men jag har varit på olika avdelningar. Jag började som maskinbearbetare och svarvning/fräsning, samt slipning. 2015 bytte jag till provhuset.

Finns det några arbetsmiljörisker?

– Självklart, det är stora grejer vi jobbar med. Stridsvagn Leopard väger cirka 70 ton. Vi hanterar också kemikalier, oljor, kylvätskor och trycksättning. Miljön är bullrig. Men vi har bra skyddsutrustning och tänk kring arbetsmiljön.
February 07, 2019
10:55
Kinesiska järnvägsbyggen slår hårt mot Kenya
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

”Bidra till samhället, sätt de anställda främst.” Det är mottot för det statsägda kinesiska företaget som bygger järnväg i Kenya. Orimligt mycket övertid, sparken för dem som klagar och ett motarbetat fack. Det är bilden vi får på plats.

Det är tidig morgon i Nairobi, Kenyas huvudstad, och trafiken kryper fram genom tunga avgasdimmor. Vi är på väg mot Ngong några mil utanför Nairobi, till Kenyas största infrastrukturprojekt sedan självständigheten 1963. En järnväg från Mombasa i Kenya, genom Uganda och vidare mot Sudan.

Ett kinesiskt bolag står för bygget. Kina investerar stort i Afrika, mot dyra lån, och Kenya blir skyldigt Kina motsvarande 50,3 miljarder kronor för järnvägen. Det är nära tre gånger den internationella standarden och fyra gånger den ursprungliga uppskattningen.

Ingen ska behöva tvivla på vem som driver järnvägsbygget. Bild: Stefan F Lindberg

Kivale Ali Said som jobbar för den fackliga bygginternationalen, BWI, och ombudsmannen Paul Nganju hoppar ur bilen. Utanför strövar en flock kor, och längre bort på vägen syns ett tiotal män närma sig.
”Brinner för att hjälpa människor”
Paul Nganju, som arbetar för fackförbundet KBCTFIEN ställer sig på vägen och inväntar arbetarna.

– Jag brinner för att hjälpa människor, och facket erbjuder bra hjälp. Jag har sett så många som lider på sina arbetsplatser, att det har blivit ett kall för mig att arbeta fackligt.

– Men många kenyaner vet ingenting om facklig verksamhet och vill inte vara med i något de inte förstår. De tror att de kan förlora jobbet om de ansluter sig. Andra tror att facklig verksamhet är en vinstdrivande business. Det är mitt jobb att bryta den vanföreställningen. Och när jag lyckas värva en arbetstagare hjälper jag inte bara honom utan hela hans familj och hela hans utvidgade familj.
Bevakad med stängsel och bevakningstorn
Den hårt bevakade arbetsplatsen omges av både stängsel och bevakningstorn, entrén är spärrad med en bom, kraftiga spikmattor och av två vakter med slitna kalasjnikovs i händerna. Sedan den somaliska terrororganisationen al-Shabaab börjat utföra terrorattacker i Kenya är säkerheten hotad.

Kivale Ali Said är BWI-koordinator för Östafrika. Seko i världen stöder järnvägsprojektet utanför Ngong i Kenya via BWI. Sekos engagemang i Östafrika syftar till att öka kraften hos fackföreningarna genom att utbilda och organisera. Ju fler som ansluter sig till facket, desto mer makt flyttas från de multinationella företagen till arbetarna.

I Kenya är det kinesiska företag som bygger broar, vägar, järnväg och höghus. Fackförbund eller facklig organisering är förbjudet i Kina, och kinesiska företag utomlands respekterar varken fackförbund, kollektivavtal eller nationella lagar. Och det spelar ingen roll att den kinesiska byggherren har som ett motto att de anställda ska sättas främst eller att de talar om järnvägen som ”en järnväg till lycka”.
Beroendeställning till Kina
Svårigheten att tvinga kineserna att följa arbetslagstiftningen beror på den beroendeställning Kenya har till Kina. Regeringen skyddar de kinesiska företagen och ber arbetarna att stå ut, fackföreningarna får inte förstöra för investerarna.

– Regeringen och arbetsgivarna förstör för fackföreningarna genom att påstå att de skapar instabilitet i landet. De kinesiska företagen är fria att göra hur de vill, och de behandlar kenyaner som ett lägre stående folk, som duger till tungt kroppsarbete, städning eller monotona arbeten.

Kineserna vägrar beblanda sig med kenyaner och samarbetar inte, utan har kenyaner som slavar.

– Kineserna vägrar beblanda sig med kenyaner och samarbetar inte, utan har kenyaner som slavar. Vissa arbetsledare har till och med använt fysiskt våld mot arbetare. Kenya har en stor skuldbörda till Kina, men nästan all vinst kommer att gå till Kina och till en handfull korrupta politiker i Kenya. Landet förblir fattigt och i beroendeställning. Det är väldigt smärtsamt att se på, berättar Kivale.

– Men det finns också facklig framgång att lyfta fram, fortsätter han. Många järnvägsarbetare har rekryterats som medlemmar, och arbetssituationen är jämförelsevis bra. Relationen mellan fackförbundet och China communication construction company (CCCC) är bra och konstruktiv. Ett kollektivavtal har upprättats och den sociala dialogen fungerar bra, säger Kivale med stolthet.

När arbetskraft är billigare och lättare att byta ut än maskiner. Bild: Stefan F Lindberg

Det är utanför CCCC:s grindar vi nu väntar på att bli insläppta. Inne i den tre kilometer långa Ngongtunneln pågår en febril aktivitet. Ledningar dras, hål borras och lera skyfflas undan från golvet. En fullastad lastbil försvinner in i det mörka tunnelhålet. Vi följer efter en bit, men snart står den kinesiska guiden där och ber oss vänligt men bestämt att lämna tunneln.
Bor i de ruffiga kvarteren
Följande dag tar vi oss in i Ngongs ruffigaste kvarter. Här bor 28-åriga Collin O Olneyo sedan fyra år med sin fru och tvååriga dotter. De flyttade för att Collin skulle kunna arbeta på järnvägsbygget. Han jobbar som laboratorietekniker och kontrollerar allt byggmaterial innan det används.

– Jag valde att gå med i facket när jag märkte att det fanns problem på arbetsplatsen, med lönen, säkerheten och arbetstiden. Jag blev väldigt illa berörd när vi behandlades dåligt av vår arbetsgivare. Jag har blivit förtroendevald och alla arbetare kan komma till mig, och jag söker i min tur stöd hos facket.

Collin ska arbeta måndag till lördag, åtta timmar om dagen, med max två timmars övertid per dag och med rätt till 2,25 dagar ledigt i månaden. Lönen är 10 kronor i timmen. I verkligheten arbetar han sju dagar i veckan, från sju på morgonen till sju på kvällen, ibland ända till nio på kvällen, och det är omöjligt att säga nej till övertid. Alla är kontraktsanställda och kan bli sparkade utan förvarning.
Jobbar så mycket det går
I ett skjul av korrugerad plåt träffar vi Joel Lapit. Han är 24 år och ansvarar för materialförrådet och lägger räls. Joel bor en halvmil bort från arbetsplatsen, och tillsammans med en arbetskamrat hyr han ett enkelt rum. På en lina hänger kläder, madrasser är staplade i ett hörn och det finns en stol att sitta på. Joel och hans arbetskamrat skojar med varandra och berättar om dagens händelser.

Joel Lapit, i röd tröja, vill jobba ihop pengar till en egen affärsverksamhet. Som mest någon gång i månaden träffar han sin fru och deras barn. Bild: Stefan F Lindberg

Joels fru och tvååriga son bor bara tre mil bort, trots det har han inte möjlighet att träffa dem mer än högst ett par dagar i månaden. Joel jobbar så mycket det bara går för att få ihop tillräckligt med lön. När järnvägsprojektet är klart i juni 2019 drömmer han om en egen affärsverksamhet, att föda upp och sälja kor och getter.

– Det är jobb hela tiden och jag är mycket trött. Det finns inget utrymme för några nöjen, eller att spela fotboll. Jag är med i facket. Om jag grälar med min chef kan facket förstå hur min situation är och hjälpa mig. En gång kom jag för sent till jobbet på grund av en familjesituation. Min chef ville ge mig sparken men facket förhandlade så att jag fick behålla jobbet.

– Det jag vill mest av allt är att vara en kille som står upp för sin familj och sitt land – och som kan känna sig stolt över det han gör.
”Kineser tycker inte om fackföreningar”
I en rosalila skymning över samhället Maai-Mahiu träffar vi Peter I Nigigi, ombudsman för fackförbundet med sitt kontor i ett litet fönsterlöst rum på ett hotell för lastbilschaufförer. Peter sitter vid sitt skrivbord med knäppta händer. En glödlampa sprider ett blekt ljus över rummet.

Peter förklarar varför det är svårt att skapa kontakt med kineserna.

– Mycket tid går åt till att vi inte förstår varandra. Kineser tycker inte om fackföreningar och vill inte prata om det. Men behåller arbetarna medlemskapet måste de samarbeta med oss, och arbetet går i rätt riktning.

– Vårt främsta hinder är att vi stoppas från att besöka arbetsplatser, och vi tappar kontakten med medlemmarna och får svårt att värva nya. Vi behöver stöd från BWI för att nå bra resultat i förhandlingarna med de multinationella kinesiska företagen. Internationellt stöd är otroligt viktigt när det handlar om multinationella företag, för att få en starkare röst med mer kraft.
February 06, 2019
14:44
Mats Andersson: Nu behöver sossarna sina fackliga vänner
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Regeringen avgör hur stort inflytande exrtremhögern ska få, inte nu men efter nästa val. Trots överenskommelsen med två borgerliga partier måste s-politikerna komma ihåg rättvisefrågorna. För att det ska ske krävs en engagerad fackföreningsrörelse.

Jävligt omodernt”. Det var LO-basen, Karl-Petter Thorwaldssons omedelbara reaktion på delar av innehållet i januariöverenskommelsen mellan S och MP, C och L. ”Inget vi i facket kan försvara”, säger Valle Karlsson, Sekos förbundsordförande.

Risken finns dessutom att överenskommelsen visar sig bli lika obekväm som omodern. Som man bäddar får man som bekant ligga, och just nu bäddar politikerna för valresultatet om fyra år.

Förväntningarna på Socialdemokraterna är ju, bland annat, att de ska fördela välståndet så rättvist som möjligt, att de ska stå upp för så kallat vanligt folk, för dem som av olika anledningar och under olika skeden av livet behöver samhällets stöd.
Ska alla med
En socialdemokrati som inte lever upp till förväntningarna riskerar att tappa sina viktigaste väljare. För om alla ska med, duger det inte att försämra a-kassa och anställningstrygghet samtidigt som rut-subventionerna ökar och de rikaste får sänkt skatt.

Visst innehåller januariöverenskommelsen bra delar, och vi vet inte riktigt vad det faktiska resultatet blir av de 73 punkterna. Dessutom kan man fråga sig om det fanns ett bättre alternativ med tanke på valresultatet?

Men detta kommer att spela mindre roll på valdagen om fyra år. Då dömer väljarna utifrån politiken som förts de senaste fyra åren, inte utifrån dagens politiska problem och grubblerier.
I nöden prövas vännen
Blir det som Valle Karlsson fruktar, att ”de som har, kommer att få mer, och de som har det dåligt får det inte bättre”, och om socialdemokratiska väljare anser att deras parti fört en alltför borgerlig politik, söker de sig bort.

Vissa går till Vänsterpartiet, andra högerut, men inte till något traditionellt borgerligt parti, utan till Sverigedemokraterna.

Fackföreningsrörelsen är av tradition socialdemokraternas vän (kanske mer så än tvärtom). Och en verklig vän ser inte stillatigande på när kamraten ger sig ut på farliga vägar. För att inte denna mandatperiod ska ta en ände med förskräckelse krävs en genuin opposition, både facklig och politisk, både inom och utanför Partiet.
February 05, 2019
16:40
Splittrad strejk i Frankrike
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Flera fack strejkar med de gula västarna idag (tisdag) i Frankrike. - Vi har många gemensamma krav, säger David Donnez i CGT:s järnvägsfederation. Andra fack vägrar att samarbeta med de gula västarna, på grund av kopplingar till extrema partier.

Det har snart gått tre månader sedan de gula västarna började blockera trafikrondeller, och att regelbundet demonstrera varje lördag i små och stora städer över hela landet.

Nu vill flera fack dra igång en ännu större proteströrelse genom att samarbeta med de gula västarna. CGT, som är ett av de två största facken, har uppmanat sina medlemmar att gå ut i en 24-timmarstrejk idag (tisdag). Varsel har bland annat lagts på järnvägen.

Ledande gula västar deltar också i strejken.

CGT hävdar att de gula västarnas krav mer och mer liknar fackets egna.

– Ett av de viktigaste kraven är bättre köpkraft. Många som jobbar har svårt för att leva på sina löner. Det gäller även för oss inom den offentliga sektorn, säger David Donnez, i ledningen för CGT:s järnvägsfederation.

David Donnez, CGT Bild: Anna Trenning-Himmelsbach

Regeringen har lovat att förbättra köpkraften för de sämst lottade, och utlyst en allmän debatt som ska pågå fram tills i mitten av mars, och där alla invånare inbjuds att säga vad de tycker. Men den bojkottas av CGT.

– Den kommer inte att leda någonstans. Regeringen kommer att fortsätta sin liberala politik, säger David Donnez.

Själv går han i demonstrationståget i Paris under eftermiddagen. Tiotusentals personer har deltagit i manifestationer och blockader i andra delar av landet.

Men den massiva proteströrelse, som CGT har hoppats kunna samla till, tycks ännu inte ha satts i rörelse.

Andra fack vägrar att delta. Det gäller Frankrikes största fackliga centralorganisation CFDT, som bland annat är tveksamt till de gula västarna på grund av stöd från extrema partier både till vänster och till höger.

Yves Le Pallec

– Det betyder inte att vi anser att de gula västarnas krav på bättre köpkraft och mer demokrati är fel. Men rörelsen samlar missnöjen av väldigt olika slag, säger Yves Le Pallec, i CFDT:s järnvägsfederation.

CFDT kommer att delta i den stora debatten. Yves Le Pallec anser att det är fel att döma ut den i förväg.

– Vi får ju tillfälle att yttra oss. Det kan vi inte tacka nej till, säger han.
13:35
Seko-klubbar kritiska mot inskränkt strejkrätt
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Tio Sekoklubbar riktar hård kritik i sina remissvar mot regeringens förslag om inskränkt strejkrätt. En rädsla finns att ändringen ska bana väg för fack som arbetsgivarna bildar eller styr.

De Sekoklubbar som skickat in remissvar menar att regeringens förslag om begränsad strejkrätt riskerar att öka möjligheter för arbetsgivarna att avtalsshoppa; välja det avtal som är billigast.

Det finns också en rädsla för att det ska öppna för så kallade gula fackföreningar, det vill säga fack som arbetsgivarna bildar eller styr.

Skälet till det är att förslaget innebär att första avtal som tecknas på en arbetsplats ska gälla. Den principen gäller redan i dag, men eftersom den inte är lagfäst, är det möjligt för parterna att komma överens i förhandlingar.

– LO tror att det alltid är LO som har första avtal. Men vi säger ju upp avtal regelbundet och det lämnar fältet fritt för arbetsgivarna att teckna avtal med någon annan, säger Per-Ola Axelsson Åhl, som skrivit under remissvaret från Seko Infranord-klubben norr.
Nej till inskränkningen av strejkrätten
Debatt 20 juni 2018

Fyra klubbar inom Infranord har tagit upp liknande farhågor och är mycket kritiska. Även till att Seko ställt sig bakom den överenskommelse som LO slutit med TCO, Saco och Svenskt Näringsliv – och som är grunden till regeringens förslag.

Per-Ola Axelsson Åhl tycker flera av delarna förslaget riskerar att försvaga fackföreningsrörelsen, men att det är helheten som är det stora problemet. Han menar att konflikträtten är hotad.

– Vi gräsrötter stöder inte det här och det hade varit bra om vi hade haft en intern diskussion innan Seko bestämde sig.
Fler protester
Andra remissvar lyfter fram Sekos särskilda situation med tuff konkurrens från flera andra fackförbund, bland annat inom staten och spårtrafiken.

Samtidigt säger företrädare för några klubbar att de tycker att det börjar jäsa i leden och att allt fler kommer att protestera. Men trots det så ser läget mörkt ut eftersom näringslivet och fackförbunden är överens.

Sekoklubbar som skickat in remissvar är bland andra Seko SJ Klubb Trafik. Lokalbaneklubben och Tunnelbaneklubben i Stockholm, Seko Klubb Västtåg, fyra banklubbar vid Infranord.
Parterna lägger förslag om strejkrätten
Nyhet 5 juni 2018

Sekos förbundsstyrelse har stoppat ett remissvar från Seko Stockholm.

– Förbundsstyrelsen lät meddela att man inte ansåg att vi kunde agera som remissinstans i den här frågan. Vi förlikade oss med det i det här fallet. För oss har det varit viktigt att starta en intern diskussion och debatt i frågan och Seko Stockholm har varit hyfsat tydliga utåt i fråga om var vi står, säger Gunnar Westin, vice ordförande i Seko Stockholm.

Sekos ordförande, Valle Karlsson menar att förbundet på regional nivå inte ska ges möjlighet att lämna remissvar, såsom Seko Stockholm velat göra.

– Förbundsstyrelsen har fattat beslut i den här frågan som organisation och tagit ett offentligt ställningstagande. Då kan vi inte ha olika uppfattningar. Sen får regioner självklart tycka vad man vill i frågan.
Inga problem
Förbundet har heller inte stoppat Seko Stockholm, enligt Valle Karlsson:

– Vi fick ett alternativt förslag till remissvar som vi i förbundsstyrelsen behandlade. Vi beslutade att vi står fast vid vår tidigare ställning.

Han har förståelse för den kritik och oro som lyfts i remissvaren. Men är övertygad att regeringens förslag inte kommer att försvaga Seko eller de andra fackförbunden.

– Våra jurister har tittat på det här. Vi kommer fortsatt kunna utlysa konflikt för att få till kollektavtal. Därför ser vi inga problem med det här.

– Sen ska man komma ihåg att det fanns andra förslag i riksdagen som skulle ha betydligt större påverkan på konflikträtten. Utifrån det perspektivet så är det här ett mindre ingrepp och en acceptabel förändring, säger Valle Karlsson.
February 04, 2019
10:05
Polisen: Personal måste förberedas för attentat
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Risken för terrorattentat i spårmiljö är större i dag än tidigare. Polisen anser att arbetsgivare och personal måste ändra sitt förhållningssätt. – Man måste förbereda sig, säger Tomas Koppelman Hellgren vid polisen.

Det finns inget som tyder på att något attentat av något slag skulle inträffa på järnvägen, på tåg eller i tunnelbanan. Samtidigt menar Tomas Koppelman Hellgren, regional insatsledare vid polisen i Stockholm, att det skulle kunna ske framöver.

Exempelvis greps sex uzbekiska män förra året och har åtalats för förberedelse till terroristbrott. I rättegången vid Stockholms tingsrätt, som inleddes i januari, menade åklagaren att männen haft för avsikt att utföra dådet i Stockholmsområdet, bland annat på Centralstationen och Mall of Scandinavia.
Ökad hotbild ställer nya krav på elsäkerhet
Nyhet 31 januari 2019

Enligt Thomas Koppelman Hellgren är det därför viktigt att arbetsgivare ser över handlingsplaner och vilka åtgärder som bör vidtas för att öka kunskapen i organisationer och hos medarbetare.

– Det viktiga är att man höjer den mentala medvetenheten. Det tjänar vi alla på den dagen det händer något, säger han.
”Vaknat upp”
Tomas Koppelman Hellgren har som jobb att utbilda poliser och andra yrkesgrupper om pågående dödligt våld och terrorattentat. Han anser att många organisationer är mycket mer förberedda på ett eventuellt attentat än de var för drygt nio år sedan, då Sveriges första islamistiske självmordsbombare slog till på Bryggargatan i Stockholm.

– Då hade vi aldrig drabbats av något liknande och var helt oförstående till vad som hade hänt. Från det datumet startade vår resa inom polisen med terror. Nu har vi vaknat upp från en sorts dvala och gjort otroligt mycket de senaste åren. Vi har bland annat kortat responstiden. 2010 tog det över en timme innan händelsen identifierades av polis som ett terror attentat. I april 2017, vid terrorattacken på Drottninggatan, tog det fyra minuter.

Insatsledaren Tomas Koppelman Hellgren. Bild: Linus Meyer.

Hans bedömning är att många andra organisationer – exempelvis Sveriges tågoperatörer men även sjukvården och räddningstjänsten – måste utveckla sitt förhållningssätt på liknande vis.

– Räddningstjänst och sjukvård trodde att attentatet på Drottninggatan var en trafikolycka till en början. Jag tycker det är bättre att utgå från att det är ett terrorattentat. Då hinner vi reagera.

– Jag brukar säga: Var beredd, men inte rädd. Man ska inte gå omkring och vara nojig och leta fel överallt. Men jobbar man i vissa branscher, exempelvis inom järnvägen som är en extremt farlig arbetsplats från början – där det finns en ökad risk för ett attentat – måste man förbereda sig lite mer än om man jobbar på något annat ställe som är förhållandevis ofarligt.

Vad kan man göra?

– Det viktigaste är att man detekterar felbeteende. Jobbar man i spårområdet och upp täcker väskor som är felplacerade eller personer som rör sig i områden där de definitivt inte borde vara, är det bra om man reagerar, konfronterar personen, eller ringer polisen. Hellre kontakta oss tio gånger för mycket än en gång för lite. Man vet aldrig när gärningsmännen slår till.
”En farhåga”
Roger Patriksson, ordförande på Seko Spårtrafik, säger att det i dag inte finns någon specifik utbildning från fackligt håll kring hur personal ska hantera terrorhot.

– Men vissa bolag har riktlinjer kring hittegods när terrornivån är högre. Detta sker mer i form av en påminnelse likt ett mejl att personalen ska vara mer försiktig.

Han ser ett behov av mer övning och repetition för oförutsedda händelser likt evakuering, brand eller olyckor.

– En farhåga som Seko spårtrafik också har är att företagen mer och mer övergår till mer e-utbildning vilket gör att kvalitén sjunker eftersom personalen inte övar på att göra det praktiskt.
January 31, 2019
15:28
Åklagare överklagar friande dom mot häkteschef
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Åklagare Fredrik Ingblad överklagar den friande domen mot en kriminalvårdsinspektör vid häktet i Sollentuna. Han stod åtalad för vållande till annans död efter att en intagen man dog av törst våren 2017.

Åklagaren vill att hovrätten lägger större vikt vid de vittnesmål som åtta kriminalvårdare lämnade i Tingsrätten och som enligt honom visar tydligt att kriminalvårdsinspektören visste hur den intagne mådde, utan att han vidtog några åtgärder. Det var först när sjukvård tillkallades som den intagne kördes till sjukhus. Dock var det för sent.

Attunda tingsrätt ansåg inte att det gick att bevisa att kriminalvårdsinspektören brustit i sitt ansvar när en ung intagen dog på grund av uttorkning i maj 2017. En slutsats som åklagaren inte delar.
Vållande till annans död
Åklagaren yrkar i sitt överklagande att hovrätten dömer chefen till vållande till annans död alternativt tjänstefel och i sista hand underlåtenhet att se till att se till att den intagne fick särskild tillsyn.

Fredrik Ingblad skriver att det är klarlagt att den intagne avled på grund av törst och att tillståndet pågått under en längre tid. Något som även Tingsrätten konstaterar i sin friande dom.
Intagen dog av törst - häkteschef frias
Nyhet 14 januari 2019

Åklagaren menar att kriminalvårdsinspektören, som var chef på den avdelning där den avlidne var intagen, hade information om mannens tillstånd, men att han inte agerade. Det visar vittnesmålen från personalen på avdelningen.

Fredrik Ingblad anser att förloppet, med en man som dör av törst, är så långt och plågsamt att det blir obegripligt att chefen inget visste. Det var dessutom en liten avdelning med tidvis enbart två intagna.
Nya vittnesförhör
Åklagaren hänvisar i sitt överklagande till nya vittnesförhör, bland annat med en klienthandläggare och eventuellt det huvudskyddsombud som tjänstgjorde vid tiden för dödsfallet.

Sekotidningen har tidigare berättat om fallet och om hur kriminalvårdarna på den intagnes avdelning mått dåligt av att han inte fick hjälp.

Anders Petersson är sektionsordförande för Seko på häktet Sollentuna. Han har inte tagit del av överklagandet ännu, men säger att hans bild är att det varit jobbigt för den personal som vittnat mot sin chef i tingsrätten.

–De kanske inte tyckte att de blev hörda av domstolen. De berättade vad de varit med om, de sa som det var, säger han.
Kritik mot ledningen
Personal som arbetat på samma avdelning som chefen har kritiserat ledningen för häktet för att han fick arbeta kvar, trots att han åtalats för en så pass allvarlig händelse. Anders Petersson bekräftar att personalen var besvikna.

–Det har nog inte funnits andra fall där någon fått arbeta kvar efter ett sådant åtal, säger han.

Åklagaren yrkar på att påföljden bestäms till villkorlig dom och dagsböter.
14:46
Ökad hotbild ställer nya krav på elsäkerhet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Järnvägar och samhällsviktiga funktioner är beroende av el för att fungera. Om elnätet saboteras får det stora konsekvenser för samhället.

– Elnätet är robust och leveranssäkert. Men det är också sårbart. Svagheten är att elnätet är synligt utomhus, går att komma åt och är lätt att kartlägga, säger Fredrik Gustavsson, säkerhetsspecialist på Svenska kraftnät.

Myndigheten har ett statligt ansvar för det svenska stamnätet för el. En del av uppdraget går ut på att övervaka elsystemet dygnet runt, och ha beredskap för extrema händelser som exempelvis stormar, bränder och terrorhandlingar.
Ökad hotbild
Enligt Fredrik Gustavsson har säkerhetsarbetet på Svenska kraftnät förändrats de senaste åren i takt med en ökad hotbild i Sverige och i närområdet.

– Vi bedriver omvärldsbevakning och anpassar säkerheten till det rådande läget. Vår samverkan med andra aktörer i elbranschen, Säkerhetspolisen och polis har intensifierats. Det finns ett större behov i dag av det – att hjälpa varandra, dela erfarenheter och ha nätverksträffar.
Terrorhot: Krafttag för ökad säkerhet
Nyhet 28 januari 2019

I landet finns många ledningar och cirka 160– 170 stationer för att ta hand om stamnätet.

– Vi kan inte skydda oss mot allt, men vi har självfallet både ett tekniskt och fysiskt skydd. Om någon incident skulle inträffa kommer vi snabbt upp i beredskap och reparerar så att man kan leverera igen.

Myndigheten arbetar även med redundans som en säkerhetsåtgärd, som innebär om en ledning saboteras eller går sönder kan en annan istället ledning transportera elen.
”Beroende av elen”
Fredrik Gustavsson menar också att Sverige blivit mer sårbart på grund av att el används i högre grad på olika sätt.

– Vi är ett land som är väldigt beroende av elen. Stora industrier funderar nu på att lägga om sin produktion till el. Det ställer högre krav på säkerheten.

I och med en ökad digitalisering i samhället har även underrättelsehotet ökat. Därför har Svenska kraftnät tagit fram utbildningar i it-säkerhet för aktörer inom elsektorn.

– Vi ser en ökad aktivitet från olika håll mot mål i Sverige. Elförsörjningen är ett av målen är Svenska kraftnäts bedömning. Utbildningen har fått stort genomslag. Det är jätteviktigt att alla som är verksamma håller sig uppdaterade och höjer sin medvetenhet om vilka risker som finns.
14:04
Dom i Sekohärvan: Bosse Hedin tvingas betala
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Fritidsföreningen och Bosse Hedin har gjort sig skyldiga att ersätta Seko med miljonbelopp. Hedin döms även för trolöshet mot huvudman och olovligt förfogande. – Det är en principiellt viktig dom som skickar tydliga signaler, säger Jonas Petterson, Sekos planerings- och kommunikationschef.

Enligt en dom vid Hudiksvalls tingsrätt ska Seko-klubben Väg & Ban Gävle-Dala betala tillbaka drygt 14 miljoner kronor till Seko. Sammanlagt, med alla rättegångskostnader inräknat, landar beloppet på omkring 23 miljoner.

Dåvarande ordförande i fritidsföreningen, Bosse Hedin ska personligen betala runt 264 000 kronor plus ränta, samt cirka 1,5 miljon kronor i rättegångskostnader.

Han har även gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman och olovligt förfogande.

– Tingsrätten har landat i samma bedömning som vi gjorde, att det klubben ägnat sig åt är fel. Det är en principiellt viktig dom som skickar tydliga signaler ut i hela föreningssverige, säger Jonas Pettersson.

Seko kommer vända sig till kronofogden för att få tillbaka pengarna. Domen kan överklagas till Hovrätten senast 21 februari.

Förbundet säger att man nu ska bygga upp ny klubb i Gävle-Dala-området.

– Vi vet ännu inte hur mycket pengar som finns kvar i den så kallade fritidsföreningen, risken är att betydande belopp redan är förbrukade, säger Jonas Pettersson.
En polisanmälan
Det var 2008 som den lokala Seko-klubben Väg & Ban Gävle-Dala i Ljusdal bildade en fritidsförening. Detta i syfte att se till att klubbens pengar stannande lokalt istället för hos Seko centralt.

Under åren som följde, överfördes totalt 14 miljoner kronor till fritidsföreningen, där Bosse Hedin både var ordförande och kassör.

I samband med en revision 2014 blev Seko varse om vad som föregick, och ville veta var miljonerna hade tagit vägen.

”I revisionen fanns även indikationer på att pengarna i nästa steg använts till ändamål som var långt ifrån facklig verksamhet. Detta bekräftades senare när Seko genom ett editionsbeslut i tingsrätten fick tillgång till bokföring och transaktioner. Det visade sig då att ombudsmannen i klubben och anhöriga till honom på olika sätt tillskansat sig medel, bland annat genom investeringar i ombudsmannens privata sjötomt,” skriver Seko i ett pressmeddelande.
Bosse Hedin – Skurk eller hjälte?
Nyhet 23 oktober 2015

Efter en utredning beslutade Seko att avskeda Bosse Hedin och göra en polisanmälan. Men förundersökningen lades ner av åklagare 2018, då det inte gick att styrka att brott begåtts.

Under 2018 gjorde Seko en egen parallell utredning i vilken man kom fram till att fritidsföreningen betalat fakturor på 1,5 miljoner till Bosse Hedins privata företag Mittens.
”Helt orimligt”
Seko gick samma år vidare civilrättsligt. I stämningen yrkar man på att Bosse Hedin och fritidsföreningen ska betala tillbaka runt 14 miljoner kronor, samt att Bosse Hedin ska betala 300 000 kronor plus ränta.

– Det är helt orimligt att ett fåtal personer ska kunna bilda en förening som man sedan styr helt utan inflytande från medlemmar. Ytterligheten i nästa steg är att de kan upplösa föreningen och dela på pengarna, har Sekos planerings- och kommunikationschef, Jonas Petterson, tidigare sagt.
Sekohärvan: ”Betydande belopp i privata fickor”
Nyhet 14 november 2018

Rättegången hölls vid Hudiksvalls tingsrätt i slutet av november förra året. Bosse Hedin har hela tiden nekat till anklagelserna.

När Hedin själv hördes i rätten hävdade han att han är utsatt för en häxjakt av media, och att det påståtts saker som inte är sanna, rapporterar SVT Nyheter.

Seko har sagt att om förbundet förlorar målet utesluter man inte ny polisanmälan.
13:34
Förälder och asfaltsarbetare: ”Vardagen måste gå ihop”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ibland kan det vara svårt att få ihop arbete och familjeliv. För asfaltarbetaren Martin Zerman har det löst sig bra, han kan hämta på förskolan trots långa arbetsdagar. För andra är det betydligt svårare när arbetsgivaren inte vill anpassa schemat.

Elin kommer springande i korridoren på förskolan och möter pappa Martin Zerman. Han lyfter upp hennes och de kramas. Hon tar snabbt på sig jacka, mössa och skor och så går de hemåt.

Familjen Zerman bor i Ödåkra utanför Helsingborg. Huset ligger strax intill en gam-mal spritfabrik från 1800-talets slut som just fått nytt liv med restaurang, butiker och tatuerarstudio.

Martin och Elin har sin hemväg förbi fabrikshuset och har sett förvandlingen.

– Det är fantastiskt roligt, säger Martin. Byn har fått nytt liv.

För Martin Zerman, som är asfaltarbetare på Skanska, är det väldigt viktigt att kunna hämta och lämna Elin på förskolan så ofta som möjligt. Om han inte kunde göra det skulle han troligtvis byta jobb.
”MTR beter sig som på 1800-talet”
Arbetsrätt 10 januari 2019

– Barnen är viktigare än jobbet. Vardagen måste gå ihop. Jag är inte ensam om att tycka det. Det har skett ett generationsskifte, fler yngre män tar ut sin pappaledighet, de ser det som något självklart. Företagen måste anpassa sig till det, det är så det är nu, säger han.
Svårt med säsongsarbete
Som asfaltläggare med säsongsarbete är det inte självklart att det finns tid och utrymme och delta i hämtning och lämning på förskolan eller skolan. När Martin arbetar har han långa arbetsdagar, i snitt 10 timmar, och arbetstider som inte motsvarar förskolans öppettider. I Ödåkra är Elins dagis öppet 06.00-17.30.

Martin är helårsanställd vilket betyder att han arbetar in hela året på nio månader. De tre övriga månaderna är han ledig.

Trots arbetstiderna fungerar det smärtfritt att hämta och ibland lämna på dagis.
Kraftig ökning av DO-anmälningar mot arbetsgivare
Arbetsrätt 14 januari 2019

– Ja, det tycker jag. Vi är ett litet arbetslag, två asfaltläggare och en chaufför. Vi har lätt att komma överens om hur vi ska lägga upp jobbet. Min kollega Peter har också barn, säger Martin.

Martin Zerman arbetar långa dagar nio månader om året och får ihop det med hämtning av dottern Elin.

Kollegerna går igenom veckans planering på måndagar och bestämmer hur de ska fördela arbete och dagis- och skolhämtningar.

Det betyder inte att planeringen alltid håller.

– En veckas framförhållning har vi väl, men inte mer, säger Martin. En svårighet är att vi täcker hela Skåne och ibland även Blekinge. Det är ofta korta jobb, så vi kör rätt myck
Det går att kombinera
Arbetsdagarna under säsongen är som sagt långa, men det går att lägga upp jobbet så att det går att kombinera med hämtning minst ett par dagar per vecka.

– Om jag ska gå tidigare tar vi om möjligt det svåra jobbet först, till exempel. Då kan en av oss stanna kvar och göra det enkla på egen hand. Det går att lösa.

– Jag har aldrig hört någon säga något om det. Jag har inte heller fått någon kommentar av typen ”har han ingen fru”.

Elin och Martin har tid att umgås när han har säsongsuppehåll.
Foto: Stefan Lindblom

Martin tror att det kan vara svårare i stora arbetslag där varje individ ansvarar för att köra en maskin som måste vara i gång hela tiden. När han började på Skanska för åtta år sedan var han i ett sådant lag. Å andra sidan var lagbasen väldigt förstående. Så det hade nog gått då också.

När Martin och Elin kommer hem den här eftermiddagen är stora delar av familjen redan på plats. Anette, storebror Max och hunden Tess, som möter med ett glatt skall.

Anette är intensivvårdssjuksköterska på Helsingborgs lasarett och arbetar skift. För att Martins hämtningar ska fungera måste
Anpassat schema
Anette anpassa sitt schema så mycket det går. Hon arbetar alla timmar på dygnet, samt helger, det måste alla inom vården, säger hon.

– Jag lägger schemat i stort sett själv och försöker välja eftermiddagar och kvällar. Då kan jag lämna på morgonen och Martin hämta. På mina helgpass är Martin hemma.
Arriva: Funktionshindrat barn inget skäl till anpassat schema
Nyhet 15 januari 2019

För Elin innebär Martins säsongsarbete att hon inte får vara heltid på förskolan när det är uppehåll, januari till april. 15 timmar i veckan är max.

– Egentligen är det konstigt att hon ska vara på dagis när jag är hemma, men hon behöver det sociala tillsammans med andra barn. Hon gillar att vara hemma också så det gör inget att hon inte går heltid. Men en del saker missar hon förstås, säger Martin och Anette håller med.

Elin säger att det bästa med dagis är att leka och det bästa med att pappa är hemma är kanske att åka till badhuset och den lilla poolen.

– Sedan är Elin med när jag fixar här hemma, säger Martin.
Självklart vara föräldraledig
När han och Anette fick Elin för fem år sedan tyckte Martin att det var självklart att vara föräldraledig och han tog ut åtta månader, av nio arbetsmånader.
Så ser det ut i andra branscher
Arbetsrätt 31 januari 2019

Han var den första på arbetsplatsen som tog lång föräldraledighet efter införandet av års- arbetstid och det blev en del ”strul”. Skanska ansåg att det saknades timmar för att Martin skulle få ihop sin årsarbetstid så han fick jobba extra under säsongsuppehållet.

– Det var väl ingen som tänkt på det innan. Det här är en mansdominerad bransch och det är först när de yngre papporna började vara mer med barnen som det kommit upp, säger han.
January 17, 2019
14:57
55 människor kom aldrig hem från jobbet 2018
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Trots nollvisionen för dödsolyckor på jobbet kom 55 personer aldrig hem från sitt arbete under 2018. Det är den högsta siffran på flera år.

Män i arbetaryrken. Det är de som oftast omkommer i arbetsplatsolyckor, visar tidningen Arbetets genomgång. De faller, de kläms ihjäl och de dör i trafiken.

Lista: De miste livet på jobbet 2018

Arbetet har gått i genom samtliga dödsolyckor som skett i arbetet under 2018. Totalt omkom 55 människor på jobbet och det är den högsta siffran på flera år.

Sommaren 2016 klubbade riksdagen en ny arbetsmiljöstrategi, där en nollvision för dödsolyckor ingår.

I den pekar regeringen på en nedåtgående trend de senaste 50 åren. På lång sikt blir det alltså bättre.
Dödssiffran har varierat
Arbetsmiljöverkets siffror visar att det kring början av 90-talet var över 100 personer som dog varje år, de senaste åren har den siffran varierat mellan ett 30-tal och ett 50-tal.

Från början av 2000-talet har dock nivån legat relativt oförändrad när man räknar dödsolyckor per 100 000 sysselsatta.

Den slutsatsen gäller fortsatt, om man tittar på Arbetsmiljöverkets siffror för 2016 och 2017. Nollvisionen ter sig alltså en bra bit bort.

Varför gör ingen något? Och vem kan ställas till svars? Det är återkommande funderingar som Arbetets läsare lyfter när tidningen rapporterar om dödsolyckor.

Helen Magnusson är sektionschefför region syd på Arbetsmiljöverket. Hon säger att arbetsgivaren alltid har det yttersta ansvaret för att förhindra arbetsplatsolyckor.

– Arbetsgivaren ska riskbedöma och vidta åtgärder. Men även andra i organisationen har ansvar för att bygga upp en säkerhetskultur.
Tillsynen viktig
Hon pekar också på att tillsynen ute på arbetsplatser är en viktig del av Arbetsmiljöverkets uppdrag, att se till att arbetsgivare följer reglerna.

– Vi jobbar också intensivt på många plan för att förebygga, göra analyser, skapa regler och nå ut med information.

Hur fungerar nollvisionen med tanke på att olyckorna inte minskat de senaste åren?
– Det viktiga är att vi arbetar med syftet, vår ambition och vilja är att ingen ska skadas eller förolyckas på sitt arbete. Engagemanget för arbetsmiljöfrågor ute på arbetsplatserna är viktigare än att nå själva visionen, säger Helen Magnusson.
Strategi för att nå nollvisionen
I dagarna klubbade Arbetsmiljöverket en strategi för hur myndigheten tillsammans med andra aktörer ska jobba mer med nollvisionen. Ansvarig projektledare är Katarina Eskils. Till en början ska arbetet rikta in sig på fyra områden: arbetsfordon och mobila maskiner, fall från höjd, träd och djur samt vägmiljö. Bland annat ska etappmål sättas.

– Vi har jobbat med hur vi kan konkretisera arbetet och ta steget vidare med nollvisionen för att ingen ska dö av sitt arbete.

Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
14:57
55 människor kom aldrig hem från jobbet 2018
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Trots nollvisionen för dödsolyckor på jobbet kom 55 personer aldrig hem från sitt arbete under 2018. Det är den högsta siffran på flera år.

Män i arbetaryrken. Det är de som oftast omkommer i arbetsplatsolyckor, visar tidningen Arbetets genomgång. De faller, de kläms ihjäl och de dör i trafiken.

Lista: De miste livet på jobbet 2018

Arbetet har gått i genom samtliga dödsolyckor som skett i arbetet under 2018. Totalt omkom 55 människor på jobbet och det är den högsta siffran på flera år.

Sommaren 2016 klubbade riksdagen en ny arbetsmiljöstrategi, där en nollvision för dödsolyckor ingår.

I den pekar regeringen på en nedåtgående trend de senaste 50 åren. På lång sikt blir det alltså bättre.
Dödssiffran har varierat
Arbetsmiljöverkets siffror visar att det kring början av 90-talet var över 100 personer som dog varje år, de senaste åren har den siffran varierat mellan ett 30-tal och ett 50-tal.

Från början av 2000-talet har dock nivån legat relativt oförändrad när man räknar dödsolyckor per 100 000 sysselsatta.

Den slutsatsen gäller fortsatt, om man tittar på Arbetsmiljöverkets siffror för 2016 och 2017. Nollvisionen ter sig alltså en bra bit bort.

Varför gör ingen något? Och vem kan ställas till svars? Det är återkommande funderingar som Arbetets läsare lyfter när tidningen rapporterar om dödsolyckor.

Helen Magnusson är sektionschefför region syd på Arbetsmiljöverket. Hon säger att arbetsgivaren alltid har det yttersta ansvaret för att förhindra arbetsplatsolyckor.

– Arbetsgivaren ska riskbedöma och vidta åtgärder. Men även andra i organisationen har ansvar för att bygga upp en säkerhetskultur.
Tillsynen viktig
Hon pekar också på att tillsynen ute på arbetsplatser är en viktig del av Arbetsmiljöverkets uppdrag, att se till att arbetsgivare följer reglerna.

– Vi jobbar också intensivt på många plan för att förebygga, göra analyser, skapa regler och nå ut med information.

Hur fungerar nollvisionen med tanke på att olyckorna inte minskat de senaste åren?
– Det viktiga är att vi arbetar med syftet, vår ambition och vilja är att ingen ska skadas eller förolyckas på sitt arbete. Engagemanget för arbetsmiljöfrågor ute på arbetsplatserna är viktigare än att nå själva visionen, säger Helen Magnusson.
Strategi för att nå nollvisionen
I dagarna klubbade Arbetsmiljöverket en strategi för hur myndigheten tillsammans med andra aktörer ska jobba mer med nollvisionen. Ansvarig projektledare är Katarina Eskils. Till en början ska arbetet rikta in sig på fyra områden: arbetsfordon och mobila maskiner, fall från höjd, träd och djur samt vägmiljö. Bland annat ska etappmål sättas.

– Vi har jobbat med hur vi kan konkretisera arbetet och ta steget vidare med nollvisionen för att ingen ska dö av sitt arbete.

Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
13:07
Ghalia lägger grunden för fler kvinnor i branschen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ghalia Alhindis berättelse om sin resa från hemmafru i Syrien till maskinförare i Sverige blev viral – för över ett år sedan. Sekotidningen har träffat henne igen. – Jag älskar att jobba med grävmaskinen, säger hon.

Som nyanländ i Sverige finns i dag flera vägar för att komma in på arbetsmarknaden. Bland annat genom etableringsprogrammet, snabbspår, jobbspår och olika yrkesutbildningar, som arbetsgivare och fackförbund medverkar i.

Ghalia Alhindi, 37, flydde från Syriens inbördeskrig för drygt tre år sedan. Hon har i dag ett jobb som grävmaskinist.

– Det är ett jätteroligt arbete. Om vi har varit med och byggt ett hus blir jag glad när jag passerar det igen och ser vad vi gjort. Då känner jag mig stolt.
Maskinföraren Ghalia bryter normen
Reportage 7 februari 2018

Hennes resa från hemmafru med två barn i Damaskus till att jobba i Sverige, har tidigare uppmärksammats i såväl svensk media som i hemlandet Syrien.

Som nyanländ kan det ta flera år att etablera sig i det svenska samhället och få arbete. Men inte för Ghalia Alhindi. Kort efter att ha anlänt i Sverige lärde hon sig att cykla, tog körkort och gick en maskinförarutblidning via Arbetsförmedlingen. Hon har även lärt sig svenska.
De lägger grunden för jätteprojektet fyra spår
Reportage 7 december 2018

Därför har hon lyfts fram som en förebild, och bjudits in av Arbetsförmedlingen ett flertal gånger att peppa och berätta för nyanlända kvinnor om sina erfarenheter.
”Bara att testa”
När Sekotidningen träffade Ghalia Alhindi för första gången i februari förra året var hon inte klar med sin utbildning till maskinförare. I maj blev hon det, och på en gång erbjuden ett jobb på Örebro schakt och mark.

I dag hanterar hon hjullastare, samt grävmaskiner som Volvo EC 140, eller den mindre varianten ECR 88, berättar hon när vi träffar henne igen. Den här gången på en plats i Mosås, utanför Örebro, där hon grävt grunden till en brunn.

– Jag har ett provjobb just nu till februari. Alla som jag jobbar med är snälla och jag har fått höra att jag är duktig. Så, jag hoppas verkligen få stanna. Men om jag inte får det så kommer jag att söka ett nytt arbete någon annanstans.

”Tjejer och kvinnor är starka. Om du vill, så kan du,” säger Ghalia Ahlindi. Foto: Pavel Koubek.
”Jag kan hjälpa”
Statistik från förra året visar att allt fler nyanlända får jobb eller har börjat studera efter Arbetsförmedlingens tvååriga etableringsuppdrag – i snitt 44 procent. Varje månad avslutar 3 000 personer programmet.

I exempelvis snabbspåren, som är ett initiativ från regeringen, ökar deltagandet från månad till månad. Totalt har närmare 7 000 personer startat ett snabbspår sen starten 2016. Majoriteten av dem är män. Det går fortfarande trögt att locka kvinnor att medverka, särskilt till sådana yrken som Ghalia Alhindi valt.

– Jag träffar både unga och gamla kvinnor på SFI-utbildningen. Jag har sagt att jag kan hjälpa dem att få jobba. Det finns personalbehov i min bransch och man vill ha fler kvinnor. Jag säger att man inte behöver vara hemma och laga mat hela dagarna. Yrket är inte svårt att lära sig, det är bara att testa. Men många säger bara: ”Nej, nej, jag kan inte”. Då säger jag åt dem att man kan jobba som lastbilsförare, busschaufför, målare. Inget är omöjligt.

Ghalia Alhindi drömmer om att bygga sitt eget hus en dag. Foto: Pavel Koubek.

Varför är det så svårt att få fler kvinnor att bli maskinförare tror du?

– Ingen kvinna i Syrien jobbar i det här yrket. Det är ett jobb för män där. Kvinnor i Syrien – inte de som bor här i Sverige – tänker att de inte heller behöver arbeta.

Varför tänker du på ett annat sätt än många av dem?

– För det är roligt att jobba. Jag gillar verkligen att köra stora och små grävmaskiner. Men det är också annorlunda här i Sverige. Dessutom, om både jag och min man jobbar så får vi mer pengar. Då slipper han bli så trött. Jag gör det här för honom också.
”Kvinnor är starka”
Samtidigt som det gått snabbt för Ghalia Alhindi att etablera sig i Sverige, har det inte varit helt enkelt. Branschen domineras av män och på utbildningen var det inga deltagande kvinnor. Då var det flera som undrade vad hon gjorde där, och slog vad om vad om att hon inte skulle klara mer än en månad.

– Men det är inga problem. Tjejer och kvinnor är starka. Om du vill, så kan du.

Vad gör du om fem år?

– Jag kommer ha samma jobb och ha fått ett yrkesbevis. Jag vill också lägga grunden till mitt eget hus. Jag vill ha en villa, men det få bli i framtiden. Först måste jag jobba, gräva och gräva. Och spara pengar.
13:07
Ghalia lägger grunden för fler kvinnor i branschen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ghalia Alhindis berättelse om sin resa från hemmafru i Syrien till maskinförare i Sverige blev viral – för över ett år sedan. Sekotidningen har träffat henne igen. – Jag älskar att jobba med grävmaskinen, säger hon.

Som nyanländ i Sverige finns i dag flera vägar för att komma in på arbetsmarknaden. Bland annat genom etableringsprogrammet, snabbspår, jobbspår och olika yrkesutbildningar, som arbetsgivare och fackförbund medverkar i.

Ghalia Alhindi, 37, flydde från Syriens inbördeskrig för drygt tre år sedan. Hon har i dag ett jobb som grävmaskinist.

– Det är ett jätteroligt arbete. Om vi har varit med och byggt ett hus blir jag glad när jag passerar det igen och ser vad vi gjort. Då känner jag mig stolt.
Maskinföraren Ghalia bryter normen
Reportage 7 februari 2018

Hennes resa från hemmafru med två barn i Damaskus till att jobba i Sverige, har tidigare uppmärksammats i såväl svensk media som i hemlandet Syrien.

Som nyanländ kan det ta flera år att etablera sig i det svenska samhället och få arbete. Men inte för Ghalia Alhindi. Kort efter att ha anlänt i Sverige lärde hon sig att cykla, tog körkort och gick en maskinförarutblidning via Arbetsförmedlingen. Hon har även lärt sig svenska.
De lägger grunden för jätteprojektet fyra spår
Reportage 7 december 2018

Därför har hon lyfts fram som en förebild, och bjudits in av Arbetsförmedlingen ett flertal gånger att peppa och berätta för nyanlända kvinnor om sina erfarenheter.
”Bara att testa”
När Sekotidningen träffade Ghalia Alhindi för första gången i februari förra året var hon inte klar med sin utbildning till maskinförare. I maj blev hon det, och på en gång erbjuden ett jobb på Örebro schakt och mark.

I dag hanterar hon hjullastare, samt grävmaskiner som Volvo EC 140, eller den mindre varianten ECR 88, berättar hon när vi träffar henne igen. Den här gången på en plats i Mosås, utanför Örebro, där hon grävt grunden till en brunn.

– Jag har ett provjobb just nu till februari. Alla som jag jobbar med är snälla och jag har fått höra att jag är duktig. Så, jag hoppas verkligen få stanna. Men om jag inte får det så kommer jag att söka ett nytt arbete någon annanstans.

”Tjejer och kvinnor är starka. Om du vill, så kan du,” säger Ghalia Ahlindi. Foto: Pavel Koubek.
”Jag kan hjälpa”
Statistik från förra året visar att allt fler nyanlända får jobb eller har börjat studera efter Arbetsförmedlingens tvååriga etableringsuppdrag – i snitt 44 procent. Varje månad avslutar 3 000 personer programmet.

I exempelvis snabbspåren, som är ett initiativ från regeringen, ökar deltagandet från månad till månad. Totalt har närmare 7 000 personer startat ett snabbspår sen starten 2016. Majoriteten av dem är män. Det går fortfarande trögt att locka kvinnor att medverka, särskilt till sådana yrken som Ghalia Alhindi valt.

– Jag träffar både unga och gamla kvinnor på SFI-utbildningen. Jag har sagt att jag kan hjälpa dem att få jobba. Det finns personalbehov i min bransch och man vill ha fler kvinnor. Jag säger att man inte behöver vara hemma och laga mat hela dagarna. Yrket är inte svårt att lära sig, det är bara att testa. Men många säger bara: ”Nej, nej, jag kan inte”. Då säger jag åt dem att man kan jobba som lastbilsförare, busschaufför, målare. Inget är omöjligt.

Ghalia Alhindi drömmer om att bygga sitt eget hus en dag. Foto: Pavel Koubek.

Varför är det så svårt att få fler kvinnor att bli maskinförare tror du?

– Ingen kvinna i Syrien jobbar i det här yrket. Det är ett jobb för män där. Kvinnor i Syrien – inte de som bor här i Sverige – tänker att de inte heller behöver arbeta.

Varför tänker du på ett annat sätt än många av dem?

– För det är roligt att jobba. Jag gillar verkligen att köra stora och små grävmaskiner. Men det är också annorlunda här i Sverige. Dessutom, om både jag och min man jobbar så får vi mer pengar. Då slipper han bli så trött. Jag gör det här för honom också.
”Kvinnor är starka”
Samtidigt som det gått snabbt för Ghalia Alhindi att etablera sig i Sverige, har det inte varit helt enkelt. Branschen domineras av män och på utbildningen var det inga deltagande kvinnor. Då var det flera som undrade vad hon gjorde där, och slog vad om vad om att hon inte skulle klara mer än en månad.

– Men det är inga problem. Tjejer och kvinnor är starka. Om du vill, så kan du.

Vad gör du om fem år?

– Jag kommer ha samma jobb och ha fått ett yrkesbevis. Jag vill också lägga grunden till mitt eget hus. Jag vill ha en villa, men det få bli i framtiden. Först måste jag jobba, gräva och gräva. Och spara pengar.
11:43
Seko: Städare lurade på övertidsersättning
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Minst ett tiotal tidigare deltidsanställda städare vid Solreneriet har väntat i flera månader på att få rätt ersättning för sitt arbete. I ett fall saknas 95 000 kronor, enligt Seko, som nu driver städarnas sak till central förhandling.

Seko anser att städarna ska ha övertidsersättning för mertid som överskrider 175 timmar på ett år. Det är tydligt reglerat i kollektivavtalet, enligt facket. Solreneriet har hittills inte gått med på Sekos och städarnas krav.

Flera medlemmar har dessutom arbetat mer än 250 timmar övertid, vilket är avtalsbrott och lagbrott. Seko kräver skadestånd till förbundet och kvalificerad övertidsersättning till medlemmarna.

–Vi har förhandlat sedan oktober och varje förhandling har slutat i oenighet. Det är tråkigt för medlemmarna som redan väntat länge på sina pengar, säger Sekos ombudsman Carolin Evander.
800 timmars mertid
Solreneriet har, enligt Seko, skulder till städare på mellan 5 000 kronor och 95 000 kronor. En medlem har 800 timmars mertid som hen inte fått övertidsersättning för. En annan 425 timmar.

Medlemmar fortsätter att höra av sig och skicka sina lönespecifikationer till Carolin Evander.

Hon uppmanar alla som arbetat deltid att kontrollera sina lönespecifikationer och höra av sig till Seko om de misstänker att det är något som inte stämmer.

–Det är stor omfattning på problemet. Många, många har haft deltidsanställning, men arbetat extra så mycket att de lätt kommit över taket i kollektivavtalet, som är 175 timmar. Allt ovanför ska de ha övertidsersättning för.

Deltidstjänsterna har varierat i omfattning, från 10 procent upp till 90 procent. Även de som har haft hög sysselsättningsgrad har i vissa fall arbetat flera hundra timmars mertid och övertid.
”Aldrig rätt lön”
Sekotidningen har talat med några av de som väntar på sina pengar. De vill inte framträda med namn, men säger att de väntar och väntar och hoppas att Seko till sist kan få rätt så att pengarna kommer.
Seko larmar om löneslarv på stort företag
Nyhet 24 augusti 2018

–Jag jobbade i två år på företaget och lönen var i stort sett aldrig rätt, säger en av städarna.

Tina Hellstadius är VD på Solreneriet. Hon vill inte kommentera förhandlingarna eller förklara hur företaget ser på mertid och övertidsersättning.

–Vi sköter dialogen vid förhandlingsbordet, inte via media, säger hon. Almega företräder oss på central nivå, säger hon.
11:43
Seko: Städare lurade på övertidsersättning
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Minst ett tiotal tidigare deltidsanställda städare vid Solreneriet har väntat i flera månader på att få rätt ersättning för sitt arbete. I ett fall saknas 95 000 kronor, enligt Seko, som nu driver städarnas sak till central förhandling.

Seko anser att städarna ska ha övertidsersättning för mertid som överskrider 175 timmar på ett år. Det är tydligt reglerat i kollektivavtalet, enligt facket. Solreneriet har hittills inte gått med på Sekos och städarnas krav.

Flera medlemmar har dessutom arbetat mer än 250 timmar övertid, vilket är avtalsbrott och lagbrott. Seko kräver skadestånd till förbundet och kvalificerad övertidsersättning till medlemmarna.

–Vi har förhandlat sedan oktober och varje förhandling har slutat i oenighet. Det är tråkigt för medlemmarna som redan väntat länge på sina pengar, säger Sekos ombudsman Carolin Evander.
800 timmars mertid
Solreneriet har, enligt Seko, skulder till städare på mellan 5 000 kronor och 95 000 kronor. En medlem har 800 timmars mertid som hen inte fått övertidsersättning för. En annan 425 timmar.

Medlemmar fortsätter att höra av sig och skicka sina lönespecifikationer till Carolin Evander.

Hon uppmanar alla som arbetat deltid att kontrollera sina lönespecifikationer och höra av sig till Seko om de misstänker att det är något som inte stämmer.

–Det är stor omfattning på problemet. Många, många har haft deltidsanställning, men arbetat extra så mycket att de lätt kommit över taket i kollektivavtalet, som är 175 timmar. Allt ovanför ska de ha övertidsersättning för.

Deltidstjänsterna har varierat i omfattning, från 10 procent upp till 90 procent. Även de som har haft hög sysselsättningsgrad har i vissa fall arbetat flera hundra timmars mertid och övertid.
”Aldrig rätt lön”
Sekotidningen har talat med några av de som väntar på sina pengar. De vill inte framträda med namn, men säger att de väntar och väntar och hoppas att Seko till sist kan få rätt så att pengarna kommer.
Seko larmar om löneslarv på stort företag
Nyhet 24 augusti 2018

–Jag jobbade i två år på företaget och lönen var i stort sett aldrig rätt, säger en av städarna.

Tina Hellstadius är VD på Solreneriet. Hon vill inte kommentera förhandlingarna eller förklara hur företaget ser på mertid och övertidsersättning.

–Vi sköter dialogen vid förhandlingsbordet, inte via media, säger hon. Almega företräder oss på central nivå, säger hon.
January 16, 2019
15:20
Arbetsgivare kan förebygga diskriminering med ny guide
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Arbetsgivare ska arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Nu lanserar Diskrimineringsombudsmannen (DO) en digital guide som ska stödja dem i detta.

I januari 2017 skärptes bestämmelserna om aktiva åtgärder från arbetsgivares håll för att förebygga diskriminering, samt främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatserna, skriver Målarnas Facktidning.

Sedan dess har en stor del av arbetsgivare signalerat att de behöver mer kunskap på området.

Till exempel visade DO:s undersökning att endast en av fyra arbetsgivare följt upp lagändringen med ett förändrat eller utvecklat arbetssätt.

Nu lanserar DO därför en digital guide för att hjälpa arbetsgivarna att efterleva bestämmelserna.

Man behöver ingen inloggning för att ta del av guiden, och tanken är att den kommer att fortsätta vidareutvecklas under 2019.

– DO:s nya guide är en bra ingång för att börja diskutera vad aktiva åtgärder handlar om och för att komma fram till vad arbetsgivare behöver göra på arbetsplatsen, steg för steg, säger guidens projektledare Eva Nikell i ett pressmeddelande och fortsätter:

– Vår förhoppning är att chefer med personalansvar, hr-ansvariga och fackliga representanter eller andra som arbetar med frågor som rör aktiva åtgärder kommer använda guiden i sitt arbete. Det kan göras enskilt eller av en grupp som vill ha stöd i sin diskussion om arbetet med aktiva åtgärder.

Artikeln är tidigare publicerad i Målarnas Facktidning som tillsammans med Sekotidningen och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
15:20
Arbetsgivare kan förebygga diskriminering med ny guide
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Arbetsgivare ska arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Nu lanserar Diskrimineringsombudsmannen (DO) en digital guide som ska stödja dem i detta.

I januari 2017 skärptes bestämmelserna om aktiva åtgärder från arbetsgivares håll för att förebygga diskriminering, samt främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatserna, skriver Målarnas Facktidning.

Sedan dess har en stor del av arbetsgivare signalerat att de behöver mer kunskap på området.

Till exempel visade DO:s undersökning att endast en av fyra arbetsgivare följt upp lagändringen med ett förändrat eller utvecklat arbetssätt.

Nu lanserar DO därför en digital guide för att hjälpa arbetsgivarna att efterleva bestämmelserna.

Man behöver ingen inloggning för att ta del av guiden, och tanken är att den kommer att fortsätta vidareutvecklas under 2019.

– DO:s nya guide är en bra ingång för att börja diskutera vad aktiva åtgärder handlar om och för att komma fram till vad arbetsgivare behöver göra på arbetsplatsen, steg för steg, säger guidens projektledare Eva Nikell i ett pressmeddelande och fortsätter:

– Vår förhoppning är att chefer med personalansvar, hr-ansvariga och fackliga representanter eller andra som arbetar med frågor som rör aktiva åtgärder kommer använda guiden i sitt arbete. Det kan göras enskilt eller av en grupp som vill ha stöd i sin diskussion om arbetet med aktiva åtgärder.

Artikeln är tidigare publicerad i Målarnas Facktidning som tillsammans med Sekotidningen och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
14:12
Stå upp för strejkrätten!
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Det aktuella lagförslaget för att inskränka strejkrätten har av sina fackliga anhängare försvarats med argumentet att det inte kommer att påverka medlemmar i LO-förbunden. Kritiska arbetsrättsexperter har dock varnat för långtgående konsekvenser: I värsta fall riskerar skyddet mot avtalsshopping att försvinna helt.

Det finns flera delar i lagförslaget som är allvarliga. Ta till exempel förbudet mot stridsåtgärder i enskilda rättstvister. Detta betyder en avväpning mot arbetsgivare som vill använda sig av uppsägningar av fackliga företrädare som påtryckningsmedel vid konflikter (och sedan köpa sig fria från ogiltigförklarande i AD via LAS§39).
Nej till inskränkningen av strejkrätten
Debatt 20 juni 2018

Det nya lagförslaget ger också arbetsgivaren utökade möjligheter att kasta in fredspliktsinvändningar, vilket kan försena och försvåra konfliktåtgärders genomförande.
Avtalsshopping
Den allvarligaste punkten är dock den som öppnar upp för avtalsshopping. I lagförslaget förbjuds nämligen konfliktåtgärder om dessa syftar till att kräva att det avtal man slåss för också ska tillämpas. Tillsammans med den övriga inskränkningen av den underliggande fria konflikträtten ger detta ett kraftfullt incitament till arbetsgivare att börja tvista på det andra tecknade avtalets tillämplighet.

I tillämpningstvister där två kollektivavtal ställs mot varandra medför nuvarande praxis att det första avtalet ska ges företräde. Frågan om vilket avtal som ska anses vara ”det första tecknade” är dessutom en helt öppen fråga, det finns t.ex. inget stöd för att den fackliga organisation som historiskt sett brukat teckna avtal med arbetsgivaren ska ges företräde.

För arbetsgivaren är priset mycket litet, samtidigt som den möjliga vinningen är stor och långsiktig. En förlust i en tillämpningstvist leder endast till skadestånd och till att det tillfälliga lönedumpningsförsöket får avbrytas. Vid en vinst är framgången strategisk: Då står den fackförening som valts bort i och med den nya lagen utan några möjligheter att vidta stridsåtgärder för annat än kravet på ett nytt kollektivavtal – som arbetsgivaren alltså inte behöver följa.
LO bör dra sig ur
Den fackliga uppslutningen bakom inskränkningsförslagen är milt sagt anmärkningsvärd. Bara om de tillämpningstvister som kommer att följa med den nya lagen faller ut precis som facket vill kan vi ta fajten mot avtalsshopping. Det kan man kalla att ta en chansning. Seko är dessutom förmodligen den fackförening på svensk arbetsmarknad som har flest gränsdragningsproblem gentemot andra fackförbund. Vi har också en påtagligt aggressiv motpart i Almega, vars jurister tveklöst kommer att försöka använda de nya paragraferna för att manövrera ut oss som motpart. Att den risken överhuvudtaget finns borde vara skäl nog för förbundet att dra sig ur den nuvarande uppgörelsen med LO/Svenskt Näringsliv, och istället mobilisera medlemmarna till försvar för strejkrätten.
13:57
Klippte av högspänningskabel – nu döms Infranord
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Infranord har fått en företagsbot på 150 000 kronor för arbetsmiljöbrott efter en olycka i Södertunneln i juni 2017.

Olyckan inträffade när två anställda skarvade en telekabel i Södertunneln mellan Stockholms central och Södra station. En av dem klippte av misstag av en högspänningskabel, och en ljusbåge uppstod som gav honom brännskador i ansikte, på händer, bröst och underarmar.

Kammaråklagare Helena Eckerrot Flodin vid Riksenheten för miljö – och arbetsmiljömål framhåller i strafföreläggandet att den aktuella arbetsuppgiften inte riskbedömts och att de båda arbetstagarna, som vanligtvis hade andra arbetsuppgifter, inte fått några närmare instruktioner om hur arbetet skulle utföras.

Infranord saknade dessutom rutiner för vem inom bolaget som haft att göra en riskbedömning i en situation där arbetstagare används för andra arbetsuppgifter än normalt.
January 15, 2019
15:52
Stiftelsens dyra utlandsresor stoppas
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

De dyra utlandsresor som Stiftelsen Stockholms sjöfartshotell har gjort under flera år strider mot stadgarna, enligt ett beslut från Länsstyrelsen. – Nu är det slutrest på det här sättet, säger Chang Strömberg på Seko sjöfolk.

Det var för drygt ett år sedan som Stiftelsen Stockholms sjöfartshotell anmäldes av Seko sjöfolk.

Länsstyrelsens granskning är nu avslutad om huruvida resorna varit förenliga med stiftelsens ändamål.

Sammanlagt hade stiftelsen rest 13 gånger utomlands mellan åren 1999-2013 för att studera hur verksamhet för sjömän bedrivs. Florida, London, Tokyo, Barcelona och Manilla var några av destinationerna.
Seko sjöfolk anmäler stiftelse för dyra resor
Nyhet 10 oktober 2017

Men tillsynsmyndigheten har enbart valt att utreda den senaste resan på grund av det stora antalet resor.

2017 åkte 13 personer, däribland styrelsen och anställda, till Barcelona för en studieresa. Kostnaden för fyra dagar landande på 206 443 kronor.
Seger för sjömän
Länsstyrelsen konstaterar att stiftelsens syfte med resan bara uppfylls på en punkt – ett besök på ett sjömanscenter. Men den utgör bara en liten del.

”Enligt Länsstyrelsens bedömning har inte studieresan och nämnda programpunkt varit nödvändig för att styrelsen med flera ska kunna utföra sina uppdrag och förvalta stiftelsen i enlighet med förordnandet”, skriver Länsstyrelsen.

Stiftelsen får även skarp kritik för studieresans kostnad:

”Omfattningen och kostnaden måste också vara skälig i förhållande till nyttan av resan”, står det.
Transportnotan: Så mycket kostade Sekos flyg
Nyhet 16 november 2018
Kan överklagas
Chang Strömberg och Oskar Lindskog, ombudsmän på Seko Sjöfolk, och ledamot respektive suppleant i styrelsen i Stiftelsen Stockholms sjöfartshotell, har genom åren varit kritiska mot studieresorna.

–Länsstyrelsen beslut är en framgång för stiftelsens målgrupp sjöfolk. Vi ser ingen anledning för varför resorna behövs. Det är ett par miljoner som de kostat. Det är anmärkningsvärt att det här agerandet har fått fortgå så många år och att Sjöbefälsföreningen inte reagerat. Nu hoppas vi stiftelsens kapital hanteras på ett ansvarsfullare sätt, säger Chang Strömberg.

Sekotidningen har varit i kontakt med stiftelsens ordförande, Barry Andersson, som menar att resorna har varit viktiga och att man följt stadgarna.

”Studieresan till Barcelona beslutades på grund av att Stiftelsens motsvarighet i Barcelona, Stella Maris, vunnit pris som Seafarers’ Center of the Year (2016),” skriver han i ett yttrande till Länsstyrelsen, och fortsätter:

”Styrelsen såg det som intressant att se vad Stella Maris gör för sjömännen för att sedan bedöma om det finns något Stiftelsen kan applicera på Stiftelsens egen verksamhet.”

I skrivande stund har beslutet inte överklagats.
11:43
Arriva: Funktionshindrat barn inget skäl till anpassat schema
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Efter att ha haft ett anpassat schema i flera år fick konduktören Anna, som egentligen heter något annat, plötsligt nej av sin arbetsgivare Arriva. Det fanns inte längre utrymme för föräldraanpassade scheman fick hon höra. Nu måste hon arbeta helger, mot sin vilja.

Seko har förhandlat lokalt men Arriva har inte gått Anna, som arbetar på Saltsjöbanan i Stockholm, till mötes.

Annas dotter är 8 år och flickan har en svår hjärnskada som gör att hon bland mycket annat inte kan prata och göra sig förstådd. Hon går i skola och har assistans.
”MTR beter sig som på 1800-talet”
Arbetsrätt 10 januari 2019

–Jag behöver vara hemma när vår dotter är hemma eftersom jag känner henne bäst, det händer inte lika mycket när jag är hemma. Hon har assistenter men de kan inte agera på samma sätt som jag. Om rutiner bryts eller hon känner otrygghet blir hon utåtagerande och kan slå sig själv och sina syskon.
Årliga läkarutlåtanden
Tidigare år har Anna haft en så kallad S1-tjänst, en anpassad tjänst för ensamstående eller andra som har särskilda behov som föräldrar. Det har gjort att hon kunnat arbeta dagtid på vardagar och sluta redan 14:45. Därmed har hon varit hemma när dottern kommer från skolan. En viktig del av dagen för henne. Något som årliga läkarutlåtanden visat.

Anna har ytterligare tre barn, hon är inte ensamstående, men hennes man får ta ett stort ansvar för de övriga tre barnen.

Anna har lämnat in läkarutlåtanden till Arriva varje år med uppgifter om vilka behov flickan har av rutiner och trygghet. Hon blir lätt utåtagerande om rutinerna bryts.
Kraftig ökning av DO-anmälningar mot arbetsgivare
Arbetsrätt 14 januari 2019

Inför 2019 lämnade även skolan, de personliga assisterna, arbetsterapeuten och sjukgymnasten var sitt intyg på att flickan behöver trygga rutiner för att må så bra som möjligt. Utan resultat.

Anna har arbetat på Saltsjöbanan i 17 år och menar att arbetsgivaren borde känna till hennes situation väl, särskilt som hon fått ja på sin ansökan om anpassat schema i alla år.
Spara pengar
Arriva har organiserat om arbetet på Saltsjöbanan och bland annat minskat antalet konduktörstjänster, enligt Seko för att spara pengar. Det har minskat möjligheterna för konduktörerna att få tjänster med anpassat schema.

-Arbetsgivaren har anfört att det inte finns utrymme för föräldraanpassade scheman i det nya tjänstepaketet, som började gälla den 6 januari 2019. Det ligger ekonomiska skäl bakom detta, men det kan vi inte acceptera. Föräldrars rätt måste gå före, säger Omid Bazgar, som är Sekos ordförande i lokalbaneklubben.

Han har två medlemmar som fått nej på sin önskan att få ett anpassat schema.

Seko har förhandlat lokalt för båda utan att komma överens med arbetsgivaren och nästa steg kan bli central förhandling.

Arrivas HR-ansvariga Axelina Lyngstad vill inte kommentera de enskilda fallen. Hon hänvisar till att förhandlingarna med Seko är avslutade.
January 14, 2019
16:09
Seko: Regeringsuppgörelsen leder till ökade klyftor
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Det är ingen politik vi i fackföreningsrörelsen kan försvara. Flera förslag går rakt emot det Seko drivit som viktiga krav i den fackliga valrörelsen. Samtidigt är det en konsekvens av valresultatet.

Det säger Sekos ordförande Valle Karlsson i en kommentar till den överenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, slutit och som de vill ska ligga till grund för en kommande regering.

Han anser att flera av de förslag som lagts fram kommer att öka klyftorna och göra de rika rikare, som borttagande av värnskatten för höginkomsttagare.

–De som har kommer att få mer och de som det dåligt får det inte bättre, säger Valle Karlsson.
Välfärden urholkas
En av de 73 punkterna i överenskommelsen är att det inte blir några förslag om vinstförbud eller vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärdssektorn, såsom skola, äldreomsorg och sjukvård.

–Välfärden urholkas när vinsterna hamnar i skatteparadis och i privata direktörers fickor istället för att vara kvar i verksamheterna.
Sekos krav på nästa regeringen – bransch för bransch
Val 2018 21 augusti 2018

Han pekar vidare på att pressen på arbetslösa fortsätter att öka när a-kassan, enligt överenskommelsen, trappas ner och fasas ut i takt med arbetslöshetens längd.

Han reagerar också mot förändringar av arbetsrätten, framför allt försämringen av anställningsskyddet, som annonseras i de fyra partiernas förslag.

–Det är ett bekymmer att det samtidigt som vi förhandlar med Svenskt näringsliv, vilket inte är någon hemlighet att vi göra, så ska turordningsreglerna utredas. En tredje part kommer in och ska påverka förhandlingarna.
Nyliberala krafter
–Tyvärr har nyliberala krafter fått styra när det gäller förslag om försämringar i arbetsrätten, säger Valle Karlsson.

Ett annat dåligt förslag, som Seko ser det, är att partierna är överens om en förändring av hyressättning i nyproduktion.

–Det är oklart vad det innebär, det kan vara ett första steg mot en avreglering av hela hyresmarknaden.
Tre frågor till Sekos åtta riksdagskandidater
Val 2018 21 augusti 2018

Valle Karlsson tycker att Liberalerna och Centerpartiet fått omotiverat stort inflytande för sin politik, med tanke på partiernas valresultat.

–Jag har full respekt för det komplicerade parlamentariska läget och att förhandlingar handlar om kompromisser.
Bra förslag också
Han konstaterar samtidig att alternativet till fyrpartiöverenskommelsen är värre.

–En högerkonservativ regering med stöd av ett främlingsfientligt parti skulle få negativa effekter för såväl våra medlemmar som för samhället i stort. Konsekvenser som skulle vara svåra att reparera.

Seko har också hittat bra förslag i överenskommelsen. Särskilt viktigt för förbundet är satsningar på järnvägen. Höghastighetståg, underhåll och Norrbottniabanan är några välkomna satsningar.

När detta skrivs har talmannen just meddelat att en statsminsteromröstning ska genomföras på fredag den 18 januari. Då ska riksdagen ta ställning till Stefan Löfven som statsminister. Om riksdagen säger ja, blir det en regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som bygger på överenskommelsen med Liberalerna och Centerpartiet.

Läs överenskommelsen här.
13:25
Intagen dog av törst - häkteschef frias
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Den chef på häktet i Sollentuna som åtalats för vållande till annans död har frikänts av Attunda tingsrätt. Domstolen anser inte att det är bevisat att han brustit i sitt ansvar när en ung intagen dog på grund av uttorkning i maj 2017.

Åklagaren ansåg att den åtalade kriminalvårdsinspektören hade den information han behövde för att förstå att den intagne mådde dåligt. Personal hade enligt åklagaren berättat för chefen att de var oroliga.
Inga anteckningar
Tingsrätten skriver att det saknas anteckningar som visar att kriminalvårdsinspektören hade den information som åklagaren påstod. Det innebär att det inte kan bevisas att han förstå hur allvarlig situationen var.

Enligt tingsrätten är det även oklart hur det sett ut i rummet när den åtalade chefen varit på besök i den intagnes rum.
Dog av uttorkning på häktet – åtalad chef jobbade kvar
Nyhet 29 november 2018

Enligt kammaråklagare Fredrik Ingblad var mannen som avled placerad i avskildhet, vattnet i cellen var under längre perioder avstängt och att han var i övrigt starkt påverkad av psykisk ohälsa eller sjukdom.
Psykiska besvär
Sekotidningen har tidigare berättat att flera kriminalvårdare vittnat om att de berättat för sin chef om situationen, men att inget hände förrän en sjuksköterska uppmärksammade att mannen behövde sjukhusvård. Då hade han varit på avdelningen i tre veckor. Mannen led av psykiska besvär.

Åklagaren har ännu inte beslutat om domen ska överklagas.
12:49
Kraftig ökning av DO-anmälningar mot arbetsgivare
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Allt fler föräldrar anmäler sin arbetsgivare för diskriminering. DO har sett en kraftig ökning på fem år. Det är oklart vad det beror på, enligt Sekotidningens genomgång.

Antalet anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om missgynnande enligt föräldraledighetslagen har ökat dramatiskt på fem år. Från totalt 53 år 2014 till 88 i fjol.
”MTR beter sig som på 1800-talet”
Arbetsrätt 10 januari 2019

Enligt Caroline Mitt, som är jurist och utredare på DO, handlar många av dessa fallen om tjänstetillsättning, avslutad anställning, omplacering och lönesättning, där anmälaren anser att det skett en form av diskriminering och att arbetsgivaren har brutit mot missgynnandeförbudet. Det kan också vara händelser där föräldrar inte fått ett anpassat schema.
Stort mörkertal
Hon kan inte svara på varför det skett en ökning, då DO inte har undersökt frågan på djupet. Det är alltså oklart om orsaken kan vara att det blivit vanligare att anmäla, eller om det beror på att arbetsgivares attityd förändrats.

–Alla som blir utsatta för diskriminering eller missgynnande som har samband med föräldraledighet anmäler inte till DO, det finns ett stort mörkertal och externa faktorer såsom till exempel rapportering i media kan påverka.

Statistiken som Sekotidningen tagit del av visar också att enbart tre fall har gått vidare till Arbetsdomstolen på fem år, trots att fler anmäler.

Vad beror det på?

– Vi på DO har inte tillsyn över föräldraledighetslagen. När en anmälan om missgynnande kommer in till oss kan vi välja att träda in som part. Men arbetstagarorganisationer har också en rätt att föra talan för sina medlemmar. Och i de fallen får vi bara föra talan om facket inte gör det, säger Caroline Mitt, och fortsätter:

–När vi har drivit ett fall i domstol har det ofta varit både utifrån diskrimineringslagen (mot kön) och föräldraledighetslagen.

DO har ansvar för tillsynen över att arbetsgivare arbetar med aktiva åtgärder för att man ska kunna förena förvärvsarbete med föräldraskap.

– Vi kan genom tillsyn kontrollera om arbetsgivare uppfyller skyldigheterna i Diskrimineringslagen och genom tillsynsbeslut vägleda arbetsgivare. Det är så lagstiftningen ser ut och man får förmoda att arbetsgivare tar till sig av DO:s beslut och gör vad de kan för att följa lagstiftningen.

Till skillnad från DO har varken Seko eller LO-TCO Rättsskydd, som bland annat hjälper fackförbunden att driva fall i Arbetsdomstolen sett någon ökning av antalet anmälningar som är kopplade till föräldraledighetslagen.

–Jag vet inte vad den kraftiga ökningen kan bero på. Jag kan inte heller svara på om arbetsgivare är mindre benägna att underlätta för föräldrar numer. Men vi på Rättsskyddet ser också bara ärenden där man inte lyckats enas i förhandlingar, säger Sussanne Lundberg, chef för Rättsskyddet arbetsrättsenhet.
Inget hinder
Enligt Sekos förbundsjurist Carina Lindberg får förbundet väldigt få frågor om föräldraledighet eller annat som har med föräldrars möjlighet att få anpassad arbetstid. Hon tror att de tvister som eventuellt förekommer sannolikt blir lösta lokalt på arbetsplatserna.

IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, studerar diskriminering på arbetsmarknaden.

–Vi har i vår forskning inte sett att småbarn skulle vara ett hinder vid anställning. Inget som visar att arbetsgivare väljer bort småbarnsföräldrar av någon kön, säger Sara Martinson, statsvetare och kommunikationsansvarig.