5:00
Varför ska yrkeslärare vara satta på undantag för legitimation? En fantastisk yrkesman är nödvändigtvis inte en fantastisk pedagog. Hantverkare och lärare, att göra och lära ut, är två vitt skilda saker. Det är viktigt att förstå om yrkesutbildningen ska utvecklas. Och hur motiverar en obehörig lärare eleven att ta studierna på allvar när denne själv är avogt inställd till att plugga. Om personen inte kan skrapa ihop den motivationen ska den kanske inte arbeta med vår framtid? När vissa yrkeslärare skiter i att utbilda sig trots viss ekonomisk hjälp från arbetsgivaren bör vi fråga oss varför? På vilken annan arbetsplats än skolan skulle det funka.
”Jaha, nu har inte du den kompetensen vi söker och du vill inte skaffa dig den heller säger du, ja ja det går nog bra ändå, du får jobbet!”
Jag skulle aldrig anställa någon med den inställningen, skulle du? Utan krav på behörighet ligger ribban för lågt – låga krav på lärare signalerar detsamma till eleverna. Studier visar att människor presterar utifrån förväntningar på dom.
Du blir inte superpedagog bara för att du läst på lärarhögskolan, jag vet att det handlar om mer än så. Men jag är övertygad om att skolan behöver lärare som inte räds att utvecklas, därför skrämmer det mig när lärare struntar i sin egen utbildning. Elever gör inte som vi säger, de gör som vi gör. Som lärare är du förebild vare sig du vill eller inte och det är viktigt att ta ansvar för signalerna du skickar ut. Jag vill inte ha kollegor som struntar i teorilektioner av bekvämlighet, som använder samma material år ut och år in – jag tror att vi kan bättre än så, jag vet att vi kan bättre än så – och ett första steg mot utveckling är utbildning!
Pia Berg Lärare i måleri, Sundbyberg
I statistiken över våldsbrott är män överrepresenterade. Både bland förövare och offer. Ofta handlar det om unga män mellan 16 och 24 år.
Samtidigt visar en rapport från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Mucf, att unga som instämmer i stereotypa åsikter om kön, har utövat våld i högre utsträckning än de som inte har den typen av åsikter.
Skolan har kärleksvecka. Det är ett årligt återkommande arrangemang i kommunen som startade 2011 och utgår från barnkonventionen. Från början var det polisen och Rädda barnen som bestämde sig för att arbeta tillsammans för att öka skolungdomars kunskap om rätten till ett liv utan våld och förtryck. Sedan dess har Tjejjouren, och nu i år Stödcentrum för unga brottsutsatta, drivit det hela vidare. I år arrangeras kärleksveckor på alla gymnasieskolor i Jönköping.
– Då hinner jag inte med det jag borde. Det här är en stor underskattning från omvärlden av vår vardag som yrkeslärare, säger Roland Mattsson.
De flesta av yrkeseleverna tycker inte att det är några som helst problem att vara kompis med en tjej. Fast bara om ens egen tjej tycker att det är ok förstås, tycker någon i ringen. När Johan Eriksson från Stödcentrum för unga brottsutsatta undrar om de kan tänka sig att byta kön för en dag, tycker flera stycken att det verkar intressant. Då skulle man säkert få bättre betyg. Tjejer får ofta det. Och det är ju inte heller jämställt, kommer en kille fram till. Jobbar man skulle det i och för sig bli lägre lön den dagen man testar att byta kön, säger en annan.
Ett grinigt onsdagsregn stänker mot fönsterrutan. Yrkeseleven Gustav Måsgard sitter böjd över sin individuella studieplan – sin tänkta framtid här på skolan den närmaste tiden – och lyssnar uppmärksamt på vad kvinnan i stolen mitt emot honom har att berätta under drygt en halvtimme.
Att ha enskilda möten med varje förstaårselev, tycker inte bara Vivianne Martis och Gustav Måsgard är bra. Det anser även Marie Wiberg-Svensson, utredare på Skolinspektionen, som tillsammans med en kollega alltså var här och inspekterade skolan i våras.
Göteborg, Malmö och Stockholm. I den ordningen har Fritidspedagogernas rikskonferens arrangerats under hösten. Sammanlagt har omkring tusen fritidspedagoger/lärare i fritidshem tagit del av föreläsningarna om fritidspedagogiskt lärande, barn i behov av särskilt stöd, kreativa miljöer och mycket annat. Och inte minst har man kunnat träffa kollegor och talat om sådant som ligger en nära i jobbet.
Mediepedagogik har varit i ropet under många år men ändå är boken Mediepedagogik på barnens villkor en frisk fläkt. Den ger ett djupare perspektiv på vad mediepedagogik och IKT, informations- och kommunikationsteknik, kan vara. 
– I början blev jag faktiskt lite chockad. De flesta eleverna är ju duktiga, men enligt min första bedömning rör det sig hittills om cirka 150 elever som ligger på gränsen mellan E och F i ganska många ämnen.