Kokthansogreta.nu - Nyhetssök / News Search !

« Expand/Collapse

Sekotidningen (75 unread)

Skip to page: 1 2 3 ... 5

February 12, 2021
15:51
Arriva tvärvänder – drar tillbaka uppsägningarna
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

De uppsagda lokförarna på Arriva Pågatåg får behålla sina jobb och hyvlingen dras tillbaka. – Alla på jobbet är överlyckliga. Idag ska vi fira att våra arbetskamrater stannar, säger Ola Brunnström, förhandlingsansvarig på Seko Pågatåg,
15:51
Arriva tvärvänder – drar tillbaka uppsägningarna
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

De uppsagda lokförarna på Arriva Pågatåg får behålla sina jobb och hyvlingen dras tillbaka. – Alla på jobbet är överlyckliga. Idag ska vi fira att våra arbetskamrater stannar, säger Ola Brunnström, förhandlingsansvarig på Seko Pågatåg,
15:17
Biljettkontrollanten: Hot ingår i jobbet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

För några år sedan utsattes hon för sexuella trakasserier av en arbetsledare. Under pandemin har hon tagit flera fajter om bättre smittskydd för anställda. Biljettkontrollanten Ivana Evertsson har varit med om mycket på jobbet.

– En kvinna stack iväg och lämnade sitt barn i barnvagnen. Vi stod där i Skärholmen med barnet. Sedan kom hon tillbaka efter ungefär en halvtimme, säger Ivana Evertsson.

Händelsen skedde i samband med en biljettkontroll. Kvinnan hade lyckats passera genom spärrarna med barnvagnen, utan att betala för sig. När hon fick syn på biljett kontrollanterna fick hon panik, försvann från platsen men återvände sedan.

– Det är just sådana här saker, när det kom mer till barn, som gör ont. Jag kommer aldrig glömma det här.
Rusar av tåget
Det är inte den enda gången hon varit med om att barn farit illa. Vid en biljett kontroll i tunnelbanan uppstod bråk med barnets föräldrar, biljettkontrollanter och ordningsvakter inblandade. Ivana Evertsson tog barnet i famnen och gick en bit ifrån, för att barnet inte skulle se eller skadas.

Det gäller att ha tålamod och lyssna på alla olika historier. Visst råkar man ut för hot emellanåt, men det ingår i jobbet
Ivana Evertsson

Även hundar som kläms mellan tunnelbanetågets dörrar är vanligt. När husse eller matte fått syn på biljettkontrollanterna rusar de av tåget, utan att ta med sig sitt sällskapsdjur.

– Jag blir ju skitförbannad. Förstår inte riktigt hur man tänker. För en biljett är man beredd att skada sin hund.

Ivana Evertsson arbetar på företaget ISS Biljettkontroll som utför biljettkontroller i Stockholms kollektivtrafik på uppdrag av SL. Kontrollerna görs på bussar, pendeltåg, tvärbanan och tunnelbanan. Det är ett jobb hon haft sedan 2016.
Ivana Evertsson i mitten. Här tillsammans med sina kollegor. Bild: Mikael Sjöberg
Förutom tjänsten som biljettkontrollant är Ivana Evertsson skyddsombud. Men mer om det lite senare.

En vanlig dag på jobbet börjar med en arbetsorder om var biljettvisering ska göras.

– Sedan plockar man på sig en handenhet och kör bara på resten av arbetsdagen, säger Ivana.
”Resenärer har mindre respekt”
Det ska vara minst tre biljettkontrollanter på pendeltåget och tunnelbanan, för säker hetens skull.

Det har hänt att någon svimmat plötsligt eller spelat sjuk. Dock tycker jag att det är lite kul när man märker att det verkligen är skådespeleri
Ivana Evertsson

Vad är svårast med jobbet?

– När jag var ny som biljettkontrollant var det hur man hanterar bråkiga resenärer och olika situationer. Det gäller att ha tålamod och lyssna på alla olika historier. Visst råkar man ut för hot emellanåt, men det ingår i jobbet. Det är inget som stör mig. Jag vet att det är uniformen och inte mig det är riktat mot.

Vad kan det vara för historier?

– Historier om varför de inte har rätt biljett. Det har hänt att någon svimmat plötsligt eller spelat sjuk. Dock tycker jag att det är lite kul när man märker att det verkligen är skådespeleri.

Hur agerar du då?

– Självklart måste jag lyssna. Sedan får man ändå försöka skriva en tilläggsavgift i den mån det går.

Vad är det roligaste?

– Jag träffar människor hela dagarna och får vara lite överallt. Det är ett rörligt jobb och det händer nya saker hela tiden, vilket passar mig väldigt bra. Jag har svårt att sitta inne och arbeta.

Har arbetet förändrats något de senaste åren?

– Det känns som att resenärer har mindre respekt och gör lite hur de vill. Förut lyss nade de lite mer, nu går de bara ifrån oss om de känner för det.

Arbetar ni på något annorlunda sätt jämfört med då?

– Nej, men under pandemin blir det lite annorlunda. Det är svårare.

I uppdraget som skyddsombud – att före träda både inhyrd och ordinarie personal i arbetsmiljöfrågor – har Ivana Evertsson synts i medierna en del och fått igenom flera skyddsåtgärder, framför allt under corona pandemin.
Flera problem under pandemin
För det första var det frågan om rastlokaler och tillgång till toaletter, handsprit och att kunna tvätta händerna. I mars portade nämligen MTR, som kör tunnelbana och pendeltåg i Stockholmsområdet, kontrollanterna på ISS från att använda deras rastlokaler. Detta för att minska risken för smittspridning av covid-19.
Ivana Evertsson är biljettkontrollant och skyddsombud. Bild: Mikael Sjöberg.
Även hot och våld ökade i mars i samband med biljettkontroller. Många resenärer pro vocerades av att bli kontrollerade och att per sonalen kom så nära inpå.

Ivana Evertsson var väldigt kritisk till att arbetsgivaren inte kom med någon lösning. Därför lämnade hon in en så kallad 6:6a till Arbetsmiljöverket, en begäran om ingripande enligt arbetsmiljölagen.

Det blev en framgång och ledde till att kontrollanterna gavs tillträde till andra toaletter.

Därefter ställde hon krav på att biljettkontrollerna skulle stoppas tillfälligt på grund av den lavinartade smittspridningen i Stockholm. Först motsatte sig SL, men efter att frågan uppmärksammats i media, och även Vänsterpartiet i Stockholm riktat kritik mot SL, stoppades slutligen kontrollerna.

Det tog ett tag innan jag vågade säga ifrån. Det kommer aldrig hända igen, jag kommer inte vänta med att säga ifrån om någon behandlar mig fel.
En arbetsledare utsatte Ivana Evertsson för sexuella trakasserier

På senhösten krävde hon att arbetsgivaren skulle gå med på att alla anställda ska få bära munskydd om de vill.

Framgång igen.
Blev sexuellt trakasserad
Ivana har varit skyddsombud i två års tid. Det var naturligt för henne att ta sig an uppdraget.

Sedan barnsben har hon varit öppen med vad hon tycker och tänker – och orädd att vädra sina åsikter inför andra, eller för den delen inför arbetsgivare.

– Jag är uppfostrad så. Min mamma är otro ligt rättvis: det ska vara ordning och reda. Alla är lika mycket värda. Jag går efter henne. Man kan inte vara rädd för att ha en åsikt eller ta skit. Mamma är likadan.

År 2018 blev ett bevis för Ivanas styrka, även om det också var ett tärande år.

Ivana och två andra kvinnliga kontrollan ter polisanmälde två arbetsledare som utsatt dem för grova sexuella trakasserier, kränk ningar, mobbning och hot.

En arbetsledare trängde sig in i ett om klädningsrum för att efteråt berätta vilka trosor de haft på sig. En annan beskrev hur han ville binda fast en av kontrollanterna i sexuella syften.

Vägen till en rättslig dom var lång och krävande. Ivana var inte betrodd av flera på arbetsplatsen. Hon och en av de andra som utsatts blev sjukskrivna. En annan tvingades sluta medan arbetsledarna arbetade kvar.

– Det gjorde jätteont att kollegor inte trodde oss, och gjorde att jag mådde ännu värre.

Tiden gick långsammare än vanligt, dagar kändes som veckor, veckor som månader.
Arbetsledare dömdes
Utan ett stort stöd från ett fåtal kollegor och Seko hade hon inte klarat processen som varade över ett år, berättar Ivana Evertsson.

– Jag träffade en psykolog, fick läkarvård och hela tiden en otrolig hjälp och stöd från Sekos företrädare. Om jag hade varit ensam vet jag inte hur det skulle ha gått. Jag är fort farande tacksam för det stöd jag fick.

Till slut dömdes en av arbetsledarna för sexuellt ofredande i Södertörns tingsrätt. Samtidigt stämde Seko arbetsgivaren ISS till Arbetsdomstolen för att företaget inte agerat för att stoppa de sexuella trakasserierna, eller ha flyttat på arbetsledarna. Det slutade med förlikning och prövades aldrig av AD.

– Om det har kommit någonting bra ur det så är det att jag blivit starkare i mig själv.

– Men det tog ett tag innan jag vågade säga ifrån. Det kommer aldrig hända igen, jag kommer inte vänta med att säga ifrån om någon behandlar mig fel.
15:17
Biljettkontrollanten: Hot ingår i jobbet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

För några år sedan utsattes hon för sexuella trakasserier av en arbetsledare. Under pandemin har hon tagit flera fajter om bättre smittskydd för anställda. Biljettkontrollanten Ivana Evertsson har varit med om mycket på jobbet.

– En kvinna stack iväg och lämnade sitt barn i barnvagnen. Vi stod där i Skärholmen med barnet. Sedan kom hon tillbaka efter ungefär en halvtimme, säger Ivana Evertsson.

Händelsen skedde i samband med en biljettkontroll. Kvinnan hade lyckats passera genom spärrarna med barnvagnen, utan att betala för sig. När hon fick syn på biljett kontrollanterna fick hon panik, försvann från platsen men återvände sedan.

– Det är just sådana här saker, när det kom mer till barn, som gör ont. Jag kommer aldrig glömma det här.
Rusar av tåget
Det är inte den enda gången hon varit med om att barn farit illa. Vid en biljett kontroll i tunnelbanan uppstod bråk med barnets föräldrar, biljettkontrollanter och ordningsvakter inblandade. Ivana Evertsson tog barnet i famnen och gick en bit ifrån, för att barnet inte skulle se eller skadas.

Det gäller att ha tålamod och lyssna på alla olika historier. Visst råkar man ut för hot emellanåt, men det ingår i jobbet
Ivana Evertsson

Även hundar som kläms mellan tunnelbanetågets dörrar är vanligt. När husse eller matte fått syn på biljettkontrollanterna rusar de av tåget, utan att ta med sig sitt sällskapsdjur.

– Jag blir ju skitförbannad. Förstår inte riktigt hur man tänker. För en biljett är man beredd att skada sin hund.

Ivana Evertsson arbetar på företaget ISS Biljettkontroll som utför biljettkontroller i Stockholms kollektivtrafik på uppdrag av SL. Kontrollerna görs på bussar, pendeltåg, tvärbanan och tunnelbanan. Det är ett jobb hon haft sedan 2016.
Ivana Evertsson i mitten. Här tillsammans med sina kollegor. Bild: Mikael Sjöberg
Förutom tjänsten som biljettkontrollant är Ivana Evertsson skyddsombud. Men mer om det lite senare.

En vanlig dag på jobbet börjar med en arbetsorder om var biljettvisering ska göras.

– Sedan plockar man på sig en handenhet och kör bara på resten av arbetsdagen, säger Ivana.
”Resenärer har mindre respekt”
Det ska vara minst tre biljettkontrollanter på pendeltåget och tunnelbanan, för säker hetens skull.

Det har hänt att någon svimmat plötsligt eller spelat sjuk. Dock tycker jag att det är lite kul när man märker att det verkligen är skådespeleri
Ivana Evertsson

Vad är svårast med jobbet?

– När jag var ny som biljettkontrollant var det hur man hanterar bråkiga resenärer och olika situationer. Det gäller att ha tålamod och lyssna på alla olika historier. Visst råkar man ut för hot emellanåt, men det ingår i jobbet. Det är inget som stör mig. Jag vet att det är uniformen och inte mig det är riktat mot.

Vad kan det vara för historier?

– Historier om varför de inte har rätt biljett. Det har hänt att någon svimmat plötsligt eller spelat sjuk. Dock tycker jag att det är lite kul när man märker att det verkligen är skådespeleri.

Hur agerar du då?

– Självklart måste jag lyssna. Sedan får man ändå försöka skriva en tilläggsavgift i den mån det går.

Vad är det roligaste?

– Jag träffar människor hela dagarna och får vara lite överallt. Det är ett rörligt jobb och det händer nya saker hela tiden, vilket passar mig väldigt bra. Jag har svårt att sitta inne och arbeta.

Har arbetet förändrats något de senaste åren?

– Det känns som att resenärer har mindre respekt och gör lite hur de vill. Förut lyss nade de lite mer, nu går de bara ifrån oss om de känner för det.

Arbetar ni på något annorlunda sätt jämfört med då?

– Nej, men under pandemin blir det lite annorlunda. Det är svårare.

I uppdraget som skyddsombud – att före träda både inhyrd och ordinarie personal i arbetsmiljöfrågor – har Ivana Evertsson synts i medierna en del och fått igenom flera skyddsåtgärder, framför allt under corona pandemin.
Flera problem under pandemin
För det första var det frågan om rastlokaler och tillgång till toaletter, handsprit och att kunna tvätta händerna. I mars portade nämligen MTR, som kör tunnelbana och pendeltåg i Stockholmsområdet, kontrollanterna på ISS från att använda deras rastlokaler. Detta för att minska risken för smittspridning av covid-19.
Ivana Evertsson är biljettkontrollant och skyddsombud. Bild: Mikael Sjöberg.
Även hot och våld ökade i mars i samband med biljettkontroller. Många resenärer pro vocerades av att bli kontrollerade och att per sonalen kom så nära inpå.

Ivana Evertsson var väldigt kritisk till att arbetsgivaren inte kom med någon lösning. Därför lämnade hon in en så kallad 6:6a till Arbetsmiljöverket, en begäran om ingripande enligt arbetsmiljölagen.

Det blev en framgång och ledde till att kontrollanterna gavs tillträde till andra toaletter.

Därefter ställde hon krav på att biljettkontrollerna skulle stoppas tillfälligt på grund av den lavinartade smittspridningen i Stockholm. Först motsatte sig SL, men efter att frågan uppmärksammats i media, och även Vänsterpartiet i Stockholm riktat kritik mot SL, stoppades slutligen kontrollerna.

Det tog ett tag innan jag vågade säga ifrån. Det kommer aldrig hända igen, jag kommer inte vänta med att säga ifrån om någon behandlar mig fel.
En arbetsledare utsatte Ivana Evertsson för sexuella trakasserier

På senhösten krävde hon att arbetsgivaren skulle gå med på att alla anställda ska få bära munskydd om de vill.

Framgång igen.
Blev sexuellt trakasserad
Ivana har varit skyddsombud i två års tid. Det var naturligt för henne att ta sig an uppdraget.

Sedan barnsben har hon varit öppen med vad hon tycker och tänker – och orädd att vädra sina åsikter inför andra, eller för den delen inför arbetsgivare.

– Jag är uppfostrad så. Min mamma är otro ligt rättvis: det ska vara ordning och reda. Alla är lika mycket värda. Jag går efter henne. Man kan inte vara rädd för att ha en åsikt eller ta skit. Mamma är likadan.

År 2018 blev ett bevis för Ivanas styrka, även om det också var ett tärande år.

Ivana och två andra kvinnliga kontrollan ter polisanmälde två arbetsledare som utsatt dem för grova sexuella trakasserier, kränk ningar, mobbning och hot.

En arbetsledare trängde sig in i ett om klädningsrum för att efteråt berätta vilka trosor de haft på sig. En annan beskrev hur han ville binda fast en av kontrollanterna i sexuella syften.

Vägen till en rättslig dom var lång och krävande. Ivana var inte betrodd av flera på arbetsplatsen. Hon och en av de andra som utsatts blev sjukskrivna. En annan tvingades sluta medan arbetsledarna arbetade kvar.

– Det gjorde jätteont att kollegor inte trodde oss, och gjorde att jag mådde ännu värre.

Tiden gick långsammare än vanligt, dagar kändes som veckor, veckor som månader.
Arbetsledare dömdes
Utan ett stort stöd från ett fåtal kollegor och Seko hade hon inte klarat processen som varade över ett år, berättar Ivana Evertsson.

– Jag träffade en psykolog, fick läkarvård och hela tiden en otrolig hjälp och stöd från Sekos företrädare. Om jag hade varit ensam vet jag inte hur det skulle ha gått. Jag är fort farande tacksam för det stöd jag fick.

Till slut dömdes en av arbetsledarna för sexuellt ofredande i Södertörns tingsrätt. Samtidigt stämde Seko arbetsgivaren ISS till Arbetsdomstolen för att företaget inte agerat för att stoppa de sexuella trakasserierna, eller ha flyttat på arbetsledarna. Det slutade med förlikning och prövades aldrig av AD.

– Om det har kommit någonting bra ur det så är det att jag blivit starkare i mig själv.

– Men det tog ett tag innan jag vågade säga ifrån. Det kommer aldrig hända igen, jag kommer inte vänta med att säga ifrån om någon behandlar mig fel.
February 11, 2021
15:18
Så många miljoner fick Sekos medlemmar i ersättning
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Förra året fick Sekos medlemmar 4,5 miljoner kronor i ersättning från de rättsfall LO-TCO Rättsskydd drivit. Det är en lägre summa än 2019 då det landade på 32,6 miljoner.

Ett viktigt ärende 2020 rörde en tvist som Seko vann i Arbetsdomstolen redan 2018. Transdev, som då körde Öresundståg, hade inte betalat ut rätt ob-ersättning till tågvärdarna. AD beslutade att företaget även skulle betala skadestånd till de drabbade. Något Transdev länge motsatte sig.

–Förra året lyckades vi till slut kommer överens i den långdragna tvisten, säger Sekos förbundsjurist Carina Lindberg.
Många får hjälp lokalt
Merparten av ersättningarna som betalades ut förra året, 4,1 miljoner, gäller just arbetsrätt. Carina Lindberg säger att det ofta rör känsliga individärenden där förbundet hittar olika typer av förlikningslösningar, som ger medlemmen en ekonomisk kompensation.
Läs mer
- Få rättshjälp av Seko – det här gäller Försäkringar 13 september 2019
Ersättningarna till Sekos medlemmar minskade kraftigt 2020 jämfört med året innan. Det beror delvis på att många ärenden tar flera år att driva och att utbetalningarna därför varierar mellan olika år.

Försäkringsärenden är färre än de som rör arbetsrätt. Även i de fallen handlar det i regel om individärenden där Seko på lokal nivå inte lyckats hjälpa medlemmen.

–De ärenden som kommer till oss på förbundskontoret och rättsskyddet är i regel svårare. Många får hjälp lokalt och vi ska komma ihåg att det är betydande belopp som utverkas av våra försäkringsrådgivare, i regionerna säger Carolin Drott, försäkringsansvarig på Seko.
Ersättningen minskar
Försäkringsärendena handlar oftast om arbetsskador, rätt till livränta, sjukpenning och sjukersättning. Men allt genererar inte pengar direkt i handen.

–Det kan till exempel vara så att vi driver ett ärende där medlemmen får behålla sin Sgi, sjukpenningrundande inkomst, säger Carolin Drott.
Färre fall med livränta
Totalt sett fick samtliga fackförbund ut ersättningar på 131 miljoner kronor genom rättsskyddet 2020. LO-förbunden lyckades bäst och utverkade tillsammans 93 miljoner.

För tio år sedan var ersättningarna dubbelt så höga. 2010 låg det på totalt 300 miljoner kronor. Orsaken är framför allt att Försäkringskassans prövningar av livräntor minskat, enligt LO-TCO Rättsskydd.
Läs mer
- Ersättningar från rättsfall ökade med flera miljoner Nyhet 14 januari 2020
- Tågvärdars skadestånd till AD Nyhet 17 april 2019
15:18
Så många miljoner fick Sekos medlemmar i ersättning
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Förra året fick Sekos medlemmar 4,5 miljoner kronor i ersättning från de rättsfall LO-TCO Rättsskydd drivit. Det är en lägre summa än 2019 då det landade på 32,6 miljoner.

Ett viktigt ärende 2020 rörde en tvist som Seko vann i Arbetsdomstolen redan 2018. Transdev, som då körde Öresundståg, hade inte betalat ut rätt ob-ersättning till tågvärdarna. AD beslutade att företaget även skulle betala skadestånd till de drabbade. Något Transdev länge motsatte sig.

–Förra året lyckades vi till slut kommer överens i den långdragna tvisten, säger Sekos förbundsjurist Carina Lindberg.
Många får hjälp lokalt
Merparten av ersättningarna som betalades ut förra året, 4,1 miljoner, gäller just arbetsrätt. Carina Lindberg säger att det ofta rör känsliga individärenden där förbundet hittar olika typer av förlikningslösningar, som ger medlemmen en ekonomisk kompensation.
Läs mer
- Få rättshjälp av Seko – det här gäller Försäkringar 13 september 2019
Ersättningarna till Sekos medlemmar minskade kraftigt 2020 jämfört med året innan. Det beror delvis på att många ärenden tar flera år att driva och att utbetalningarna därför varierar mellan olika år.

Försäkringsärenden är färre än de som rör arbetsrätt. Även i de fallen handlar det i regel om individärenden där Seko på lokal nivå inte lyckats hjälpa medlemmen.

–De ärenden som kommer till oss på förbundskontoret och rättsskyddet är i regel svårare. Många får hjälp lokalt och vi ska komma ihåg att det är betydande belopp som utverkas av våra försäkringsrådgivare, i regionerna säger Carolin Drott, försäkringsansvarig på Seko.
Ersättningen minskar
Försäkringsärendena handlar oftast om arbetsskador, rätt till livränta, sjukpenning och sjukersättning. Men allt genererar inte pengar direkt i handen.

–Det kan till exempel vara så att vi driver ett ärende där medlemmen får behålla sin Sgi, sjukpenningrundande inkomst, säger Carolin Drott.
Färre fall med livränta
Totalt sett fick samtliga fackförbund ut ersättningar på 131 miljoner kronor genom rättsskyddet 2020. LO-förbunden lyckades bäst och utverkade tillsammans 93 miljoner.

För tio år sedan var ersättningarna dubbelt så höga. 2010 låg det på totalt 300 miljoner kronor. Orsaken är framför allt att Försäkringskassans prövningar av livräntor minskat, enligt LO-TCO Rättsskydd.
Läs mer
- Ersättningar från rättsfall ökade med flera miljoner Nyhet 14 januari 2020
- Tågvärdars skadestånd till AD Nyhet 17 april 2019
February 10, 2021
18:43
LO: Toppchefer tjänar 62 gånger mer än tågvärdar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Vattenfalls vd har en inkomst som motsvarar drygt 50 industriarbetarlöner och på SJ skiljer det flera miljoner i lön mellan vd och tågvärd. Svenska toppchefer har i genomsnitt en inkomst motsvarande 62 tågvärdslöner, enligt en LO-rapport.

En sammanställning som Seko gjort visar att skillnaderna i lön ökat rejält mellan 2010 och 2019. För dryga tio år sedan gick det 17 tågvärdslöner på vd-lönen, 2019 gick det 20.

Vd fick en löneökning på 1,5 miljoner, medan tågvärdarnas höjning stannade på 24 000 kronor.

–Jag kan förstå att det är en skillnad mellan oss som arbetar på tågen och företagsledningen, men jag anser att det är orimligt att den ökar och har ökat så kraftigt de senaste åren, säger Elias Catano Cayetano, ordförande för tågvärdarna på SJ.
200 personer utgör makteliten
I rapporten om makteliten jämför LO inkomsterna för 200 personer på höga poster i samhället, såsom vd:ar, politiker, ekonomer, generaldirektörer och fackföreningstoppar, med en genomsnittlig industriarbetarlön.
Om tågvärden Elias Cataño Cayetano samlar 61 kollegor tjänar de tillsammans lika mycket som en börs-vd. För stor skillnad tycker han. Bild: Rebecka Uhlin
De senaste uppgifterna som LO tagit del av är från 2019 och då motsvarade den genomsnittliga inkomsten för makteliten 19,9 industriarbetarlöner. Det är en historiskt hög nivå, enligt LO.
Ökade inkomstskillnader
Eliten tjänar i snitt 7,6 miljoner om året, medan arbetare i industrin har årsinkomster på i genomsnitt 385 005 kronor.

Rapportens slutsats är att inkomstskillnaderna i Sverige ökat dramatiskt de senaste 40 åren och nu är på en historiskt hög nivå. LO tror inte att coronapandemin förändrat läget 2020. Inkomstskillnaderna kommer att fortsätta öka eftersom korttidsarbete och arbetslöshet drabbar de som redan är mest utsatta och har de lägsta inkomsterna.
15 procent är fattiga
Samtidigt som eliten och särskilt den ekonomiska eliten i form av bolagschefer dragit ifrån, räknas 15,1 procent av svenskarna som fattiga, enligt den senaste mätningen från Statistiska centralbyrån. Fattigdom är ett relativt mått, och brukar mätas som den andel av befolkningen som tjänar under 60 procent av medianinkomsten. De som har den allra lägsta inkomsten.

Enligt LO:s rapport är det vd:arna för 50 svenska storbolag som har de absolut högsta inkomsterna och de har ökat kraftigt sedan 1980-talet. Av 50 vd:ar är 5 kvinnor.
Toppchefer tjänar 80 gånger mer
Att LO jämför elitens inkomster med industriarbetalönerna beror på att det finns bra lönestatistik från industrin som sträcker sig långt bakåt i tiden.

Många LO-medlemmar tjänar dock betydligt mindre än snittet inom industrin. Toppchefer tjänar 80 gånger så mycket som exempelvis städare.

LO-ekonomen Anna Almqvist, som sammanställt rapporten, har även tittat närmare på inkomsterna i statliga bolag och noterar att de närmar sig nivåerna i det privata näringslivet.
LO kräver höjda skatter
Ett exempel är Vattenfalls vd vars inkomst motsvarar 50,3 industriarbetarlöner.

Mot bakgrund av de växande klyftorna föreslår LO en ny värnskatt på löner över 1 miljoner kronor per år, något LO kallar rättviseskatt. LO vill även ha en kapitalskatt på 35 procent.

–Vi vill ha konkreta reformer, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

LO:s ordförande tjänade 2019 1,3 miljoner, vilket är 3,4 gånger så mycket som en industriarbetare. Enligt en policy från 2012 får ordförandes inkomst inte överstiga 3,5 industriarbetarlöner.

Sekos ordförande tjänade 1,1 miljoner kronor 2019.
Läs mer
- Seko har lyckats med krav på låglönesatsningar Avtal 2020 18 december 2020
18:43
LO: Toppchefer tjänar 62 gånger mer än tågvärdar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Vattenfalls vd har en inkomst som motsvarar drygt 50 industriarbetarlöner och på SJ skiljer det flera miljoner i lön mellan vd och tågvärd. Svenska toppchefer har i genomsnitt en inkomst motsvarande 62 tågvärdslöner, enligt en LO-rapport.

En sammanställning som Seko gjort visar att skillnaderna i lön ökat rejält mellan 2010 och 2019. För dryga tio år sedan gick det 17 tågvärdslöner på vd-lönen, 2019 gick det 20.

Vd fick en löneökning på 1,5 miljoner, medan tågvärdarnas höjning stannade på 24 000 kronor.

–Jag kan förstå att det är en skillnad mellan oss som arbetar på tågen och företagsledningen, men jag anser att det är orimligt att den ökar och har ökat så kraftigt de senaste åren, säger Elias Catano Cayetano, ordförande för tågvärdarna på SJ.
200 personer utgör makteliten
I rapporten om makteliten jämför LO inkomsterna för 200 personer på höga poster i samhället, såsom vd:ar, politiker, ekonomer, generaldirektörer och fackföreningstoppar, med en genomsnittlig industriarbetarlön.
Om tågvärden Elias Cataño Cayetano samlar 61 kollegor tjänar de tillsammans lika mycket som en börs-vd. För stor skillnad tycker han. Bild: Rebecka Uhlin
De senaste uppgifterna som LO tagit del av är från 2019 och då motsvarade den genomsnittliga inkomsten för makteliten 19,9 industriarbetarlöner. Det är en historiskt hög nivå, enligt LO.
Ökade inkomstskillnader
Eliten tjänar i snitt 7,6 miljoner om året, medan arbetare i industrin har årsinkomster på i genomsnitt 385 005 kronor.

Rapportens slutsats är att inkomstskillnaderna i Sverige ökat dramatiskt de senaste 40 åren och nu är på en historiskt hög nivå. LO tror inte att coronapandemin förändrat läget 2020. Inkomstskillnaderna kommer att fortsätta öka eftersom korttidsarbete och arbetslöshet drabbar de som redan är mest utsatta och har de lägsta inkomsterna.
15 procent är fattiga
Samtidigt som eliten och särskilt den ekonomiska eliten i form av bolagschefer dragit ifrån, räknas 15,1 procent av svenskarna som fattiga, enligt den senaste mätningen från Statistiska centralbyrån. Fattigdom är ett relativt mått, och brukar mätas som den andel av befolkningen som tjänar under 60 procent av medianinkomsten. De som har den allra lägsta inkomsten.

Enligt LO:s rapport är det vd:arna för 50 svenska storbolag som har de absolut högsta inkomsterna och de har ökat kraftigt sedan 1980-talet. Av 50 vd:ar är 5 kvinnor.
Toppchefer tjänar 80 gånger mer
Att LO jämför elitens inkomster med industriarbetalönerna beror på att det finns bra lönestatistik från industrin som sträcker sig långt bakåt i tiden.

Många LO-medlemmar tjänar dock betydligt mindre än snittet inom industrin. Toppchefer tjänar 80 gånger så mycket som exempelvis städare.

LO-ekonomen Anna Almqvist, som sammanställt rapporten, har även tittat närmare på inkomsterna i statliga bolag och noterar att de närmar sig nivåerna i det privata näringslivet.
LO kräver höjda skatter
Ett exempel är Vattenfalls vd vars inkomst motsvarar 50,3 industriarbetarlöner.

Mot bakgrund av de växande klyftorna föreslår LO en ny värnskatt på löner över 1 miljoner kronor per år, något LO kallar rättviseskatt. LO vill även ha en kapitalskatt på 35 procent.

–Vi vill ha konkreta reformer, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

LO:s ordförande tjänade 2019 1,3 miljoner, vilket är 3,4 gånger så mycket som en industriarbetare. Enligt en policy från 2012 får ordförandes inkomst inte överstiga 3,5 industriarbetarlöner.

Sekos ordförande tjänade 1,1 miljoner kronor 2019.
Läs mer
- Seko har lyckats med krav på låglönesatsningar Avtal 2020 18 december 2020
13:28
Det här behöver du veta om facket
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Sekotidningens reporter svarar på de vanligaste frågorna.
Vad är en fackförening?
En fackförening består av anställda på en arbetsplats, inom ett yrke eller bransch som har gått ihop för att förbättra sin arbetssituation. Medlemmarna har enats om att inte arbeta till ett lägre pris eller sämre villkor än de kommit överens om och lovat varandra. Tanken är att arbetskamrater som håller ihop kan få ut bästa tänkbara villkor och högsta möjliga lön, utan att jobbet försvinner.

I artikel 23 paragraf 4 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 står att var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

En fackligt aktiv säger: ”Arbetsgivare är inte snälla. De ska tjäna pengar och blir vinsten för liten lägger de ner.”
2 Så blir du medlem
Gå in på Sekos hemsida och anmäl dig, eller det förbund som organiserar ditt jobb. Nu kostar det 288 kronor i månaden för den som tjänar mer än 26000 kronor. Första tiden kostar det 50 kronor. Det kan tillkomma en avgift för klubbens verksamhet.
3 Vad är ett kollektivavtal?
Det är en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare som bestämmer villkoren på arbetsplatsen; löner, arbetstider, ledigheter med mera. När kollektivavtalet är underskrivet får fackföreningen inte strejka eller vidta andra konfliktåtgärder. Då råder så kallad fredsplikt.
4 Vad gör facket lokalt?
Ofta finns facket på din arbetsplats i form av en klubb. Om du är medlem i facket ingår du i klubben. Finns ingen klubb kan det finnas ett fackligt ombud. Klubben förhandlar om löner och andra villkor och ser till att arbetsgivaren följer kollektivavtalet.

Det är klubben som i första hand ska hjälpa dig. Har du frågor kan du som medlem alltid kontakta ditt förbund. Du kan till exempel ringa Seko Direkt: 0770–457 900.
5 Vad gör facket centralt?
På förbundsnivå sköts förhandlingar om löner och villkor med arbetsgivarnas motsvarigheter. Förbundens ombudsmän och jurister handlägger också enskilda ärenden och hjälper klubbar i deras arbete.
6 Vad gör LO?
LO är en förening av föreningar. 14 fackförbund vars medlemmar har arbetaryrken, såsom byggnadsarbetare, industriarbetare, lokförare, undersköter skor, musiker, skogsarbetare är med lemmar i LO. LO:s roll är att samordna de 14 förbundens arbete bland annat i förhandlingar om nya löner och villkor på jobbet. Så att alla ställer liknande krav. Så blir det dock inte alltid.
7 Fördelar med medlemskap
Även om arbetsgivaren ska tillämpa kollektivavtalet på alla så är det skillnad mellan att vara med i facket och att stå utanför.

För dig som är medlem i facket gäller att:

Fackförening ska ta till vara dina intressen, ge hjälp och svara på frågor om ditt jobb.
- Du kan få rättshjälp om du har en tvist med arbetsgivaren. Du kan få hjälp av försäkringsrådgivare om du exempelvis har svårt att få en arbetsskada godkänd.
- Du har försäkringar som facket tecknat för sina medlemmar och som kan vara förmånliga vad gäller kostnad och vad som faller ut. Ett exempel är inkomstförsäkringen som ger högre a-kassa och som man inte kan teckna själv till en rimlig kostnad.
- Som medlem kan du vara med och bestämma vilka förbättringar facket ska arbeta för och du är med och väljer dina företrädare.
- Du får en medlemstidning och möjlighet att gå fackliga utbildningar.
Om du inte är med i facket gäller att:
- Du inte får de stöd som räknas upp ovan. Du omfattas av kollektivavtalet med avtalsförsäkringar och tjänstepension.
- Om du är missnöjd med lön eller löneökning får du själv ta diskussionen med chefen.
- Saknas kollektivavtal på arbetsplatsen gäller ändå semesterlagen, lagen om anställningsskydd och arbetstidslagen.
- Men det finns ingen lag som säger vilken lön du har rätt till. I många länder finns en lagstadgad minimilön, men inte i Sverige.
13:28
Det här behöver du veta om facket
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Sekotidningens reporter svarar på de vanligaste frågorna.
Vad är en fackförening?
En fackförening består av anställda på en arbetsplats, inom ett yrke eller bransch som har gått ihop för att förbättra sin arbetssituation. Medlemmarna har enats om att inte arbeta till ett lägre pris eller sämre villkor än de kommit överens om och lovat varandra. Tanken är att arbetskamrater som håller ihop kan få ut bästa tänkbara villkor och högsta möjliga lön, utan att jobbet försvinner.

I artikel 23 paragraf 4 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 står att var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

En fackligt aktiv säger: ”Arbetsgivare är inte snälla. De ska tjäna pengar och blir vinsten för liten lägger de ner.”
2 Så blir du medlem
Gå in på Sekos hemsida och anmäl dig, eller det förbund som organiserar ditt jobb. Nu kostar det 288 kronor i månaden för den som tjänar mer än 26000 kronor. Första tiden kostar det 50 kronor. Det kan tillkomma en avgift för klubbens verksamhet.
3 Vad är ett kollektivavtal?
Det är en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare som bestämmer villkoren på arbetsplatsen; löner, arbetstider, ledigheter med mera. När kollektivavtalet är underskrivet får fackföreningen inte strejka eller vidta andra konfliktåtgärder. Då råder så kallad fredsplikt.
4 Vad gör facket lokalt?
Ofta finns facket på din arbetsplats i form av en klubb. Om du är medlem i facket ingår du i klubben. Finns ingen klubb kan det finnas ett fackligt ombud. Klubben förhandlar om löner och andra villkor och ser till att arbetsgivaren följer kollektivavtalet.

Det är klubben som i första hand ska hjälpa dig. Har du frågor kan du som medlem alltid kontakta ditt förbund. Du kan till exempel ringa Seko Direkt: 0770–457 900.
5 Vad gör facket centralt?
På förbundsnivå sköts förhandlingar om löner och villkor med arbetsgivarnas motsvarigheter. Förbundens ombudsmän och jurister handlägger också enskilda ärenden och hjälper klubbar i deras arbete.
6 Vad gör LO?
LO är en förening av föreningar. 14 fackförbund vars medlemmar har arbetaryrken, såsom byggnadsarbetare, industriarbetare, lokförare, undersköter skor, musiker, skogsarbetare är med lemmar i LO. LO:s roll är att samordna de 14 förbundens arbete bland annat i förhandlingar om nya löner och villkor på jobbet. Så att alla ställer liknande krav. Så blir det dock inte alltid.
7 Fördelar med medlemskap
Även om arbetsgivaren ska tillämpa kollektivavtalet på alla så är det skillnad mellan att vara med i facket och att stå utanför.

För dig som är medlem i facket gäller att:

Fackförening ska ta till vara dina intressen, ge hjälp och svara på frågor om ditt jobb.
- Du kan få rättshjälp om du har en tvist med arbetsgivaren. Du kan få hjälp av försäkringsrådgivare om du exempelvis har svårt att få en arbetsskada godkänd.
- Du har försäkringar som facket tecknat för sina medlemmar och som kan vara förmånliga vad gäller kostnad och vad som faller ut. Ett exempel är inkomstförsäkringen som ger högre a-kassa och som man inte kan teckna själv till en rimlig kostnad.
- Som medlem kan du vara med och bestämma vilka förbättringar facket ska arbeta för och du är med och väljer dina företrädare.
- Du får en medlemstidning och möjlighet att gå fackliga utbildningar.
Om du inte är med i facket gäller att:
- Du inte får de stöd som räknas upp ovan. Du omfattas av kollektivavtalet med avtalsförsäkringar och tjänstepension.
- Om du är missnöjd med lön eller löneökning får du själv ta diskussionen med chefen.
- Saknas kollektivavtal på arbetsplatsen gäller ändå semesterlagen, lagen om anställningsskydd och arbetstidslagen.
- Men det finns ingen lag som säger vilken lön du har rätt till. I många länder finns en lagstadgad minimilön, men inte i Sverige.
February 09, 2021
14:33
Anställd som spottade på flicka får sparken – Seko protesterar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
En behandlingsassistent som spottat en flicka i ansiktet på Björkbackens ungdomshem har avskedats av Statens institutionsstyrelse, Sis. Seko protesterar mot beslutet.

–Vi anser att arbetsgivaren har agerat för hårt i det här fallet, säger ombudsman Roger Pettersson.

Han poängterar att Seko inte försvarar händelsen.

–Vi vill att medlemmen ska ha jobbet kvar. Det var en enstaka händelse, det finns inget mer. Så det saknas giltiga skäl för avsked eller uppsägning, säger Roger Pettersson.

Seko kommer att begära att avskedandet ogiltigförklaras och att medlemmen ska få skadestånd.
Läs mer
- Misshandel och övergrepp på ungdomshem för flickor Nyhet 27 januari 2021
Beslutet att avskeda behandlingsassistenten togs av Sis personalansvarsnämnd, Pan, förra veckan. En enig nämnd anser att det var oacceptabelt att mannen spottade på flickan och att han ”allvarligt kränkt hennes integritet”.

Därmed har han ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren på ett sått som gör att det finns grund för att avskeda honom”. Nämnden hänvisar till lagen om anställningsskydd, Las.

Mannen har arbetat på Björkbacken i fyra år.

Det var SVT:s program Uppdrag granskning som först berättade om händelsen, som fångades av en övervakningskamera. Mannen har medgett att han spottade och förklarat det med att flickan spottat på honom och hotat att döda honom och hans familj.
Personalansvarsnämnd
De flesta myndigheter har en Personalansvarsnämnd, som ska besuta vad som ska hända med en anställd som har begått tjänstefel eller andra förseelser. Pan kan besluta om påföljder såsom skiljande från anställningen, varning och löneavdrag.

Sis jurist Maria Ahlqvist säger att myndigheten har ett par ärenden varje år där Pan prövar om anställda använt för mycket våld.

Hon kan dock inte säga hur vanligt det är att personal avskedas.

–Vi tar just nu fram årsberättelser från Pan de senaste åren och kommer då att få en överblick, säger hon.

SVT:s granskning av ungdomshemmet Björkbacken, som tar emot flickor mellan 12 och 16 år, visar att flickor som vårdats där i flera år utsatts för kränkningar, misshandel och övergrepp. Sis har känt till problemen och arbetat för att få en förändring. I december 2020 valde Sis att tillfälligt stänga ungdomshemmet. Enligt uppgift har det åter öppnat under ledning av ett annat ungdomshem, Nereby, utanför Kungälv.
Avsked och uppsägning
För avsked och uppsägning enligt lagen om anställningsskydd krävs saklig grund, såsom arbetsbrist eller personliga skäl.
Om arbetstagaren grovt åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren så kan det vara grund för avsked. Exempel allvarlig misskötsamhet. Anställningen upphör omedelbart.

En uppsägning av personliga skäl kan bero på att den anställde misskött sig under en längre tid. Arbetsgivaren ska först försöka komma till rätta med problemet på annat sätt. Den som sägs upp har rätt till uppsägningstid.
14:33
Anställd som spottade på flicka får sparken – Seko protesterar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
En behandlingsassistent som spottat en flicka i ansiktet på Björkbackens ungdomshem har avskedats av Statens institutionsstyrelse, Sis. Seko protesterar mot beslutet.

–Vi anser att arbetsgivaren har agerat för hårt i det här fallet, säger ombudsman Roger Pettersson.

Han poängterar att Seko inte försvarar händelsen.

–Vi vill att medlemmen ska ha jobbet kvar. Det var en enstaka händelse, det finns inget mer. Så det saknas giltiga skäl för avsked eller uppsägning, säger Roger Pettersson.

Seko kommer att begära att avskedandet ogiltigförklaras och att medlemmen ska få skadestånd.
Läs mer
- Misshandel och övergrepp på ungdomshem för flickor Nyhet 27 januari 2021
Beslutet att avskeda behandlingsassistenten togs av Sis personalansvarsnämnd, Pan, förra veckan. En enig nämnd anser att det var oacceptabelt att mannen spottade på flickan och att han ”allvarligt kränkt hennes integritet”.

Därmed har han ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren på ett sått som gör att det finns grund för att avskeda honom”. Nämnden hänvisar till lagen om anställningsskydd, Las.

Mannen har arbetat på Björkbacken i fyra år.

Det var SVT:s program Uppdrag granskning som först berättade om händelsen, som fångades av en övervakningskamera. Mannen har medgett att han spottade och förklarat det med att flickan spottat på honom och hotat att döda honom och hans familj.
Personalansvarsnämnd
De flesta myndigheter har en Personalansvarsnämnd, som ska besuta vad som ska hända med en anställd som har begått tjänstefel eller andra förseelser. Pan kan besluta om påföljder såsom skiljande från anställningen, varning och löneavdrag.

Sis jurist Maria Ahlqvist säger att myndigheten har ett par ärenden varje år där Pan prövar om anställda använt för mycket våld.

Hon kan dock inte säga hur vanligt det är att personal avskedas.

–Vi tar just nu fram årsberättelser från Pan de senaste åren och kommer då att få en överblick, säger hon.

SVT:s granskning av ungdomshemmet Björkbacken, som tar emot flickor mellan 12 och 16 år, visar att flickor som vårdats där i flera år utsatts för kränkningar, misshandel och övergrepp. Sis har känt till problemen och arbetat för att få en förändring. I december 2020 valde Sis att tillfälligt stänga ungdomshemmet. Enligt uppgift har det åter öppnat under ledning av ett annat ungdomshem, Nereby, utanför Kungälv.
Avsked och uppsägning
För avsked och uppsägning enligt lagen om anställningsskydd krävs saklig grund, såsom arbetsbrist eller personliga skäl.
Om arbetstagaren grovt åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren så kan det vara grund för avsked. Exempel allvarlig misskötsamhet. Anställningen upphör omedelbart.

En uppsägning av personliga skäl kan bero på att den anställde misskött sig under en längre tid. Arbetsgivaren ska först försöka komma till rätta med problemet på annat sätt. Den som sägs upp har rätt till uppsägningstid.
February 08, 2021
16:20
Det behövs skärpta regler för arbetskraftsinvandring
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Dagens liberala regelverk kring arbetskraftsinvandring gör det möjligt för oseriösa arbetsgivare att lura hit människor och tvinga dem att arbeta under vidriga arbetsförhållanden. Nu tar vi viktiga steg för att strama upp regelverket och sätta stopp för det hänsynslösa utnyttjandet.

Dagens regler för arbetskraftsinvandring, som infördes av moderaterna för drygt 10 år sedan, har öppnat upp för fusk, fiffel och exploatering av utländsk arbetskraft. Vi socialdemokrater har varit emot lagstiftningen sedan införandet och ser nu till att städa upp i denna oreda.

För att komma till bukt med avarterna i systemet tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en utredning av nuvarande lagstiftning, i februari 2020. I dagarna har utredningens första del överlämnats till migrationsminister Morgan Johansson, och innehåller flera viktiga förslag som innebär skärpningar av nuvarande lagstiftning.

Utökade kontroller av arbetskraftsinvandrares arbetsvillkor

Det handlar bland annat om införandet av ett försörjningskrav för den som vill ta hit sina familjemedlemmar. Kommer man till Sverige för att arbeta och vill ta med sig sin familj, måste man också tjäna tillräckligt mycket för att kunna försörja såväl sig själv som sina familjemedlemmar.

Därtill innehåller betänkandet viktiga åtgärder om utökade kontroller av arbetskraftsinvandrares arbetsvillkor. Migrationsverket ska göra fler och riktade kontroller av anställningsvillkoren efter att en person har kommit till Sverige för att arbeta. Om en arbetsgivare inte anmäler förändringar av arbetsvillkoren, kan han eller hon dömas till böter eller fängelse i upp till 6 månader.

Här ska råda ordning och reda

Det här är viktiga steg i rätt riktning, som innebär skärpningar av dagens generösa regelverk. Utredningen kommer nu arbeta vidare med ytterligare åtgärder för att bland annat komma åt handel med arbetstillstånd, exploatering av deltidsarbetande arbetskraftsinvandrare och annat organiserat missbruk. Vi ser fram emot att ta del av dessa förslag senare i höst.

För oss socialdemokrater råder ingen tvekan: svensk arbetsmarknad ska inte vara en fristad för oseriösa företag och kriminella. Här ska råda ordning och reda med svenska löner och villkor – för alla som jobbar i landet.

Teres Lindberg

Riksdagsledamot, medlem i Seko
16:20
Det behövs skärpta regler för arbetskraftsinvandring
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Dagens liberala regelverk kring arbetskraftsinvandring gör det möjligt för oseriösa arbetsgivare att lura hit människor och tvinga dem att arbeta under vidriga arbetsförhållanden. Nu tar vi viktiga steg för att strama upp regelverket och sätta stopp för det hänsynslösa utnyttjandet.

Dagens regler för arbetskraftsinvandring, som infördes av moderaterna för drygt 10 år sedan, har öppnat upp för fusk, fiffel och exploatering av utländsk arbetskraft. Vi socialdemokrater har varit emot lagstiftningen sedan införandet och ser nu till att städa upp i denna oreda.

För att komma till bukt med avarterna i systemet tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en utredning av nuvarande lagstiftning, i februari 2020. I dagarna har utredningens första del överlämnats till migrationsminister Morgan Johansson, och innehåller flera viktiga förslag som innebär skärpningar av nuvarande lagstiftning.

Utökade kontroller av arbetskraftsinvandrares arbetsvillkor

Det handlar bland annat om införandet av ett försörjningskrav för den som vill ta hit sina familjemedlemmar. Kommer man till Sverige för att arbeta och vill ta med sig sin familj, måste man också tjäna tillräckligt mycket för att kunna försörja såväl sig själv som sina familjemedlemmar.

Därtill innehåller betänkandet viktiga åtgärder om utökade kontroller av arbetskraftsinvandrares arbetsvillkor. Migrationsverket ska göra fler och riktade kontroller av anställningsvillkoren efter att en person har kommit till Sverige för att arbeta. Om en arbetsgivare inte anmäler förändringar av arbetsvillkoren, kan han eller hon dömas till böter eller fängelse i upp till 6 månader.

Här ska råda ordning och reda

Det här är viktiga steg i rätt riktning, som innebär skärpningar av dagens generösa regelverk. Utredningen kommer nu arbeta vidare med ytterligare åtgärder för att bland annat komma åt handel med arbetstillstånd, exploatering av deltidsarbetande arbetskraftsinvandrare och annat organiserat missbruk. Vi ser fram emot att ta del av dessa förslag senare i höst.

För oss socialdemokrater råder ingen tvekan: svensk arbetsmarknad ska inte vara en fristad för oseriösa företag och kriminella. Här ska råda ordning och reda med svenska löner och villkor – för alla som jobbar i landet.

Teres Lindberg

Riksdagsledamot, medlem i Seko
February 07, 2021
17:43
Nyhetsveckan: Bilister allt sämre på att visa respekt
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Vecka 5. Inte bara snön är en utmaning för de som plogar vägarna, det är även bilisterna. Den nyheten fick mest läsare i veckan, följt av att åtal väckts mot Green cargo för en dödsolycka samt den anmärkningsvärda nyheten att Arbetsmiljöverket beskylls för att bryta mot arbetsmiljölagen.
1. Ett diskotek bland stressade bilister
Efter flera kraftiga snöfall i Västerbottens län tycker snöplogaren Urban Widman att trafikanter inte visar tillräcklig respekt när han arbetar på vägarna.
Läs mer
- Snöplogaren Urban: Bilister allt sämre på att visa respekt Arbetsmiljö 1 februari 2021
2. Åtal mot Green cargo efter dödsolycka
För lite mer än ett år sedan omkom en radioloksoperatör i Piteå. Nu väcks åtal mot arbetsgivaren Green cargo, mot Smurfit kappa, på vars område olyckan skedde, och mot en lastbilschaufför.
Läs mer
- Green cargo-anställd omkom – åtal väcks Nyhet 28 januari 2021
3. Arbetsmiljöverket bryter mot arbetsmiljölagen
Sekos skyddsombud på Arbetsmiljöverket utestängs från allt arbetsmiljöarbete. Seko har begärt en förhandling och kommer att kräva skadestånd för brott mot arbetsmiljölagen.
Läs mer
- Seko: Arbetsmiljöverket bryter mot arbetsmiljölagen Arbetsmiljö 3 februari 2021
February 05, 2021
14:44
David Eklind Kloo: Gör arbetet livet bättre?
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Demokratins spelregler upphör att gälla när vi kliver in på arbetsplatsen och var tredje arbetare anser inte att arbetet bidrar med något bra, förutom lönen. Det behöver vi göra något åt skriver David Eklind Kloo, författare till boken "Arbetets mening – vad vi gör på jobbet och vad jobbet gör med oss".

Hur vårt arbete organiseras är en fråga om makt. Det är uppenbart för alla som längtat efter en ledig dag mitt i veckan men tvingats gå till jobbet ändå.

Hur stor del av det värde som produceras tillfaller dem som gör jobbet, vilka risker utsätts man för i sitt arbete, hur lätt kan man förlora sin försörjning från en dag till en annan – allt detta handlar om makt.

Men inte bara detta. Arbetsgivaren har också makt över vad vi gör på jobbet. Själva arbetets innehåll.

Och vad vi gör på jobbet avgör till stor del vad vi gör i våra liv. Vad våra ansträngningar och vår begåvning ägnas åt.
Vinstintresset styr
Trots att arbetet fyller en så central funktion i våra liv har vi ytterst begränsat inflytande över det. Demokratins spelregler upphör att gälla när vi kliver in på arbetsplatsen. Här står inte mänskliga behov i fokus – den drivkraft som avgör vad vi ska göra på jobbet är det ekonomiska vinstintresset.

Vissa jobb erbjuder därför varken variation eller utvecklingsmöjligheter. Andra tvingar en att utföra arbetsuppgifter som egentligen inte behövs. Vissa jobb bidrar inte till att göra världen bättre. Andra isolerar människor från varandra, snarare än att göra dem till del av en gemenskap.

Men vi kan också organisera oss för att få inflytande över arbetets innehåll.

Så tycker var tredje arbetande i Sverige att arbetet, bortsett från lönen, inte förbättrar deras liv.

Så hade det inte sett ut om makten över arbetets innehåll legat närmare golvet. Då hade fler kunnat komma till sin rätt i sitt arbete. Arbetet organiserats med hänsyn till vad det gör med dem som jobbar.

Genom facket kämpar vi för anständiga löner, säker arbetsmiljö, trygga anställningar. Men vi kan också organisera oss för att få inflytande över arbetets innehåll. Vad som ska göras och hur det ska göras. Att de som gör jobbet ska ha så stort utrymme som möjligt att tillsammans utforma verksamheten.
Ställ arbetet i livets tjänst
Det vore ett första steg mot att införa demokratins principer även på ekonomins område. Då kunde vi också värdera arbetet för vilken nytta det gör, inte bara vilka ekonomiska vinster det genererar. Tänk, kanske kunde vi prioritera produktionen av nödvändig skyddsutrustning och höja vår självförsörjningsgrad. Kanske kunde vi rent av ha ett sammanhållet och fungerande underhåll av vår järnväg, en elförsörjning på konsumenternas snarare än leverantörernas villkor, en posthantering som byggde på rationellt samarbete istället för konkurrens.

Klimatkrisen kräver, än mer än pandemin, att vi fattar medvetna beslut om vad vi ska ägna våra ansträngningar och våra resurser åt. Arbetet måste ställas i livets tjänst, istället för tvärtom. Så att det både blir givande för den som gör jobbet och skänker nytta åt samhället.
February 04, 2021
15:15
De är nominerade att ta över efter Valle Karlsson
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I sommar ska Seko välja en ny ordförande, men också en ny förbunds- sekreterare. De 200 ombuden ska behandla 167 motioner på den semidigitala kongressen.

Att Valle Karlsson slutar som för bundsordförande är känt sedan tidigare. Nytt är att förbunds sekreterare Anneli Jonsson med delat valberedningen att hon inte ställer upp för omval. Hon har haft sitt uppdrag i mer än två kongressperioder och tycker att det är dags att göra något annat. Det finns också privata skäl bakom beslutet.
”Skapar ett välkomnande klimat”
Anneli Jonsson tycker att det är ett bra tillfälle att sluta när förbundet åter börjar öka i medlemsantal. Det var en viktig upp gift som låg på hennes bord.

Sista datum för att föreslå kandidater till förbundets ledning är den 9 april. Hittills har valberedningen fått in två nomineringar till ordförandeposten; Sekos vice ordförande Gabriella Lavecchia och Karin Åkersten, i dag ord förande för Seko Stockholm och ledamot av förbundsstyrelsen.

Karin Åkersten är nominerad av Seko Stockholm och Seko Infranord, som bland annat motiverar sitt val med att Karin är lyhörd för alla olika erfarenheter och att hon har skapat ett välkomnande och öppet klimat.
”Rätt person att ta fajten”
Seko Posten, branschorganisationerna inom väg och ban, energi och tele motiverar sin nominering av Gabriella Lavecchia bland annat med att hon med sin erfarenhet är rätt person att fortsätta utveckla och stärka Sekos varumärke och ta fajten för medlemmarna ”även när vi utmanas av starka krafter såväl politiskt, av arbetsgivare men också inom fackförenings rörelsen.”

Kongressombuden kommer att samlas på flera orter runt om i landet efter geografisk indelning och ”föras samman” digitalt. Totalt brukar kongresserna samla 450 personer, inklusive alla gäster.
Läs mer
- Dags för Seko att hitta sin roll för framtiden Nyhet 8 december 2020
- Valle Karlsson ny ordförande Nyhet 26 april 2017
15:15
De är nominerade att ta över efter Valle Karlsson
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
I sommar ska Seko välja en ny ordförande, men också en ny förbunds- sekreterare. De 200 ombuden ska behandla 167 motioner på den semidigitala kongressen.

Att Valle Karlsson slutar som för bundsordförande är känt sedan tidigare. Nytt är att förbunds sekreterare Anneli Jonsson med delat valberedningen att hon inte ställer upp för omval. Hon har haft sitt uppdrag i mer än två kongressperioder och tycker att det är dags att göra något annat. Det finns också privata skäl bakom beslutet.
”Skapar ett välkomnande klimat”
Anneli Jonsson tycker att det är ett bra tillfälle att sluta när förbundet åter börjar öka i medlemsantal. Det var en viktig upp gift som låg på hennes bord.

Sista datum för att föreslå kandidater till förbundets ledning är den 9 april. Hittills har valberedningen fått in två nomineringar till ordförandeposten; Sekos vice ordförande Gabriella Lavecchia och Karin Åkersten, i dag ord förande för Seko Stockholm och ledamot av förbundsstyrelsen.

Karin Åkersten är nominerad av Seko Stockholm och Seko Infranord, som bland annat motiverar sitt val med att Karin är lyhörd för alla olika erfarenheter och att hon har skapat ett välkomnande och öppet klimat.
”Rätt person att ta fajten”
Seko Posten, branschorganisationerna inom väg och ban, energi och tele motiverar sin nominering av Gabriella Lavecchia bland annat med att hon med sin erfarenhet är rätt person att fortsätta utveckla och stärka Sekos varumärke och ta fajten för medlemmarna ”även när vi utmanas av starka krafter såväl politiskt, av arbetsgivare men också inom fackförenings rörelsen.”

Kongressombuden kommer att samlas på flera orter runt om i landet efter geografisk indelning och ”föras samman” digitalt. Totalt brukar kongresserna samla 450 personer, inklusive alla gäster.
Läs mer
- Dags för Seko att hitta sin roll för framtiden Nyhet 8 december 2020
- Valle Karlsson ny ordförande Nyhet 26 april 2017
January 26, 2021
14:23
”Inget roligt arbete – men känns värdigt att ge folk ström”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Stora snömängder, regn och blötsnö varvas om vartannat i landet. Samtidigt faller grenar och träd ner mot elledningar och orsakar strömavbrott.
– Det ett slags extremläge, säger linjemontören Roger Franzén.

När Sekotidningen når Roger Franzén på telefon befinner han sig nära en liten sjö som heter Hassjön i närheten av orten Sunnansjön i Sundsvalls kommun.

– Snön går upp till naveln om du inte har snöskor. Utan dem får du åla dig fram. Terrängen är också väldigt kuperad. Man är väldigt begränsad i ens rörelse.

Det finns inget roligt med det här. Du blir kall, blöt, får i kroppen. Men det känns lite värdigt att ge folk ström
Roger Franzén, linjemontör
Läs mer
- Han snöröjde under extremvädret: Som att köra i ett mjölkpaket Arbetsmiljö 21 januari 2021
I området har många träd fallit ner på elledningar. I skrivande stund har Roger Franzén, som är anställd på Vattenfall Services Nordic, arbetat i tre dagar – han räknar med att ligga ute sju dagar till.

Linjemontören Roger Franzén och hans kollega arbetar för fullt för att få bort träd från elledningar. Det är ett slitigt och tungt jobb i de stora snömängderna som fallit i Sundsvalls kommun.

För att ta sig fram åker Roger och hans kollega på en bandvagn, ett terrängfordon. Men de måste kliva av och gå i snön med motorsåg, stångskärare, skyddsutrustning.

– Man får lite motion. I går tog vi ungefär hundra träd. Vi har kört på rätt så bra.

Hur känns säkerheten just nu?

– Det gäller att inte tappa fokus, annars är det lätt att skada sig. Man måste tänka på spänningar, hur det ser ut, hur ligger träden, var tar grenar och träden vägen när man sågar.

Hur många hushåll har strömavbrott?

– Jag har inte koll på hur många, men det är en del, från och till.

Varje dag jobbar de till runt 18-tiden. Det finns tidspress, enligt Roger Franzén.

– Vi gör inga dumma chansningar. Det ska vara tjänligt ljus. Det får ta den tid det tar.

Vad är det roligaste med jobbet?

– Det finns inget roligt med det här. Du blir kall, blöt, du får ont överallt i kroppen, det är ungefär som att köra Vasaloppet. Men det känns lite värdigt att ge folk ström.

Det gäller att ha pannbenet och orken att ge sig ut. Det är väldigt tungt att gå med utrustningen i blötsnö ändå upp till knäna
Tobias Uddemar, elmontör

På landsbygden kring Habo i Jönköpings län har det snöat en hel del på sistone. Men när vädret nyligen blev mildare har det inneburit fler strömavbrott. Snön som legat på träden har blivit tung och vissa toppar har böjts ned på ledningarna.

– Vi har inte haft så stora problem med snön förrän nu. En grantopp hängde upp och ner i ledningarna. Vi jobbade i 1,5 timmar för att såga bort toppen, säger Tobias Uddemar, elmontör på Habo Kraft.
Det tog 1,5 timme för Tobias Uddemar och hans kollega på Habo kraft att få bort grantoppen från ledningarna. Bild: Privat
Vanligtvis jobbar Tobias mellan klockan 07-16 i lag om två. Beredskap har han på ett rullande schema.

Vad är det svåraste med ditt jobb just nu?

– Det gäller att ha pannbenet och orken att ge sig ut. Det är väldigt tungt att gå med utrustningen i blötsnö ändå upp till knäna i skogen. Sedan är det alltid lite tekniskt svårt när man kommer ut och ska såga loss träd.

Hur menar du då?

– Man måste alltid tänka på hur man ska gå till väga, var någonstans man ska såga för att grenarna eller trädet ska komma ner. Alla fel är sig inte varandra lika. Träden välter på olika sätt och man måste nästan ha olika tillvägagångssätt varje gång.

Har du varit med om att det blir helt fel?

– Nej, det har jag inte. Man bygger upp en rutin hur man ska planera sågningen. Men det är klart att det inte blir hundraprocentigt så som man tänkt sig alla gånger, säger Tobias Uddemar.
13:41
Seko: Kriminalvårdare riskerar att sprida smitta
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Anställda inom Kriminalvården som kommit i kontakt med intagna eller kollegor med covid 19 eller misstänkt smittade ska fortsätta jobba så länge de är symtomfria.

–Det är ett brott mot reglerna i vårt villkorsavtal, säger Christer Hallqvist, ordförande för Seko Kriminalvården.

–Vår tolkning är att den som misstänks vara smittbärare ska vara hemma med lön till dess att det är konstaterat om så är fallet. Den anställde är i sin tur skyldig är att ta kontakt med läkare så fort som möjligt, i enlighet med smittskyddslagen.
”Tar inte sjukdomen på allvar”
I ett mejl till Sekotidningen skriver Kriminalvården att deras tolkning är att reglerna i avtalet bara gäller vid specifika tillfällen. I övrigt följer Kriminalvården Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

På häktet i Göteborg har anställda hänvisats till att vara på jobbet när de varit i kontakt med smittade eller misstänkt smittade. Något som Stefan Römer, Sekos ordförande på Rättsvårdscentrum i Göteborg, är mycket kritisk till.

–Det är som om man inte tar sjukdomen på allvar. Jag tycker att det är ett väldigt konstigt förfarande att man ska komma till jobbet om man misstänks vara smittad.

–Risken är stor att man smittar andra, intagna och kollegor, under arbetsdagen. Och man kan ju vara smittsam utan att ha symtom, säger han.
Många smittade och sjuka
Det har hänt att medarbetare, som oroat sig för att smitta kollegor eller intagna, hänvisats till att ta semester efter att ha varit i kontakt med smittade.

–En kriminalvårdare som vägrade ta ledigt blev satt i karantän på jobbet, i ett arbetsrum, men rörde sig i lokalerna, vilket inte kan vara okej.

Enligt obekräftade uppgifter till Seko har häktet haft relativt många anställda sjuka i covid 19. Veckan före jul ska de ha varit 35 sjuka och lika många misstänkt smittade.

–70 personer av drygt 300 anställda, det är ganska mycket, säger Stefan Römer.
Gott om skyddsutrustning
Malin Sparrström är chef för häktet i Göteborg. Hon vill inte svara på frågor per telefon och kommenterar inte frågor om hur karantän används.

I ett mejl till Sekotidningen skriver hon:

”Vi arbetar i ett nära samarbete med vår ansvarige läkare och följer de rekommendationer av åtgärder som han råder till. Vi har därtill stöd och support av vår nationella covid-stab inom Kriminalvården.”

Enligt Christer Hallqvist har Kriminalvården som helhet kontroll på smittoläget. Det finns skyddsutrustning överallt. Flera anstalter har återinfört besöksförbud.

– Största smittorisken på anstalter och häkten är via personal.
Läs det senaste om Coronaviruset
Läs allt om Coronaviruset
January 25, 2021
19:27
Daniel Suhonen: Ojämlikheten en tickande bomb
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Det pågår en klasskamp uppifrån, säger Daniel Suhonen. Den ger vidgade klyftor, sämre skola och sämre välfärd för arbetarklassen samtidigt som de rika blir rikare. Nu finns allt svart på vitt.

– Jag hade inte suttit här om jag vuxit upp idag, säger Daniel Suhonen. När jag växte upp på 80-90-talet fanns ett skyddsnät för arbetarklassungar som jag, det finns inte idag.

– Vi sviker arbetarklassens barn och det måste vi göra något åt.

I dag presenterar den fackliga tankesmedjan Katalys boken ”Klass i Sverige”. Daniel Suhonen, som är chef på Katalys, kallar boken den mest omfattande genomgången av klassamhället som gjorts i Sverige.

Sedan 2018 har ett 40-tal forskare och utredare sökt svaret på frågan hur det svenska samhället ser ut på tröskeln till 2020-talet.
Skattepolitik som klasskamp
Svaret finns nu och det är uppenbart att det inte bara är barnen till arbetarklassen som sviks. Klyftorna ökar och samhället dras isär. Pengar som kunde ha gått till välfärd för alla går till skattesänkningar och konsumtion. Och medan skyddsnäten i samhället blir mer grovmaskiga kan de välbärgade glädja sig åt skattesubventionerad städhjälp.

– Ojämlikheten och de skilda världar människor lever i är en tickande bomb, säger Daniel Suhonen när vi talas vid på telefon.

– På senare år har samhället förändrats genom klasskamp uppifrån. Svaret på det måste vara vår egen politiska kamp. Kampen för rättvisa skatter är klasskamp.

Daniel Suhonen säger att nu blir de rika som köpte bostad vid rätt tillfälle, som får stora arv eller har andra kapitalinkomster. En tredjedel av pengarna som Sveriges 200 miljardärer har kommer från arv.

– Det är pengar de fått, utan att ha arbetat. Varför inte ta en procent av kapitalinkomsterna och låta det gå till pensioner eller andra välfärdssatsningar.

På 70-talet lär Sverige ha varit världens mest jämlika land, det fanns en bred vänster som hördes, facket var starkt och politiken hängde på.
Dagens skola förstör
För många var detta ett hot, och från höger- och arbetsgivarhåll inleddes en motoffensiv som med tiden gifte ihop sig med nyliberalismen och gav dagens situation, för att göra en lång historia kort. Och nu sitter vi här med en marknad som lagt sig under allt mer av samhällets resurser och en offentlig sektor som utarmas. Och detta framställs som det naturliga.

Skolan är ett exempel där privata företag kommit in och där eleverna och deras föräldrar blir kunder, som betalar skolföretagens vinster med skattemedel.

– Skolan lyfte mig och arbetarklassens barn. Men dagens skola förstör, med sitt kösystem och den orättvisa ersättningen.

– Nu offrar man vissa elever för att företagen ska göra vinst. Elever som behöver mer hjälp har svårt att få, det blir en utslagning som bidrar till ojämlikhet och segregation. Det här är väl känt, Men politikerna vill inte störa marknadskrafterna.
Socialdemokraterna måste göra något
Många av dessa år har Socialdemokraterna haft makten. Något som gör socialdemokraten Suhonen upprörd.

– S säger att det är så svårt att göra något nu på grund av januariöverenskommelsen. Men Stefan Löfven varit statsminister i 6 år och Magdalena Andersson finansminister lika länge och de har inte gjort något för att minska klassklyftorna.

– De kan väl göra bara EN sak, visa att de vill. Till exempel rätt till heltid i äldreomsorgen. Låt det kosta. Välfärden har stora brister, det vet alla. Men utgångspunkten måste vara att samhället ska lösa problemen, inte marknaden.

Trots allt ser Daniel Suhonen en öppning, han tycker sig höra nya tongångar från sitt parti och han pekar på uttalanden från LO. Han säger att det nu finns en möjlighet att göra det som inte funnits på många år, en jordmån. Inte minst den pågående pandemin har bidragit.

– Nyliberalismen har gett samhället dålig motståndskraft mot kriser, corona till exempel. Pandemin har ritat om kartan för vad som är viktigt. För vem vill ha sänkt skatt till priset av sämre sjukvård.

– Detta måste diskussionen handla om. Detta måste Socialdemokraterna börja prata om och de måste göra det nu, inte vänta tills straxt innan valet. Om inte de tar upp ojämlikheten uppstår ett vakum som SD gärna fyller.

– Arbetarklassens styrka kommer ur en gemensam kamp, ur de mångas behov av välfärd. Och vi kan omfördela resurser, det går att göra.
Klass i Sverige: Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet
Boken är utgiven av Katalys och Arkiv förlag. Den tar upp allt från Arbetslivets brutalisering till klassamhället och lagen. Ett 40-tal forskare har medverkat på 750 sidorna. Redaktörer är Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz. Daniel Suhonen säger att målgrupperna för boken är arbetarrörelsen och alla politiskt intresserade, men kanske mer som refernsverk än att läsa från pärm till pärm. Boken har en omfattande studieplan och han ser gärna studiecirklar hos fack och ABF.
19:27
Daniel Suhonen: Ojämlikheten en tickande bomb
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Det pågår en klasskamp uppifrån, säger Daniel Suhonen. Den ger vidgade klyftor, sämre skola och sämre välfärd för arbetarklassen samtidigt som de rika blir rikare. Nu finns allt svart på vitt.

– Jag hade inte suttit här om jag vuxit upp idag, säger Daniel Suhonen. När jag växte upp på 80-90-talet fanns ett skyddsnät för arbetarklassungar som jag, det finns inte idag.

– Vi sviker arbetarklassens barn och det måste vi göra något åt.

I dag presenterar den fackliga tankesmedjan Katalys boken ”Klass i Sverige”. Daniel Suhonen, som är chef på Katalys, kallar boken den mest omfattande genomgången av klassamhället som gjorts i Sverige.

Sedan 2018 har ett 40-tal forskare och utredare sökt svaret på frågan hur det svenska samhället ser ut på tröskeln till 2020-talet.
Skattepolitik som klasskamp
Svaret finns nu och det är uppenbart att det inte bara är barnen till arbetarklassen som sviks. Klyftorna ökar och samhället dras isär. Pengar som kunde ha gått till välfärd för alla går till skattesänkningar och konsumtion. Och medan skyddsnäten i samhället blir mer grovmaskiga kan de välbärgade glädja sig åt skattesubventionerad städhjälp.

– Ojämlikheten och de skilda världar människor lever i är en tickande bomb, säger Daniel Suhonen när vi talas vid på telefon.

– På senare år har samhället förändrats genom klasskamp uppifrån. Svaret på det måste vara vår egen politiska kamp. Kampen för rättvisa skatter är klasskamp.

Daniel Suhonen säger att nu blir de rika som köpte bostad vid rätt tillfälle, som får stora arv eller har andra kapitalinkomster. En tredjedel av pengarna som Sveriges 200 miljardärer har kommer från arv.

– Det är pengar de fått, utan att ha arbetat. Varför inte ta en procent av kapitalinkomsterna och låta det gå till pensioner eller andra välfärdssatsningar.

På 70-talet lär Sverige ha varit världens mest jämlika land, det fanns en bred vänster som hördes, facket var starkt och politiken hängde på.
Dagens skola förstör
För många var detta ett hot, och från höger- och arbetsgivarhåll inleddes en motoffensiv som med tiden gifte ihop sig med nyliberalismen och gav dagens situation, för att göra en lång historia kort. Och nu sitter vi här med en marknad som lagt sig under allt mer av samhällets resurser och en offentlig sektor som utarmas. Och detta framställs som det naturliga.

Skolan är ett exempel där privata företag kommit in och där eleverna och deras föräldrar blir kunder, som betalar skolföretagens vinster med skattemedel.

– Skolan lyfte mig och arbetarklassens barn. Men dagens skola förstör, med sitt kösystem och den orättvisa ersättningen.

– Nu offrar man vissa elever för att företagen ska göra vinst. Elever som behöver mer hjälp har svårt att få, det blir en utslagning som bidrar till ojämlikhet och segregation. Det här är väl känt, Men politikerna vill inte störa marknadskrafterna.
Socialdemokraterna måste göra något
Många av dessa år har Socialdemokraterna haft makten. Något som gör socialdemokraten Suhonen upprörd.

– S säger att det är så svårt att göra något nu på grund av januariöverenskommelsen. Men Stefan Löfven varit statsminister i 6 år och Magdalena Andersson finansminister lika länge och de har inte gjort något för att minska klassklyftorna.

– De kan väl göra bara EN sak, visa att de vill. Till exempel rätt till heltid i äldreomsorgen. Låt det kosta. Välfärden har stora brister, det vet alla. Men utgångspunkten måste vara att samhället ska lösa problemen, inte marknaden.

Trots allt ser Daniel Suhonen en öppning, han tycker sig höra nya tongångar från sitt parti och han pekar på uttalanden från LO. Han säger att det nu finns en möjlighet att göra det som inte funnits på många år, en jordmån. Inte minst den pågående pandemin har bidragit.

– Nyliberalismen har gett samhället dålig motståndskraft mot kriser, corona till exempel. Pandemin har ritat om kartan för vad som är viktigt. För vem vill ha sänkt skatt till priset av sämre sjukvård.

– Detta måste diskussionen handla om. Detta måste Socialdemokraterna börja prata om och de måste göra det nu, inte vänta tills straxt innan valet. Om inte de tar upp ojämlikheten uppstår ett vakum som SD gärna fyller.

– Arbetarklassens styrka kommer ur en gemensam kamp, ur de mångas behov av välfärd. Och vi kan omfördela resurser, det går att göra.
Klass i Sverige: Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet
Boken är utgiven av Katalys och Arkiv förlag. Den tar upp allt från Arbetslivets brutalisering till klassamhället och lagen. Ett 40-tal forskare har medverkat på 750 sidorna. Redaktörer är Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz. Daniel Suhonen säger att målgrupperna för boken är arbetarrörelsen och alla politiskt intresserade, men kanske mer som refernsverk än att läsa från pärm till pärm. Boken har en omfattande studieplan och han ser gärna studiecirklar hos fack och ABF.
11:18
Snökaos sätter stopp för lantbrevbärarna
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Lantbrevbärarna i norra Sverige har haft några tuffa dagar i årets första snökaos. Många turer har ställts in, andra avbrutits när snön satt stopp.

Ida Lindouf körde lantbrevbäring i Söråker utanför Timrå en av dagarna. Hon berättar att det hade vräkt ner blötsnö under natten och det fortsatte under dagen. Hon valde ändå att köra ut, men sakta och försiktigt.

–Snön fortsatte falla i stora tunga flingor och man såg hur många träd i skogen böjt sig för tyngden. I ett vitt och tyst landskap längs en smal grusväg mellan två byar hängde ett snötyngt träd över vägen strax framför bilen.
Ida Lindouf Bild: Privat
Ida stannade för att ta en bild, men hann bara kliva ur innan trädet helt ljudlöst och mjukt la sig över vägen.

–Det var ju ingen stor stam som kunde krossat bilen eller så, men jag blev ändå lite skärrad av insikten att om jag inte stannat för att ta kort hade jag förmodligen fått trädet över bilen.
Lokal chef avgör
Hon fick backa en halv kilometer innan hon kunde vända och åka tillbaka till stan. Det blev inget mer utdelat på landsbygden den dagen.

–Vi har en bra arbetsledning som sa att vi hellre skulle låta bli att dela ut, än att köra fast. Det finns chefer som tvingar ut personalen, men det är ovanligt. Efter att turer ställts in är det stora volymer att dela ut.

I Umeå och Sundsvall ställdes flera turer in under de värsta dagarna. På Postnord är det den lokale chefen som avgör.

–När det kommer uppåt en halv meter på en dag då är det mer eller mindre omöjligt att köra ut på vägarna, säger Håkan Johansson, lantbrevbärare i Umeå.

När vi talas vid har postutdelningen i Håkans område ställts in. Ledningen vill inte ta risken att personalen ska köra fast.
Har spade i bilen
Håkan tycker att det är bra att utdelningen ställs in när det är svårt att ta sig fram.

–Det kan ta flera timmar att få hjälp om vi kör fast. Det gör det även dagar när det inte kommit så mycket snö som nu. Vi har en spade i bilen, men det räcker inte alltid, säger han.

Där Håkan Johansson kör ut post ska det finns mobiltäckning så att han kan ringa kontoret när det händer något.

–Det ska fungera, men det vet man inte förrän man provar, säger han.
Chefer ville tvinga hem anställda
Mikael Lidholm är ordförande för Seko Posten i Sundsvall. I hans område ställdes utdelningen delvis in när det var klass 3-varning, på andra kontor började man utdelning men fick avbryta.

Under snökaoset fick han påminna medlemmarna om att de har rätt att få lön så länge de är på jobbet och schemalagda.

–Det var chefer som skulle tvinga medlemmar att gå hem och ta ut ledighet. Men det kan de inte göra, säger han.
Löneavdrag eller semester
I Sundsvall dök det även upp andra problem. Några medarbetare kunde inte ta sig till jobbet och tvingades ta ut semester eller kompledigt för att slippa löneavdrag

–Det är inte ett avtalsbrott men jag tycker att det är småaktigt av chefen. Det var klass 3 varning och händer extremt sällan, säger Mikael.
Läs mer
- Han snöröjde under extremvädret: Som att köra i ett mjölkpaket Arbetsmiljö 21 januari 2021
January 24, 2021
15:47
Nyhetsveckan: Misstänkt mordförsök på ungdomshem
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Vecka 3. Den svårt misshandlade läraren var den nyhet som engagerade flest läsare under veckan. Många läste också om döden på spåren, de blir färre, men ändå förolyckades 72 personer förra året. En rapport inifrån ett mjölkpaket var veckans tredje mest lästa nyhet.
1. Lärare på ungdomshem slogs medvetslös
Lärare som arbetar på ungdomshemmet Nereby fick svåra skallskador. Under samma vecka misshandlades två andra anställda. Ensamarbete är en gemensam nämnare för de tre fallen. Fler kollegor hade kunnat hindra överfallen enligt facket
Läs mer
- Misstänkt mordförsök på lärare på ungdomshem Nyhet 18 januari 2021
2. 526 döda i spår på sex år
Dödsolyckor och självmord minskar på järnvägen och i tunnelbanan. En teori är att minskningen har att göra med pandemin. Ändå har 72 personer förolyckats i år. Det drabbar givetvis anhöriga och vänner men är också ett stort arbetsmiljöproblem.
Läs mer
- 526 döda i spår på sex år: Skoterolyckan den senaste Arbetsmiljö 19 januari 2021
3. ”Som att köra i ett mjölkpaket”
Mitt under det kraftigaste snöovädret på många år ryckte Johan Palmqvist ut. Han röjde milsvis av snö längs järnvägen och gläds åt att han gjort skillnad. ”Det var som om man körde omkring i ett mjölkpaket. Man såg ingenting. Det var sikten som gjorde att det blev utmanande.”
Läs mer
- Han snöröjde under extremvädret: Som att köra i ett mjölkpaket Arbetsmiljö 21 januari 2021
January 21, 2021
11:07
Han snöröjde under extremvädret: Som att köra i ett mjölkpaket
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Mitt under det kraftigaste snöovädret på många år ryckte Johan Palmqvist ut. Han röjde milvis av snö längs järnvägen och gläds åt att han gjort skillnad.
– Det var som att köra omkring i ett mjölkpaket, säger han.

Johan Palmqvist ryckte ut när SMHI den 12 januari utfärdade den högsta vädervarningen, en klass-3 för extremt väder, i Västernorrlands län.

Hela 40-70 centimeter snö väntades. Och Trafikverket tvingades att stoppa tågtrafiken mellan Sundsvall och Umeå, från måndag till onsdag.

– Det har jag aldrig varit med om på grund av ett snöoväder, säger Johan Palmqvist, som jobbar hos underhållsentreprenören NRC Group.

Vi tyckte att det var kul. Vi hade aldrig varit med om något liknande
Johan Palmqvist, anställd på NRC Group.

Under vintersäsongen arbetar Johan som snöröjare på järnvägen. Resten av året manövrerar han en spårriktare.
Snö ändå upp till perrongen
Efter SMHI:s klass-3 varning skickades Johan Palmqvist och kollegan Fredrik Geten ut. I en takt på 30-40 kilometer i timmen röjde de snö från banorna, från 20-tiden på kvällen till tidiga morgonen.

– Jag tyckte det var rätt lärorikt. Det blev mer och mer snö ju längre upp vi kom i landet. Det var snö ändå upp till perrongkanten på ett ställe. Dagen efter fick vi köra igen eftersom det snöade så mycket.

Vad är det svåraste med jobbet?
– Det var som om man körde omkring i ett mjölkpaket. Man såg ingenting. Det var sikten som gjorde att det blev utmanande.

Vad är utmanade?
– Det är om det kommer grejer i vägen. Om du behöver lyfta plogen eller om det kommer vägar. Men det gick bra.

Hur var stämningen i hytten?
– Vi tyckte att det var kul. Vi hade aldrig varit med om något liknande, att det snöat så mycket på en gång.

Vad är roligt med jobbet?
– Det är att det syntes att vi varit där och att vi gjort skillnad. Det blev en jättestor plogvall på båda sidorna.
”En riktig slitvarg”
Själva maskinen som de kör är en Tka7, en motoralla som är byggd vid det finländska statliga järnvägsbolaget VR-Group, och som har en påbyggd snöutrustning.

– Det är en riktig slitvarg, en stålklump som typ aldrig går sönder.

Brukar du ha med dig något käk på nattjobbet?
– Jag brukar undvika att äta något. Jag dricker vatten och tar ett äpple. När man går av på morgonen så käkar man en ordentlig frukost på hotellet. Man bor alltid på hotell när man ligger ute.

Johan Palmqvist är alltså snöröjare fram till mars, enligt ett kontrakt som NRC Group har med Trafikverket. Han arbetar på skift och enbart nattetid, från 21-06.

Är det slitigt?
– Jag trivs jättebra. Jag är en nattmänniska. Att gå upp på morgonen är inte min grej. Jag har haft kollegor som fått sluta med nattjobbet för att de inte kunnat sova på dagen. De säger att man får svårare med det ju äldre man blir. Jag får se hur det blir med den saken.
January 20, 2021
14:21
Ny hemsida samlar allt om pensioner och försäkringar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Vet du hur du ska göra för att få extra ekonomisk ersättning om du skadar dig på jobbet eller om du blir förälder? Och vet du hur tjänstepensionen betalas ut?
January 19, 2021
10:35
526 döda i spår på sex år: Skoterolyckan den senaste
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Många färre dog i spårtrafiken 2020 än året innan. Anledningen tros vara färre resor under pandemin. Några av Sekos branscher berörs av dödsfallen, bantekniker och lokförare. Nu senast kolliderade ett tåg med en skoter och två tonåringar dog.
10:35
526 döda i spår på sex år: Skoterolyckan den senaste
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Många färre dog i spårtrafiken 2020 än året innan. Anledningen tros vara färre resor under pandemin. Några av Sekos branscher berörs av dödsfallen, bantekniker och lokförare. Nu senast kolliderade ett tåg med en skoter och två tonåringar dog.
January 18, 2021
15:27
Misstänkt mordförsök på lärare på ungdomshem
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Förra veckan slogs en lärare på ungdomshemmet Nereby medvetslös med ett tillhygge, hon fick svåra skallskador och vårdas enligt uppgift fortfarande på sjukhus. Polisen rubricerar händelsen som ett misstänkt mordförsök. Läraren arbetade ensam vid tillfället.

–Läraren hade lika gärna kunnat dö av skadorna. Det är fruktansvärt. Våra medlemmar är oroliga och många är rädda för att gå till jobbet, säger Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko på Statens institutionsstyrelse.

Enligt Dagens Nyheter har 16-åringen som misshandlade läraren på Nereby erkänt och häktats.
Släpad 30 meter
Förra veckan misshandlades personal även på två andra statliga ungdomshem. I båda fallen blev de sparkade i huvudet och skadades, dock inte livshotande.

En behandlingsassistent fick en tand utslagen, i ett annat blev en anställd nedslagen, sparkad och släpad 30 meter på marken utomhus innan de två ungdomarna kom över den anställdes nyckelkort och kunde rymma. Enligt Svt greps de av polis efter en timme.

Läraren hade lika gärna kunnat dö av skadorna. Det är fruktansvärt. Många är rädda för att gå till jobbet.
Frida Strandberg Landin

–Tyvärr får vi åter bevittna hur medarbetare kommer till skada, med ökat våld på våra institutioner, säger Frida Strandberg Landin. Det är ett stort problem som vi pekat på i många år.
”Vi är för få”
Vid samtliga händelser förra veckan var personalen, enligt uppgift till Sekotidningen, ensam med ungdomarna. Det är den viktigaste förklaringen till att misshandeln kunde ske, enligt Frida Strandberg Landin.

–Varje dag hamnar personalen i situationer där de är ensamma med ungdomar och missbrukare. Vi är för få. Vi behöver mer resurser till personal och bättre verktyg för att göra riskbedömningar.
Läs mer
- Grövre våld bakom att ungdomshem ska få fängelsesäkerhet Nyhet 14 oktober 2020
–Vi behöver öka bemanningen med minst en behandlingsassistent per avdelning, i dag är vi mellan tre och fyra anställda på mellan sex och sju ungdomar. Inom missbruksvården är det ännu lägre bemanning.

I ett uttalande internt inom myndigheten efter de tre senaste misshandelsfallen skriver generaldirektör Eva Åbjörnsson Hollmark att Sis sedan en tid har säkerheten i fokus, vilket man inte haft tidigare. Hon medger att myndigheten har en del kvar att göra, men att man är på rätt väg.
”Inga konkreta åtgärder”
–På rätt väg! Det kan man väl inte säga när det inträffar tre allvarliga misshandelsfall bara den senaste veckan och det sker tillbud hela tiden, säger Frida Strandberg Landin.

Seko anser att det inte händer något med säkerheten i praktiken.

–Vi har inte sett några konkreta åtgärder på behandlingsgolvet ännu. Sis rekryterar chefer till olika säkerhetsfunktioner, men till exempel vårdas LSU- och LVU-ungdomar fortfarande tillsammans. Vi har samma struktur kvar.

Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år kan bli dömda till sluten ungdomsvård, LSU, i stället för till fängelse.
Vård enligt LVU ges till unga lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet.

Sedan i höstas arbetar Statens institutionsstyrelse med att höja säkerheten på institutionerna. Staten har skjutit till 100 miljoner per år för att bland annat bygga stängsel och införa andra tekniska lösningar.
LSU och LVU skiljs åt
Den 18 januari 2021 beslutade Statens institutionsstyrelse
- Sex ungdomshem – Bärby, Råby, Fagared, Sundbo, Johannisberg och Tysslinge – ska ha renodlade LSU-avdelningar. Ungdomar som är dömda till vård enligt LSU, ska skiljas från unga som vårdas enligt LVU.
- Tysslinge ungdomshem och Johannisberg får samtidigt en högre säkerhetsklass. Det innebär att de är utrustade så att det ska vara extra svårt att frita ungdomar, det ska vara svårt att avvika eller att smuggla in något via inkast, försändelser eller leveranser.
- I oktober 2020 gav regeringen Sis i uppdrag att dela in institutionerna i olika säkerhetsklasser, 1 – 4, där 1 är den högsta.
- Andra säkerhetshöjande åtgärder är att personal ska ha larm vid utevistelser, att fria vikter tas bort från idrottsanläggningarna och att enbart ha husgeråd i plast, det vill säga tallrikar och bestick.
15:27
Misstänkt mordförsök på lärare på ungdomshem
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Förra veckan slogs en lärare på ungdomshemmet Nereby medvetslös med ett tillhygge, hon fick svåra skallskador och vårdas enligt uppgift fortfarande på sjukhus. Polisen rubricerar händelsen som ett misstänkt mordförsök. Läraren arbetade ensam vid tillfället.

–Läraren hade lika gärna kunnat dö av skadorna. Det är fruktansvärt. Våra medlemmar är oroliga och många är rädda för att gå till jobbet, säger Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko på Statens institutionsstyrelse.

Enligt Dagens Nyheter har 16-åringen som misshandlade läraren på Nereby erkänt och häktats.
Släpad 30 meter
Förra veckan misshandlades personal även på två andra statliga ungdomshem. I båda fallen blev de sparkade i huvudet och skadades, dock inte livshotande.

En behandlingsassistent fick en tand utslagen, i ett annat blev en anställd nedslagen, sparkad och släpad 30 meter på marken utomhus innan de två ungdomarna kom över den anställdes nyckelkort och kunde rymma. Enligt Svt greps de av polis efter en timme.

Läraren hade lika gärna kunnat dö av skadorna. Det är fruktansvärt. Många är rädda för att gå till jobbet.
Frida Strandberg Landin

–Tyvärr får vi åter bevittna hur medarbetare kommer till skada, med ökat våld på våra institutioner, säger Frida Strandberg Landin. Det är ett stort problem som vi pekat på i många år.
”Vi är för få”
Vid samtliga händelser förra veckan var personalen, enligt uppgift till Sekotidningen, ensam med ungdomarna. Det är den viktigaste förklaringen till att misshandeln kunde ske, enligt Frida Strandberg Landin.

–Varje dag hamnar personalen i situationer där de är ensamma med ungdomar och missbrukare. Vi är för få. Vi behöver mer resurser till personal och bättre verktyg för att göra riskbedömningar.
Läs mer
- Grövre våld bakom att ungdomshem ska få fängelsesäkerhet Nyhet 14 oktober 2020
–Vi behöver öka bemanningen med minst en behandlingsassistent per avdelning, i dag är vi mellan tre och fyra anställda på mellan sex och sju ungdomar. Inom missbruksvården är det ännu lägre bemanning.

I ett uttalande internt inom myndigheten efter de tre senaste misshandelsfallen skriver generaldirektör Eva Åbjörnsson Hollmark att Sis sedan en tid har säkerheten i fokus, vilket man inte haft tidigare. Hon medger att myndigheten har en del kvar att göra, men att man är på rätt väg.
”Inga konkreta åtgärder”
–På rätt väg! Det kan man väl inte säga när det inträffar tre allvarliga misshandelsfall bara den senaste veckan och det sker tillbud hela tiden, säger Frida Strandberg Landin.

Seko anser att det inte händer något med säkerheten i praktiken.

–Vi har inte sett några konkreta åtgärder på behandlingsgolvet ännu. Sis rekryterar chefer till olika säkerhetsfunktioner, men till exempel vårdas LSU- och LVU-ungdomar fortfarande tillsammans. Vi har samma struktur kvar.

Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år kan bli dömda till sluten ungdomsvård, LSU, i stället för till fängelse.
Vård enligt LVU ges till unga lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet.

Sedan i höstas arbetar Statens institutionsstyrelse med att höja säkerheten på institutionerna. Staten har skjutit till 100 miljoner per år för att bland annat bygga stängsel och införa andra tekniska lösningar.
LSU och LVU skiljs åt
Den 18 januari 2021 beslutade Statens institutionsstyrelse
- Sex ungdomshem – Bärby, Råby, Fagared, Sundbo, Johannisberg och Tysslinge – ska ha renodlade LSU-avdelningar. Ungdomar som är dömda till vård enligt LSU, ska skiljas från unga som vårdas enligt LVU.
- Tysslinge ungdomshem och Johannisberg får samtidigt en högre säkerhetsklass. Det innebär att de är utrustade så att det ska vara extra svårt att frita ungdomar, det ska vara svårt att avvika eller att smuggla in något via inkast, försändelser eller leveranser.
- I oktober 2020 gav regeringen Sis i uppdrag att dela in institutionerna i olika säkerhetsklasser, 1 – 4, där 1 är den högsta.
- Andra säkerhetshöjande åtgärder är att personal ska ha larm vid utevistelser, att fria vikter tas bort från idrottsanläggningarna och att enbart ha husgeråd i plast, det vill säga tallrikar och bestick.
13:41
Löner klara för anställda inom sjöfarten
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Avtalet för anställda på färjor och storsjöfart är klart. Lönerna höjs från 1 november 2020 med 576 kronor och med 862 kronor från 1 april 2022. Alla får samma höjning.

Trots att coronapadenmin slagit hårt mot branschen tycker Seko att avtalet är ”dugligt”.

– Det är ett hyfsat bra avtal, där vi har fått igenom flera av de förändringar i avtalet som vår avtalsdelegation har prioriterat, bland annat med fokus på jämställda arbetsvillkor, säger Kenny Reinhold, ordförande för Seko sjöfolk.
Sänkt ålder för avtalspension
Förutom löneökningar har parterna kommit överens om att en partsgemensam arbetsgrupp bland annat ska ta upp situationen för småbarnsföräldrar och se över hanteringen av bland annat sexuella trakasserier.

Parterna, Seko och Sjöfartens arbetsgivarförbund, SARF, är också överens om en stegvis sänkt ålder för avtalspension. Yngre anställda börjar tjäna in sin avtalspension från 22 år, istället för som tidigare vid 25-års ålder.

De största löneökningarna kommer nästa år, viket hänger samman med pandemin. Förhoppningen är att ekonomin för sjöfarten ska förbättras till dess.
Bra sommar kan rädda jobb
Under 2020 har ett tusental anställda inom framför allt färjetrafiken sagts upp. Lika många har varit och är fortfarande korttidspermitterade. Sjöfartens framtid hänger, enligt Seko på att sommaren 2021 blir bra.

–Min förhoppning är att vi snart kan börja arbeta för att uppsagda medlemmar ska bli återanställda, säger Kenny Reinhold.

Förhandlingarna om ett nytt skärgårdsavtal fortsätter.
Läs det senaste om Avtal 2020
Läs allt om Avtal 2020
13:41
Löner klara för anställda inom sjöfarten
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Avtalet för anställda på färjor och storsjöfart är klart. Lönerna höjs från 1 november 2020 med 576 kronor och med 862 kronor från 1 april 2022. Alla får samma höjning.

Trots att coronapadenmin slagit hårt mot branschen tycker Seko att avtalet är ”dugligt”.

– Det är ett hyfsat bra avtal, där vi har fått igenom flera av de förändringar i avtalet som vår avtalsdelegation har prioriterat, bland annat med fokus på jämställda arbetsvillkor, säger Kenny Reinhold, ordförande för Seko sjöfolk.
Sänkt ålder för avtalspension
Förutom löneökningar har parterna kommit överens om att en partsgemensam arbetsgrupp bland annat ska ta upp situationen för småbarnsföräldrar och se över hanteringen av bland annat sexuella trakasserier.

Parterna, Seko och Sjöfartens arbetsgivarförbund, SARF, är också överens om en stegvis sänkt ålder för avtalspension. Yngre anställda börjar tjäna in sin avtalspension från 22 år, istället för som tidigare vid 25-års ålder.

De största löneökningarna kommer nästa år, viket hänger samman med pandemin. Förhoppningen är att ekonomin för sjöfarten ska förbättras till dess.
Bra sommar kan rädda jobb
Under 2020 har ett tusental anställda inom framför allt färjetrafiken sagts upp. Lika många har varit och är fortfarande korttidspermitterade. Sjöfartens framtid hänger, enligt Seko på att sommaren 2021 blir bra.

–Min förhoppning är att vi snart kan börja arbeta för att uppsagda medlemmar ska bli återanställda, säger Kenny Reinhold.

Förhandlingarna om ett nytt skärgårdsavtal fortsätter.
Läs det senaste om Avtal 2020
Läs allt om Avtal 2020
December 20, 2020
19:00
Nyhetsveckan: Så skyddar tågbolagen anställda och resenärer i jultrafiken
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Vecka 51. Nej, sjuka resenärer eller resenärer med tydliga symptom på corona-smitta får inte avvisas. Nej, några speciella åtgärder inför jultrafiken har inte vidtagits. Och nej, de anställda är inte nöjda med detta. Det framgår av Sekotidningens enkät där skyddsombud, klubbar och tågbolag har svarat.
1. Får inte avvisa sjuka resenärer
–Jag har covid-19. Kom inte nära mig! Så kan det låta ombord på tågen.
Trängsel och personer med misstänkta symtom är vanligt. Men sjö- och tågbolag är handlingsförlamade – de får inte avvisa någon, ens i dessa lägen.
Läs mer
- Personal får inte avvisa sjuka resenärer Arbetsmiljö 15 december 2020
2. Tågbolagen svarar om personalens smittskydd
Tågbolagen vidtar inga speciella åtgärder för att hindra smittspridning under under jul- och nyårshelg.
Läs mer
- Enkät: Så svarar tågbolagen om personalens smittskydd Arbetsmiljö 15 december 2020
3. Hoppas folk ger fasen i att resa
”Vi får hoppas att folk är förnuftiga och ger fasen i att resa om de inte måste. Jag får rapporter varje dag om trängsel ombord. Och att tågvärdar valt att inte visera biljetter på grund av det.” Så lät det redan innan jultrafiken drog igång.
Läs mer
- Inför julen: ”Hoppas folk ger fasen i att resa” Arbetsmiljö 15 december 2020
December 18, 2020
17:07
Seko har lyckats med krav på låglönesatsningar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
–Målet har varit att få igenom låglönekraven och det har vi lyckats med, säger avtalssekreterare Mats Ekeklint om Sekos nya avtal. Inför årsskiftet är de allra flesta klara.

–Vi har inte betalat låglönesatsningen med försämringar på andra områden. Det kan jag säga. Vi hade inte skrivit på ett sånt avtal, säger Mats Ekeklint.

I dagsläget är det en handfull avtal kvar att teckna, ett stort avtalsområde är kommunikation, det vill säga post och flyg. Ett annat är sjöavtalen inklusive skärgård. Ett tredje ME, Maskinentreprenörerna. Seko är även part på serviceentreprenadavtalet tillsammans med Fastighets.

Dessa löper ut den sista december. Kommunikation kan bli klart nästa vecka. Sjöavtalen ser ut att dröja.
Spåravtalet sticker ut
På postföretagen, i skärgårdstrafiken och på städavtalet Serviceentreprenad tjänar många under 26 100 kronor per månad, som är den gräns som satts för låglönekraven.

Spårtrafikavtalet är hittills det enda som sticker ut, tycker Mats Ekeklint. Främst för att Tågföretagen gick med på att teckna ett avtal som direkt påverkar ett enskilt företag, Arriva Pågatåg.

–Det är ett bra avtal och nu har vi ett sätt att lösa avtalsfrågan vid upphandlingar, Jag hoppas att det inte ska behöva uppstå en situation som den på Pågatågen. Inte heller att ett enskilt bolag ska behöva bli ”överkörda”, säger han.

–Å andra sidan hade Arriva kunnat välja att skriva på ett lokalt avtal från början.
Retroaktivt på staten
Han lyfter också fram att det statliga avtalet som extra värdefullt eftersom man fick igenom en retroaktiv löneökning

–Det kommer att göras försök lokalt att få ut retroaktiv lön, det utgår jag ifrån, säger han.

Mats Ekeklint vill inte peka ut några brister i avtalen som tecknats, även om det finns det som han tycker är mindre bra.

Avtal är kompromisser
Mats Ekeklint

–Avtal är kompromisser och det finns alltid de som inte är nöjda, menar han. Vi har i många fall stoppat försämringar som arbetsgivarna velat ha. Det är viktigt.

Ett utgångskrav från Seko och LO-samordningen var att hitta sätta att minska risken för sexuella trakasserier på arbetsplatserna.
–Jag noterar att samtliga hittills kommit överens om att skapa arbetsgrupper kring den frågan och det känns positivt.

På grund av coronapandemin har årets förhandlingar om löner och andra villkor på jobbet genomförts under hösten. Samtliga blev uppskjutna. Än så länge har Seko inte varslat om konflikt på något eget avtalsområde. LO hade ett liggande varsel mot Kompetensföretagen som rör bemanningsanställda, där Seko är part. Men där är man nu överens och varslet är inställt.
Läs mer
- Ett hårt spel när Seko möter sin svåraste motståndare Avtal 2020 22 april 2020
December 17, 2020
20:37
Ännu inget avtal för Seko Posten
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Låglönesatsningen är den allra viktigaste frågan för Seko Posten i årets avtalsförhandlingar. Arbetsgivarna vill öka möjligheten att visstidsanställa. Men uppgörelsen dröjer.

Förhandlingarna på kommunikationsavtalet fortsätter nästa vecka.

–Medlemmarna har slitit hårt under pandemin och det är viktigt att vi får ett så bra avtal som möjligt, säger Johan Lindholm, ordförande för Seko Posten.

Kravet i årets förhandlingar på kommunikationsavtalet, som pågår när detta skrivs, är att alla som tjänar under 26 100 kronor ska ge lika mycket till potten i kronor som avtalet till sist landar på i procent.

Märket 2020, som är satt av industrin, är totalt 5,4 procent.
Låglönesatsning ger mer pengar
–Vi varslade om konflikt för att få igenom våra krav på låglönesatsning 2013. Vi har arbetat hårt för det i varje avtalsrörelse och det har gett oss ett högre löneläge än vi annars skulle ha haft, säger Johan Lindholm.

Det finns inga garantier att de som tjänar minst får större löneökning men det blir mer pengar att fördela i de lokala förhandlingarna.

–Det har gynnat löneutvecklingen, säger Johan Lindholm.

För första året på länge ser det ut som Postnord går mot ett starkt resultat. Det vill säga det går bra ekonomiskt för företaget.

Seko menar att det är ett bra utgångsläge för att satsa på personalen. Johan Lindholm tror dock inte att det ökar möjligheterna att få ut retroaktiva löneökningar.
Märket kan vara bra, eller dåligt
–Det hade förstås varit bra, inte minst med tanke på hur hårt alla arbetat under pandemin, men det ryms inte inom märket och då blir det svårt, säger han.

Och lägger till:

–Ibland har vi nytta av märket, ibland inte. Det går verkligen upp och ner.

En låglönesatsning kan innebära att andra får stå tillbaka. Hur ser medlemmarna på det?

–Ja, man ska aldrig vara nöjd med sin lön. Men för oss har en lönemodell med krontal och procent gynnat alla, eftersom det är en lokal fördelning och de lågavlönade för med sig mer till potten än de annars skulle ha gjort.

På kommunikationsavtalet har Seko drygt 12 000 medlemmar. Stora företag är Postnord, Citymail och Swedavia. Avtalet löper ut den sista december 2020.
December 16, 2020
15:35
Nytt avtal med kommunala energibolag – så blir din lön
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Efter månader av förhandlingar finns nu ett nytt avtal mellan Seko och de kommunala energibolagen i Sobona. –Vi säkrade avtalets värde i pengar, men hade förstås velat ha mer, säger ombudsman Ulrika Nilsson.
December 15, 2020
12:55
Personal får inte avvisa sjuka resenärer
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

–Jag har covid-19. Kom inte nära mig! Så kan resenärer säga. Trängsel och personer med misstänkta symtom är vanligt, visar en stor enkät som Sekotidningen gjort Men sjö- och tågbolag är handlingsförlamade – de får inte avvisa någon, ens i dessa lägen.
11:47
Sekoklubbarnas svar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Resenärer säger sig vara sjuka i covid-19 ombord tåg, uppger skyddsombud och Seko-företrädare i Sekotidningens enkät. Flera tågbolag tillåter numera munskydd, men att avvisa resenärer som uppvisar symtom är inte tillåtet.

Följande frågor har ställts till SJ, Vy tåg, Arriva, Transdev och MTR:
1. Vilka rutiner och riktlinjer har ni för personalen ombord tågen med anledning av covid-19?
2. Får tåganställda bära munskydd?
3. Tillåts tågpersonal att avvisa personer som uppvisar symtom kopplat till covid-19, om de exempelvis hostar, nyser? Om ja, förklara. Om nej, varför inte?
4. Om en resenär säger sig ha covid-19, får tågpersonal avvisa personen från tåget?
5. Har ni några särskilda riktlinjer för tågpersonalen inför julledigheterna och nyår?
Anna Bergström, Seko Klubb Upptåget
1. De råd som kommer från regering och FHM samt Region Uppsala. Tågvärdar viserar bara om de kan hålla 1.5 meters avstånd. Avspärrat utanför tågvärdskupén för att tågvärdarna ska kunna hålla avstånd till resande mellan stationerna. Utökade utrymmen i rastlokalerna, möjlighet till reserv i hemmet.
2. Nej till munskydd.
3. Ja, de är en fara för ombordpersonalen samt resterande resenärer.
4. Ja, hen bryter bl a mot smittskyddslagen.
5. Att följa region Uppsalas restriktioner, bl a att inte träffa personer som vi inte är sammanboende med.
Lars Karlsson, ordförande Seko Vy-tåg Karlstad
1. Vi följer allmänna riktlinjer från fhm samt har utökat städning med fokus på kontaktytor.
2. Ja men inget som arbetsgivaren tillhandahåller. Oklart för mig personligen vilken nytta de gör, om man hostar eller nyser känns det för mig bättre att göra det i armvecket och ha resterna där än kvar i ansiktet.
3. Inget som diskuterats vad jag vet, svårt att veta varför personen hostar eller nyser och ger upphov till godtyckligt avvisande. Den som äventyrar säkerheten ombord kan avvisas men detta ser jag som väldigt svårt att sköta på ett för alla säkert sätt.
4. Finns inga riktlinjer i detta specifika fall, se ovan. Känns som att ingen kommer att erkänna detta.
5. Finner frågan svår att besvara då det inte framgår om det är i arbetet eller på fritiden. I arbetet nej, på fritiden gäller fhm:s rekommendationer.
  Efter ett förtydligande: Inget särskilt mer än att VY för länge sedan minskade antalet bokningsbara biljetter genom resplus. Något som aldrig tas upp är ju att det är resenärer vi lever på och senast idag kom en nyhet att antalet konkurser inom transportbranschen ökar. Tyvärr är det ju bara de som har personliga problem med corona som får komma till tals och det gäller all media.
Jannis Konstantis, Seko Tunnelbanan (MTR Stockholm)
1. Ej nödvändiga besök på platskontor och i depåer stoppas helt. Vi har utsett en arbetsgrupp ledd av Säkerhetsavdelningen som ser över tillgången av plasthandskar och munskydd för att avgöra om vi har möjlighet att erbjuda dem till fler medarbetare än de som har arbetsuppgifter där denna skyddsutrustning är ett krav. Utbildningsavdelningen ser över om ytterligare Corona-anpassningar behövs (exempelvis antal deltagare, skyddsutrustning, digitala möjligheter). Gäller även för Yrkeshögskolan. Rekryteringsavdelningen ser över om ytterligare Corona-anpassningar behövs i rekryteringsprocessen. Vi behåller delade teams för alla staber i administrativ tjänst oavsett fysisk placering. Vi inför valmöjlighet att arbeta hemifrån hela sin kontorsvecka (ej delar av), efter att i förväg ha meddelat närmaste chef. Det är ett individuellt beslut för varje enskild medarbetare. Vissa avdelningar kommer behöva finnas representerade fysiskt på kontoret. Mer information kommer. Vi avråder från fysiska möten med externa parter, oavsett om det är på våra platskontor, depåer eller på annan plats. Tilläggsrutinerna gäller från och med idag, måndagen den 2 november, till och med den 28 februari 2021 och utvärderas om Folkhälsomyndighetens rekommendationer ändras. Vi kommer vid det tillfället bedöma om vi kan återgå till ordinarie rutiner eller omtilläggsrutinerna ska fortsätta gälla en tid till framöver.
  Några till saker som gäller sedan tidigare: Munskydd. Användande av munskydd är inte en myndighetsrekommendation i Sverige men vi har sedan tidigare infört krav på obligatoriskt användande av munskydd i definierade arbetsmoment. De medarbetare som inte känner sig trygga med att kunna hålla minst 1, helst 2, meters avstånd kommer kunna hämta ut munskydd hos den operativa arbetsledningen (se nedan). Användningen är helt frivillig. Om munskydd inte finns tillgängligt är det inte skäl att neka arbete (om inte munskydd är obligatoriskt i tjänsten/arbetsuppgiften). Användning: för hur du ska använda munskydd finns där du hämtar ut munskydd. Distribution: Informeras via respektive bolag. Engångshandskar Vi har krav på användning av engångshandskar i flera olika arbetsmoment – exempelvis inom lokalvård och klottersanering. Eftersom det just nu är brist på engångshandskar i världen och vården måste prioriteras i första hand så kan vi inte erbjuda engångshandskar annat än till de medarbetare som har arbetsuppgifter där engångshandskar är ett krav. För att kompensera detta genomför vi en extra insats för att säkra tillgång till alkogel/handsprit för medarbetare som inte har möjlighet att hålla en god handhygien. Beställning är gjord och kommer inom kort att levereras ut i våra verksamheter. Vi ser även över möjligheten att placera ut behållare i servicediskar och på andra strategiska platser.
2. Man kan ha munskydd, inte obligatoriskt, utom några yrkesgrupper.
3. /4. Angående avvisning har vi inte diskuterat frågan, då vi har inte haft i Tunnelbanan någon sådan händelse.Samma riktlinjer gäller hela perioden.
Maria Sääf, Seko Östgötapendeln
1. De riktlinjer vi har hos oss är typ detsamma som samhället. Tvätta händerna, försök håll avstånd och peta dig inte i ansiktet.
  De kundvärdar som ingår i riskgrupp behöver inte visera biljetter utan bara vara vid kupén och assistera om någon behöver hjälp.
2. Personalen får bära munskydd men köpa dom själva.
3. Har inte haft uppe frågan om att avvisa så har inget svar på den. Skyddet håller nu på med den frågan och om nån säger att de har covid-19.
  Kollektivtrafiken är ju lite klurig så.
4. Inga speciella rekommendationer inför jul och nyår.
Catrin Fredriksson, tågvärd på Krösatågen, huvudskyddsombud för Vy tåg och ordförande i Seko klubb Krösatåg.
1. Om jag kortfattat ska försöka återspegla vilka rutiner och riktlinjer vi har som personal gällande covid-19 så går det ganska fort.
  Vi ska gå igenom våra tåg och visera och sälja biljetter precis som vanligt men vi ska hålla avstånd till folk, vi ska göra utrop om att folk ska hålla avstånd och välja platser närmast fönster för att underlätta för oss och andra som går i gången att hålla avstånd, inte fysiskt röra deras kort, telefoner eller dyl, undvika att vistas nära personer med symtom och personer som är sjuka, tvätta händerna alternativt använda handsprit regelbundet. Vid trängsel får vi avstå att gå igenom tåget.
2. På frågan om vi får använda munskydd så får jag sedan ett par dagar tillbaka svara ja. Arbetsgivaren har varit tydliga med att munskydd används på egen risk. Men vill man använda det så får man. Personligen skulle jag föredra att det blev obligatoriskt för resenärer att bära munskydd då vi ser att det faktiskt finns en hel del folk som åker med symtom, och även folk som öppet talar om att dom är sjuka!
3. Dock har vi fått blankt NEJ på frågan om att få avvisa personer med symtom, inte ens om de talar om att de är sjuka! Vi får heller inte avvisa personer som vägrar att följa våra rutiner om att hålla avstånd. Som motivering har vi fått att en avvisning enligt AG kan utsätta oss för mer smittorisk än om vi bara backar undan!
4. Detta skapar en stor frustration när vi ser att det till och med börjar användas för att få ”åka gratis”! Det måste finnas en konsekvens!
5. Några speciella riktlinjer inför jul och nyår har jag inte sett.
  Övrigt: AG har tagit fram en s.k hygienrutin som det så fint heter, men det står i princip samma sak överallt: visera på armlängds avstånd, sälj biljetter på armlängds avstånd, tvätta händerna ofta, sprita händerna ofta o.s.v.
Lars Holmqvist, ordförande Seko Öresundståg
1. Hålla avstånd och undvika trängsel.
2. Munskydd och skärm tillhandahålles av arbetsgivaren men ingen rekommendation att använda dessa utom vid åkning i Danmark där det är lag på användande av munskydd.
3. Nej, Åtgärd som inte aviserats av AG.
4. Nej, sådan åtgärd har inte aviserats av AG.
5. Nej.
Johan Selberg, ordförande Seko Tågåkeriet (Tågab)
1. Dörrstängning:
  Smittspridning till personalen undviks effektivast genom att minimera tiden ute bland resenärerna. Planera dörrstängning från perrongen så att du hamnar vid tjänstekupén för egen påstigning. På så sätt undviker du att behöva gå igenom tåget vid varje station.
  Biljettvisering:
  För att undvika att resenärer vänjer sig vid att man kan åka tåg utan att lösa biljett önskar vi att stickprovsvisering utförs vid behov efter egen bedömning. Känner du oro för att röra dig i tåget behöver du inte göra stickprov.
  Om du väljer att visera biljetter, tänk på att undvika nära kontakt med resenärer. Den största risken uppkommer vid kontakt ansikte mot ansikte. Be resenären hålla ut sin telefon/biljett på armlängds avstånd och scanna biljett på armlängds avstånd. Tvätta händer och torka av telefon efter avslutad visering.
  Var alltid noga med din handhygien och med att hålla avstånd. Tänk på att inte utsätta dina kollegor för risker.
  Kiosker:
  De tre stora kioskerna återöppnas 15/5 efter att plexiglasskivor monterats som skydd för smittspridning. Information till resenärerna om att hålla avstånd och om att vi inte hanterar kontanter ska sättas upp vid kioskerna. Här ska också stå att man gärna får använda blip-funktionen på sitt kort om det går. På informationen ska det stå att man kan köpa biljett i kiosken. Det ska också finnas markeringar i golvet för att underlätta att man håller avstånd. Det ska finnas handskar för personalen i kiosken.
  Rengör babsen efter ca var 5:e kund med wipes. Rengör plexiglasskivan på in och utsidan med rengöringsmedel minst inför varje tur och torka av bänken.
  Överlämning:
  Inför varje tur och innan överlämning till någon annan: Torka av alla ytor som du kommer att beröra/har berört i tjänstekupén: Kaffebryggare, kylskåp, bänkar. Spraya tjänstetoaletten med desinfektionsspray. Se till att handsprit finns inne på personaltoaletten.
  Kontrollera att det finns rengöringsmedel, handsprit, wipes o.s.v. till nästa tur.
  Vändstädning:
  Plockstäda samt torka dörrhandtag och räcken i vestibulerna med wipes. Spraya med desinfektionsmedel inne på toaletter. Kontrollera att handsprit finns i behållare på resenärstoaletter (när de har monterats). Använd handskar.
  Information till resenärer:
  Se hemsidan! Om något saknas meddela Trafikkontoret. Förslag på utrop nedan.
  Förslag på utrop eller info för de som frågar. Anpassa efter situation:
  Tågab har infört bokningsbara platser endast vid fönsterplatser under Coronatider för att möjliggöra för er resenärer att hålla avstånd. Om du åker i sällskap med en person som har bokat plats kan du nyttja ledig gångplats.
  Eller
  Ni som åker utan platsbokning uppmanas att sitta i vagn X. Undvik att sitta på gångplatser om ni inte är i sällskap med den som sitter på fönsterplats. Ni kan ta kontakt med ombordpersonalen i kiosken i vagn Y för att kontrollera var det finns lediga platser.
  Och
  Vi viserar med våra telefoner och kan därmed hålla avståndet. Om ni inte har biljett kan ni komma till kiosken och köpa biljetter.
  Kiosken i vagn Y är öppen mellan A och B samt C och D. Vi har numer plexiglasskivor vid disken för att begränsa smittorisk. Tänk på att hålla avstånd och undvik köbildning. Vid kö kom tillbaka senare om det är möjligt.
  Ni som har frågor kan komma till kiosken.
  Vi har ingen kontanthantering på tåget.
  Vi uppmanar er resenärer om att hålla avståndet till andra resenärer.
  Förslag på utrop vid stopp:
  Tänk på att hålla avstånden när ni ska kliva av tåget.
2. Ja. Företaget står för munskydd.
3. Personalen har rätt att avvisa personer som uppvisar symptom på covid-19 om man kan garantera den egna säkerheten med avstånd. Man tar även kontakt med arbetsledningen för att förklara vad som hänt och för eventuell åtgärd.
4. Personer som säger sig ha covid-19 ska uppmanas att kliva av tåget på lämpligt ställe. Om personen inte följer uppmaningen kontaktar man arbetsledningen för åtgärd.
5. All personalen uppmanas att följa FHM rekommendationer under jul och nyårs ledigheter.
Christina Laage, tågvärd, huvudskyddsombud på SJ Götalandståg
1. Vi rapporterar ”fulla tåg” när de är 50% fulla pga av att de ska kunna se om de skall förstärka med buss eller fler tåg, Vi bedömer själva om vi ska gå igenom tåget, all biljettförsäljning är borttagen, det har upprättats ett IM pga Corona med riktlinjer i.
2. Får tåganställda bära munskydd? ja det beslutades alldeles nyligen, frivilligt och att vi måste köpa in dem själva, innan skulle vi att ha ett intyg från läkare om vi ville bära.
3. Tillåts tågpersonal att avvisa personer som uppvisar symtom kopplat till covid-19, om de exempelvis hostar, nyser? Om ja, förklara. Om nej, varför inte? Jag tror att det inte är så bra ang vår hot om våld situationen på tåget att ”bråka” om detta, vi har mycket eget mandat att agera. Vi vet ju inte om det är en vanlig influensa eller Covid-19
4. Då skall vi be personen att inte åka med eller att stiga av vid nästa upphåll
5. Inga specifika för jul helgen
11:47
Inför julen: ”Hoppas folk ger fasen i att resa”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Mitt i andra vågen av coronan väntas resandet i landet öka kring jul och nyår. Ändå finns det inga särskilda riktlinjer eller rutiner inom tågtrafiken för detta. Skyddsombud efterfrågar förnuft från resenärer.
11:46
Enkät: Så svarar tågbolagen om personalens smittskydd
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Resenärer säger sig vara sjuka i covid-19 ombord tåg, uppger skyddsombud. Vi har ställt frågan till tågbolag om anställda får avvisa resenärer i sådana lägen. Svaret är blankt nej. Däremot får personal använda munskydd, visar Sekotidningens enkät

Följande frågor har ställts till SJ, Vy tåg, Arriva, Transdev och MTR:
1. Vilka rutiner och riktlinjer har ni för personalen ombord tågen med anledning av covid-19?
2. Får tåganställda bära munskydd?
3. Tillåts tågpersonal att avvisa personer som uppvisar symtom kopplat till covid-19, om de exempelvis hostar, nyser? Om ja, förklara. Om nej, varför inte?
4. Om en resenär säger sig ha covid-19, får tågpersonal avvisa personen från tåget?
5. Har ni några särskilda riktlinjer för tågpersonalen inför julledigheterna och nyår?
SJ-tåg. Bild: Stefan Nilsson Så svarar SJ
1. Säkerheten ombord är av högsta prioritet och de arbetsuppgifterna måste alltid prioriteras. Vi uppmanar vår personal att iaktta försiktighet och att hålla avståndet till andra oavsett arbetsmoment. Vi har infört nya rutiner för att minska risken för smittspridning i olika arbetsmoment som exempelvis vid visering av färdbevis, rörelse genom tåget och servering av mat i 1 klass. Vi följer även gällande direktiv för servering på restauranger vad gäller vår bistro ombord.

Vi rekommenderar inte munskydd. Men det är tillåtet
SJ

2. Vi rekommenderar det inte. Men sedan en vecka tillbaka är det tillåtet. Vi tillhandahåller inga munskydd, det får man ordna själv. Det betyder inte att SJ frångår Folkhälsomyndighetens riktlinjer om att hålla avstånd.

3/4. I dagsläget kan inte SJ avhysa sjuka eller smittade, de hänvisas istället att sitta för sig själva. Vi vet inte vilka legala möjligheter vi har att avhysa, vi försöker ta reda på det. Vi kan utfärda egna regler, men har inte gjort det ännu.

5. I de kommande helgerna uppmanar vi fortsatt till de direktiv och riktlinjer som gäller. Vi är också tydliga med att vi litar på att var och en som arbetar ombord kan göra sin egen bedömning av arbetssätt beroende på hur situationen ser ut.
VY tåg. Bild: VY Tåg Så svarar Vy tåg
1.Vi har genomfört lokala och centrala riskanalyser. Rent praktiskt innebär det att personal har rätt att avstå visering om man känner obehag, antingen med anledning av trängsel eller att enskilda resenärer uppvisar symptom. Vi tillhandahåller handsprit/tvål på fler platser, har instruktioner för hur visering ska ske med bibehållet avstånd, instruktioner för sanering av knappterminaler, har när så går avskilt toalett för personal, har avgränsat ytor runt servering och personalkupé. Trängsel på tåg ska rapporteras till driftledning

Trängsel på tåg ska rapporteras till driftledning

2. Nej, vi följer FHM:s rekommendationer. Men vi förbjuder inte personal att använda egna munskydd.

3. Nej! Vi vill inte utsätta personal för konfliktsituationer generellt, i synnerhet inte när en konfliktsituation kan riskera i fysisk kontakt.

4. Nej, se ovan.

5. Nej, inte utöver de råd från FHM som vi förmedlar och påminner om internt.
Läs mer
- Personal får inte avvisa sjuka resenärer Arbetsmiljö 15 december 2020
Arriva kör Pågatågen. Bild: Minna Pyykölä Så svarar Arriva
1.Munskydd och handskar får bäras om man känner sig orolig fastän FHM inte rekommenderar detta. Visering ska ske på Pågatåg och Östgötapendeln om detta kan ske på ett riskfritt sätt där man kan hålla avstånd. Vi tar inga resenärers resekort i handen och tillhör man en riskgrupp behöver man inte visera biljetter. Det finns också rutiner för avtorkning av förarmiljö mm.

2. Vi följer FHM:s rekommendationer och som vi svarade ovan får man bära munskydd om man så önskar. Om situationen ändras och myndigheten rekommenderar användning kommer vi att köpa in munskydd till all berörd personal.

3.Generellt har inte vår personal kunskap eller som arbetsuppgift att göra medicinska bedömningar. Vi har därför inte heller särskilda regler och restriktioner avseende avvisning av personer som uppvisar sjukdomssymptom. Vår inställning som arbetsgivare är att varje medborgare ska ta sitt eget ansvar vid sjukdomssymptom och våra medarbetare ska hålla avstånd enligt rekommendationer från FHM.

Om det föreligger ordningsstörning ska medarbetaren larma Trafikledningen

4. Ganska osannolikt att en resenär skulle säga så…Vi har ingen framtagen rutin för detta men skulle vår personal få frågan av en resenär så är den det logiska svaret att man måste vara försiktig och hålla avstånd och om det föreligger ordningsstörning ska medarbetaren larma Trafikledningen enligt gällande rutiner.

5. Inte något utöver de riktlinjer som gällt under hela pandemin.
Transdev kör Öresundstågen. Bild: DBS Öresundståget Så svarar Transdev
1. Sedan mars har vi släppt kravet på visering och låter personalen avgöra själva om de vill kontrollera resenärernas biljetter på Kustpilen, Upptåget och Öresundståg.
Läs mer
- Inför julen: ”Hoppas folk ger fasen i att resa” Arbetsmiljö 15 december 2020
Även på Snälltåget slopade vi kravet på visering, men har i och med att andra åtgärder vidtagits såsom att endast varannan plats kan bokas och således minskat på trängseln ombord åter rekommenderat att visering bör ske. På Snälltåget har vi även anpassat vår restaurangverksamhet med bordsbokning och ger kunderna möjligheten att själv handla i vår självskanningskassa ombord, vilket gör att vår personal lättare kan hålla avstånd.

2. Transdev följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring användande av munskydd. Myndigheten rekommenderar i nuläget inte en bred användning av munskydd i samhället då kunskapen om hur munskydd påverkar smittspridningen är osäker. Medarbetare inom Transdev är dock fria att välja att använda munskydd om man vill det under arbetsdagen, men med det är inget som Transdev rekommenderar generellt eller tillhandahåller. För de medarbetare som använder munskydd är det viktigt att de tar del av information om hur munskydd ska användas på ett korrekt sätt, därför har vi aktivt kommunicerat information om hur man använder munskydd på vårt intranät.

Transdev är dock fria att välja att använda munskydd om man vill det under arbetsdagen

3. Vår ombordspersonal finns till för våra kunder och ska inte behöva agera polis. Kollektivtrafiken finns i coronatider till för dem som är friska och som verkligen behöver resa. Det har både Regeringen och Folkhälsomyndigheten gjort tydligt och vi, i samarbete med våra trafikhuvudmän, påminner våra resenärer om det regelbundet.

4. Samma svar som ovan.

5. Nej, inte mer än att man fortsätter att följa de rutiner som vi har i vår verksamhet.
MTR Express som döpts om till MTRX Bild: Jana Eriksson/MTR Så svarar MTRX och MTR Pendeltågen
1.Vi följer FHM:s rekommendationer och arbetar kontinuerligt med att se över vad vi behöver göra för att säkerställa att vi följer råden från Folkhälsomyndigheten och Smittskydd Stockholm för att fortsätta bedriva vår verksamhet så tryggt och säkert som möjligt. MTR har utifrån detta upprättat rutiner och riktlinjer samt tilläggsrutiner i takt med pandemins utveckling.

Vi har sedan start informerat om att hålla avstånd, och betona vikten av att upprätthålla en god handhygien, samt stanna hemma vid symptom. När en medarbetare har testats positivt för covid-19 görs en riskanalys för att utreda vilka andra medarbetare som varit i kontakt med denne för att begränsa smittspridningen vidare.

Vi har även infört extra städning i förarhytter och personalutrymmen för såväl pendeltågen som MTRX, samt i resenärsmiljöerna ombord på MTRX. Därtill har vi ökat tillgången på desinfektionsmedel och handsprit för våra medarbetare, så att det enkelt ska gå att städa av förarhytter mellan passen och sprita händerna om det inte finns möjlighet att tvätta dem med tvål och vatten.

Det är individens egna ansvar att inte resa om man är sjuk

Vi tillhandahåller även skyddsutrustning i form av skyddshandskar och munskydd. På MTRX har även en pilot med test av visir för tågvärdar genomförts, vilken utreds just nu. Vi har säkerställt att avstånd kan hållas i rastlokaler och infört möjligheten för MTRX-anställda att kunna sitta reserv hemifrån. Därtill har vi för båda bolagen anammat digitala möten, utvecklingssamtal och utbildningar i så stor utsträckning som det är möjligt.

På MTRX har anpassningar gjorts i cafét där vi infört kösystem för att möjliggöra avstånd. Vi har ombord på MTRX sedan tidigare ingen kontanthantering och uppmuntrar till swishbetalning istället för kort. Och vi uppdaterar kontinuerligt den tryckta kommunikationen och utropen ombord på MTRX-tågen för att uppmärksamma hur viktigt det är att fortsatt hålla avstånd.

Vi arbetar aktivt för att hörsamma våra medarbetares farhågor. En viktig del av detta är att ha en nära och god dialog med samtliga skyddsombud och fackliga representanter. På pendeltågen hålls möten därför varje vecka. Mötena har för avsikt att fånga upp frågor från organisationen, samt identifiera och prioritera åtgärder.

2. Vi följer FHM:s rekommendationer. Idag finns ingen allmän rekommendation om munskydd och användning av munskydd är frivillig för de flesta av våra medarbetare. Vi rekommenderar alla medarbetare att hålla ordentligt avstånd till varandra (1–2 meter) och har anpassat pausutrymmen, mötesrum och liknande lokaler för detta. Medarbetare som av olika anledning inte kan hålla avstånd till varandra under arbetet ska alltid använda munskydd i dessa lägen. Det finns också möjlighet för medarbetare som önskar att använda munskydd att hämta ut och använda sådana. På MTRX delar vi sedan i somras ut gratis munskydd till alla våra resenärer.

3. Inom kollektivtrafiken i Region Stockholm arbetar vi aktivt med att uppmana våra resenärer att bara resa om oss om de måste, att hålla avstånd i tåg och på plattformar och att visa omtanke och sprida ut sig längs plattformen för att undvika trängsel. Detta sker bland annat genom utrop och skyltning. För MTRX uppmanar vi våra resenärer att följa gällande rekommendationer att inte resa om man är sjuk.

Våra medarbetares säkerhet går alltid först. Vi rekommenderar våra medarbetare att hålla fysiskt avstånd så långt det är möjligt, oavsett om symptom uppvisas eller ej. Vi kan inte avvisa resenärer som endast uppvisar symptom. Skulle däremot en hotfull situation uppstå kan tågvärdar på MTRX själva avvisa resenärer eller tillkalla polis eller ordningsvakt för att få hjälp med det. På pendeltågen utförs ev. avvisning av ordningsvakter som våra medarbetare kan tillkalla vid behov.

4. Det är individens egna ansvar att inte resa om man är sjuk enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Skulle en hotfull situation uppstå kan tågvärdar på MTRX själva avvisa resenärer eller tillkalla polis eller ordningsvakt för att få hjälp med det. På pendeltågen utförs ev. avvisning av ordningsvakter som våra medarbetare kan tillkalla vid behov.

5. Vi följer utvecklingen i samhället och anpassar våra riktlinjer utefter dem. Våra medarbetare får löpande uppdateringar om detta. På MTRX jobbar vi med arbetsmiljön ombord på olika sätt, t.ex. genom att erbjuda ledigt säte bredvid till alla våra resenärer året ut, vilket innebär att vi minskar trängseln ombord. Vi erbjuder även fortsatt möjligheten för våra resenärer att avboka sin resa.
December 14, 2020
18:15
Låt inte feghet och slapphet ta kommandot, då faller Sverige
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Tig inte, gå med i facket, hjälp skyddsombud och fackliga företrädare att våga ryta i. Och säg ifrån om dåliga villkor och dålig arbetsmiljö. Det är Lasse Evertsons recept för framtiden.
16:10
Hon ska ställa om Arbetsförmedlingen – på distans
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Erika Svärd har dubbla utmaningar som projektledare på Arbetsförmedlingen. Att arbeta hemifrån och samtidigt driva det stora digitala förändringsarbetet under oklara förutsättningar. Gemensam gympa är en hjälp i hemarbetet.

I arbetet som projektledare ansvarar Erika Svärd för att ta fram en plan för hur omorganisationen av avdelningen digitala tjänster ska genomföras. Utgångspunkten har varit att arbeta transparent och med en bred involvering av avdelningens medarbetare.

– Det är superviktigt att det inte bara är ledningsgruppen som tar besluten, utan att vi gör det tillsammans, att vi bygger vår avdelning ihop. Det ger bättre förutsättningar för att vi ska trivas och lyckas med vårt uppdrag.

Det här var en chock för hela vår myndighet. Vi hade en enorm omställningsprocess framför oss som vi fortfarande inte återhämtat oss från
Erika Svärd om reformeringen av Arbetsförmedlingen.

Nyligen har ett beslut tagits om hur omorganisationen ska bli, berättar Erika Svärd.

– Och beslutsunderlaget har ändrats enormt mycket efter mycket klok input från medarbetarna.

Omorganisationen hänger till viss del ihop med de stora förändringar som Arbetsförmedlingen tvingats till de senaste åren.

I mars 2019 kom ett besked om ett storvarsel av 4 500 anställda, och att 132 kontor skulle avvecklas, främst i gles- och landsbygd i mellersta och södra Sverige.

Detta beslut var ett resultat av att Moderaternas och Kristdemokraternas budget röstades igenom i riksdagen 2018, och att budgeten till Arbetsförmedlingen minskade rejält.
Erika Swärd med några av sina medarbetare. Bild: Kicki Nilsson.
Samtidigt slöt regeringen en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna att Arbetsförmedlingen ska reformeras. En viktig del av den är att lägga ut jobbmatchning av arbetssökande på privata aktörer.

– Det här var en chock för hela vår myndighet. Vi hade en enorm omställningsprocess framför oss som vi fortfarande inte återhämtat oss från, den kommer sätta sina spår under en lång tid, säger Erika Svärd.

Antalet uppsagda blev i slutändan inte alls så många som 4 500, men över tusen sades upp. Många kontor har också bommats igen.

Men det hela gick för fort fram, enligt fack och anställda. Även politiska partier insåg detta till slut.
Hård kritik från Vänsterpartiet
Vänsterpartiet gick till stenhård attack mot regeringen. Och efter hot om en misstroendeomröstning mot regeringen sköts reformeringen upp ett år, enligt ett beslut i december 2019.

Sedan kom coronapandemin i februari/mars i år, som fått Arbetsförmedlingen att behövas extra mycket. Myndigheten har under pandemin fått växla upp igen och rekrytera, då arbetslösheten i landet skjutit i höjden till följd av pandemin.

Många branscher som kämpar för överlevnad har som bekant tvingat säga upp många anställda.
Läs mer
- Stort tryck på Arbetsförmedlingen: ”Anställda går på knäna” Nyhet 3 april 2020
- Fick inte jobb på grund av arbetsträning – får skadestånd Nyhet 18 mars 2020
Vad beträffar reformeringen, så tycker Erika att Arbetsförmedlingen behöver utvecklas men hon är frustrerad:

– Vi har inte fått förutsättningarna att lyckas med vårt uppdrag, det är fortfarande många frågor som regeringen inte svarat på om hur det reformerade systemet kommer att utformas. Vi arbetar för fullt med förberedelserna men en tydligare inriktning hade såklart underlättat.

Det fackliga är något jag alltid har med mig. Att ställa frågan: Vad behöver våra medlemmar och medarbetare? Det är viktigt.
Erika Svärd, chefsassistent på Arbetsförmedlingen

I dag sköter Erika Svärd sitt jobb hemifrån lägenheten i Örebro.

– Valmöjligheten har påverkat mig mest, att bli styrd av den här pandemin. Oftast jobbar jag hemifrån, men ibland går jag till något närliggande kontor för att socialisera mig. Jag är en väldigt extrovert person som behöver träffa folk, säger Erika Svärd.

Före virusets utbrott arbetade hon två till tre dagar i veckan på Arbetsförmedlingens kontor i Solna, norr om Stockholm. Byggnaden huserar i normala fall över tusen anställda.

I nuläget får enbart ett hundratal befinna sig i byggnadens lokaler. Flera kontorslandskap och våningar är helt avstängda. Och så ser det ut på många andra kontor på Arbetsförmedlingen i landet.

Samtidigt försöker Erika Svärd och hennes närmsta kollegor att hålla fast vid sina rutiner, de som de hade före pandemin.
Stretchar och gympar ihop
Varje arbetsdag träffas de på videosamtal för en morgonfika ihop, där fokus försöker ligga på allt annat än själva jobbet. Och de möts på videosamtal för friskvård så ofta de kan.

– Vi brukar stretcha och ha gympa ihop, säger Erika Svärd, som ingår i en stab om åtta personer som arbetar med Arbetsförmedlingens digitala tjänster.

I mars rekryterades en ny medarbetare till Erikas stab. Om det hade varit normala tider hade de nu arbetat i många månader tillsammans på arbetsplatsen i Solna. Men så har det ju inte varit.

– Vi har träffats två gånger fysiskt sedan i mars. Det är klart att det varit en utmaning. Överlag har Arbetsförmedlingen anställt många nya. Det har varit superviktigt att ta hand om dem extra mycket nu när vi inte träffas fysiskt, så att de känner sig trygga och välkomna.
”Jag halkade in på Arbetsförmedlingen på ett bananskal. Jag trivs superbra än i dag”, säger Erika Swärd. Bild: Kicki Nilsson. Läs mer
- Personal på rättspsykiatriska: Vi ser människan bakom brottet Arbetsplatsen 5 oktober 2020
- Matrosen: Folk åker ut i skärgården för att stanna Arbetsplatsen 31 mars 2020
Det var redan 2012 som Erika Svärd fick sin första tjänst på Arbetsförmedlingen i Karlskoga. Ett sommarjobb som därefter ledde till en anställning som administratör. Sedan gick hon över till kundtjänst, eller personligt distansmöte, som avdelningen heter i dag.

Förra året blev hon chefsassistent på avdelningen digitala tjänster och strax därefter fick hon uppdraget som projektledare för avdelningens omorganisation.

– Jag halkade in på Arbetsförmedlingen på ett bananskal. Jag trivs superbra än i dag, säger hon.
Valde bort fackligt arbete
Redan i början av sin tid på myndigheten väcktes Erikas intresse för fackliga frågor. Hon blev aktiv i fackförbundet Seko.

– Jag har haft turen att ha chefer som låtit mig blomstra i det jag är bra på. Självklart har jag gjort mina arbetsuppgifter, men när jag sett att vi har utmaningar, eller saker som kan bli bättre, så har jag tagit tag i det fackligt och blivit uppmuntrad att göra det.

Hon tycker flera frågor är viktiga för facket att driva:

– Som facklig fokuserade jag extra på ”what’s in it for me?”, varför ska medlemmen just välja Seko? Allt från att driva medlemmarnas förbättringsförslag till lönefrågor, till att informera om fackets försäkringar eller att arrangera olika aktiviteter för våra medlemmar. Vi har olika behov och önskemål, det gäller att få med de hårda parametrarna likväl som de mjuka.

Sedan hon blivit chefsassistent är hon inte längre fackligt engagerad.

– Jag har varit tvungen att backa från det eftersom jag arbetar i staben på avdelningen och assisterar cheferna. Men det fackliga är något jag alltid har med mig. Att ställa frågan: Vad behöver våra medlemmar och medarbetare? Det är viktigt.
October 18, 2020
20:54
Nyhetsveckan: LAS, hyvling och järnvägsunderhåll
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Vecka 42. Seko fick som de ville i LAS-förhandlingarna, det var en av veckans mest lästa nyheter. Flest läsare fick nyheten att 317 av 318 anställda på Arriva sa nej till hyvling av arbetstid. Många ville också läsa om Trafikverkets problem med upphandling, Järnvägsunderhållet blir 76 procent dyrare.
1. Nej till försämringar av LAS
Ett enigt LO säger nej till det förslag om förändringar i LAS från Svenskt näringsliv. – Vi ska värna om våra medlemmar, inte några politiska partier, säger Valle Karlsson.
Läs mer
- Enigt LO säger nej till LAS-förslag från arbetsgivarna Arbetsrätt 16 oktober 2020
2. Nej till hyvling på Arriva
Endast en anställd av över 300 kan ha tackat ja till Arrivas ultimatum om att gå ner i arbetstid eller bli uppsagd, enligt Sekos sammanställning.
– Vi är extremt glada över det här, säger Sekos huvudförhandlare på arbetsplatsen, Ola Brunnström.
Läs mer
- Endast en tackade ja till Arrivas hyvlingsförslag Arbetsmiljö 12 oktober 2020
3 Dyrt järnvägsunderhåll
Slutnotan blir i snitt 74 procent dyrare. Det visar en granskning av upphandlingar av drift och underhåll på järnvägen. Trafikverket får uppläxning för att inte ha koll på järnvägsanläggningen.
Läs mer
- Järnvägsunderhållet mycket dyrare – Trafikverkets koll kritiseras Nyhet 13 oktober 2020
October 16, 2020
18:07
Enigt LO säger nej till LAS-förslag från arbetsgivarna
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
LO säger nej till det förslag om förändringar i LAS som Svenskt näringsliv lämnade till facken i natt. –Vi vill förbättra för våra medlemmar, men det bud vi fick innebar försämringar, sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson på en pressträff.

Han och LO:s ordförande Susanna Gideonsson var tydliga med att alla parter ansträngt sig, arbetat hårt för att komma överens, men att det inte var möjligt.

–Nu flyttar frågan om anställningstrygghet över till avtalsrörelsen och de förbundsvisa förhandlingarna, sa Susanna Gideonsson.
”En lättnad”
Att ett nej från LO kan leda till en regeringskris – om regeringen lägger fram LAS-utredningens förslag i riksdagen och Vänsterpartiet därmed utlöser sitt misstroendevotum – är inget som styrt LO:s beslut, enligt Susanna Gideonsson.

–Det får de politiska partierna hantera, sa hon.

Sekos ordförande Valle Karlsson säger till Sekotidningen att det känns som en lättnad att det blev som det blev.
Läs mer
- 8 saker du behöver veta om LAS Arbetsrätt 3 juni 2020
–Det har varit oenighet inom LO, men nu är vi eniga och det skapar bra förutsättningar för att ta sig an frågan om ökad trygghet i avtalsrörelsen.

–Jag antar att arbetsgivarna var medvetna om den risken när de la fram sitt dåliga förslag, säger han och pekar på att vissa förbund kan behöva stöd om de tvingas gå ut i konflikt för sina frågor.

Förslaget som presenterades i natt var omfattande, det var mycket papper, enligt Torbjörn Johansson och Valle Karlsson.
Fanns förslag om saklig grund
–Kanske 40 sidor som det tog lång tid att gå igenom men kort tid att fatta beslut om, sa Torbjörn Johansson, som inte ville gå in på detaljer.
Sekos ordförande Valle Karlsson. Bild: Anders Emretsson/Karin Lindgren Strömbäck
Enligt Seko var det dock en fråga som var avgörande för LO:s beslut. Även om inte heller helheten var bra nog.

–I arbetsgivarnas bud fanns ett förslag om försämringar av saklig grund för uppsägning. Det stod helt i strid med det beslut som LO:s representantskap fattade i augusti och något vi inte kunde säga ja till, säger Valle Karlsson.

Han framhåller även att hotet om lagstiftning har gjort det omöjligt att förhandla eftersom arbetsgivarna räknat hem de förslag som finns i LAS-utredningen och suttit på ett ”guldägg”. De har kunnat utgå från utredningens förslag och plussa på ytterligare.
Läs mer
Att LO:s nej kan leda till att LAS-utredningens förslag genomförs istället är inget facket kan ta hänsyn till enligt Seko. Valle Karlsson hoppas på remissinstanserna.

–Men i övrigt får politikerna tillbaka frågan till sig. De har ställt till det och då får de reda upp det. Om de inte lagt sig i hade LO kunnat driva dessa frågor i gemensamma krav. Nu blev de begravda i förhandlingar som inte ledde nånstans.

Är ni inte oroade för vad en eventuell ny regering kan genomföra om det blir regeringskris och extraval?

–Inte oroliga, men visst kan det hända saker vi inte gillar. Men det är inte vårt krig. Vi ska värna om våra medlemmar, inte några politiska partier, säger Valle Karlsson.
Saklig grund personliga skäl
Lagen om anställningsskydd, LAS, slår fast att en arbetsgivare inte kan säga upp vem som helst efter eget huvud. I stället måste en uppsägning från arbetsgivaren alltid ske på saklig grund. Det finns två grunder, arbetsbrist och personliga skäl.
Personliga skäl innebär att arbetsgivaren kan säga upp en person som misskött arbetet eller uppträtt olämpligt.
Vad som godkänts som saklig grund har avgjorts i Arbetsdomstolen.

I ett pressmeddelande beklagar Svenskt näringsliv att ett enigt LO sa nej till förslaget.

– Det är djupt beklagligt att det inte blev en överenskommelse. Förhandlingarna har varit konstruktiva och det har funnits ett samförstånd i förhandlingsrummet, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.
Lagstiftning återstår
Han säger också att det enda som återstår nu är lagstiftning.

–Svenskt Näringsliv är övertygad om att det är en sämre lösning för Sverige och den svenska modellen, än om parterna träffat en överenskommelse i enlighet med kompromissen, säger Mattias Dahl.
LAS-utredningen
Alla arbetsgivare ska få undanta fem anställda vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Detta ska kunna genomföras fyra gånger per år.
• När en arbetsgivare med högst 15 anställda säger upp en anställd av personliga skäl ska uppsägningen inte gå att ogiltigförklara. Om den visar sig vara fel efter att frågan prövats ska den enskilde kunna få åtta månadslöner i skadestånd. Den enskilde får inte tillbaka sin anställning.
• Hos större arbetsgivare ska det vara möjligt att ogiltigförklara uppsägning av personliga skäl, men då försvinner rätten att behålla anställningen under en tvist. Idag behåller den uppsagde sin anställning och har lön under tvistetiden.
• Utredningen föreslår utökad rätt till kompetensutveckling
14:21
Svårbedömt om LAS-förhandlingarna kan gå i lås
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Idag har fack och arbetsgivare fått ett förslag till avtal om anställningstrygghet och omställning i de så kallade LAS-förhandlingarna som återupptogs igår.
Seko har diskuterat förslaget under förmiddagen och tidigast klockan 14 samlas LO:s styrelse för att fatta beslut.

Utgången är svårbedömd, enligt Sekotidningens källor. Det var i onsdags det blev känt att parterna, LO, tjänstemännen i PTK och Svenskt näringsliv beslutat återuppta förhandlingarna om LAS. Ett beslut som Seko, Fastighets, Byggnads, Målarna, Pappers och Transport reserverade sig emot i styrelsen.

Förhandlingarna avbröts den 30 september efter att parterna, enligt Seko, stod så långt ifrån varandra att det var omöjligt att fortsätta. Uppgifter om att parterna egentligen stod nära varandra har avvisats av såväl fack som arbetsgivare.
Varje förbund tar ställning
Vad dagens slutbud innehåller är än så länge oklart. Nästa steg kan bli att LO:s representantskap får ta ställning till ett förslag till avtal på tisdag kväll. För att det ska antas krävs att 60 procent av ombuden röstar ja. Kommunal har en avgörande röst.
Läs mer
- Filosofen tar strid mot mäthysterin Intervjun 18 december 2018
Om det blir ja går avtalet vidare till varje förbund som ska ta ställning. Avtalet kan innehålla delar som kräver lagstiftning, såsom ändringar i lagen om anställningsskydd eller statliga pengar till omställning för personer som blir uppsagda.

Att parterna alls förhandlar om anställningstrygghet, omställning och a-kassa, som också finns med, beror på flera saker.

Redan 2017 begärde LO förhandlingar med Svenskt näringsliv för att få ökad trygghet för alla visstidsanställda, inhyrda och de som riskerade att få sina heltidsarbeten omvandlade till deltid, så kallad hyvling. Ett par år senare anslöt PTK till förhandlingarna. I december förra året lämnade Seko och en rad andra förbund förhandlingarna på grund av missnöje med hur de sköttes av LO.
Januariavtalet
Först i slutet av augusti var LO ense om att fortsätta förhandla sedan man enats om att frågan om saklig grund för uppsägning av personliga skäl inte skulle tas upp. Dessa förhandlingar kraschade den 30 september.

Parallellt med parternas förhandlingar har de politiska partierna haft frågan om LAS, på bordet. Borgerliga partier har länge ansett att anställningstryggheten är för stark och att det är för svårt och dyrt för arbetsgivare att säga upp anställda av personliga skäl. Det kan handla om personer som inte presterar enligt arbetsgivarens önskemål, som har fel kompetens eller missköter sig på olika sätt.
Läs mer
- LAS-förhandlingarna återupptas – Seko kritiskt Arbetsrätt 14 oktober 2020
- LO överens om att fortsätta LAS-förhandlingarna Arbetsrätt 14 augusti 2020
Efter valet 2018 bildade socialdemokraterna och miljöpartiet regering med stöd av Centerpartiet och Liberalerna. De fyra partierna tecknade ett avtal, januariavtalet, där man bestämde att genomföra ett antal politiska förslag. C och L krävde att frågan om LAS skulle tas med i avtalet och så blev det.

I januariavtalet står att en statlig LAS-utredning ska tillsättas, som ska ta fram förslag på fler undantag i turordningen vid uppsägning och andra förändringar som underlättar för arbetsgivarna.

Där står också att förslaget i en kommande utredning inte ska genomföras om fack och arbetsgivare i stället kommer överens om ett avtal.
”Släng utredningen i papperskorgen”
Utredningen var klar i somras och la fram flera förslag som de fackliga organisationerna inte gillar. De vill slänga förslagen i papperskorgen.

Även Vänsterpartiet är kritiska till utredningens förslag som partiet menar inte bör genomföras. Om så sker har partiet hotat med misstroende mot regeringen.

Socialdemokraterna har viss kritik mot utredningen men vill vänta på remisssvaren innan man eventuellt gör några förändringar.

Trycket från utredningen, regeringen och Vänsterpartiet har varit hårt mot parterna sedan den 30 september och möjligen är det därför LO, PTK och Svenskt näringsliv beslutade sig för att återgå till förhandlingsbordet igår. Och därför man i detta nu ska ta ställning till ett avtalsförslag som berör alla landets löntagare.

Vänsterpartiet har pausat hotet om misstroendeförklaring i väntan på att fack och arbetsgivare ska förhandla klart.

Att parterna ska förhandla istället för att riksdagen fattar beslut menar många är en del av den svenska modellen. Fack och arbetsgivare tar ansvar för det som händer på jobbet.
Lagens om anställnngsskydd
Lagen om anställningsskydd, LAS, är den lag som skyddar anställda vid uppsägning och avsked. Lagen innehåller även regler om vilka anställningsformer som är tillåtna, där grunden är fast anställning. Det finns möjlighet för fack och arbetsgivare att teckna avtal som avviker från lagens regler.
October 15, 2020
9:58
Därför är unga och utrikesfödda en svår nöt för facken
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Är facket öppet för alla? Har till exempel unga och utrikes födda lika mycket att säga till om, som säg, vita 50-åringar? Det vi vet är att andelen utlandsfödda som går med i facket minskat dramatiskt och att unga är svårflirtade.

Svaret på frågan om facket är till för alla varierar. Det beror i hög grad på vem man frågar. Medan fackförbunden säger ett självklart ja, tyder forskningen på att svaret är nja.

Unga är positiva till facket, men tveksamma till att själva gå med. De vet för lite om vad facket gör, för att vara säkra på att de har någon nytta av ett medlemskap.

–Det kan vara vilka frågor som tas upp och om unga känner att de är viktiga för dem, säger Maria Zackariasson, professor i etnologi på Södertörns högskola.
Maria Zachariasson Bild: Anna Hartvig
Hon har forskat om ungdomars deltagande i samhället och i sociala rörelser.

Hon menar att en fråga unga ställer sig är om de själva kan påverka facket eller om de ställs utanför när besluten fattas.

–I klimatrörelsen, som lockat många ungdomar, kan de uppleva att många tillsammans kan göra skillnad och samtidigt kan de bidra som individer med att exempelvis sopsortera, säger Maria Zackariasson.
!function(e,i,n,s){var t="InfogramEmbeds",d=e.getElementsByTagName("script")[0];if(window[t]&&window[t].initialized)window[t].process&&window[t].process();else if(!e.getElementById(n)){var o=e.createElement("script");o.async=1,o.id=n,o.src="https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js",d.parentNode.insertBefore(o,d)}}(document,0,"infogram-async"); Läs mer
- Sömnforskaren: Det här ska du tänka på om du jobbar natt Hälsa 9 november 2018
Hon tror att facket i jämförelse kan verka mer otydligt när det gäller hur man kan påverka sin egen situation, och hur facket kan förändra samhället.

Utrikesfödda, som är den stora grupp som facken missar, är intresserade av facket, men det är svårare att nå dem i den nya arbetsmarknad som vuxit fram under 2000-talet. Det säger Anders Neergaard, professor i sociologi, som studerat utrikesföddas relation till facket i många år.

Det ska kännas som: wow, den där föreningen vill jag bli medlem i.
Anders Neergaard, professor

Ingångsjobben i dag, för såväl unga som utrikesfödda, är ofta osäkra visstidsanställningar och ensamjobb, som cykelbud och städare. Även inom vården arbetar många ensamma nattetid och träffar varken arbetskamrater eller fackliga representanter.
!function(e,i,n,s){var t="InfogramEmbeds",d=e.getElementsByTagName("script")[0];if(window[t]&&window[t].initialized)window[t].process&&window[t].process();else if(!e.getElementById(n)){var o=e.createElement("script");o.async=1,o.id=n,o.src="https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js",d.parentNode.insertBefore(o,d)}}(document,0,"infogram-async");
Anders Neergaard tror att LO-facken måste formulera en berättelse med fackliga krav som personer med utländsk bakgrund känner igen sig i. En annan viktig aspekt som han lyfter fram är en bättre representation av personer med utländsk bakgrund bland förtroendevalda.

–Det ska kännas som ”Wow, den där föreningen vill jag bli medlem i”, säger han.

Det handlar om att driva krav som stärker utrikesföddas ställning på arbetsmarknaden, som heltidsjobb, säkra anställningar och högre löner.

–Om löner höjs och jobben blir tryggare har det dubbel effekt för många hushåll med utländsk bakgrund. Familjerna består ofta av två som är födda utomlands.
Svårt att rekrytera unga
Ett annat sätt att bli relevant för den här gruppen tror Anders Neergaard är att facket engagerar sig i andra frågor, som antirasism och diskriminering.

–Arbetarrörelsen byggde från början på ett helhetstänk. Det fanns behov som man kunde lösa tillsammans. Det behövs i dag också. Om det syns att facket bryr sig blir det intressant att söka sig dit, menar han.

Sekos svar på frågan om facket är till för alla är ja. Det betyder inte att alla potentiella är medlemmar. Tvärtom har Seko som alla andra LO-fack svårt med grupperna unga och utrikesfödda.
Anneli Jonsson, Sekos förbundssekreterare Bild: Urban Orzolek
Det finns inga siffror på ur hög organisationsgraden är bland unga eller utlandsfödda, vilket land man är född i registreras inte, men Seko vet av erfarenhet att andelen behöver öka för att grupperna ska vara representerad.

–Vi är inte ett ingångsförbund, det första jobbet är sällan i våra branscher, men vi måste ändå bli bättre på att rekrytera, säger Anneli Jonsson, Sekos förbundssekreterare.

Antalet medlemmar under 30 år har legat stilla kring 15 000 de senaste åren och borde, enligt Anneli Jonsson, vara fler.

Ambitionen är att alla ska vara med och att alla ska kunna påverka förbundet. Men man vet inte huruvida unga eller utrikesfödda tycker att de har något att säga till om.
Skolinformation ger medlemmar
Att unga har intressen som traditionellt sett inte är fackliga frågor, som klimat och miljö, har inte påverkat Sekos politiska arbete, ännu.

–Nej, det kan man inte säga, säger Anneli Jonsson.

För att öka intresset har Seko satsat lite mer än vanligt på ungdomsverksamhet de senaste åren. Riktlinjer som antogs 2016 säger exempelvis att regionerna kan välja att ha en ungdomskommitté och att klubbarna ska rekrytera unga.
Läs mer
- Ghalia lägger grunden för fler kvinnor i branschen Reportage 17 januari 2019
- Svårt för många branscher att locka ungdomar Reportage 8 juni 2017
Kongressen 2017 fattade beslut som innebär att unga ska ha en plats i förbundets styrelse. En adjungerad som det kallas, någon som får lyssna och yttra sig. Tanken är att unga förtroendevalda ska påverka vilka frågor Seko ska driva, och att unga ska möta unga i förbundets värvningskampanjer.

Vi ringer runt till alla våra studenter och 85 procent av elevmedlemmarna brukar välja att stanna i förbundet
Lizette Nilsson, ungdomssekreterare Handels

Förra året satsade Seko på skolinformation till elever på gymnasiet och inom sfi, svenska för invandrare. Stockholm och Gävle-Dala har varit försöksområden. Försöken är ännu inte utvärderade, men skolinformation brukar vara ett bra sätt att nå unga, det har även LO-facket Handels goda erfarenheter av.

–Så pass mycket kan vi säga att det är något vi ska fortsätta med, och öka andelen, säger Anneli Jonsson. Det är en nyckel att nå unga innan arbetslivet.
Anders Kjellberg, professor i sociologi. Bild: Karin Lindgren Strömbäck
Ett sätt att öka inflytande för olika grupper skulle kunna vara att avsätta platser i styrelser på olika nivåer. Men förbundet har inga ”måltal”. Enligt Anneli Jonsson är det den som har mest förtroende som väljs till fackliga uppdrag. Samtidigt måste man ha en representation. Två mål som kan krocka.
Läs mer
- LO-facken ökade i medlemmar redan innan corona Nyhet 8 juni 2020
- Cassandra Solback: Chans att bli sexigare och mer relevant Krönika 9 september 2020
–Vi har ett krav på valberedningarna att de ska tänka brett, att en styrelse ska spegla medlemskåren, säger hon.
Handels ”bäst i klassen”
Hon tycker att det är bra om medlemmar med olika bakgrund, ålder och kön kan identifiera sig med de förtroendevalda.

–Ingen har krävt kvotering och när det gäller utrikesfödda är det komplicerat eftersom vi inte kan eller ska registrera var medlemmarna är födda.

Det här betyder inte att Seko vill slå sig till ro. En rapport till nästa kongress, 2021, konstaterar att unga och utrikesfödda är underrepresenterade och föreslår ökade insatser, bland annat i skolorna. Exakt vilka andra förslag som rapporten innehåller är inte offentligt när detta skrivs.

En särskild kongresswebb öppnar i september och då kan alla som vill läsa och skriva motioner utifrån rapporten.

Professor Anders Kjellberg, publicerade nyligen en rapport ”Den svenska modellen i en oviss tid” som visar den dramatiska minskningen av andelen utrikesfödda i facket. För arbetare har organisationsgraden minskat från 77 procent 2006 till 51 procent 2019. Motsvarande siffra för inrikesfödda är 77 och 64 procent.

Utrikesfödda blir allt fler på arbetsmarknaden och om facket inte lyckas få med dem riskerar förbunden att tappa sin styrka i relation till arbetsgivarna, varnar Kjellberg.

LO-facket Handels är ett av de förbund som satsat mest på att rekrytera unga och blivit ”bäst i klassen”, enligt andra LO-förbund. Avgörande för framgångarna har varit att förbundet fått möjlighet att besöka gymnasiernas yrkeslinjer och berätta vad facket gör. Skolinformatörerna har berättat på ett lustfyllt sätt och lockat med gratis elevmedlemskap.
Lizette Nilsson, Handels ungdomssekreterare Bild: Handels
Pandemiåret 2020 har Handels, liksom Seko, fått många nya medlemmar och fokus ligger just nu på att behålla alla nya. Samtidigt som gymnasiestudenterna ska bearbetas även i år.

–Vi ringer alla ”våra” studenter och 85 procent av dem som är elevmedlemmar brukar stanna kvar. Särskilt om de fått jobb. Vi får se hur vi lyckas med det i år när så många unga är arbetslösa, men det har börjat bra med 500 som sagt ja, säger Lizette Nilsson, ungdomssekreterare i Handels.
Hur lång tid ska det ta att bli betraktad som svensk?
Reportage 15 juni 2015
October 14, 2020
16:00
Grövre våld bakom att ungdomshem ska få fängelsesäkerhet
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Regeringen vill säkerhetsklassa landets ungdomshem. Anledningen är att ungas våldskapital blivit värre med åren.
–Att blanda hög- och låg risk på klienterna som vi gör i dag är väldigt riskfyllt. Vi tycker det här blir en bra åtgärd, säger Sekos ordförande på Sis, Frida Strandberg Landin.

Den nya säkerhetsklassningen innebär att varje ungdom ska riskbedömas och analyseras före placering på Statens institutionshem, Sis. Så som Kriminalvården gör före en placering av vuxna vid anstalter.
Läs mer
- Allt grövre våld när unga fritas från ungdomshem Arbetsmiljö 25 augusti 2020
Dessutom ska ungdomshemmen delas in i olika säkerhetsklasser från 1-4, där 1 har högst säkerhet.

Frågan om att säkerhetsklassa ungdomshemmen har blivit aktuell i och med det ökade våldskapitalet bland ungdomar, samt ett par fritagningar. Det är inte ovanligt att ungdomar som vårdas på Sis nuförtiden har begått grova brott och har kopplingar till kriminella nätverk.
Fritogs efter vapenhot
I somras skedde två fritagningar och i båda fallen användes vapen mot personalen.

Efter händelserna har säkerhetsarbetet vid Sis förstärkts. Bland annat har en säkerhetsavdelning inrättats och en ny tillförordnad säkerhetsdirektör tillträtt. En ny ska rekryteras inom kort.
Fakta: Säkerhetsklass
Klass 1 är den högst säkerhetsklassningen med slussar, kameror och höga stängsel. Klass 4 är riktat mer för lågrisk och kan ha avvisningsstaket eller bommar.
Läs mer
- Filosofen tar strid mot mäthysterin Intervjun 18 december 2018
Nu har Sis i uppdrag att senast i mars redovisa för regeringen den nya säkerhetsklassningen, samt i vilken utsträckning befogenheter att begränsa rätten att använda mobiltelefoner och användandet av elektronisk övervakning (fotboja) tillämpas.

– Vi får återkomma om vi behöver göra förändringar så att de (Sis, reds.anm.) har rätt verktyg, säger socialministern Lena Hallengren (S) till TT Nyhetsbyrån.

Sekos ordförande på Sis, Frida Strandberg Landin, påpekar att tanken att ta fram nya säkerhetsklassningar fick liv redan i våras. Vad som är nytt är att regeringen agerar.

– De vill de gå in och reglera och strukturera upp, säger hon.
Hot och våld kan öka
I dag blandas ungdomar som dömts till vård (LSU) och de som får tvångsvård (LVU). Så ska det inte vara framöver.

– Vi ska titta på hur vi kan dela upp, antingen på egna avdelningar eller egna institutioner. En risk vi ser är med det är att hot och våld kan öka inne på vissa institutioner, säger Frida Strandberg Landin.

I september lade regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet fram en budgetproposition om att ge Sis 110 miljoner 2021. Därefter blir det 100 miljoner årligen för att förstärka säkerheten på ungdomshemmen. Det ska installeras nya kameror, stängsel, taggtråd och murar, och den vård som ges ska utvecklas.

Frida Strandberg Landin betonar behovet av att både lokaler och arbetsvillkoren för de anställda måste bli bättre. Hon hoppas att de nya pengarna kan fördelas efter behoven på varje institution.
Fakta: Lagen om sluten ungdomsvård
Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård, LSU, i stället för till fängelse.
Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på Sis särskilda ungdomshem.Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott eller sexualbrott.
På ungdomshemmet får ungdomarna vård och behandling. Brottet, och inte behandlingsbehovet, avgör straffets och därmed vårdtidens längd. Den kan variera mellan 14 dagar och fyra år
11:28
LAS-förhandlingarna återupptas – Seko kritiskt
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Förhandlingarna om anställningsskydd återupptas i morgon torsdag. Det skriver LO, Svenskt näringsliv och PTK i ett pressmeddelande. Förhandlingarna avbröts den 30 september.
Seko och fem andra LO-förbund har sagt nej till att återuppta förhandlingarna

Parterna kommer tidigast på fredag att kommentera resultatet av förhandlingarna, enligt pressmeddelandet.

Sekos ordförande Valle Karlsson säger i en kommentar att Seko och fem andra förbund röstat nej i LO:s styrelse till att återuppta förhandlingarna.

–Ingenting har förändrats de senaste två veckorna sedan förhandlingarna avbröts. Det målas upp en bild av att vi var väldigt nära en uppgörelse, men den stämmer inte som vi ser det, säger han till Sekotidningen.

Han anser att det inte är meningsfullt att fortsätta förhandla eftersom parterna står långt ifrån varandra.

–Det har varit ett enormt tryck från politiskt håll på att vi ska återgå, men vi menar att det inte är möjligt, säger Valle Karlsson.

Seko menar att det är allvarligt att oenigheten inom LO fortsätter i LAS-frågan. Förra året hoppas bland annat Seko av efter att frågor som inte skulle upp i förhandlingarna ändå diskuterades.

–Vi får se om det blir något resultat av de återupptagna förhandlingarna, vi får ta ställning till det på fredag. Men frågan är vilket värde de får om vi inte är ense, säger Valle Karlsson.

Dagens besked om att förhandlingarna återupptas tas emot positivt av flera politiker. Vänsterpartiet som hotat regeringen med misstroendevotum om ett utredningsförslag om LAS tas till riksdagen.

Jonas Sjöstedt skriver på Twitter att det är mycket goda nyheter. Och han menar att regeringen nu måste ge besked om att inte gå vidare med utredningen.

Till Dagens Nyheter säger Jonas Sjöstedt att Vänsterpartiet nu pausar sitt hot om misstroendeförklaring.
Läs mer
- 8 saker som är viktigt att veta om varsel Så funkar det 27 mars 2020
För regeringen kan de återupptagna förhandlingarna och det pausade hotet från Vänsterpartiet ge ett andrum. Något besked om att skrota utredningen har regeringen och samarbetspartierna inte gett, ännu.

Den främsta orsaken till att förhandlingarna kraschade den sista september var, enligt Sekos ordförande Valle Karlsson, att politikerna hotat med lagstiftning om parterna inte kommer överens. Lagstiftning som bygger på en utredning från i somras, som samtliga fack velat slänga i papperskorgen.

Valle Karlsson sa tidigare till Sekotidningen, i samband med att förhandlingarna avbröts, att parterna inte kunde fortsätta förhandla så länge det finns ett politiskt hot om lagstiftning.
Slänga i papperskorgen
Den bild Valle Karlsson och avtalssekreterare Mats Ekeklint gett av förhandlingarna är att arbetsgivarna utgått från att de redan fått igenom en del av sina krav genom politiska löften om lagstiftning.

–Då blir det inte jämlika förhållanden vid förhandlingsbordet, vilket i sin tur gör det omöjligt att komma överens. Vi har stått allt för långt ifrån varandra i flera viktiga frågor, sa Valle Karlsson.
LAS-utredningens förslag
• Alla arbetsgivare ska få undanta fem anställda vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Detta ska kunna genomföras fyra gånger per år.
• När en arbetsgivare med högst 15 anställda säger upp en anställd av personliga skäl ska uppsägningen inte gå att ogiltigförklara. Om den visar sig vara fel efter att frågan prövats ska den enskilde kunna få åtta månadslöner i skadestånd. Den enskilde får inte tillbaka sin anställning.
• Hos större arbetsgivare ska det vara möjligt att ogiltigförklara uppsägning av personliga skäl, men då försvinner rätten att behålla anställningen under en tvist. Idag behåller den uppsagde sin anställning och har lön under tvistetiden.
• Utredningen föreslår utökad rätt till kompetensutveckling

Kravet på att LAS-utredningen ska slängas i papperskorgen ser, som sagt, inte ut att vara uppfyllt, ändå sätter sig facken vid förhandlingsbordet igen. Såväl regeringen och oppositionen i riksdagen har uppmanat parterna att göra det.

I bakgrunden har hela tiden funnits hotet från Vänsterpartiet om en misstroendeförklaring mot regeringen om LAS-utredningen läggs fram som ett lagförslag, vilket regeringen, Centerpartiet och Liberalerna kommit överens om i det så kallade januariavtalet. Nu är det för tillfället undanröjt.
Läs mer
- Seko: Politikernas fel att förhandlingarna kraschade Arbetsrätt 1 oktober 2020
- Seko: Våra krav ligger fast i löneförhandlingarna Avtal 2020 12 oktober 2020
Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint har sagt till Sekotidningen att parterna stod mycket långt ifrån varandra när förhandlingarna avbröts och att de frågor som facken vill förhandla om, ökad trygghet för visstidsanställda, deltidare och bemanningsanställda, aldrig hann komma upp på bordet.

–Allt tog stopp när arbetsgivarna precis mot slutet kom med ett förslag som undantag i turordningsreglerna som vi inte kunde acceptera, sa Mats Ekeklint till Sekotidningen så sent som i fredags.
Tak på 150 personer
Förslaget från arbetsgivarna gick ut på att öka antalet undantag vid uppsägning till fem arbetare och fem tjänstemän oavsett storlek på företaget. Eller 15 procent av personalen. Idag har företag med högst tio anställda rätt att undanta två. Undantagen är kopplade till att lagen i grunden säger att den som anställdes sist, får sluta först vid uppsägningar av arbetsbrist.

–Arbetsgivarna var noga med att påpeka att de snällt nog satt ett tak vid 150 personer. Alltså skulle vi acceptera att ett stort företag ska kunna plocka ut 150 anställda som inte ska sägas upp, och därefter göra en lista på vilka som ska gå, säger Mats Ekeklint.

Arbetsgivarnas förslag möttes med kalla handen från fackens förhandlare.
October 13, 2020
14:06
Järnvägsunderhållet mycket dyrare – Trafikverkets koll kritiseras
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Slutnotan blir i snitt 74 procent dyrare. Det visar en granskning av upphandlingar av drift och underhåll på järnvägen. Trafikverket får uppläxning för att inte ha koll på järnvägsanläggningen.
October 12, 2020
17:17
Endast en tackade ja till Arrivas hyvlingsförslag
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Endast en anställd av över 300 kan ha tackat ja till Arrivas ultimatum om att gå ner i arbetstid eller bli uppsagd, enligt Sekos sammanställning.
– Vi är extremt glada över det här, säger Sekos huvudförhandlare på arbetsplatsen, Ola Brunnström.

318 anställda på Pågatåg hade fram till klockan 14 i dag på sig att besvara erbjudandet från arbetsgivaren Arriva om att gå ner i arbetstid och jobba 80 procent, eller bli uppsagd.

Nu tycks det vara så att bara en person har tackat ja, uppger Ola Brunnström, huvudskyddsombud och huvudförhandlare för Seko på Pågatåg. 17 anställda har inte informerat facket hur de ska göra, enligt en sammanställning som Seko gjort. Av dessa kan några fler ha tackat ja.
Läs mer
- Sömnforskaren: Det här ska du tänka på om du jobbar natt Hälsa 9 november 2018
Ola Brunnström är nöjd:

– Hur än Arriva väljer att gå vidare så skickar det här en väldigt tydlig signal till andra bolag, att det här svårt att få igenom. De får alltså en väldigt liten hyvling för väldigt mycket bråk. Dessutom tar Arriva skada av att ha gett sig in i det här massmedialt och politiskt. Nu måste Arriva bedöma om det var värt det.
Arriva: Vi ska analysera
Av de anställda som fått erbjudandet av Arriva är 66 medlemmar i fackförbundet ST, fem i TJ och merparten av de övriga anslutna till Seko.

Nu är bollen hos arbetsgivaren och vad som händer härnäst är oklart.

”Vi kommer att analysera situationen”, säger Christer Eklund, kommunikationschef på Arriva, i ett mejlsvar.

Seko, likt de andra fackförbunden, har tidigare föreslagit att Arriva istället bör erbjuda pensionsavgångar och att personalen på frivillig basis ska kunna gå ner 20 procent i arbetstid och få 90 procent av lönen.

”Det är en för dyr lösning och vårt ekonomiska läge gör att vi inte kan ligga kvar med de kostnader som ett pensionsupplägg skulle ge oss. Andra delar av arbetstagarkonsultens förslag kommer vi däremot att försöka beakta”, säger Christer Eklund.
Fakta: Hyvling
Hyvling innebär att arbetsgivare gör om befintliga tjänster så att antalet arbetstimmar blir mindre och lönen därmed lägre. Från heltid till deltid eller från en högre deltid till en lägre. Arbetsgivare använder hyvling istället för att säga upp anställda.

Anledningen bakom Arrivas hyvlingsplaner är det minskade resandet i coronans spår. Erbjudandet om att gå ner i arbetstid till 80 procent var ett alternativ till uppsägningar.
Läs mer
- Efter möte: Politiker vill agera mot Arrivas hyvling Arbetsrätt 7 oktober 2020
- Ny vändning efter hot om deltid för Pågatågs personal Arbetsrätt 2 oktober 2020
Protesterna från fackförbunden på Pågatåg och anställda, är stora, dels eftersom en hyvling av tjänsterna innebär, förutom lägre lön och sjukpenninggrundad inkomst, försämrade arbetsvillkor.
Politiker kritisk
Situationen har också väckt ilska bland lokalpolitiker:

– Arrivas agerande är djupt omoraliskt, har socialdemokraten Andréas Schönström, som är andre vice ordförande i region Skånes kollektivtrafiknämnd, tidigare sagt till Sekotidningen.

Enligt Arriva förlorar företaget fler miljoner varje månad. En åtgärd har varit att kortidspermittera 122 anställda, som enligt uppgift till Sekotidningen motsvarar 55 heltidstjänster.

Vid årsskiftet ska tågtrafiken växlas upp enligt en beställning från Skånetrafiken, däremot återgår den inte helt till det normala. Enligt Arriva kan ökningen innebära att färre anställda på Pågatågen tvingas ner på deltid.

Vice ordförande i ST, Thomas Lindgren, hoppas Arriva funderar ett extra varv på de förslag som Seko och ST tidigare lagt fram om pensionsavgångar och att gå ner i tid men behålla 90 procent av lönen.

– Vi tror att det skulle lösa allt, säger han.
16:43
Seko: Våra krav ligger fast i löneförhandlingarna
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint har i första hand siktet inställt på att få igenom de krav som förbundet ställde i avtalsrörelsen redan i våras. Men vill också föra in nya krav på anställningstrygghet efter att LAS-förhandlingarna avbrutits.

–De ligger fast. Både lönekraven och alla andra krav på förbättringar i Sekos branscher, säger han.

Om några veckor vet Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint hur mycket pengar det finns att fördela till medlemmarna i årets löneförhandlingar.

Visserligen har avtalsrörelsen redan börjat för Seko, med branscherna energi och telekom först ut. Men det blir inte allvar i mötena med arbetsgivarna förrän parterna inom industrin är klara med sitt avtal den sista oktober.
Läs mer
- Filosofen tar strid mot mäthysterin Intervjun 18 december 2018
Det är industrin som sätter det så kallade märket, det vill säga kommer överens med sin motpart om hur mycket lönerna kan höjas i procent och även i kronor för alla andra på arbetsmarknaden. En ordning som funnits i drygt 20 år och som Seko egentligen inte gillar.

Men hösten 2019 gick förbundet ändå med på att låta industrin gå före eftersom 12 av de 14 LO-förbunden enades om en låglönesatsning i LO-samordningen inför avtalsrörelsen 2020.

De tolv förbunden, Kommunal och Pappers är inte med, enades om att kräva tre procents löneökning för alla som tjänar mer än 26 100 kronor i månaden och 783 kronor mer i månaden till alla som tjänar mindre.
Nej till nollbud
Förhandlingarna drog igång så smått i våras och de flesta branscher inom Seko hann bestämma sina krav och lämna över dem till arbetsgivarna innan coronan slog till, och allt stannade av.

Arbetsgivare och fack bestämde att flytta fram förhandlingarna till hösten och där är vi alltså nu.
Läs mer
- Lär dig förstå snacket om avtalsmatchen Avtal 2020 16 oktober 2019
- De viktigaste frågorna inför matchen om din lön Avtal 2020 16 oktober 2019
Under sommaren gick de privata arbetsgivarna i Svenskt näringsliv ut och sa att lönerna inte kan öka alls på grund av coronakrisen. De gav ett nollbud via media. Ett utspel som facken, inklusive Seko, avfärdade med att arbetsgivarna alltid säger så.

–Det är alltid samma sak, säger Mats Ekeklint, vi från fackligt håll står fast vid våra löneökningskrav och kommer inte att gå med på noll kronor.

–Då skulle jag bli mycket förvånad, säger han.

En annan stor fråga som ska avgöras är om och i så fall hur de anställda ska kompenseras för att de, i de flesta fall, fått vänta på en löneökning som skulle ha kommit redan första halvåret i år.

–Vi får se hur det går. Sannolikt blir det lite olika lösningar när det gäller retroaktiv löneökning. Seko har flera avtal som löper ut under hösten, där blir inte skillnaden inte så stor mot en vanlig lönerörelse.
Oro på Infranord
När vi möts på Sekos förbundskontor har Mats Ekeklint just haft ett möte med fackliga företrädare på Infranord. Intervjun försenas och han ber om ursäkt.

Infranord planerar att lämna arbetsgivarorganisationen Almega mitt under avtalsrörelsen och söka medlemskap i Byggföretagen. Seko på företaget oroar sig för vad det kan leda till eftersom det innebär att de anställda då tvingas byta avtal.

Mats Ekeklint förstår oron och håller med klubben att avtalet med Byggföretagen – väg- och banavtalet – inte helt kan mäta sig med de villkor Infranordarna har i dag.

Å andra sidan är det inte mycket facket kan göra åt vilket medlemskap arbetsgivarna väljer, påpekar Mats Ekeklint.

Infranord ska bestämma sig om någon vecka.

–Infranord är ett stort företag och om bolaget går in i Byggföretagen kan det stöka till förhandlingarna ordentligt, säger han. Det kan bli svårt att veta vilket avtal vi ska förhandla om.
Brännande på spårtrafiken
I årets avtalsrörelse är det mycket som står på spel och som vanligt finns också risken eller möjligheten att det blir konflikt. Ett område där det kan bränna till är spårtrafiken där arbetsgivarna är på krigsstigen, enligt Sekos sett att se på saken.

På spårtrafikområdet handlar det i grund och botten om de anställdas rättigheter vid upphandling och ett huvudkrav från Seko i år är att villkoren säkras när nya företag tar över.
Läs mer
- Seko: Politikernas fel att förhandlingarna kraschade Arbetsrätt 1 oktober 2020
- Sista dagen med LAS-förhandlingar – det här står på spel Arbetsrätt 30 september 2020
Arriva som kör Pågatågen i Skåne har utmanat Seko på flera sätt, dels genom att vägra godta ett lokalt avtal, dels genom kräva att personalen går ner på deltid. En effekt av att parterna inte är överens om vilket avtal som ska gälla lokalt är att nyanställda på Arriva får betydligt lägre lön.

Det lokala avtalet löper ut samtidigt som det centrala vilket åtminstone ger möjlighet att ta strid för villkoren.

Alla branschers krav ligger, som sagt, fast i de förhandlingar som nu drar igång igen. Liksom kraven i LO-samordningen.

Det nya för hösten är att parterna har med sig de avbrutna LAS-förhandlingarna in i avtalsrörelsen.

Parterna – LO. Svenskt Näringsliv och tjänstemännen i PTK, kunde inte komma överens om hur en ökad trygghet för de anställda skulle kombineras med större flexibilitet för arbetsgivarna.
Mats Ekeklint Bild: Karin Lindgren Strömbäck
Nu är det upp till varje enskilt förbund att driva frågan om ökad trygghet i avtalsrörelsen. För Sekos del är det än så länge oklart vilka nya krav som kommer att ställas.

När LAS-förhandlingarna avbröts – vad var det som hände? Var ni nära att göra upp, som det funnits uppgifter om?

–Nej, nej, absolut inte. Vi stod väldigt långt ifrån varandra när det strandade. Vi hade hunnit förhandla om omställningsavtal, och kommit långt.

–Men allt tog stopp när arbetsgivarna precis mot slutet kom med ett förslag som undantag i turordningsreglerna som vi inte kunde acceptera, säger Mats Ekeklint.

Förslaget från arbetsgivarna gick ut på att öka antalet undantag vid uppsägning till fem arbetare och fem tjänstemän oavsett storlek på företaget. Eller 15 procent av personalen.
Undantag från ”sist in först ut”
Idag har företag med högst tio anställda rätt att undanta två. Undantagen är kopplade till att lagen i grunden säger att den som anställdes sist, får sluta först vid uppsägningar av arbetsbrist.

–Arbetsgivarna var noga med att påpeka att de snällt nog satt ett tak vid 150 personer. Alltså skulle vi acceptera att ett stort företag ska kunna plocka ut 150 anställda som inte ska sägas upp, och därefter göra en lista på vilka som ska gå, säger Mats Ekeklint.

Arbetsgivarnas förslag möttes med kalla handen från fackens förhandlare.

–Vi kunde inte fortsätta. Vi har inte låst dörren och slängt nyckeln för fortsatta förhandlingar, men det är osannolikt att det kan ske i dagsläget.
Läs mer
- Ett hårt spel när Seko möter sin svåraste motståndare Avtal 2020 22 april 2020
Fackens krav på trygga anställningar, bort med hyvling, färre deltider och inhyrda hann aldrig komma upp på förhandlingsbordet.

Och Mats Ekeklint tror inte att det är en bra idé att regler om anställningsvillkor av den typen skrivs in i ett huvudavtal som ska gälla för hela arbetsmarknaden.
Olika villkor gör det svårt att enas
Det är bättre med lagstiftning, som begränsar möjligheterna till otrygga anställningar, tror han. Och att varje förbund gör egna anpassningar i avtalen, som det är i dag.

–Våra villkor är alldeles för olika. Inom LO har vi Målarna som inte har några problem med otrygga anställningar, till Hotell och restaurangfacket som har alla. Hur ska vi kunna komma överens om en regel som passar alla?

Om LAS-förhandlingarna ska återupptas krävs att utredningsförslaget från i somras slängs i papperskorgen, menar Seko.

–Vi blir inte jämbördiga parter i förhandlingarna så länge utredningen ligger som ett hot i bakgrunden. Den ger arbetsgivarna så stora fördelar att de inte kände sig pressade att gå oss till mötes alls, säger Mats Ekeklint.

Går det att komma överens om en lösning där arbetsgivarna får mer flexibilitet och de anställda ökad trygghet? Det låter som en motsättning i sig?

–Jag tror i och för sig på förhandlingar. Det går att hitta kompromisser, det har vi gjort tidigare. Vi kan ge och ta, exempelvis när det gäller omställningsavtal och rätt till kompetensutveckling.

–Men som sagt då måste det vara mer lika utgångsläge än vi hade den här gången. Ett problem är att vi har så olika villkor i skilda branscher.

Vänsterpartiet har hotat med misstroendeförklaring mot regeringen om utredningsförslaget om LAS tas till riksdagen. I dag är det oklart när det i så fall blir verklighet.
Krav i några branscher
Kortfattat om kraven i några av Sekos branscher. Kommunikation har ännu inte växlat yrkanden och inte heller skärgårdstrafiken.
Seko har totalt 23 branschavtal.

ENERGI
Löper ut 31 oktober 2020
Sekos viktigaste krav är att branschen inför ett yrkescertifikat, som är ett bevis på att den enskilde har rätt utbildning. Seko kräver bättre villkor för föräldralediga och att alla medlemmar garanteras minst 80 procent av löneökningen.
Arbetsgivarna i Energiföretagen, EFA, vill ta bort minimilönerna för yrkesarbetare och bara behålla minimilön för ”övrig personal”. Kommunala Sobona, som är en sammanslagning av kommunala KFS och Pacta, vill använda avtalsrörelsen för att skapa ett nytt gemensamt avtal.

TELEKOM
Löper ut 31 oktober 2020
Sekos krav i telebranschen rör framför allt arbetsmiljöfrågorna. Seko vill ha ett stopp för riskfyllt ensamarbete vid arbete i stolpar, arbete i brunnar under jord och i butikerna.
Almega It- och telekomföretagen kräver mer flexibla arbetstider och rätt för arbetsgivaren att ta ut mer övertid. Almega vill också ha möjlighet att frysa lönen i minst ett år.

VÄG och BAN
Löper ut 30 november 2020
Byggföretagen vill ta bort regeln om åtta timmars arbetsdag. Istället ska arbetstiden räknas på ett genomsnitt under fyra veckor. Arbetsgivarna yrkar också på ökad möjlighet att beordra övertid.
Seko vill ha en utökad arbetstidsförkortning och höjda ob-ersättningar. Liksom att det blir krav på ID06 i väg- och ban på samma sätt som på övriga byggbranschen. ID06 är en personalliggare med tillhörande id-kort som visar vilka personer som har rätt att vistas på arbetsplatsen.

SPÅRTRAFIK
Löper ut 30 november 2020
Sekos främsta krav är att lön och villkor säkras vid upphandling. Seko vill att den enskilde ska ha att växla semesterersättning mot fler lediga dagar och minska arbetsgivarens möjligheter at påtvinga anställda ofrivillig deltid.
Almega Tågföretagen vill frysa ingångslönerna och göra förändringar i arbetstidsreglerna. Ett krav från Tågföretagen är att rätten att få fyra veckors sammanhängande sommarsemester minskas till tre veckor.
Tågföretagen vill även ändra i nattarbetsreglerna och tillåta individuella avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare gällande arbetstidens förläggning.

SJÖAVTALEN
Löper ut 30 november 2020
Några viktiga frågor för Seko Sjöfolk är att underlätta för småbarnsföräldrar och att se till att gravida kan tjänstgöra ombord längre in i graviditeten.
Och att ta fram partsgemensam policy där trakasserier, mobbning och alla former av diskriminering partsgemensamt hanteras.

STATLIGA AVTALET _ RALS
Löper ut 30 november 2020
Ett huvudkrav från Seko är att behålla fackets möjlighet att förhandla om medlemmarnas löner. Arbetsgivarna vill att chef och medarbetare sätter lön utan fackets inblandning.
Andra viktiga krav för Seko – förutom lönemodellen – är att få förbättringar för de som harolika former av otrygga anställningar, exempelvis allmän visstid.
Arbetsgivarverket har en rad yrkanden om att ta bort förmåner, såsom fri läkarvård, och rätt att vara ledig vid flytt.

MASKINFÖRARAVTALET
Avtal löper ut 31 december 2020
Seko kräver höjda löner och en större ökning av avtalets lägsta lön, medan arbetsgivarna i ME vill ha frysta ingångslöner. Seko vill också förkorta arbetstiden till 40 timmar per år, ha en högre avsättning till avtalspensionen och bättre ersättning vid beredskap när det saknas lokalt avtal. ME vill att det ska bli enklare att teckna individuella överenskommelser om hur arbetstiden ska förläggas och att det då inte ska utgå ob-ersättning. Fler möjligheter att hyra ut personal till andra företag i branschen.

LO-SAMORDNINGENS KRAV
De samordnade kraven är dels löneökningar på tre procent, dock minst 783 kronor, dels skydd mot bland annat sexuella trakasserier och bättre rehabilitering för sjuka. Det finns också krav på förbättrade pensioner och försäkringar. Parterna är överens om att sänka intjänandeåldern för pension till 22 år. Det förutsätter dock ett avtal på 29 månader.
October 09, 2020
13:31
Skyddsmask 90 stoppas av kriminalvården – orsakade syrebrist
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Deltagare i Kriminalvårdens grundutbildning har drabbats av syrebrist när de använt skyddsmask 90 på övningar. Efter att huvudskyddsombudet lagt skyddsstopp får masken inte användas.
September 22, 2020
16:30
Kritik mot att stationsvärdar flyttas ut i biljetthallen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Stationsvärdar ska jobba på golvet i biljetthallen istället för inifrån spärrluckan. Detta för att minska fusket och öka tryggheten, enligt ett nytt förslag i region Stockholm. Det är ett hån mot de anställda, menar facket, som samlats för en demonstration.
16:21
Staten vill hålla facket borta från löneförhandlingarna
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Idag har Seko och statliga Arbetsgivarverket växlat sina avtalskrav. Ett av Sekos huvudkrav är att få behålla fackets möjlighet att förhandla om medlemmarnas löner. Arbetsgivarna vill att chef och medarbetare sätter lön utan fackets inblandning.
13:00
Fastighets och Seko säger nej till samgående
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Det blir ingen sammanslagning av Seko och Fastighets. Förbunden har beslutat att ”parkera” frågan. –Vi har inte stängt dörren för all framtid, men nu är inte rätt tid, säger Sekos ordförande Valle Karlsson.
11:00
Säkerhet prio när ungdomsvården får mer pengar
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Statens institutionsstyrelse, Sis, får 110 miljoner 2021 och därefter 100 miljoner årligen för att öka säkerheten på ungdomshemmen. Det föreslår regeringen i budgeten som presenterades igår.

Pengarna ska bland annat användas till att bygga stängsel, installera kameror och säkerhetsbelysning. Och att utveckla vårdens innehåll.

–Vi tycker självklart att det är glädjande att vi äntligen blir hörsammade. Seko har vittnat om och jobbat för en bättre arbetsmiljö och en säkrare vård och behandling under många år så detta tillskott är välkommet, säger Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko på Sis.
Farligt ensamarbete
Hon pekar på att såväl lokaler som arbetsvillkoren måste bli bättre och hoppas att de nya pengarna kan fördelas efter behoven på varje institution.

–Våra lokaler är undermåliga och behöver ett rejält lyft samt är myndigheten i stort behov av nybyggnationer. Vi hoppas också att minska det farliga ensamarbetet, säger Frida Strandberg Landin.

Regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet ökar anslaget till Sis för att myndigheten ska kunna ”bygga ut kapaciteten, kvaliteten och säkerheten”.
Läs mer
- Allt grövre våld när unga fritas från ungdomshem Arbetsmiljö 25 augusti 2020
- Efter Sekos larm om Sis-hemmen – ny chef ger facket rätt Arbetsmiljö 22 januari 2020
I somras fritogs två ungdomar från Sis ungdomshem Råby i Skåne och det skedde under vapenhot mot personalen. Det var första gången på flera år som så mycket våld användes för en fritagning.

Händelsen skyndade på arbetet med att förbättra säkerheten.

Under sommaren har Sis därför inrättat en säkerhetsavdelning, vilket man inte haft tidigare.
Lagen om sluten ungdomsvård
Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård, LSU, i stället för till fängelse.

Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på Sis särskilda ungdomshem.
Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott eller sexualbrott.

På ungdomshemmet får ungdomarna vård och behandling. Brottet, och inte behandlingsbehovet, avgör straffets och därmed vårdtidens längd. Den kan variera mellan 14 dagar och fyra år

En tillförordnad säkerhetsdirektör har precis börjat sitt arbete. Alla institutioner kommer nu att få en säkerhetsklassning som i sin tur ska avgöra vilka insatser som behövs.
Fler har begått grova brott
–Vi tycker det verkligen är på tiden att säkerheten blir en prioriterad fråga, säger Frida Strandberg Landin.

Redan nu är det klart att ungdomar som dömda för brott enligt lagen om sluten ungdomsvård, LSU, inte längre kommer att vara på samma avdelningar som unga med sociala problem, som är placerade enligt lagen om vård av unga, LVU.
Läs mer
- Kriminalvården får mer pengar i budgeten Kriminalvård 21 september 2020
Allt fler ungdomar som döms till vård på Sis har begått grova våldsbrott, allt oftare med skjutvapen. Seko Sis menar att det går att vårda dessa unga men att det krävs ett ökat säkerhetsmedvetande i verksamheten.
Lagen om vård av unga
Anledningen till ett omhändertagande enligt lagen om särskild vård av unga, LVU, kan vara att en pojke eller flicka lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet.
Ett annat skäl är att föräldrarna inte kan ge det stöd som behövs för en bra uppväxt.
Socialtjänsten utreder om det behövs tvångsvård och förvaltningsrätten fattar beslut.
De flesta som vårdas inom Sis har blivit omhändertagna på grund av eget beteende.
September 21, 2020
14:34
Kriminalvårdare straffas för besök på strippklubb – Seko kritiska
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Kriminalvårdare tillbringade en kväll på strippklubb i Georgien. Nu straffas de med löneavdrag och blir omplacerade. Seko-ordförande menar att arbetsgivaren dubbelbestraffar.
11:58
Kriminalvården får mer pengar i budgeten
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Kriminalvården har länge larmat om platsbrist och begärde i början av året 900 miljoner kronor i extra anslag fram till 2023. I budgetpropositionen som presenteras i dag måndag, föreslår regeringen att Kriminalvården får en dryg miljard mer de kommande åren.

–Det är välkommet, men vi har minst två tuffa år framför oss. Det tar tid att bygga nytt, det saknas 2 000 platser på anstalter och häkten, säger Christer Hallqvist, ordförande för Seko i Kriminalvården.

–Tyvärr verkar det inte vara öronmärkta pengar, lägger han till.

Det finns sedan tidigare flera inriktningsbeslut om vad som ska byggas, vilket Christer Hallqvist tycker är bra. Det han saknar är beslut som innebär att man börjar bygga.

–Jag vill inte ha fler listor på påtänkta projekt, Jag vill se beslut som innehåller allt från hur byggnaderna ska se ut till personalförsörjning, arbetsmiljö och logistik, säger han.
Läs mer
- Överfulla anstalter ökar risken för konflikter Nyhet 4 mars 2020
- Kriminalvårdare: ”Vi bygger upp en krutdurk” Kriminalvård 6 april 2020
Regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet föreslår att anslaget till Kriminalvården utökas med 350 miljoner kronor nästa år. Sedan trappas det upp år för år och landar i ett plus på 750 miljoner från och med 2023.

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren är nöjd med regeringens besked.

–Det är mycket välkommet, säger han i en kommentar.

Till detta ska läggas en särskild satsning på 455 miljoner från år 2022, som ska täcka ett ökat behov av anstaltsplatser för unga. Regeringen planerar att föreslå en ändring av den så kallade ungdomsrabatten för 18-20-åringar. Rabatten innebär i korthet att unga som döms till fängelse får sitt straff halverat.

Det förslag som regeringen nu förbereder ska leda till att de mellan 18 och 20 som döms till minst ett års fängelse inte längre ska omfattas av straffrabatten. Om förslaget går igenom leder det till att Kriminalvården behöver byggas ut ytterligare.
Mord på 1990-talet
Pengarna räcker, enligt Kriminalvården, till att bygga ut och bygga nytt de närmast åren, och det det finns vissa möjligheter att lösa de akuta problemen. Men enligt Seko är möjligheter till ”fler brandkårsutryckningar”, såsom dubbelbeläggningar och beredskapsplatser, mycket små.

–Vi väntar på att någon ska säga hur vi ska lösa problemet med överbeläggningarna i dagsläget. Vi kan inte ta emot fler intagna, det är fullt, säger Christer Hallqvist. Och att bygga tar tid.

Än så länge har trängseln inte lett till några allvarliga incidenter.

–Jag oroar mig för vad som kan hända. På 1990-talet när det var en liknande situation med hög överbeläggning var det upplopp och flera mord inträffade inne på anstalterna, säger han

Varför är det lugnare i dag?

–Jag vet inte, men det kan bero på att vi inte har så stora avdelningar som tidigare, säger Christer Hallqvist.

Det är mycket trångt på landets anstalter och häkten just nu. Enligt statistik från Kriminalvården är beläggningen långt över 100 procent på fängelser med de två högsta säkerhetsklasserna. Häktena ligger något bättre till, men även där är det trångt.
Hall och Salberga byggs ut
Trängseln har delvis lösts med så kallade beredskapsplatser, som ofta innebär att intagna i såväl anstalt som häkte får dela bostadsrum. I andra fall används lokaler som inte är avsedda som bostadsrum, som besöksrum och liknande. Beredskapsplatserna ska vara tillfälliga, men det finns en risk att det dröjer innan de kan tas bort.

Samtidigt som flera byggprojekt är igång, till exempel utbyggnaden av anstalterna Hall och Salberga, är det andra som står stilla. Bland annat i Tidaholm, där en tvist om kommande hyra mellan Kriminalvården och det statliga fastighetsbolaget Specialfastigheter, försenat starten.
Läs mer
- Hyrestvist stoppar nya platser i Kriminalvården Kriminalvård 21 november 2019
- Kriminalvårdare gick på strippklubb efter utvisningsresa Nyhet 4 september 2020
Tvisten ser ut att vara på väg att lösas, men bygget i Tidaholm står fortfarande stilla.

Trängseln på anstalterna har också inneburit att de som dömts till fängelse får vänta längre på att få avtjäna sitt straff, tidigare skulle den dömde inställa sig max 50 dagar efter domen, nu är gränsen 100 dagar. Enligt SVT:s undersökning är det 2700 dömda som väntar just nu.
Läs mer
- Regeringen järnvägssatsar – miljard till Green cargo Nyhet 14 september 2020
Christer Hallqvist menar att det enbart rör sig om personer som är dömd till korta straff för mindre brott. Men det visar, säger han, hur svårt läget är.

Platsbristen beror på att gamla anstalter tagits ur bruk, att fler häktas och att straffskalan höjts för vissa brott. Fler sitter längre. Kriminalvården äger inte de lokaler som används. Och hyrestvisten med Specialfastigheter har gjort att byggen som planerats inte startat i tid.
September 17, 2020
15:23
Polisanmälda städbolaget ska teckna rätt kollektivavtal
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Nu har städbolaget Efmab som anklagas för utnyttjande av personal träffat Sekos ombudsman. – Det är inga som helst problem. De vill gärna teckna rätt kollektivavtal och tycker att hela den här historien är tråkig, säger Carolin Evander.
14:48
Ingen tätare trafik för arbetar-resenärer under corona
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Coronapandemin har blottlagt klassklyftorna i Stockholm, menar huvudskyddsombudet för tunneltågförarna. Seko Tunnelbanan har försökt få ansvariga att ändra turtätheten på vissa linjer i Stockholms tunnelbana, för att minska risken för smittspridning av Covid-19. Men utan framgång.
September 16, 2020
11:52
De mötte pandemin i New Yorks tunnelbana
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Att arbeta i New Yorks tunnelbanesystem - ett av världens största - ger bra villkor jämfört med många andra yrken i USA. Men coronapandemin har förändrat vardagen för de 50 000 anställda i stadens kollektivtrafik.

Tågvärden William Mora sticker ut huvudet genom sin hytt och blickar ut över perrongen på stationen West 36th Street i Brooklyn. Några New York-bor klädda i de obligatoriska munskydden släntrar in. William stänger dörrarna och tåget dunkar vidare mot Manhattan.

Inne i vagnen doftar det svagt av rengöringsmedel, och det är glest mellan trafikanterna. Klockan är snart fyra på eftermiddagen och inte ens en tredjedel av sätena är upptagna.

– I vanliga fall skulle det vara fullsmockat, säger William Mora.

Den är högljudd, smutsig, oändligt lång och skymtar förbi i mängder av filmer och tv-serier. New Yorks tunnelbana är stadens stora kroppspulsåder, som i vanliga fall pumpar runt fem och en halv miljoner människor i veckan, dygnet runt.
130 anställda har dött
Men när coronaviruset svepte över New York i våras, och staden blev den hårdast drabbade i världen, minskade passagerarantalet med 92 procent. Invånarna tvingades sitta hemma när staden stängdes ner för att stoppa smittspridningen. Under sommaren har många återvänt till jobbet, men med New York-mått är det fortfarande spöklikt tomt i vagnarna. Och vardagen för de 50 000 anställda som får stadens kollektivtrafik att rulla präglas fortfarande starkt av pandemin.
Läs mer
- Så jobbar MTR mot coronasmitta i tunnelbanan Arbetsmiljö 23 mars 2020
I våras drabbades William Mora av viruset, liksom tusentals andra anställda på företaget som driver tunnelbanan i New York, Metropolitan Transport Authority. Över 130 MTA-anställda har dött.

– Fler och fler av mina kollegor blev sjuka. Jag är ganska säker på att jag blev smittad av en kollega. Vi jobbar tätt inpå varandra och passagerarna. Det var ganska lindrigt, jag hade feber och värk i kroppen i några dagar, och satt i karantän i 14 dagar. Men det var läskigt, vid den tidpunkten var mycket oklart kring viruset. Vi körde i stort sett tomma tåg, berättar William Mora.
William Mora är tågvärd i tunnelbanan i New York. Bild: Pontus Höök
De enda som reste var sjuksköterskor, städare, matbutikspersonal och andra med samhällsnödvändiga yrken. Men också allt fler av New Yorks 59 000 hemlösa som inte ville trängas i smittspridande fullsatta härbärgen.

MTA var långsamma att reagera på pandemin. I våras fick vi inte ens bära egna munskydd.
William Mora, tågvärd

Ökningen av antalet hemlösa som sover och vistas i tunnelbanan är ett av de vanligaste återkommande klagomålen på arbetsmiljön bland de anställda till deras fack, Transport Workers Union of America, TWU. Eftersom de hemlösa har dålig tillgång till sjukvård och duschar har de blivit ett orosmoment för tunnelbanearbetarna under pandemin.

I maj tog MTA ett radikalt beslut: att stänga tunnelbanan nattetid, för första gången sedan den började rulla för 116 år sedan. Nu desinficeras vagnar och stationer av städare i vita skyddsdräkter mellan klockan ett och fem varje natt.

– Det har varit tufft, det kunde vara tre hemlösa i varje vagn och det har gått ut över hygienen i tunnelbanan, säger William Mora.

– Men jag tycker synd om dem, många av dem har mentala problem och de har dåliga möjligheter att få hjälp.

William Mora sökte sig till MTA för 14 år sedan, efter ett yrkesliv som marinsoldat i norra Irak under Gulfkriget i början av 1990-talet, och många år på trafikmyndigheten DMV. Som tågvärd ser han till att vagnarna fungerar som de ska, ropar ut meddelanden i högtalarsystemet, öppnar och stänger dörrar och håller koll på säkerheten ombord.
New Yorks tunnebana. Bild: Pontus Höök
– Jag har varit intresserad av tåg ända sedan jag var liten och åkte tunnelbana med mina föräldrar i New York, och gillar att jobba med människor, säger han.

Att arbeta på MTA ger också bra villkor jämfört med många andra yrken i USA. Nästa år kan William Mora ta ut fem semesterveckor, eftersom han har arbetat i femton år på företaget. Första året som MTA-anställd har man rätt till tre veckors semester, jämfört med två veckor på de flesta större privata företag. I USA finns ingen allmän fri sjukvård, och folk måste i regel teckna en privat sjukförsäkring genom sin arbetsgivare. MTA erbjuder en sådan med relativt låga kostnader, och en bra pension.
Lyssnar på facket
Men jobbet har sina baksidor. New Yorks tunnelbana är ständigt försenad eftersom systemet är gammalt, slitet och underfinasierat. New York-bor är dessutom kroniskt stressade och otåliga till sin karaktär. Det är en dålig kombination. Det händer att tågvärdar får en spottloska eller en kastad läskburk efter sig.

– Ofta handlar det om signalfel eller mekaniska fel på tågen. Ibland skyller resenärer på oss, men vi vill ju inget hellre än att folk ska komma fram i tid, och de flesta av oss sätter en stor ära i det, säger William Mora.

Han tycker att MTA brukar vara hyfsat bra på att lyssna på facket TWU, men under pandemin har munskydd blivit föremål för konflikt. I New York är de obligatoriska på platser där det inte går att hålla säkerhetsavståndet, vilket enligt en del forskning minskar smittspridningen. Men somliga låter bli att bära dem i tunnelbanan, vilket retar upp TWU. Facket vill att polisen ska få befogenhet att kasta ut resenärer som inte bär munskydd.
Vi träffar Quenisha McDuffie som jobbar som spärrvakt i tunnelbanan. Bild: Pontus Höök
– MTA var långsamma med att reagera på pandemin. I början fick vi inte ens bära egna munskydd eftersom arbetsgivaren sade att vi skrämde passagerarna. Men TWU lyckades få till en ändring, säger William Mora.

På Borough Halls tunnelbanestation i Brooklyn ska 26-åriga Quenisha McDuffie just kliva på sitt skift som spärrvakt. Hon är på gott humör, det är sista dagen före semestern som hon ska fira på Aruba i Västindien, och i nästa vecka gifter hon sig. Hon gnuggar noggrant inredningen med desinficineringsdukar.
Har tunnelbanan i blodet
På väggen sitter en klocka som någon gång stannat på fyra minuter i fyra, på bordet en dator och plastig telefon som skulle kunna ställas ut på ett museum över 1990-talselektronik.

– Det här är dinosauriernas land, allting är urgammalt, säger Quenisha McDuffie och skrattar. Hon lär få vänta på uppgraderad utrustning. MTA:s ekonomiska situation är ännu sämre än vanligt, på grund av minskade intäkter under pandemin.

Quenisha McDuffie har tunnelbanan i blodet. Hennes pappa jobbade som spårarbetare och tyckte det var en bra idé att hon också sökte sig till MTA efter gymnasiet.

– Han sade att det är väldigt bra anställningsförmåner. Men han tyckte inte att jag skulle jobba på spåren. Jag är rätt ”tjejig” av mig och skulle vara för rädd för råttorna trodde han, berättar Quenisha McDuffi .
Vi träffar Quenisha McDuffie som jobbar som spärrvakt i tunnelbanan. Bild: Pontus Höök
Men i biljettkuren har hon mött värre utmaningar än så, när pandemin härjade som värst i våras.

– Jag jobbade 16 timmar långa skift, ibland 18 timmar, eftersom så många anställda var sjukskrivna. Ibland kändes det som att jag skulle krascha. Jag bad till Gud att han skulle hjälpa mig genom det här. Ibland grät jag när jag kom hem till min fästman. Jag försökte träna i kuren, jag gick fram och tillbaka och gjorde knäböj, allt för att hålla mig vaken.
50 miljoner arbetslösa
Efter tre år i tjänsten tjänar hon motsvarande ungefär 30 500 kronor i månaden. Det är inte mycket med tanke på levnadsomkostnaderna i New York. Framför allt hyrorna är skyhöga. Men över 50 miljoner amerikaner har anmält sig som arbetslösa sedan pandemin bröt ut och Quenisha är glad att både hon och hennes fästman som är elektriker fortfarande har jobb.

Covid-19 har lett till att hennes arbetsuppgifter har förändrats. Av hygienskäl finns det inte längre några kontanter i kuren, och alla turister – staden besöks vanligtvis av 67 miljoner varje år – som frågar om vägbeskrivningar, har försvunnit.

42nd Street, mitt på Manhattan och nära Times Square, den neonindränkta korsningen som före pandemin var en av världens folktätaste platser och en av USA:s kändaste sevärdheter, brukade vara den station Quneisha gillade minst att jobba på.
Vi träffar Stephanie Phillips som sköter hissen i tunnelbanan. Bild: Pontus Höök
– Ibland pratar turisterna inte engelska och det är svårt att hjälpa dem.

Borough Hall, där vi är nu, är favoritstationen i en tid när kriminaliteten ökar i New York, även om det fortfarande är en av USA:s säkraste storstäder.

– Det känns tryggt här. Eftersom vi är under en myndighetsbyggnad är det nästan aldrig något våld här, det är välbevakat.

En dam i i 60-årsåldern med solglasögonen uppskjutna i pannan kommer fram till kuren.

– Gissa hur gammal jag är, säger hon.
– Du ser verkligen bra ut oavsett hur gammal du är, svarar Quenisha.
Kvinnan vill ha pensionärsrabatt på sin biljett men har glömt legitimationen.
– Det bästa med jobbet är att interagera med folk, förklarar Quenisha McDuffie efteråt.
– Folk tycker ofta att mitt yrke verkar jobbigt, men jag älskar att göra människor glada.

Stephanie Phillips arbetade som städerska i tunnelbanan, men drabbades av förslitningsskador i ryggen. Hon blev omplacerad till att arbeta i hissarna på stationen 181 Street, högt upp på Manhattan. Arbetsuppgifterna bestod i att trycka på upp- och nedknapparna, hjälpa resenärer och fungera som säkerhet för ensamma kvinnor i hissen.

Det jag gillar med jobbet är gemenskapen mellan MTA-anställda, vi skrattar mycket ihop.
Stephanie Phillips, städerska.

– Jag trivdes bra, men sedan kom covid och förändrade allt. Vi bad om att få någon slags skyddsutrustning, men fick ingenting. Jag började ha munskydd, men då fick jag höra från cheferna att resenärerna blir oroliga. Men är det bättre att folk blir sjuka?
New Yorks tunnelbana i siffror
Togs i drift: 1904
Antal stationer: 472
Genomsnittligt antal resenärer varje vecka, före pandemin: 5,5 miljoner
Antal resenärer varje år: 1,7 miljarder
Antal tunnelbanevagnar: 6684

Antal invånare i New York: 8,4 miljoner
Löneläget i New Yorks tunnelbana, grundlön i timmen i kronor:
Tågförare: 314 Tågvärd: 275 Städare: 252 Spärrvakt:: 272

Sedan pandemin inleddes har Stephanie flyttat ut från hissen för att minska smittorisken, och har nu sin arbetsplats vid dess entré, mellan klockan tio på kvällen och sex på morgonen.

Det är lördagskväll när vi träffar henne. Två sliriga män vinglar fram till hissen och kämpar i nära en minut med att hitta knapparna. En bit bort försöker en sliten man med dubbelvikt hållning och en tänd cigarett i mungipan kränga sig igenom en av spärrarna. En av ”stammisarna”, bland de hemlösa som brukar hänga här, säger Stephanie.
New Yorks tunnebana. Bild: Pontus Höök
– Jag gillar att jobba natt, det är inte så hektiskt som på dagarna. Jag har testat att jobba dag, i rusningstrafik , men det var hemskt.

Sedan pandemin bröt ut är det ännu lugnare i tunnelbanan nattetid, när den är stängd för rengöring. Stephanie hoppas gå i pension nästa år, så frågan är om hon på nytt får uppleva arbetslivet i tunnelbanan så som det såg ut före covid-19.

– Det jag gillar med jobbet är gemenskapen mellan MTA-anställda, vi skrattar mycket ihop, säger Stephanie Phillips.

– Men umgänget har ändrats i och med pandemin. Alla är lite försiktigare. Vi brukade ses och äta på restaurang ibland, men inte längre. Det har blivit mindre socialt, och mer social distansering.
Läs det senaste om Coronaviruset
Läs allt om Coronaviruset
September 15, 2020
15:40
Hopp om jobben när Finland öppnar gränsen
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Finland öppnar gränsen för resenärer från Sverige från 19 september och minst en månad framåt. Något som färjerederierna väntat på. –Det här har ett stort signalvärde, säger Oskar Lindskog, ombudsman på Seko Sjöfolk.
14:02
Efter misstanke om utnyttjande – städbolaget ska träffa Seko
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Nu ska städbolaget Efmab träffa Seko för en förhandling om kollektivavtal. Detta efter Sekotidningens publicering om polisanmälan om misstänkt människohandel bland personalen.
September 14, 2020
16:45
Regeringen järnvägssatsar – miljard till Green cargo
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Mer pengar till järnvägsunderhåll, kapitaltillskott på 1,4 miljarder till Green cargo och mer godstransporter på järnväg. Det är några förslag som läggs fram av regeringen i samarbete med Centern och Liberalerna.

Godsoperatören Green cargo föreslås få ett efterlängtat kapitaltillskott på 1,4 miljarder i budgetpropositionen för 2021.

I juni skrev Sekotidningen om att bolaget i februari skickat in en ansökan till ägaren, den svenska staten, om ett kapitaltillskott på 1,4 miljarder. Efter det gav näringsdepartementet revisionsföretaget KPMG i uppdrag att göra en andra bedömning, vilket landade i att det snarare behövs 2,2 miljarder.
Läs mer
- Green cargo i akut behov av nya miljarder Nyhet 9 juni 2020
- Pelle efter 43 år som rallare: Det har aldrig varit sämre Reportage 30 oktober 2019
Nya lok och vagnar behöver köpas in och godsbolaget behöver digitaliseras, berättade styrelseordförande Jan Sundling, som passade på att hylla alla anställda på järnvägen.

– Det här är folk som älskar järnvägen. Det har vi nytta av, det ska vi inte förstöra, sa han till Sekotidningen.
År av underinvesteringar på järnvägen
Nu meddelar regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna att partierna är villiga att lägga 1,4 miljarder kronor. Beslut tas senare om budgetpropositionen för 2021 i riksdagen.

”Med kapitaltillskottet ges Green Cargo förutsättningar att stärka sin finansiella ställning för att fortsatt kunna bedriva godstransporter på järnväg.”, står det i ett pressmeddelande.

Även underhåll av järnväg föreslås få ett ökat anslag på 500 miljoner kronor årligen mellan 2021–2023.

”Många år av underinvesteringar har satt sina spår. Järnvägsnätet i Sverige är i stort behov av att repareras och rustas upp”, står det i dagens pressmeddelande.
Läs mer
- Tufft för entreprenörer – V vill utnyttja coronaläget Nyhet 23 april 2020
- Minister om Trafikverkets tvekan: Underhållet ska göras Nyhet 20 maj 2020
Förra S-MP-regeringen beslutade i juni 2018 att 125 miljarder ska läggas på olika projekt inom drift och underhåll av järnvägen fram till 2029.
Tidigareläggning av järnvägsunderhåll
Dessutom nådde regeringen en överenskommelse i maj i år med Liberalerna och Centerpartiet om 720 miljoner på järnvägsunderhåll och kompensation för minskade banavgifter, med anledning av coronapandemin.

Den nya satsningen på 500 miljoner årligen ska främja sysselsättningen, samt ge Trafikverket möjlighet att tidigarelägga och göra flera underhållsåtgärder.

Ett annat förslag är att 400 miljoner ska årligen mellan 2021–2025 läggas på en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. Operatörer av godstransporter kan söka pengarna.

Det nya förslaget är en vidareutveckling av den miljökompensation för godstransporter som regeringen tidigare infört. Syftet är skapa ett miljövänligt transportsystem och nå klimat- och miljömål.
14:36
Fokus på solidaritet under förhandlingar gav fackklubb pris
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Fackklubben Seko Klubb 111 i Stockholms tunnelbana belönas för sitt jämlikhetsarbete med 100 000 kronor. Klubben har förbättrat löner och arbetsvillkor för lokalvårdarna.

En av anledningarna till att Klubb 111 fick årets jämlikhetspris är deras framgångsrika förhandlingsarbete med tarifflöner. Fram till maj 2018 hade lokalvårdare individuellt satta löner, vilket många var missnöjda med.

Det här visar på att det finns klubbar som jobbar med rättvisefrågor och solidaritet. Det är inte bara en fråga vi jobbar för, vårt arbete har också gett resultat
Jannis Konstantis, klubbordförande.

Men efter många års kamp för tarifflöner nåddes en uppgörelse med MTR. Den gick ut på att arbetsgivaren sköt till en del pengar och att de lokalvårdare med högsta individuella lönerna avstod från det årliga lönepåslaget.

Övrig trafikpersonal bidrog med 0,3 procent av löneökningen för att hjälpa till med finansieringen.

– Det här är väldigt unikt. Dessutom förhandlar klubben väldigt ofta själva, undantagsvis tar de hjälp av ombudsman i förhandlingar. De har också en hög facklig anslutningsgrad, på städarna är den 90-procentig, vilket är ovanligt bland lokalvårdare, säger grundaren av jämlikhetspriset Per Sundgren.
Läs mer
- Lång kamp för lokalvårdares tarifflöner Nyhet 26 september 2018
- Facklig seger när MTR tar över städning Nyhet 13 april 2018
Klubb 111, som organiserar tunneltågförare, tågvärdar, servicepersonal, trafikledare och lokalvårdare, får även priset för att ha förbättrat villkoren för lokalvårdarna under 2019. De som var deltidsanställda med timlön fick månadslön med samma rättigheter som heltidsarbetare.
Klubben jobbar för solidaritet
Jannis Konstantis, ordförande i Klubb 111, är glad över priset.

– Det här visar på att det finns klubbar på lokal nivå som jobbar med rättvisefrågor och solidaritet. Det är inte bara en fråga vi jobbar för, vårt arbete har också gett resultat, säger han.

Har tarifflönerna bidragit till mer jämlikhet?

– Man tjafsar inte längre om sina löner, om ens arbetsgivaren tycker om en, eller varför man inte fått högre lön. Man behöver inte känna någon press över att jobba på ett visst sätt för att få lönehöjning.

– Vi tycker det här har varit bra och skapat mer rättvisa på arbetsplatsen. Vi är förvånade att inte andra klubbar vill ha det så här, säger Jannis Konstantis.

Hur jobbar klubben med jämlikhetsfrågor?

– Vi jobbar med arbetsmiljö mycket men den största frågan hos oss är lönen. Det är inte så att allt är frid och fröjd nu när lokalvårdarna fått tarifflöner och månadslön. Men nu finns det förutsättningar att förbättra i stort, för alla våra medlemmar och hela kollektivet, arbetarklassen här och utomlands. För om det försämras för en, så försämras det för alla.
Nina Björk får hederspris
Jämlikhetspriset delas ut av stiftelsen Jämlikhetsfonden, som bildades 2015 av Per Sundgren och tankesmedjan Katalys. Stiftelsen ger även ut ett hederspris. I år till författaren Nina Björk för att ha ”påverkat debatt och ideologiskt klimat i Sverige.”
Läs mer
- Tågvärdar: Orättvisa löner på SJ Nyhet 28 november 2019
September 10, 2020
14:44
MTR hyrde in städbolag – arbetarna misstänks utnyttjas
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Seko Pendelklubben har polisanmält misstänkt människohandel bland inhyrda städare som MTR anlitar.
– Man utnyttjar människors utsatthet, säger Pendelklubbens ordförande Rainer Andersson, som bygger anmälan på vad medlemmar på pendeltågen i Stockholm berättar.

I samband med coronapandemin hyrde MTR i mars in städare från företaget Efmab. Detta eftersom arbetsbelastningen var högre än normalt då många städare på pendeln var sjukskrivna.

Under den här tiden har Sekos fackliga förtroendevalda fått uppgifter om usla arbetsvillkor för de inhyrda städarna. Personalen, som skött frontrutetvätt, stationsstäd och fordonstvätt i depå, har berättat att de städar fler stationer på färre timmar än MTR:s lokalvårdare, och har dessutom lägre lön, får ingen eller vid enstaka fall OB-ersättning, samt jobbar fler helger i rad.

Tågvärden Rainer Andersson, facklig förtroendevald för Seko, har pratat med en person på Efmab som har arbetstillstånd. För att få stanna i Sverige krävs att hen är heltidsanställd. Därför är hen nu rädd för att kräva bättre arbetsvillkor från sin arbetsgivare och ansluta sig till facket.

Rainer Andersson och medlemmarna inom städ är upprörda över vad de beskriver som utnyttjande av arbetskraft. I början av september gjordes polisanmälan då MTR inte agerat. Brottsrubriceringen är misstänkt människohandel.
”Människohandel är rubriken”
Pendelklubben har inga bevis för det misstänkta brottet, förutom vad flera av de anställda har berättat.

– Människohandel är rubriken på det här. I den betydelsen att man utnyttjar en människas utsatthet. Det handlar om folk som tvingas till tystnad och ställer upp på saker och ting som de inte borde behöva göra. Jag syftar framför allt på de personer som har arbetstillstånd och jobbar på företaget.

– Vi har pratat med flera av de inhyrda som har berättat att de är tillsagda att inte prata med våra kollegor på MTR om sina arbetsförhållanden. Den inhyrda personalen hinner ofta inte ta paus eller rast, eftersom de får så lite tid att städa.

Sekotidningen har sökt företaget ifråga för en kommentar, men utan resultat.

Efmab blev medlem i arbetsgivarorganisationen Almega 2006 och har serviceentreprenad-avtalet, och därmed kollektivavtal. Däremot har det inte spårtrafikavtalet, vilket är det avtal företag ska ha när arbete utförs inom spår, station, ombord på tåg.

Bland annat ska arbetstagare gå en utbildning för vistelse i spårmiljö. Det är ett säkerhetskrav för arbete inom spårtrafik, och för detta krävs att man kan svenska. Och detta är något som Efmabs personal har svårt att leva upp till, menar flera MTR-anställda. Sekotidningen har inte kunnat bekräfta uppgiften.

Detta är något som Efmabs personal har svårt att leva upp till, menar flera MTR-anställda som Sekotidningen varit i kontakt med. Sekotidningen har inte kunnat bekräfta uppgiften.
Fastighets: ”Efmab har skött sig”
Carolin Evander, ombudsman på Seko, har försökt få Efmab att ansluta sig till spårtrafikavtalet, men utan framgång. Hon har fått svar från företaget att man ska återkomma, men har inte fått något ytterligare svar. En formell förhandlingsframställan ska nu skickas till Efmab.

Carolin Evander är kritisk mot MTR.

– MTR har medvetet anlitat ett företag som inte har rätt kollektivavtal. Det är ett sätt att urholka villkoren. Det är väldigt allvarligt.

Efmab bildades 1997 och har kontrakt med bland andra Stockholmsmässan, fackförbundet Unionen, MTR. Fastighets har 10 medlemmar på företaget. Det finns i dagsläget inga Sekomedlemmar.

Enligt Arbetsmiljöverket finns ingen anmälan om olycka eller tillbud från Efmab mellan åren 2015–2020. Det som finns är en inspektion från 2010 och en arbetsskadeanmälan (som Arbetsmiljöverket endast får för statistikändamål) från 2009.

– Det är bekymmersamt. För det är klart att fler måste ha gjort sig illa under dessa år. För mig är det en varningsklocka, säger Carolin Evander.

Fastighets ombudsman Annelie Pettersson, menar att Efmab skött sig. Fastighets har inte haft några tvister eller andra problem med företaget och fackets medlemmar har löner enligt avtal.

Dessutom tecknade Efmab hängavtal på byggavtalet och entreprenadsmaskinavtalet med Byggnads 2019.
Efmab har kollektivavtal
MTR är nöjda med Efmab, dess medarbetare och det arbete som utförs.

”Konsulterna från Emfab är alla kollektivavtalsanslutna, vilket är ett grundkrav från MTR och också något vi följt upp”, säger Maria Hansson, presschef, i ett mejlsvar.

Hon tillägger:

”För att tillvarata skyddsombudens och de fackliga representanternas eventuella synpunkter och frågor har ansvarig avdelningschef hos MTR Pendeltågen uppmanat dessa att sammanställa eventuella synpunkter för att kunna lyfta det centralt med Efmab. Inga frågor har dock inkommit.”

Seko Pendeltågen har varit i kontakt med arbetsgivaren om situationen och informerat om polisanmälan. Maria Hansson vill inte svara på frågan varför MTR anlitat ett företag som inte har rätt kollektivavtal, utan hänvisar till Efmab.

Fram till årsskiftet ska användandet av anställda från Efmab fasas ut, istället ska egen personal rekryteras, enligt Maria Hansson.
11:48
LO: Ta bort karensavdraget för gott
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Dagens sjuknärvaro riskerar att bli framtidens sjukfrånvaro. Det ser LO-utredaren Kjell Rautio som en risk om karensavdraget återinförs vid årsskiftet.
September 09, 2020
15:25
”Förtrycket födde jämlikheten”
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Utan 1800-talets fattigdom och förtryck hade vi inte haft så starka folkrörelser och fackliga organisationer. Och utan dem hade Sverige inte varit så jämlikt. Historikern Erik Bengtsson visar att den utvecklingen inte skett utan kamp.

Genom historien har Sverige varit ett fattigt och odemokratiskt land, där adel och en liten överklass levde gott. Ungefär som i resten av Europa. Under 1700-talet kom en förändring, och de flesta människor fick det ännu sämre.

Mot slutet av 1800-talet var Sverige ett av Europas fattigaste och mest odemokratiska länder, för att ungefär 100 år senare vara ett av världens mest jämlika länder med små klasskillnader och små inkomstskillnader.

Hur kunde det bli så och vad låg bakom förändringen, som nådde sin höjdpunkt på 1980-talet? Den frågan ställde sig Erik Bengtsson, docent i ekonomisk historia, och så tog han reda på det.
Tacka facket och folkrörelserna
Svaret finns i hans nya bok ”Världens jämlikaste land?” utgiven av Arkiv förlag med stöd av den fackliga tankesmedjan Katalys. Där kan vi läsa om varför det blev som det blev och om drivkrafterna bakom.

När Erik Bengtsson kommer till redaktionen för en intervju förklarar han varför det är viktigt att känna till hur och varför historien bytte riktning runt förra sekelskiftet. Och att det faktiskt var just något nytt som hände, det var inte en jämn lunk mot alltmer demokrati och jämlikhet.
”Jämlikheten är ett resultat av politisk kamp.” Bild: Marc Femenia
Moderatledaren Ulf Kristersson har en gång sagt att den svenska jämlikheten länkar oss ut till vår historia av fria, självägande bönder. Erik Bengtsson skulle snarare uttrycka det som att den svenska jämlikheten länkar oss ut till vår historia av starka fackliga organisationer och folkrörelser.

Han är socialdemokrat men använder inte ordet klasskamp när han talar om utvecklingen. Men kanske är det ändå en klasskamp som han beskriver i sin bok.

Erik Bengtsson

Ålder: 36.

Bor: Malmö.

Gör: Docent i ekonomisk historia, Lunds universitet.

Aktuell: Med boken ”Världens jämlikaste land”.

– En av bokens stora slutsatser är att jämlikheten kommer från en medveten politisk kamp, inte minst från fackföreningsrörelsen. På så sätt visar jag hur viktigt det är med facklig och politisk aktivitet.

– Det är jätteviktigt att förstå vilken roll som folkrörelserna spelade, frikyrkor, nykterhetsorganisationer och bildningsförbund. De formulerade mål och en riktning för kampen och de samlade väldigt många människor.

Hans budskap väcker uppenbarligen intresse, lundadocentens tvådagarsbesök i Stockholm är fyllt med olika engagemang, han ska klara av intervjuer, diskussioner och panelsamtal i en omfattning som är få forskare förunnat.
Reformistisk energi
Sverige skiljer sig på viktiga punkter i jämförelse med många andra länder. Inte på det sätt som högern för fram, att vi svenskar skulle ha någon nedärvd demokratisk ådra som utan bråk eller åthävor stillsamt tar oss fram genom historien.

Nej, enligt Erik Bengtsson är 1800-talets stora ojämlikhet och brist på demokrati grunden för dagens jämlikhet.
Även idag kräver jämlikheten starka fack och folkrörelser Bild: Marc Femenia
– Sverige hade starka fack, ett starkt socialdemokratiskt parti och folkrörelserna. Varför hade vi det? Jo, därför att den extremt begränsade rösträtten innebar att den stora majoriteten av människor inte hade någon politisk talan. Det var bara de rikaste som hade rösträtt och det innebar att Sverige var mer odemokratiskt än våra grannländer.

– Det födde vad jag kallar en reformistisk energi, som kommer från ett missnöje med den bestående ordningen, en energi som kanaliseras i folkrörelser och fackföreningarna.

– Men ursprunget är människors motstånd mot de politiska institutionerna som de inte hade tillträde till. Folkrörelserna blev arenan för det politiska motståndet. Dessutom underlättade det att svenskarna tack vare folkskolan var ett läskunnigt folk.

I Sverige förtryckte eliten folket med oblodiga medel

Förenklat kan man säga att den stora ojämlikheten födde folkrörelserna och att folkrörelserna i sin tur lade grunden för utvecklingen mot ett jämlikt samhälle.

När grunden väl var lagd kunde bygget av ett jämlikt Sverige gå vidare. Det var ett bygge kantat av konflikter och av motstånd från eliten, både den politiska och ekonomiska.

För att göra en lång historia kort så kulminerade det hela på 1980-talet, bygget var klart och Sverige var världens mest jämlika land.
Nu dalar jämlikheten
Erik Bengtsson går inte så mycket in på vad som hände sedan men konstaterar att om det som en gång gjorde Sverige till ett bättre land inte längre gäller, ja, då blir det ytterligare ett trendbrott. I internationell jämförelse dalar därför nu den svenska jämlikheten.

Slutar vi att bygga står inte bara allt stilla, det går bakåt. Med mindre starka folkrörelser, mindre folklig förankring och mobilisering, då får motståndaren initiativet och där är vi nu.

Tillbaka till 1800-talet. När nu läget i Sverige var så svårt, borde då inte motståndet ta sig lite starkare uttryck än en ”reformistisk energi”? I många länder var ju protesterna betydligt mer våldsamma.

– Tyskland till exempel var mer revolutionärt än Sverige samtidigt som demokratin där kommit längre. Men det är inte så att det mest ojämlika landet får den största motreaktionen. En fredlig politik behöver inte tyda på en jämlik ekonomi. I Sverige förtryckte eliten folket med oblodiga medel, och då blev också reaktionen oblodig.
Erik Bengtsson vill inte ”ge recept för framtidens soppkök”. Bild: Marc Femenia
– Tyskland var mer jämlikt än Sverige men där möttes arbetarna med gevär i arbetsgivarleden och arbetarkampen blev därför mer beväpnad.

Erik Bengtsson hoppas att hans bok ska nå både forskare och en politiskt intresserad allmänhet och han beskriver den både som en bok om svensk historia och som ett inlägg som han hoppas ska speglas i debatten.
Ingen väg tillbaka till folkhemmet
Frågan är om den går att använda för att säga något om framtiden?

– Historien är inte förutbestämd. Framtiden beror på hur människor mobiliserar för sina intressen och idéer, vilka allianser som skapas och hur aktiv man är. Framtiden är öppen.

– Samhällen förändras, ingen kunde gissa 1870 hur 1920 skulle bli och 1920 kunde ingen säga något om 1970. Men man kan göra informerade gissningar om man förstår drivkrafterna i samhället.

Erik Bengtsson säger att han vill avstå från en sådan gissning, men säger ändå att han tror att utvecklingen med minskad jämlikhet kommer att fortsätta. Han ser inte samma mobilisering i dag som för 100 år sedan.

– Men jag vill inte ge några råd, inte komma med recept för framtidens soppkök. Min bok visar att aktivitet spelar roll, mer än så går inte att utläsa. Den ger inte stöd för någon särskild policy.

– Vi kan inte gå tillbaka till folkhemmet, det är inte så historien funkar att vi kan gå tillbaka till en period vi tyckte var bra.
September 07, 2020
10:28
Seko väljer ny ordförande nästa år
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ny ordförande och förbundets framtid. Det är två frågor som ombuden ska ta ställning till på Sekos kongress nästa år. Redan nu kan alla medlemmar skriva motioner till kongressen och läsa om olika förslag på Sekos kongresswebb.

Sekos ordförande Valle Karlsson, som valdes 2017, avgår nästa år. Det är allmänt känt, säger han till Sekotidningen.

–Den enkla förklaringen är att jag vid kongressen är 64,5 år. Det är då min tredje chans att gå i pension!

Som lokförare hade Valle 60 år som pensionsålder. Det försvann när han började som ombudsman på Seko.

–Som ombudsman fick jag istället möjligheten att pensionera mig vid 62 år.

Den chansen flyttades fram när han drygt 60 år gammal accepterade att bli vald till en 4 årig mandatperiod som ordförande.

–Nu är det tredje gången gillt och den här gången är det dags att kliva av.

Han tycker att det är för tidigt att summera åren som ordförande. Valle Karlsson har både en LAS-förhandling med arbetsgivarna och en avtalsrörelse att ta itu med innan det är dags att sätta punkt.
Världen förändras – facket också
Det senaste decenniet har Seko satsat mest resurser på det som kallas det kärnfackliga arbetet, det vill säga förhandling och organisering.

I kongressrapporten ”Seko Framtid” konstaterar förbundsstyrelsen att mycket hänt sedan början av 2010-talet och att det därför är dags att hitta nya arbetssätt. Eller med rapportens ord: ”För att hänga med i utvecklingen och vara fortsatt relevanta behöver även Seko följa med i utvecklingen.”
Kongresswebben
Det handlar om att stödja förtroendevalda, stärka arbetet för jämställdhet och jämlikhet, säkerställa det demokratiska inflytande i förbundet, öka representativiteten bland unga och utlandsfödda, utreda om det går att bedriva fackliga studier på andra språk än svenska.
Motion
En motion är ett skriftligt förslag till beslut som lämnas av en enskild person eller en grupp av personer i exempelvis en förening. Motionen ska behandlas av ett beslutande organ, som kongress eller stämma.

Förbundet ska teckna arbetsmiljöavtal och avtal om tryggare anställningar, vara aktiva på sociala medier. Förbundsstyrelsen vill att fler medlemmar i Seko engagerar sig politiskt. Med ett undantag. Förslaget är att det inte ska vara möjligt att vara aktiv inom Sverigedemokraterna och samtidigt ha ett förtroendeuppdrag i Seko.
”Alla har inte råd köpa elbil”
Rapporten tar också upp klimatfrågan där förbundet slår fast att den dels engagerar unga och därför är en viktig fråga för facket, dels påverkar medlemmar i deras arbete, allt från brevbärare till vägarbetare vars arbete ställs inför tekniska utmaningar när det blir varmare.

Slutsatsen är att samhällets klimatpolitik bör utgå från ”vanligt folk” och ta hänsyn till att alla exempelvis inte har råd att köpa elbil eller har tillgång till laddningsstationer.
Tänk på när du skriver en motion
• Rubriken ska vara tydlig och beskriva vad motionen handlar om
• Ge en bakgrund till ditt förslag
• Berätta vad du vill ändra på, vilka förbättringar du vill ha igenom
• Sammanfatta dina förslag i att-satser
• Om du har fler förslag skriv en att-sats för varje förslag

Källa: Seko

Detta och andra förslag i rapporten uppmanas alla medlemmar motionera om. Alla aktiva medlemmar kan skicka motioner till kongressen. Det är nytt för i år. Ett beslut som togs 2017. Motionerna ska alltid passera ett klubbmöte som beslutar om man ska ställa sig bakom den eller inte.
Kongresswebben öppen
Om motionen avstyrks, det vill säga får nej på klubbmötet, kan medlemmen ändå begära att den skickas in till förbundsstyrelsen. Då tas den upp på kongressen.

–Medlemmarnas engagemang kring den riktning förbundet ska ta framöver är a och o för att vi ska vara starka och utvecklas som förbund. Vi hoppas därför att många så många som möjligt tar chansen att motionera i frågor som man tycker är viktiga, säger förbundssekreterare Anneli Jonsson.

Under hösten kommer mer material att läggas ut på Sekos kongresswebb. Där finns också vägledning och fråga svar om hur man gör om man vill skriva en motion, vilka tider som gäller och andra tips. Kongressen hålls i Stockholm 8 – 10 juni 2021.
10:28
Seko väljer ny ordförande nästa år
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ny ordförande och förbundets framtid. Det är två frågor som ombuden ska ta ställning till på Sekos kongress nästa år. Redan nu kan alla medlemmar skriva motioner till kongressen och läsa om olika förslag på Sekos kongresswebb.

Sekos ordförande Valle Karlsson, som valdes 2017, avgår nästa år. Det är allmänt känt, säger han till Sekotidningen.

–Den enkla förklaringen är att jag vid kongressen är 64,5 år. Det är då min tredje chans att gå i pension!

Som lokförare hade Valle 60 år som pensionsålder. Det försvann när han började som ombudsman på Seko.

–Som ombudsman fick jag istället möjligheten att pensionera mig vid 62 år.

Den chansen flyttades fram när han drygt 60 år gammal accepterade att bli vald till en 4 årig mandatperiod som ordförande.

–Nu är det tredje gången gillt och den här gången är det dags att kliva av.

Han tycker att det är för tidigt att summera åren som ordförande. Valle Karlsson har både en LAS-förhandling med arbetsgivarna och en avtalsrörelse att ta itu med innan det är dags att sätta punkt.
Världen förändras – facket också
Det senaste decenniet har Seko satsat mest resurser på det som kallas det kärnfackliga arbetet, det vill säga förhandling och organisering.

I kongressrapporten ”Seko Framtid” konstaterar förbundsstyrelsen att mycket hänt sedan början av 2010-talet och att det därför är dags att hitta nya arbetssätt. Eller med rapportens ord: ”För att hänga med i utvecklingen och vara fortsatt relevanta behöver även Seko följa med i utvecklingen.”
Kongresswebben
Det handlar om att stödja förtroendevalda, stärka arbetet för jämställdhet och jämlikhet, säkerställa det demokratiska inflytande i förbundet, öka representativiteten bland unga och utlandsfödda, utreda om det går att bedriva fackliga studier på andra språk än svenska.
Motion
En motion är ett skriftligt förslag till beslut som lämnas av en enskild person eller en grupp av personer i exempelvis en förening. Motionen ska behandlas av ett beslutande organ, som kongress eller stämma.

Förbundet ska teckna arbetsmiljöavtal och avtal om tryggare anställningar, vara aktiva på sociala medier. Förbundsstyrelsen vill att fler medlemmar i Seko engagerar sig politiskt. Med ett undantag. Förslaget är att det inte ska vara möjligt att vara aktiv inom Sverigedemokraterna och samtidigt ha ett förtroendeuppdrag i Seko.
”Alla har inte råd köpa elbil”
Rapporten tar också upp klimatfrågan där förbundet slår fast att den dels engagerar unga och därför är en viktig fråga för facket, dels påverkar medlemmar i deras arbete, allt från brevbärare till vägarbetare vars arbete ställs inför tekniska utmaningar när det blir varmare.

Slutsatsen är att samhällets klimatpolitik bör utgå från ”vanligt folk” och ta hänsyn till att alla exempelvis inte har råd att köpa elbil eller har tillgång till laddningsstationer.
Tänk på när du skriver en motion
• Rubriken ska vara tydlig och beskriva vad motionen handlar om
• Ge en bakgrund till ditt förslag
• Berätta vad du vill ändra på, vilka förbättringar du vill ha igenom
• Sammanfatta dina förslag i att-satser
• Om du har fler förslag skriv en att-sats för varje förslag

Källa: Seko

Detta och andra förslag i rapporten uppmanas alla medlemmar motionera om. Alla aktiva medlemmar kan skicka motioner till kongressen. Det är nytt för i år. Ett beslut som togs 2017. Motionerna ska alltid passera ett klubbmöte som beslutar om man ska ställa sig bakom den eller inte.
Kongresswebben öppen
Om motionen avstyrks, det vill säga får nej på klubbmötet, kan medlemmen ändå begära att den skickas in till förbundsstyrelsen. Då tas den upp på kongressen.

–Medlemmarnas engagemang kring den riktning förbundet ska ta framöver är a och o för att vi ska vara starka och utvecklas som förbund. Vi hoppas därför att många så många som möjligt tar chansen att motionera i frågor som man tycker är viktiga, säger förbundssekreterare Anneli Jonsson.

Under hösten kommer mer material att läggas ut på Sekos kongresswebb. Där finns också vägledning och fråga svar om hur man gör om man vill skriva en motion, vilka tider som gäller och andra tips. Kongressen hålls i Stockholm 8 – 10 juni 2021.
10:28
Seko väljer ny ordförande nästa år
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Ny ordförande och förbundets framtid. Det är två frågor som ombuden ska ta ställning till på Sekos kongress nästa år. Redan nu kan alla medlemmar skriva motioner till kongressen och läsa om olika förslag på Sekos kongresswebb.

Sekos ordförande Valle Karlsson, som valdes 2017, avgår nästa år. Det är allmänt känt, säger han till Sekotidningen.

–Den enkla förklaringen är att jag vid kongressen är 64,5 år. Det är då min tredje chans att gå i pension!

Som lokförare hade Valle 60 år som pensionsålder. Det försvann när han började som ombudsman på Seko.

–Som ombudsman fick jag istället möjligheten att pensionera mig vid 62 år.

Den chansen flyttades fram när han drygt 60 år gammal accepterade att bli vald till en 4 årig mandatperiod som ordförande.

–Nu är det tredje gången gillt och den här gången är det dags att kliva av.

Han tycker att det är för tidigt att summera åren som ordförande. Valle Karlsson har både en LAS-förhandling med arbetsgivarna och en avtalsrörelse att ta itu med innan det är dags att sätta punkt.
Världen förändras – facket också
Det senaste decenniet har Seko satsat mest resurser på det som kallas det kärnfackliga arbetet, det vill säga förhandling och organisering.

I kongressrapporten ”Seko Framtid” konstaterar förbundsstyrelsen att mycket hänt sedan början av 2010-talet och att det därför är dags att hitta nya arbetssätt. Eller med rapportens ord: ”För att hänga med i utvecklingen och vara fortsatt relevanta behöver även Seko följa med i utvecklingen.”
Kongresswebben
Det handlar om att stödja förtroendevalda, stärka arbetet för jämställdhet och jämlikhet, säkerställa det demokratiska inflytande i förbundet, öka representativiteten bland unga och utlandsfödda, utreda om det går att bedriva fackliga studier på andra språk än svenska.
Motion
En motion är ett skriftligt förslag till beslut som lämnas av en enskild person eller en grupp av personer i exempelvis en förening. Motionen ska behandlas av ett beslutande organ, som kongress eller stämma.

Förbundet ska teckna arbetsmiljöavtal och avtal om tryggare anställningar, vara aktiva på sociala medier. Förbundsstyrelsen vill att fler medlemmar i Seko engagerar sig politiskt. Med ett undantag. Förslaget är att det inte ska vara möjligt att vara aktiv inom Sverigedemokraterna och samtidigt ha ett förtroendeuppdrag i Seko.
”Alla har inte råd köpa elbil”
Rapporten tar också upp klimatfrågan där förbundet slår fast att den dels engagerar unga och därför är en viktig fråga för facket, dels påverkar medlemmar i deras arbete, allt från brevbärare till vägarbetare vars arbete ställs inför tekniska utmaningar när det blir varmare.

Slutsatsen är att samhällets klimatpolitik bör utgå från ”vanligt folk” och ta hänsyn till att alla exempelvis inte har råd att köpa elbil eller har tillgång till laddningsstationer.
Tänk på när du skriver en motion
• Rubriken ska vara tydlig och beskriva vad motionen handlar om
• Ge en bakgrund till ditt förslag
• Berätta vad du vill ändra på, vilka förbättringar du vill ha igenom
• Sammanfatta dina förslag i att-satser
• Om du har fler förslag skriv en att-sats för varje förslag

Källa: Seko

Detta och andra förslag i rapporten uppmanas alla medlemmar motionera om. Alla aktiva medlemmar kan skicka motioner till kongressen. Det är nytt för i år. Ett beslut som togs 2017. Motionerna ska alltid passera ett klubbmöte som beslutar om man ska ställa sig bakom den eller inte.
Kongresswebben öppen
Om motionen avstyrks, det vill säga får nej på klubbmötet, kan medlemmen ändå begära att den skickas in till förbundsstyrelsen. Då tas den upp på kongressen.

–Medlemmarnas engagemang kring den riktning förbundet ska ta framöver är a och o för att vi ska vara starka och utvecklas som förbund. Vi hoppas därför att många så många som möjligt tar chansen att motionera i frågor som man tycker är viktiga, säger förbundssekreterare Anneli Jonsson.

Under hösten kommer mer material att läggas ut på Sekos kongresswebb. Där finns också vägledning och fråga svar om hur man gör om man vill skriva en motion, vilka tider som gäller och andra tips. Kongressen hålls i Stockholm 8 – 10 juni 2021.
September 04, 2020
16:06
Veckans viktigaste nyheter: Oro för jobb inom MTR
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Vecka 36. Mest lästa under veckan var nyheterna om MTR som bildar nytt bolag för städ, Postens problem under pandemin och reaktionerna på utredning om säkerhet vid vägarbeten
1. MTR
MTR tunnelbanan bildar ett städbolag och 550 anställda får byta arbetsgivare och avtal under hösten.
–Vi kan inget göra. Men jag är ändå nöjd med villkoren i det nya avtal vi tecknat, säger Sekos ombudsman Carolin Evander.
Läs mer
- Oro för jobben i tunnelbanan när MTR bildar städbolag Arbetsrätt 2 september 2020
2. Posten
Covid-19 har slagit hårt mot vissa arbetsplatser inom Postnord. På terminalen i Arlanda får personalen numera tidvis hantera stora mängder brev och paket.
Läs mer
- När postflygen ersattes med lastbilar havererade arbetsmiljön Arbetsmiljö 31 augusti 2020
3. Säkerhet vägarbeten
Rapport om skärpt säkerhet vid vägarbeten får både ris och ros. Ett stort framsteg, men även lull-lull. Så beskrivs några av förslagen.
Läs mer
- Seko om säkerhetsutredningen: Vackra ord men luddigt Arbetsmiljö 2 september 2020
10:50
Kriminalvårdare gick på strippklubb efter utvisningsresa
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]

Kriminalvårdare gick på en strippklubb i Georgien efter en utvisningsresa. Där serverades champagne och två anställda tvingades betala totalt 50 000 kronor för att få lämna stället. Sekos ordförande är kritisk till att facket anklagas för att ha försvårat utredningen.

Händelsen inträffade i juni 2019 i samband med en utvisningsresa till Afghanistan på uppdrag av EU-myndigheten Frontex.

Med på resan var cirka 55 kriminalvårdare från hela Sverige. Även representanter från polisen, Migrationsverket och läkare deltog.

När utvisningen var genomförd skedde en så kallad vila i Tbilisi, Georgien, innan de reste vidare hem till Sverige.

Efter att flera anställda samlats på en bar, där bland annat shotsbrickor köpts in, hamnade sju anställda på en annan bar i den georgiska staden. Klubben låg på en bakgata:

”Det var plåtdörrar och två dörrvakter stod utanför, det var inga neonljus eller någonting annat som antydde att det var en strippklubb”, berättar en anställd i utredningen.
Kriminalvårdare tvingas betala 50 000
Inne på klubben tog två kvinnor kontakt med ett par anställda på Nationella transportenheten, NTE, Kriminalvården. Sju flaskor champagne ställdes på männens bord. Efter en stund ska de ha hånglat och agerat intimt med vad som beskrivs vara strippor.

Alla kriminalvårdare utom två lämnade stället. De två andra ska ha stannat kvar och menar att de tvingades betala 25 000 kronor vardera för att få lämna klubben.

”Det har i utredningen inte kunnat fastställas vad X och X avkrävts pengar för, men relevant i sammanhanget är att de uppges ha varit intima med kvinnor, samt att övriga i sällskapet inte avkrävts några pengar för att få lämna stället”, står det i utredningen.

Hemma i Sverige ville duon – som stannat kvar på klubben längst – att de andra fem betalar sin del av notan. Det blev tjafs, vilket framgår av en messenger-konversationen, som döpts till ”Kaos i Tbilisi”, som utredaren har tagit del av.
Utdrag från konversationen.
Även tjänstetelefoner har gåtts igenom och samtal har förts med alla sju anställda. Sex av de anställda har varit avstängda under utredningen.

Den sjunde har fått ett nytt jobb som chef på en anstalt, och har sagt i utredningen att han ville hämnas på de andra.

”Eftersom jag blivit smutskastad och till och med känt mig tvungen att visa upp intyg/bild på att jag varit polis kände jag att jag ville hämnas. Det är lite anledningen till att jag är med den här aktuella kvällen”, säger han, och syftar på att han berättat för arbetsgivaren vad som hänt.
Seko ska ha försvårat utredningen
Utredaren föreslår att NTE-utrikes på lämpligt sätt arbetar med den psykosociala arbetsmiljön med fokus på den tystnads- och alkoholkultur som råder.

Nu är ärendet hos personalansvarsnämnden, PAN, för beslut om disciplinpåföljd.

– Vi kan aldrig ställa oss bakom att anställda super ner sig på olämpliga klubbar. Det är ingenting som vi i Seko tycker är ett korrekt uppförande, säger Marcus Carlström, ordförande för Seko på NTE.

En av att de två männen, som tvingades betala 25 000 kronor, är Sekomedlem. Marcus Carlström är kritisk till att arbetsgivaren hävdar att fackliga representanter inte ”visat någon vilja att samarbeta”, samt ”nekat till att de (Seko, reds. anm.) känt till händelsen trots att flera uppgifter i utredningen tyder på detta”.

– Det är bara något utredaren spekulerar i. Det finns inget som talar för att Sekos representant ska ha underhållit några uppgifter, säger Marcus Carlström.

Han anser att PAN bör ta hänsyn till att händelsen inträffade på obetald fritid.

– Det har inte begåtts något brott. Personerna har gjort något som är både lagligt där och i Sverige. Händelsen utspelade sig under en Frontex-utvisningsresa. Då finns det särskilda bestämmelser, som också tillåter visst intag av alkohol. Sen är det kanske inte något man bör göra när man är ute och reser för Kriminalvården.
NTE-chef: ”Extra opassande”
Johan Mellbring, chef för nationella transportenheten, är besviken över vad som skett.

– Det här är ingenting man ska ägna sig åt på utvisningsuppdrag. Det är ett oacceptabelt uppträdande. Man har ett krav på sig att uppträda när man är statstjänsteman som överensstämmer med våra värdegrunder.
Johan Mellbring, chef för NTE Bild: Kriminalvården
Vid utlandstjänstgöring gäller den statliga- och kriminalvårdens värdegrund, samt en internationell uppförandekod som gås igenom inför varje Frontexuppdrag.

Det är extra opassande att händelsen sker under ett uppdrag, menar Johan Mellbring.

– Även om det här skedde under ledig tid så ska man komma ihåg att man var på väg tillbaka till Sverige och hade arbetstid när man flög hem. Kriminalvården och svenska staten betalade dessutom uppehället och traktamente.
September 03, 2020
15:00
Pandemin slår mot jobb och heltider på Citymail
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Citymail organiserar om och drar ner. Orsaken är minskade brevvolymer på grund av pandemin. Jobb försvinner och heltider blir deltider.
–Vi har haft neddragningar i mer än ett år. Frågan är var gränsen går för hur få man kan vara, säger Mattias Holmén, ordförande för Seko på Citymail.

Det är bland annat en minskning av den adresserade reklamen, som påverkat Citymail under våren, enligt Seko. Enligt Mattias Holmén utgår företaget i sina kalkyler ifrån att den minskningen ska kvarstå under hösten.

Mattias är inte lika säker på det.

–Om reklamen och räkningarna ökar igen så är vi för få. Då blir det fler timanställda istället. Det är en oroande utveckling, säger han.

–Vi från fackligt håll vill ha fasta tjänster.
Heltid blir deltid
Medlemmarna oroar sig för framtiden och för en mer stressig arbetsmiljö, enligt facket.
Läs mer
- Bring Citymail får nya ägare Nyhet 21 mars 2018
–Sen är brevutdelning och posttjänster inte direkt någon framtidsbransch, så det ser inte så ljust ut. Några av oss vill stanna, andra söker sig bort självmant. I Göteborg sägs ingen upp på grund av att folk slutar.

Tidigare i år och 2019 försvann bland annat ett 30-tal tjänster på terminalen i Stockholm. Den nu aktuella neddragningen påverkar framför allt södra Sverige och Mälardalen. Det är oklart hur många individer som drabbas, det man vet är att en handfull tjänster försvinner och att vissa heltider omvandlas till deltider på ett sätt som påminner om hyvling.
Hyvling
Hyvling innebär att arbetsgivare ger de anställda färre arbetstimmar, i stället för att de sägs upp. Hyvling innebär med andra ord att arbetsgivaren gör om befintliga tjänster så att antalet arbetstimmar blir mindre och lönen därmed lägre.

Källa: LO

Fredrik Möller är sektionsordförande i syd. Han anser att arbetsmiljön riskerar att bli sämre när fler arbetar deltid.

–Arbetet förändras ju inte, det ska göras i alla fall, på kortare tid, säger han.

Han lägger till att det blir mer jobb för de som arbetar kvar på heltid.

–Vi hade en nedbemanning i våras och så kommer det här. Många blir oroliga och tänker ”vad säger att inte jag drabbas nästa gång”.
”Svårt leva på deltidsjobb”
I syd påverkas hälften av de 21 enheterna, även den terminal som Citymail har i regionen. Ett tiotal tjänster dras ner till deltid. Företaget går efter anställningstid.

–Den som berörs får erbjudande om att arbeta 50, 75 eller någon annan procents arbetstid. Tackar man nej blir man uppsagd, säger Fredrik Möller.
Läs mer
- När postflygen ersattes med lastbilar havererade arbetsmiljön Arbetsmiljö 31 augusti 2020
- Därför oroas Seko Posten av Amazons etablering Nyhet 10 augusti 2020
Förhandlingarna mellan Seko och Citymail har slutat i oenighet. Seko är kritiska till den nya organisationen. Främst för att det ökar risken för stress och arbetsmiljöproblem. Men också för att antalet behovsanställda sannolikt kommer att öka. Seko betonar också att det är svårt att klara ekonomin på en deltidstjänst, eftersom lönerna redan från början är relativt låga.

–I och med den ökad arbetslöshet så finns det fler som är beredda att ta ett osäkert jobb, säger Mattias Holmén. Jag vill egentligen inte säga det, men det är tur i oturen för företaget.
Läs det senaste om Coronaviruset
Läs allt om Coronaviruset
September 02, 2020
15:48
Seko om säkerhetsutredningen: Vackra ord men luddigt
» ‎ Sekotidningen

Tags: [edit]
Rapport om skärpt säkerhet vid vägarbeten får både ris och ros. Ett stort framsteg, men även lull-lull. Så beskrivs några av förslagen.

Transportstyrelsen rapport om säkerhetshöjande åtgärder vid vägarbeten, som gjordes på uppdrag av regeringen, presenterades i augusti.

Sekos ordförande är positiv till att rapporten lyfter fram flaggvakternas utsatthet och säkerhetshöjande åtgärder som fackförbundet drivit. Bland annat omledning av trafik vid vägarbeten.
Läs mer
- Theodor mejades ned på jobbet – efter fyra år döms föraren Nyhet 16 maj 2019
- Anina blev misshandlad och hotad på jobbet Arbetsmiljö 22 juni 2020
– Men det saknas en del konkreta förslag. Samtidigt är det bra att man synliggör att det inte endast är en aktör som kan komma till rätta med att höja säkerheten. Det är många som måste samverka, väghållare, entreprenörer, bilister, politiker och myndigheter.
Valle Karlsson, Sekos förbundsordförande. Bild: Rikard Kilström
Valle Karlsson betonar vikten av att de olika aktörerna samlas och enas kring lösningar och vad respektive part kan bidra med.

– Risken är annars att ingen tar ansvar, säger han.

Högre böter för fortkörning vid vägarbeten är ett vallöfte från Socialdemokraterna. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har flera gånger sagt att Transportstyrelsen ska utreda möjligheten.
Högre böter för fortkörning
Nu konstaterar myndigheten att frågan inte har utretts, det är upp till andra instanser att föreslå ändringar i brottsbalken om penningbot och dagsbot för att möjliggöra högre böter.

Seko har kämpat för frågan om högre böter i många år. Valle Karlsson är besviken:

– Det här borde inte vara en svår fråga att komma till rätta med. Jag förstår inte varför det går så otroligt trögt och jag köper inte riktigt argumentet att det skulle vara en fråga om formalia. Ingen har heller argumenterat för varför det skulle vara en dålig åtgärd. Men likt förbaskat så händer ingenting.
Läs mer
- Rapport: Här är förslagen för ökad säkerhet för vägarbetare Nyhet 14 augusti 2020
- Ny rapport: Alarmerande situation för vägarbetare Nyhet 25 juni 2019
Det finns inga officiella riktlinjer för hastigheter förbi vägarbeten. Transportstyrelsen vill få ett bemyndigande att ta fram riktlinjer.

– Att ta fram riktlinjer, i den mening att hastigheter sänks, är väl bra om det är ett problem generellt att man har för höga hastigheter förbi vägarbeten. Det är lite svårt att kommentera det här innan riktlinjerna tagits fram, säger Valle Karlsson.
”Säkerhetshöjande åtgärder är luddiga”
Andreas Forsberg, ordförande för Sekos väg och ban branschorganisation, tycker att rapporten signalerar framsteg, även om de är minimala.

– Det är ett enormt arbete som är nedlagt under många års tid för att få till förändringar. Det är ett stort framsteg att man fick till den här utredningen.

Samtidigt önskar Andreas Forsberg att förslagen varit skarpare:

– Det är fina ord som sägs, som alltid. Man har jobbat så intensivt med dessa frågor under så pass många år inom företag, branschen, arbetsmiljöverket, i alla olika instanser, men vi har ändå inte kommit så långt. Förslagen är lite luddiga.
Sekos krav på åtgärder:
- Kraftig höjning av fortkörningsböter vid vägarbeten och utökad hastighetsbevakning.
- Vägarbetarnas arbetsmiljö får aldrig skäras ned på för att vinna en upphandling.
- Väghållarna och Arbetsmiljöverket måste genomföra bättre inspektioner vid vägarbeten.
- Minska antalet entreprenörsled till högst två för att öka möjligheten att utkräva ansvar.
- ”Arbete på väg” bör bli en ny del av teorin för att få körkort.
Källa: Seko

Han syftar på att rapporten föreslår att vägskylten A20, varning för vägarbete, enbart ska sättas upp vid vägen om arbetstagare är på plats vid vägarbetet. Annars undermineras betydelsen av varningen, är slutsatsen i Transportstyrelsen rapport.

– Att A20-märket bara är uppsatt när man jobbar på plats höjer inte säkerheten. Förslaget lägger bara ansvaret på individen att visa hänsyn, istället för att föreslå en skarp åtgärd.

När det gäller oplanerade vägarbeten vill Transportstyrelsen att texten i trafikförordningen skrivs om. Föreskrifterna bör inkludera bärgningsarbete, fordonsservice och sjukdomsfall. Syftet är att trafikanter ska anpassa sin hastighet även vid denna typ av arbete.

Även det förslaget ger Anderas Forsberg inte mycket för, av samma anledning som A20-förslaget.

Ett problem som både han och Valle Karlsson ser är att vägarbetarnas arbetsmiljö skärs ned på i anbud för att vinna upphandlingar. Något borde göras för att komma åt detta.