Kokthansogreta.nu - Nyhetssök / News Search !

Permalink for 'Hur viktig är en ingenjörsexamen? Så svarar arbetsgivarna'

7:30

Hur viktig är en ingenjörsexamen? Så svarar arbetsgivarna

Många ingenjörsstudenter lämnar högskolan med en eller flera resttentor och en del gör inte sitt examensarbete. Men de flesta får ändå jobb som ingenjörer. Så hur viktigt är det egentligen att ta examen? 22 arbetsgivare svarade på Ingenjörens enkät och bilden är inte helt samstämmig.

På en arbetsmarknad där efterfrågan på ingenjörer är stor är en examen inte nödvändig för att få jobb. Framför allt inte för ingenjörer som hunnit jobba några år och skaffat sig erfarenhet.

För nyexaminerade är det däremot viktigare att kunna visa ett examensbevis. En hel del arbetsgivare rekryterar ingenjörer direkt från högskolan som saknar examen, men de flesta erbjuder då en lägre lön. Så gör bland annat konsultföretaget Sweco.

Sara Stjernberg, Sweco

– Alla medarbetare hos oss sätter upp mål på årsbasis tillsammans med sin chef. För dem utan examen är att avsluta studierna ofta ett av målen. Om rekryterande chef och kandidat enas om att man går in på en lägre grundlön så justeras lönen när examen är klar, säger Sara Stjernberg, Head of Talent Acquisition på Sweco.

”Examen är ett kvitto”

Ingenjören har gjort en enkätundersökning med frågor om examenskrav som har besvarats av 22 stora arbetsgivare – alla med en hög andel ingenjörer bland medarbetarna.

Omkring hälften av dem uppger att de alltid, eller i princip alltid, kräver examen vid rekrytering av civil- och högskoleingenjörer.

Pär Linderum, Astra Zeneca

– En examen är ett kvitto på att du har de kunskaper som vi efterfrågar. Hos oss är de akademiska meriterna viktiga. Vi har omkring 600 disputerade forskare och 30 professorer på vår FoU-anläggning i Göteborg, säger Pär Linderum, Talent Acquisition Lead på Astra Zeneca.

Astra Zeneca begär också in examensbevis när de rekryterar civil- och högskoleingenjörer, såväl nyexaminerade som erfarna.

– Visst händer det ibland att erfarna ingenjörer som kommer långt i våra rekryteringsprocesser inte har en komplett examen. Då gör vi en samlad bedömning. Om deras erfarenhet väger upp en kurs som saknas rekryterar vi ändå. Examen är oerhört viktigt men vi är inte fyrkantiga.

”Vi avstår inte en erfaren ingenjör utan examen”

Omkring en handfull arbetsgivare uppger att kravet på examen för ingenjörer varierar. Ungefär lika många svarar att examen inte är avgörande för en anställning. Combitech, Skanska och Svenska Kraftnät uppger att de inte kräver examen av civil- och högskoleingenjörer.

Thomas Åstrand, Skanska.

– Vi avstår inte från att rekrytera en erfaren ingenjör som saknar examen, säger Thomas Åstrand, HR-chef på Skanska.

Det är den samlade bilden av kandidatens erfarenhet som avgör. CV och intervjuer kompletteras också med tester.

– När vi rekryterar till chefsroller gör vi alltid bakgrundskontroller och visst händer det att den som vi vill anställa inte har en helt komplett examen. Då lyfter vi det med kandidaten, men det påverkar inte vårt beslut, säger Thomas Åstrand.

Erfarenhet väger ofta upp

Ju mer erfarenhet en ingenjör har desto mindre påverkas lönen av att man saknar examen. De flesta arbetsgivare uppger att det är fler faktorer som påverkar lönen. Erfarenheten är en som väger tungt.

Så gjordes undersökningen

En enkät med tre frågor har mejlats de 50 arbetsgivare där Sveriges Ingenjörer har flest medlemmar.

Sweco, ABB och Hitachi Energy uppger däremot att lönen kan bli lägre för erfarna ingenjörer som saknar examen.

– På Sweco tillämpar vi individuell lönesättning, så har man inte tagit ut sin examen kan det påverka lönen. Som konsult är det är viktigt att ta ut sin examen för att visa på den kompetensnivå som vi på Sweco erbjuder våra kunder, säger Sara Stjernberg på Sweco.

Så här svarar arbetsgivarna på Ingenjörens frågor.

Arbetsgivare	Kräver ni examen när ni rekryterar civil- och högskole- ingenjörer?	Begär ni examensbevis när ni anställer ingenjörer?	Om ingenjörer saknar examen, påverkar det lönen?
ABB	Det är inte ett krav för alla tjänster, men alltid önskvärt.	Från alla som uppger i sin cv att de har examen.	I de flesta fall men det finns undantag.
Astra Zeneca	Ja	Ja både från nyexade och från erfarna.	Vi kräver i princip alltid examen.
Axis Communic.	I princip ja, kan finnas undantag	Som regel från alla.	Vi kräver i princip alltid examen.
Boliden	Ja det är krav för tjänster som ingenjör.	Ja alltid från alla.	Utan examen får man inte en tjänst som ingenjör.
Combitech	Nej. Många ingenjörer har formellt inte tagit examen.	Vi gör bakgrundskoll på alla vi anställer.	Lön efter prestation.
Epriroc	Inte alltid men om examens saknas vill vi veta varför.	Vi begär från alla.	Ingångslönen påverkas definitivt av examen.
FOI	I regel alltid ett krav men undantag med motsvarande erfarenhet.	Vi begär från alla.	Lön sätts individuellt utifrån erfarenhet.
Försvarsmakten	Generellt ja för militära befattningar. Mer variationer på civila befattningar.	Generellt ja.	På lokala förband kan lönen bli lägre utan examen.
Hitachi Energy	Inte alltid. Det beror på omständigheterna.	Ja generellt, kan göra undantag.	Ja det kan påverka lönen.
Lantmäteriet	Ja, examen ska kunna uppvisas 6 månader efter anställning.	Generellt inte från erfarna.	Lägre ingångslön utan examen. Påslag efter avslutade studier.
NCC	Nej, en kombination av utbildning och erfarenhet avgör.	Vi ställer frågan till alla och begär i många fall intyg.	Kombinationen av erfarenhet och utbildning avgör lön.
Sandvik	Inte ett absolut krav. Erfarenhet väger också tungt.	Ja när utbildningen är ett grundkrav för tjänsten.	Lägre ingångslön utan examen. Påslag efter avslutade studier.
Skanska	Nej	Nej men vi gör bakgrundkontroller för chefstjänster.	Nej
Svenska Kraftnät	Nej	Ja för yngre men inget krav för erfarna.	För unga utan examen blir lönen något lägre.
Sweco	Oftast men det sker undantag.	Inte för erfarna, ibland för nyexade.	Lägre ingångslön utan examen. Även för erfarna kan lönen vara lägre.
Göteborgs stad	I samtliga rekryteringar kräver vi examen.	Vi begär från alla.	Både utbildning och erfarenhet påverkar lönen.
Trafikverket	Beror på rollen. För tekniska specialister, ja.	Vi begär från alla.	Individuell lönesättning baserad på utbildning och erfarenhet.
Vattenfall	Alltid meriterande, krav för vissa tjänster.	Ja om examen är ett krav.	Individuell lönesättning. Flera faktorer påverkar.
Volvo AB	Nej, utbildning är viktigt men inte den enda faktorn.	På examen som anges i cv gör vi bakgrundskontroller.	Nej, kunskap och erfarenhet avgör lönen.
Volvo Cars	Inte alltid men väldigt önskvärt.	Inte med flerårig erfarenhet.	Flera faktorer påverkar lönen.
WSP	Normalt ett är det ett krav.	Normalt ja, men inte alltid för erfarna.	Saknar statistik men sannolikt ingen skillnad för erfarna.
Västra Götalands Regionen	Ja i roller där det krävs. Ibland svårt att rekrytera och väljer då likvärdig erfarenhet.	Vi begär från alla.	Lägre kompetens innebär i regel lägre lön.

Läs också Ingenjörens artikel Ingenjörer utan examen får lägre ingångslön.

Karin Virgin

Note: There is a poll embedded within this post, please visit the site to participate in this post's poll.

Permalink for 'Saab-vd:n som kom ut som trans'

8:09

Saab-vd:n som kom ut som trans

» ‎ Ingenjören

Vad händer när en manlig vd inser att han är kvinna? För Saab Transponder Techs vd fanns det ingen tvekan. ”När jag gläntade på den dörren var det som en flodvåg. Det var omöjligt att stänga dörren igen.”

Johanna Gustafsson hette något annat när hon gjorde sitt exjobb på Saab 1996. Hon levde som kille och tänkte inte mer på det. Efter att hon tagit sin magisterexamen i teoretisk fysik vid Linköpings universitet jobbade hon inom olika delar av försvarskoncernen Saab.

Hon (som då levde som man) gifte sig och blev förälder, och blev 2017 vd för Saab Transponder Tech.

Hade aldrig hört talas om transpersoner

Johanna Gustafssons insikt om att hon var kvinna kom gradvis. I efterhand kan hon se saker som hon tidigare inte förstått vad de skulle leda till. Ett exempel som hon brukar ta upp hände när hon var med vänner utanför Wien en nyårsafton.

– Tjejerna målade naglarna och frågade mig på skoj om de skulle måla mina. Jag sa ja och det berörde något djupt inom mig, jag blev nästan euforisk och kände en obekant värme i bröstet. Kanske var det lycka.

När Johanna Gustafsson växte upp på 1970-talet hade hon aldrig hört talas om transpersoner. Det kan vara en anledning till att det var först vid 45 års ålder som hon var mogen att inse vad händelser som den med nagellacket betydde.

Acceptans för att alla är olika

I dag har Johanna Gustafsson varit vd för Saab Transponder Tech i fem år och öppet visat att hon är kvinna i snart fyra år. Hon tycker att öppenheten har varit bra både för henne och för organisationen. Själv är hon mer autentisk som ledare, inte fast i förväntningar om hur en chef ska vara. Och i bolaget finns mer tillit och trygghet.

Aerial,View,Of,A,Container,Cargo,Ship,Sailing,Over,Calm

Johanna Gustafsson är vd för Saab Transponder Techs som ”utvecklar världsledande produkter för en säkrare och grönare sjöfart som används på fartyg, flyg, satelliter och längs kustlinjer”.

– Att jag har varit öppen med min resa har skapat en acceptans för att alla är olika.

Att Johanna Gustafsson levt både som man och kvinna har också gett fler perspektiv.

– Jag önskar att jag kunde säga att jag brann för mångfald och inkludering som man, men det gjorde jag inte. Jag såg inte problemet och hur angeläget det var. Jag jobbar mer aktivt nu för att bygga en kultur där förhoppningsvis alla kan vara sig själva.

Ville inte utsätta kollegor för chock

Sommaren 2018 kom Johanna Gustafsson ut med att hon är kvinna. Först fick släkt och vänner veta. Men då hade hon inte ord för att beskriva vad hon kände. Så Johanna Gustafsson dök bara upp sminkad och i tjejkläder, och släkten och vännerna tog det bra.

Men på jobbet ville hon inte utsätta kollegorna för samma chock. Därför levde hon ett tag i ett mellanläge – målade naglarna på helgerna, och tog bort lacket på söndagskvällarna. Men det kändes inte hållbart. Så hon tog ett litet steg mot att vara mer öppen – men inte fullt ut.

– En måndag kom jag till jobbet som man, i skjorta och slips, men med målade naglar. Det mötte ganska mycket reaktioner. Det de såg matchade inte den de tänkte att jag var.

Gläntade på dörren

Processen fortsatte med att hon kontaktade vårdcentralen och började läsa på om att vara transperson. Johanna Gustafsson säger att hon aldrig var orolig eller nervös för att komma ut. Och först kände hon bara att hon skulle testa på, glänta på dörren.

– Men det var som en flodvåg, det var omöjligt att stänga dörren igen. Det hade redan skett. Så jag behövde skapa förutsättningar för att leva som mig själv.

Hon betonar att det inte är lika för alla, att alla inte är bekväma med att vara öppna.

Berättade först för ledningsgruppen

I slutet av 2018 kände Johanna Gustafsson att det var dags att komma ut på riktigt på jobbet. Hon tog hjälp av sin HR Business Partner för att göra en plan och det första steget var att berätta för Transponder Techs ledningsgrupp.

Transflaggan. Illustration: Getty images

– Jag tog med mig transflaggan som är mindre känd än regnbågsflaggan och frågade ”Vet ni vad det här är?”. De hade ingen susning. Jag hade gjort en liten presentation, om hbtq, kön, tvåkönsnormen och att allt inte är svart eller vitt. Och sedan berättade jag om min resa.

Ledningsgruppen reagerade med förståelse och värme. Tillsammans bestämde de att Johanna skulle berätta på samma sätt för de 50-talet medarbetarna i bolaget. Och när hon gjorde det så fick hon samma reaktion och värme som från ledningsgruppen.

Mindre toleranta delar av världen

På Saab finns mångfaldsnätverket Minerva. Det har varit en hjälp för Johanna Gustafsson, att få träffa människor som tänkte som hon, och ett verktyg för att sprida kunskap om mångfald och inkludering.

Läs också Saab-nätverk: Ingen passar in i bilden av en stereotyp ingenjör

En mer komplicerad del har varit att Saab Transponder Tech delvis verkar på marknader där det finns mindre tolerans gentemot hbtq-personer.

– Jag reste mycket till Kina tidigare, och även om det inte är olagligt så kan det vara en nackdel att vara transperson genom att man inte blir respekterad för den man är.

I dag är säkerheten en viktig aspekt i beslut om vart hon kan resa, och där har hon ett starkt stöd på Saab. Hon lyfter fram att det finns strukturer i teknikbranschen som är skapade av män för män och som gör att kvinnor har svårare att göra karriär.

– Och det blir kanske ännu mer uppenbart för en transkvinna som jag som inte kan resa till alla länder på ett säkert sätt, varken privat eller i tjänsten.

Vill inte bli definierad som transkvinnan

Att bli intervjuad och tala öppet om att hon är transkvinna har både för- och nackdelar.

Läs också

Här hittar du alla hbtq-relaterade artiklar i Ingenjören.

– Jag vill inte bli definierad som ”transkvinnan”. Jag är mer än så. Men så tror jag det är för alla. Ingen gillar att bli satt i ett fack.

Samtidigt är hon övertygad om att det är viktigt att prata. Att det behövs både kunskap och positiva förebilder.

– Det här är ju det bästa som hänt i mitt liv. Jag vill balansera den problematiserande debatt som finns. Och jag får återkoppling från transpersoner som känner sig stärkta av att se och höra mig, och det känns bra.

Karin Thorsell

Här är Johanna Gustafssons tips till andra:

Till arbetsgivare:

Ha rutiner för vad företaget ska tänka på om någon är eller kommer ut som transperson eller annat.
”Det är det jag tycker saknades på Saab. Det fanns inte någon process, ingen checklista. Det gick ju ändå, men det hade varit enklare om det funnits.”

Läs också IBM stöttar anställda som kommer ut som transpersoner

Var aktiv och tydlig i kommunikationen. Det räcker inte med en policy eller att prata internt. Ta ställning. Använd symboler som regnbågs- och transflaggor. Visa att här är alla välkomna och här finns kunskap, här slipper man mötas av fördomar.

Till kollegor och medarbetare:

Om du är osäker över något, fråga personen det berör på ett respektfullt sätt. Till exempel ”Vill du att jag säger han, hon eller hen om dig?”.
Visa att du är en allierad.
”Det är oerhört viktigt för en inkluderande arbetsmiljö och man behöver ju faktiskt inte vara hbtqi-person för att exempelvis bära regnbågsfärger.”

För transpersoner eller andra minoriteter respekterar Johanna Gustafsson att det är väldigt individuellt om man vill vara öppen eller inte. Men hon vill ändå ge ett råd:

Tänk på att det kan vara positivt att komma ut.
”Jag tror någonstans att alla behöver leva som den de är. Om man känner att man är kvinna men inte törs visa det kommer det förr eller senare att slå tillbaka på en. Min erfarenhet är att jag fått så mycket positiva upplevelser och extremt få negativa. Det är inte så för alla – men det kan vara så.”

Permalink for 'Kraftig ökning av drogtester på arbetsplatser'

7:30

Kraftig ökning av drogtester på arbetsplatser

» ‎ Ingenjören

Användningen av slumpmässiga drogtester på arbetsplatser har ökat markant visar siffror från företagshälsovården Avonova. Att som anställd säga nej har i vissa fall klassats som grund för uppsägning.

Senast 2020 skrev Ingenjören.se om larm om ökad droganvändning på Volvo Cars, och enligt en genomgång som tidningen Dagens Arbete har gjort förekommer droger idag på många industriföretag.

Har du funderingar kring slumpmässiga drogtest?

Är du medlem i Sveriges Ingenjörer går det alltid bra att kontakta förbundets juridiska rådgivning, antingen via webben sverigesingenjorer.se eller via telefon 08-613 80 00.

För att komma åt problemen använder sig flera arbetsgivare idag av slumpmässiga drogtester. Nu visar siffror från företagshälsan Avonova att efterfrågan på den här typen av tester har ökat med hela 70 procent.

Fredrik Sparring. Foto Sarah Saverstam, Avonova.

– Första kvartalet 2021 gjorde vi 1 005 slumpmässiga tester, medan vi första kvartalet 2022 gjorde hela 1 713 stycken, berättar Fredrik Sparring, företagsläkare och specialist inom beroendefrågor på Avonova.

Och även om ökningen sker inom de flesta branscher finns det några som sticker ut.

– Tung industri generellt sett testar mycket, framförallt kemiindustrin och bilindustrin. Men även transportsektorn jobbar mycket med det här. Det här är branscher där droganvändning kan innebära en risk, och genom att använda sig av slumpmässiga tester vill man kunna hitta individer i tid och hjälpa dem innan de fastnar i ett missbruk.

Tidigare undersökningar visar att så många som 25 procent av alla sjukskrivningar i Sverige kan bero på alkohol- eller narkotikaanvändning, men enligt Fredrik Sparring kan det utan tester vara väldigt svårt att märka om någon har påbörjat ett missbruk.

– Det kan ta upp till mellan sju och tio år innan någon utomstående märker något. Vi har hittat många yngre personer via de här testerna och där jag tror att vi har styrt upp deras liv genom att hitta dem så tidigt.

Arbetsgivaren ska vara tydlig med varför

Men räcker det verkligen att göra slumpvisa tester för att komma till rätta med problemet?

– Självklart inte. Det behövs en långsiktig rehabiliteringsplan där medarbetarens välmående är i centrum, säger Fredrik Sparring.

Han får medhåll av Magnus Nyqvist på Alna, specialister på skadligt bruk inom företagshälsan Feelgood.

Magnus Nyqvist, Alna.

– Slumpmässig drogtestning är bara ett verktyg bland många. Tester kan göras av många olika anledningar och det är viktigt att arbetsgivaren är tydlig med varför testerna görs och att det finns en handlingsplan för hur testerna följs upp.

Även på Alna märker man av en ökad efterfrågan på slumpmässiga drogtester, och Magnus Nyqvist menar att det dels kan ha att göra med den ökade droganvändningen i samhället, men också att det kan vara en följdeffekt av pandemin.

– När medarbetarna har jobbat på distans har det varit svårt att göra slumpmässiga drogtester. Att ökningen är så stor nu kan helt enkelt bero på att det är lättare att genomföra testerna när de anställda är på arbetsplatsen.

Kan jag vägra? Olika regler i privat och offentlig sektor

Privat sektor
Arbetsgivaren har större möjligheter att genomföra alkohol- och drogtester än inom offentlig sektor. Praxis från Arbetsdomstolen visar att intrånget i integriteten måste stå i proportion till arbetsgivarens intresse. Om verksamheten kan innebära risk för liv, hälsa och egendom är chansen större att arbetsgivaren får rätt.

Offentlig sektor
Där omfattas du av grundlagens skydd mot kroppsligt ingrepp så här finns en något större möjlighet att säga nej. Även här kan du dock bli skyldig att göra det om det bedöms att det finns risker för liv, hälsa och egendom.

När din arbetsplats har kollektivavtal
Då har arbetsgivare och fack reglerat om drogtester ska förekomma och hur det i så fall ska gå till. Då har du en skyldighet att underkasta dig testet.

Vad gäller då för den anställde som kommer till jobbet på morgonen och får höra att hen har blivit utvald för att göra ett slumpmässigt drogtest?

– Det beror på flera saker, till exempel om du jobbar i den privata eller i den offentliga sektorn, hur riskfyllt arbetet är och vad det står i kollektivavtalet, säger Annika Ewerblad, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

Arbetsdomstolen har tagit upp flera fall där anställda har vägrat gå med på att göra testerna, men i många av de fallen har domstolen dömt till arbetsgivarens fördel. Det har bland annat handlat om att den anställde arbetade på ett kärnkraftverk, en verksamhet med höga risker.

– Generellt sett måste det finnas en grund för att kunna genomföra ett drogtest. Det måste ske en intresseavvägning, där riskerna i arbetet vägs mot arbetstagarens personliga integritet, säger Annika Ewerblad.

Men vad kan egentligen hända om provsvaret är positivt?

– Att lämna ett positivt svar är inte saklig grund för uppsägning, då har arbetsgivaren istället ett ansvar för rehabilitering, säger Annika Ewerblad.

– Känner du dig ändå osäker rekommenderar jag att du kontaktar facket. Arbetsgivaren ska förhandla med facket innan den här typen av tester genomförs. De ska ha all information du behöver och kan ge dig stöd i de här frågorna.

Karin Aase

Så fungerar slumpmässiga drogtester

Företagshälsovårdens personal kommer på ett oannonserat besök på arbetsplatsen.
För att göra testprocessen opartisk och rättvis slumpar de fram vilka i personalen som ska testas. Vanligast är att 25 procent av personalen testas. Det kan göras som urinprov, men idag är salivprov betydligt vanligare. Två drogtest, ett A- och ett B-prov, lämnas.
A-provet skickas till ett ackrediterat labb för analys.
Upptäcks någon narkotikaklassad substans går svaret till en MRO, en läkare som är specialist på att bedöma drogtest. MRO ringer upp provlämnaren och frågar om det finns någon medicinsk förklaring, till exempel att personen har preparatet utskrivet på recept från läkare. Om medicinsk förklaring finns bedöms drogtestet som negativt.
Om det inte finns någon medicinsk förklaring bedöms drogtestet som positivt. Provlämnaren har dock rätt att begära att B-provet skickas till ett annat labb för analys innan resultatet meddelas arbetsgivaren.
Om även B-provet visar positivt meddelas arbetsgivaren att testet är positivt.

Permalink for 'Låt all pensionsavgift gå till pension – och underlätta för att införa vinstdelning'

6:08

Låt all pensionsavgift gå till pension – och underlätta för att införa vinstdelning

» ‎ Ingenjören

Hela pensionsavgiften borde gå till pension – inte bara upp till en lön på 44 405 kronor. Det är ett av förslagen till höstens Ingenjörsfullmäktige, där 12 motioner handlar om lön, pension, optioner och försäkring.

Av arbetsgivaravgiften på 31,42 procent går ungefär en tredjedel till det allmänna pensionssystemet. Men bara upp till en lön på 8,07 inkomstbasbelopp – som i dag motsvarar en månadslön på 44 405 kronor. Över det blir pensionsavgiften en ren skatt.

Det här lyfter Sveriges Ingenjörer Syd och Väst fram i en motion till Ingenjörsfullmäktige. De vill att Sveriges Ingenjörer synliggör problematiken och tar ställning för att all pensionsinbetalning ska komma den enskilda löntagaren till gagn. Läs hela motionen här.

En annan motion, från Ericssonlistan, lyfter fram att det i dag finns en åldersgräns för inbetalningar till tjänstepension i privat sektor. I motionen föreslår de att Sveriges Ingenjörer i kommande avtalsförhandlingar ska driva på så att alla får inbetalningar till tjänstepension så länge man är anställd – och utan att inbetalningarna i tidigare åldrar påverkas negativt.

Läs också Inbetalning till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

Få del av värdena som skapas

Två motioner lyfter fram optionsprogram. De skriver att ingenjörer är med och skapar enorma värden i svenska tillväxtbolag – bolag som ofta byter ägare över tid. Det bästa och mest solidariska sättet att få del av de här värdena är att ingenjörerna har ett mindre ägande i bolaget eller rätt till det.

Den ena motionen konstaterar att det för mindre bolag är relativt dyrt juridiskt att införa optionsprogram. För att göra det enklare och billigare borde Sveriges Ingenjörer gå ihop med andra fackförbund, Svenskt Näringsliv och Almega och ta fram konkreta mallar för optionsprogram som arbetsgivare kan använda.

Den andra motionen vill sätta mer kraft bakom Sveriges Ingenjörers ståndpunkt (i det näringspolitiska programmet) att beskattningen av optioner behöver förbättras för att vara konkurrenskraftig på global nivå. Också här skulle det ske genom samarbete med andra, i det här fallet med Saco och förbund inom Saco.

Mer stöd i löneförhandlingar och nytt avtal

Två motioner, som en rad listor i Ingenjörsfullmäktige står bakom, dyker in i behovet av att ge mer stöd till förtroendevalda vid löneförhandlingar på arbetsplatsen.

Lön är svårt, konstaterar de, och pekar på att också arbetsgivarsidan har bristande kunskaper om och förståelse för avtalen. Därför har förtroendevalda en ännu viktigare roll. I motionerna föreslås bland annat att det tas fram ett standardiserat baspaket för statistisk analys av lönerna, en trendrapport, lättfattligt material och att det ställs fler frågor i löneenkäten för att få ett bra underlag.

En motion från Ingenjörer i välfärden lyfter fram att det finns flera problem med avtalen i kommunal och regional sektor. Dels att avtalen inte har någon angiven lönenivå, dels att man i lönestatistiken inte får peka ut eller särredovisa någon region eller kommun. Det här gör att lönerna för ingenjörer släpar efter och motionärerna skriver att ”en förändring är nödvändig för att behålla ingenjörskompetens inom regioner och kommuner”.

Andra motioner föreslår:

Att grundavdraget för inkomstskatt höjs. Förutom att ge lägre skatt för dem med lägst inkomster skulle det göra det möjligt för studenter att jobba mer utan att betala skatt.
Att Akademikerförsäkringar ska sluta sälja sjukvårdsförsäkringar. Det kan låta bra att få vård snabbare, skriver motionärerna, men det åsidosätter principen att vård ska ges på lika villkor och efter behov. Och det är något som Sveriges Ingenjörer inte ska vara med och sponsra.
Att Sveriges Ingenjörer ska ta tag i att en del arbetsgivare rekommenderar anställda att ha en tiotaggarlösning för pension – trots att det finns flera nackdelar med det.
Att banker och försäkringsbolag som uppmanar till byte av tjänstepensionsförsäkring om man söker lån hos dem ska bli diskvalificerade i upphandling av tjänstepensioner – eftersom risken för den enskilda är att man får en sämre framtida tjänstepension.
Att begreppet löneglidning ska bytas mot ”lönepåslag utöver revision” – för att det är svårt att applicera vid sifferlösa avtal och försvårar jämförelser med andra.

Röstar i november

Alla motioner bereds nu av Sveriges Ingenjörers förbundskansli och förbundsstyrelse. Sedan är det ledamöterna i Ingenjörsfullmäktige som röstar ja eller nej till motionerna på mötet i november.

I listan här nedanför finns alla motioner vi skrivit om hittills (klicka på respektive titel för att läsa hela motionen). De som är med i den här artikeln är de 12 första i listan. De andra har vi skrivit om i artiklarna:

Ingenjören kommer att skriva om de återstående motionerna i mitten av oktober. Men du kan redan nu se dem på Sveriges Ingenjörers sajt (längst ner på sidan).

Motion	Skriven av en eller flera företrädare för följande listor
All avgift till det allmänna pensionssystemet	Sveriges Ingenjörer Syd, Sveriges Ingenjörer Väst
Inbetalning till tjänstepension så länge man är anställd	Ericssonlistan
Samarbeta för lokal avtalsmall för optionsprogram	Sveriges Ingenjörer Syd, Sveriges Ingenjörer Väst
Samarbeta med Saco om bättre optionsbeskattning	Sveriges Ingenjörer Syd, Chefer & Ledarskap, Sveriges Ingenjörer Väst
Stöd i att tillämpa löneavtalet	Scaniaingenjörer för trygghet i förändring, Saab-listan, Ericssonlistan, Akademikerföreningen Sveriges Ingenjörer på Siemens Energy, Sveriges Ingenjörer Syd
Avtalssupport för förtroendevalda	Sveriges Ingenjörer Syd, Chefer & Ledarskap, Klöver Dam, Sveriges Ingenjörer Väst
Nytt löneavtal med SKR och Sobona	Ingenjörer i välfärden
Höjt grundavdrag för inkomstskatt	Sveriges Ingenjörer Syd, Chefer & Ledarskap, Sveriges Ingenjörer Väst
Akademikerförsäkringar ska upphöra med att sälja sjukvårdsförsäkringar	Ingenjörer i välfärden
Inför begreppet lönepåslag utöver revision	Siemens Energy, Saab-listan, Scaniaingenjörer för trygghet i förändring
Om tiotaggarlösning för tjänstepension	Ingenjörer för ett hållbart samhälle
Om banker och försäkringsbolags sammankoppling av lån och tjänstepension	Ingenjörer för ett hållbart samhälle
Planerbar elproduktion i hela landet	Sveriges Ingenjörer Syd, Sveriges Ingenjörer Väst
Om komponentförsörjning	Ingenjörer för ett hållbart samhälle, Erfarna Ingenjörer, Ingenjörerna i Västmanland Dalarna
Hybridarbete och gränslös arbetstid	Ericssonlistan
Rätt åtgärd för mer kompetensutveckling	Scaniaingenjörer för trygghet i förändring
Stärk medlemmarna i det livslånga lärandet	Ingenjörerna i Västmanland Dalarna, Klöver Dam, Erfarna Ingenjörer, Stockholm Mälardalen
Vad gör Sveriges Ingenjörer för att skapa ramar för hållbart distansarbete?	Ingenjörer för ett hållbart samhälle
30-timmars arbetsvecka med bibehållen lön	Ingenjörer i välfärden
Hållbar arbetssituation – hur hälsan påverkas av arbetsbelastningen och konsekvenser av bortförhandlad övertidsersättning	Ingenjörer för ett hållbart samhälle
Lärdomar från omställningar	Ericssonlistan
Stöd till medlemmar i rekryteringsprocesser och -tester	Bisse Frid, Trafikverket
Använd konfliktfonden för att förvärva padelhallar och ersätta dessa med batteriparker	Sveriges Ingenjörer Syd
Välkomna medlemmar med annan akademisk teknisk utbildning	Sveriges Ingenjörer Syd, Chefer & Ledarskap, Sveriges Ingenjörer Väst
Byte av formellt namn på engelska	Sveriges Ingenjörer Syd, Chefer & Ledarskap, Klöver Dam
Hur ska lokala klubbar bäst använda de nya kommunikationskanalerna	Ericssonlistan
Information in English please	Sveriges Ingenjörer Syd, Saab-listan, Chefer & Ledarskap, Scaniaingenjörer för trygghet i förändring, Klöver Dam, Sveriges Ingenjörer Väst
Ge ombudsmän i uppdrag att starta och stötta lokalföreningar	Ingenjörer i välfärden
Öka valdeltagandet i fullmäktigevalet 2026	Erfarna Ingenjörer
Stöd till listor i fullmäktige	Ingenjörer för ett hållbart samhälle, Erfarna Ingenjörer
Decentralisera kansliet – tjänster utanför Stockholm	Sveriges Ingenjörer Väst
Motioner udda år	Klöver Dam
Välkomna Sveriges Arkitekter och Naturvetarna	Sveriges Ingenjörer Syd, Sveriges Ingenjörer Väst
Om valberedningen	Ingenjörer för ett hållbart samhälle
Samverkan för bättre påverkan	Scaniaingenjörer, Västmanland-Dalarna, Erfarna Ingenjörer, Chefer & Ledarskap, Ingenjörer för ett hållbart samhälle

Karin Thorsell

Permalink for 'Sverige bäst i EU på innovation'

6:43

Sverige bäst i EU på innovation

» ‎ Ingenjören

Sverige är världens tredje mest innovativa land och det mest innovativa landet i EU. Det visar FN:s årliga ranking Global Innovation Index.

FN:s immaterialrättsorganisation WIPO har sedan 2007 utvärderat länders innovationsmöjligheter. Resultaten presenteras årligen i The Global Innovation Index. Av 132 länder placerade sig Sverige i år på plats nummer tre.

– Det är roligt att se att Sverige har en bra position när det gäller innovation, inom EU tar vi till och med guld. Även våra nordiska grannar ligger bra till, vilket är betydelsefullt för regionens innovationsklimat, säger Peter Strömbäck, generaldirektör för PRV.

Har ett gott företagsklimat

The Global Innovation Index undersöker ländernas innovationsmöjligheter och resultat utifrån 80 indikatorer.

Förutom kriterier som patent och varumärkesansökningar har man även indikatorer för skapande av appar för mobiltelefoner, export av högteknologi, politiskt klimat, utbildning, vetenskapliga publikationer, infrastruktur och idéskapande.

Världens mest innovativa länder

Årets topp 20 (förra året inom parentes):

Schweiz (1)
USA (3)
Sverige (2)
Storbritannien (4)
Nederländerna (6)
Sydkorea (5)
Singapore (8)
Tyskland (10)
Finland (7)
Danmark (9)
Kina (12)
Frankrike (11)
Japan (13)
Hong Kong (14)
Kanada (16)
Israel (15)
Österrike (18)
Estland(21)
Luxemburg (23)
Island (17)

Att Sverige placerar sig så bra till har flera förklaringar. Trots att Sverige är ett litet land är exporten stor, vilket innebär att Sverige har en stor närvaro på många olika marknader. Sverige har även ett gott företagsklimat, tilliten till statliga tjänster är hög medan hinder i form av byråkrati och korruption är låga.

Gynnar Sverige på flera sätt

I rankingen utmärker sig Sverige även som ett kunskapsintensivt land. När det gäller satsningar per capita på forskning och utveckling placerar sig Sverige som trea i världen. Det i kombination med många högt rankade universitet gör att förutsättningarna för innovation är goda.

– Vi har toppuniversiteten, men även bredden av universitet på många olika orter i landet. Det är en styrka som gör att vi kan omsätta innovationerna till nya produkter och tjänster, konstaterar Peter Strömbäck.

Att placera sig högt i The Global Innovation Index är viktigt, inte minst för varumärket Sverige.

– Det gynnar handel och öppnar för att fler företag vill etablera sig här. Det är ingen slump att man exempelvis väljer att etablera en batterifabrik just i Sverige, säger Peter Strömbäck.

Förstaplatsen hägrar

Samtidigt hägrar förstås förstaplatsen. Sverige har under lång tid pendlat mellan en andra och en tredjeplats och Peter Strömbäck skulle gärna vilja att Sverige tog topplaceringen nästa gång.

– Det är imponerande att Sverige ligger trea bland 132 av världens länder, men vi vill förstås bli ännu bättre. Nu behöver vi titta närmare på resultaten. Hur står vi oss i jämförelse med de som är bättre, vad behöver vi stärka för att slå dem?

Läs mer hos Sveriges Ingenjörer om forskning och innovation.

Anna Nyström

Permalink for 'Kamp om ingenjörer när Käppalaverket växer'

6:00

Kamp om ingenjörer när Käppalaverket växer

» ‎ Ingenjören

Käppalaverket på Lidingö är ett av Sveriges största avloppsreningsverk. Sammanlagt investerar ägarna drygt 1,9 miljarder kronor för att förbättra anläggningen. Olle Lindeberg är programansvarig för Käppalaverket 3.0 som är det namn som utbyggnaden går under.

Olle Lindeberg är programansvarig för Käppalaverket 3.0. Närmare 200 ingenjörer är knutna till projektet i någon utsträckning.

Vad ska projektet leda till?

– Först och främst ska utsläppen från verket minska. Om tre år ska utsläppen av kväve ha minskat med 40 procent, utsläppen av fosfor med 33 procent och utsläppen av organiskt material med 25 procent, i förhållande till dagens begränsningsvärden.

– Samtidigt ska kapaciteten stegvis öka från att rena avloppsvatten från motsvarande 700 000 invånare till 900 000 invånare.

Bakgrund

Käppalaverket renar avloppsvatten från elva kommuner. Anläggningen tar också vara på näring och energi som finns i avloppsvattnet och levererar slam, biogas och värme.

Sammanlagt investerar ägarna omkring 1,9 miljarder kronor i Käppalaverket. Sedan tidigare fanns beslut om investeringar på nästan 600 miljoner kronor. Nu har de elva kommunerna beslutat om investeringar på ytterligare drygt 1,3 miljarder kronor.

Vilka är de stora utmaningarna?

– En stor utmaning är att få tag på kompetenta ingenjörer. Det är hård kamp om folk i konsultledet, för entreprenörerna och för oss själva. Just nu känns det som om hela VA-Sverige håller på att byggas om samtidigt.

– Det pågår en generationsväxling, de som var med under den senaste stora utbyggnaden av VA-Sverige på 90-talet håller på att gå i pension och de tar sina kunskaper med sig.

Hur många ingenjörer arbetar i projektet?

– Närmare 200 ingenjörer och konsulter är knutna till projektet i någon utsträckning. Men alla jobbar inte för oss på heltid.

Vilka utmaningar möter ni förutom att hitta kompetenta ingenjörer?

– Det är höga prisnivåer och långa leveranstider. Ett exempel är att vi måste göra justeringar i projekteringen eftersom vi har svårt att få tag på en viss sorts ventil.

– På grund av bristen på halvledare är det upp till två års leveranstid på komponenter som vi behöver till våra styrsystem.

– Det är generellt stora osäkerheter som vi löpande måste anpassa oss till.

Ni ska vara klara 2026. Håller ni tidsramarna och budgeten?

– Vi har ett starkt och engagerat team med ett mycket bra samarbete mellan Käppala, entreprenörer och konsulter. Det gör att jag känner mig trygg med att vi ska klara av att hålla både tids- och budgetramar.

Björn Dickson

Permalink for 'Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt'

6:31

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

» ‎ Ingenjören

Ett större uppdrag sägs upp, införsäljningen av nya uppdrag går trögt och intäkterna minskar. Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Här är sju goda råd till krisande egenföretagare.

Av de medlemmar i Sveriges Ingenjörer som driver eget företag är de allra flesta, tre av fyra, konsulter med enmansföretag. Att vara egen företagare har många fördelar, men när lågkonjunktur och sämre tider närmar sig gäller det att stå redo för tuffare tider.

Driver man ett eget företag så har man också fullt ansvar för att man har intäkter, påminner Anders Hallgren som arbetar med medlemsstöd för egenföretagare på Sveriges Ingenjörer.

– Märker du att intäkterna är för små så måste du i god tid börja fundera över vad du kan göra, säger han.

Låt dig inte överraskas

Vad kan man då göra för att rädda företaget? Första steget är att hålla blicken framåt så att du inte överraskas av situationen – och att alltid ha en plan B. Om en stor uppdragsgivare säger upp avtalet med dig – kom då ihåg att du alltid kan förhandla.

– Diskutera andra lösningar med uppdragsgivaren. Kanske kan du gå ned i arbetstid och jobba deltid? Eller finns det andra alternativ? Det är ofta en fördel om du kan hålla kvar kontakten med ditt uppdrag tills tiderna vänder igen, förklarar Anders Hallgren.

Tänk också på att du kan dra nytta av situationen för att stärka dig själv och ditt företag. Även om det kan kännas tufft att tappa uppdrag så kan detta vara ett bra tillfälle att jobba med ditt företags strategier, försäljning och marknadsföring – något som kanske varit nedprioriterat när du haft fullt upp med uppdrag.

Gör ett avstamp för framtiden

Dra också nytta av dina nätverk för att hitta nya kunder och uppdrag. Vässa din Linkedinprofil, berätta att du söker nya uppdrag och var öppen för att söka jobb på andra orter. Var också öppen för att ta helt andra jobb under en period för att hålla företaget flytande.

Läs också: Här är ingenjörernas sex vanligaste Linkedin-missar

– Ta gärna hjälp av någon som kan vara ditt bollplank, någon som ärligt kan ge dig feedback på hur du säljer in dig själv och ge dig andra perspektiv på hur du hittar nya uppdrag, förklarar Anders Hallgren.

När tiderna är sämre kan det dessutom vara ett bra tillfälle för kompetensutveckling. På så vis kan du göra dig mer attraktiv på arbetsmarknaden – eller utveckla ett helt nytt karriärsspår.

– Se det som ett avstamp för framtiden. Kanske är det ett tillfälle att satsa på det där du alltid drömt om?

Ta stöd av facket

Anders Hallgren tipsar också om att dra nytta av de förmåner man som medlem har via Sveriges Ingenjörer – karriärrådgivning, coachning och CV-granskning, till exempel.

Som egen företagare kan man även ta del av det nya omställningsstudiestödet. Är du intresserad av det kan du vända dig till den nya offentliga omställningsorganisationen som Kammarkollegiet har inrättat, tipsar Anders Hallgren.

– Min erfarenhet är att många klarar sig bra även i en lågkonjunktur. Men det gäller att hålla energin uppe. Även om det känns jobbigt i det första läget så leder det ofta till något positivt i slutändan, påminner han.

Stäm av med A-kassan

Ett sista steg, om du inte längre kan leva på ditt företagande, eller om du inser att du hellre vill vara anställd, är att lägga ditt företag vilande, registrera dig som arbetssökande och ansöka om A-kassa. Men stäm gärna av med A-kassan innan.

– Det är alltid A-kassan som avgör om företaget uppfyller kraven som vilande. Ta därför kontakt med A-kassan och ta reda på hur just dina förutsättningar ser ut, råder Anders Hallgren.

7 tips för tuffa tider

1. Håll kontakten med gamla uppdrag. Om du riskerar att tappa ett stort uppdrag, prata med uppdragsgivaren och föreslå alternativa lösningar. Kanske kan du gå ned i tid eller hitta en lösning där du kompetensutvecklar dig inom ett område som uppdragsgivaren har behov av framöver?

2. Var flexibel. Sök andra typer av uppdrag där din kompetens kan komma till nytta. Var redo att ta jobb på andra orter än där du bor. Var beredd på att ta ett helt annat jobb för att ha någon typ av inkomst tills du hittar nya uppdrag.

3. Dra nytta av ditt nätverk. Kontakta gamla kollegor, vänner och uppdragsgivare och berätta att du söker nya uppdrag. Se också över din Linkedinprofil och vässa ditt budskap.

4. Kompetensutveckla dig. Ta tillfället att utveckla dig inom något område som gör dig ännu mer attraktiv på arbetsmarknaden.

5. Vässa ditt företag. Använd tiden till att se över det strategiska arbetet kring företaget. Hur ser ditt erbjudande ut, hur når du nya kunder? Se över din affärsplan, kontakta nya uppdragsgivare och lägg upp en plan för hur du vill marknadsföra dig.

6. Karriärplanera. Tänk framåt, utforska vad det är som du tycker är roligt, det som ger dig energi. Vilka typer av jobb och uppdrag vill du ha?

7. Ta hjälp. Se till att du har någon att bolla med, som kan ge dig feedback och råd i hur du säljer in dig själv och söker uppdrag. Kom ihåg att du som företagare även kan nyttja de förmåner som finns via Sveriges Ingenjörer för exempelvis CV-granskning och Linkedin-granskning samt karriärcoachning.

Anna Nyström

Permalink for '32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet'

7:30

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

» ‎ Ingenjören

Första jobbet efter högskolan är spännande men kan också kännas lite nervöst. När man senare blivit varm i kläderna kan man önska att man fått några goda råd från början. Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när de klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Lära sig jobbet

Be om kontinuerliga avstämningar med din chef eller handledare i början för att fånga upp om något är oklart och få kontinuerlig feedback.
Be att få en dedikerad handledare utöver din chef. Någon som du kan vända dig till med frågor om enklare saker som du kanske inte vill ställa till chefen.
Prata med de mest erfarna kollegorna. Försök få en mentor om du inte blir tilldelad en. Det finns ofta erfarna på arbetsplatsen som gillar att lära ut.
Våga fråga om något känns otydligt. Försök anteckna om det känns överväldigande med mycket information.
Skriv en prioriteringslista. Rangordna dina uppgifter för veckan eller dagen. Det hjälper dig, särskilt de dagar som kan kännas intensiva.
Anteckna saker du lär dig och tips från kollegor. Det kan vara kunskap du har nytta av längre fram.
Se till att få en ordentlig introduktion till rollen och var tydlig med vad du behöver för att lära dig.
Våga göra fel (när det inte gäller allvarliga saker). Mina kollegor uppmuntrade mig att springa ut i det okända och trampa på landminorna.
Gör klart redan från början vad du är behörig att göra. Vilka beslut får du ta själv?
På första jobbet är det viktigt att få bra erfarenhet. Se till att du lär dig så mycket som möjligt. Jag lärde mig nästan lika mycket de första månaderna som under hela utbildningen.
Ingen förväntar sig att du ska komma ihåg allt du lärde dig på universitetet. Det viktigaste är att du är villig att lära dig det du behöver på din nya arbetsplats.
Du behöver inte tacka ja till alla uppgifter för att visa engagemang på jobbet. Tacka ja till det som du känner dig bekväm med och som du känner att du hinner med.
Ta vara på introduktionskurser, uppstartsmöten och liknande.
Lär dig skriva kort. Studenter vet att läraren kommer ju läsa vad du skrivit även om det är långt. Så är det ofta inte på en arbetsplats. Att lära sig skriva med färre ord kan bli en nödvändig omprogrammering.
Ingenjörer kan sällan företagsekonomi men lägg tid på att sätta dig in i vad chefen menar när han eller hon pratar om beläggningsgrad eller rekvireringar. Det kan också vara användbart karriärmässigt.
Det är naturligt att man också har praktiska frågor. Hur fungerar ett friskvårdsbidrag? Hur tidrapporterar jag? Hur fungerar kaffebryggaren? Känn dig inte som ett störningsmoment för att du vill lära dig.

Mer för dig som nyligen har börjat jobba

På Sveriges Ingenjörer kan du som är ny i arbetslivet eller på jobbet få fler tips och råd. Där kan du också läsa om flera webbinarier som förbundet arrangerar under hösten. Ett av dem handlar om ditt första lönesamtal.

Lär känna kollegorna

Även om arbetsgivaren tillåter mycket distansarbete, se till att vara på plats så mycket som möjligt. Annars går man miste om snabba råd från kollegorna, spontana mötesinbjudningar och utbytet av erfarenheter.
Nätverka internt. Att vara utåtriktad och mingla bland dina nya kollegor är till stor nytta. Du snappar upp vem som jobbar med vad så att du sedan vet vem du kan vända dig till med frågor och funderingar.
Nätverka också för att lära känna andra i branschen. Kontakter runt om i branschen gör både ditt arbete roligare och kan hjälpa dig framöver i karriären.
Tacka ja till lunch, fika eller AW med kollegorna. För att trivas på din arbetsplats är det viktigt att du trivs med människorna runt omkring dig. Ge dina kollegor chans att lära känna dig.
Om du inte trivs med dina närmsta kollegor eller vill lära känna fler, hitta nya. De flesta företag arrangerar träningspass, event eller nätverk för yngre i företaget. Var inte rädd att nå ut till personer utanför din avdelning.
Använd ”ny-på-jobbet-kortet” och boka in möten med personer genom alla nivåer i företaget för att nätverka och bilda dig en bättre uppfattning av företaget.

Våga ta plats

Underskatta inte dig själv. Du har den färskaste kunskapen och alla arbetsplatser mår bra av nytt blod. Använd din röst ibland även om det känns läskigt.
Utmana status quo. Företag anställer unga för att få nya idéer, tankar och värderingar in i företaget. Man ska anpassa sig efter företagets regler, men om något som inte känns bra eller kan förbättras, våga stå upp för din åsikt!

Sänk kraven

Tänk på att den första tiden inte handlar om att prestera. Du kommer ha fullt upp med att komma ihåg dina kollegors namn, förstå organisationen och de rutiner som finns.
Sänk kraven på dig själv. De allra flesta är osäkra i början och ingen förväntar sig att man kan allt på en gång. Ge det tid.
Se den första tiden som att nu börjar en ny skola och att du främst är där för att lära dig. Detta är en jättestor möjlighet till utveckling och är det första steget till din nya karriär, stressa inte!
Prata med vänner i liknande situation, de kommer definitivt att kunna relatera till dina känslor och det är alltid skönt att prata med någon som förstår.

Hitta balansen i livet

Vissa får arbetsuppgifter direkt, medan andra upplever att det förväntas mindre i början än man trodde. Be att få hjälpa en kollega om du har tid över. Då får du chansen att lära dig något nytt.
Har du för mycket att göra, var ärlig med vilket stöd du behöver. Du ska inte behöva jobba övertid bara för att du är ny. Arbetslivet är ett maraton och inte en sprint.
Stressa inte! Många är vana vid universitetets snabba tempo, men försök hitta ett tempo som är hållbart i längden. Du har ett helt arbetsliv framför dig, du kommer hinna prova på olika arbetsuppgifter och områden så småningom.
Våga ta helg. Som student lever man under oket att man ”alltid kan göra mer”. Låt inte ditt arbetsliv bli så. Stäng av arbetstelefonen när du är ledig. Hitta en balans mellan fritid och arbetstid så att jobbet inte blir hela ditt liv.

Tack till Hanna Brink och Lazar Rajovic, Malmö stad, Sidra Akbar och Magnus Karlsson, Sweco, Alice Braaten, ABB, Matilda Carlsson och Sofia Järpehult, Ramboll, Ludwig Neuman, Scania, Alexander Virgin, Ecoloop och Gustav Thorsell som bidragit med råden.

Karin Virgin

Permalink for 'Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts'

7:30

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

» ‎ Ingenjören

Ericsson har verksamhet i 180 länder. Just nu är ett femtiotal svenska Ericssonanställda ute på korta eller långa uppdrag i utlandet. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Möjligheterna att arbeta utomlands är i det närmaste obegränsade för dig som är ingenjör. Dessutom är det karriärsmart.

(Från vänster) Carl-Henric Svanberg, Mats Granryd och Martin Lundstedt under Svenskar i Världens seminarium ”Framgångsrikt ledarskap hemma och borta” Foto: Magnus Sandberg

Om du aspirerar på en plats i ledningsgruppen i ett globalt bolag i framtiden kan internationell erfarenhet rent av vara ett krav.

Det hävdade i alla fall Mats Granryd, nytillträdd ordförande för Vattenfall, Martin Lundstedt, vd och koncernchef på Volvo Group och Carl-Henric Svanberg, numera ordförande i Volvo Group när de fick frågan under seminariet ”Framgångsrikt ledarskap hemma och borta” i början av september.

Läs också Ingenjörens guide Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta.

Hitta ett uppdrag du vill ha

Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson

Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson, delar inte helt bilden att ett utlandsuppdrag skulle vara avgörande för en framtida ledande roll, men ser det ändå som mycket värdefullt.

– Genom att jobba utomlands, antingen i uppdrag eller genom att resa i arbetet, så får du se flera delar av verksamheten och får en bredare erfarenhet och förståelse för både verksamheten och andra kulturer. Få ångrar ett utlandsuppdrag!

Anki Ljungs råd till dig som överväger att söka dig utomlands är att i första hand gå på intresse för jobbet i sig.

– Hitta ett uppdrag som du verkligen vill ha. Därutöver behöver du läsa på om hur det fungerar i just det landet. Hur kan du integreras på bästa sätt? Hitta nya kompisar? Om du har familj blir det ytterligare en dimension för hur du behöver förbereda dig.

Ta eget initiativ

Just nu är ett femtiotal svenska Ericssonanställda ute på kort eller långt uppdrag i utlandet. Utöver det tillkommer många fler som anställs på plats i landet. De som åker har ofta arbetat lite längre.

– Men det finns också program för dem som är i början av sin karriär och där det ingår att åka på utlandsuppdrag, berättar Anki Ljung.

För att få chansen att göra utlandsuppdrag vilar ett stort ansvar på individen själv.

– Vi är för en öppen talangmarknad och vill gärna att man själv tar initiativ. Vi vill inte bara utse några särskilda för utlandsuppdragen. Ericsson finns i 180 länder och det ger en fantastisk möjlighet att arbeta med det man är intresserad av som ingenjör och samtidigt få se andra kulturer, säger Anki Ljung.

För att utlandsuppdraget ska bli lyckat i ett karriärperspektiv råder Anki Ljung att hålla en kontinuerlig dialog med chefen hemma och att i god tid innan uppdraget tar slut stämma av vad som händer härnäst. För att inte stanna i den tekniska utvecklingen gäller det att fortsatt hålla sig uppdaterad inom sitt kompetensområde.

– Vi erbjuder många utbildningar i form av virtuella klasser så det finns goda chanser att hålla sig ajour och relevant.

Gällande den sociala biten erbjuder Ericsson olika nätverk och fritidssysselsättningar så som språkcaféer och föreningar inom exempelvis idrott och trädgård för att berika tillvaron för dem som är ute på uppdrag.

– Det viktigaste för att trivas är att skapa sig ett eget sammanhang. Man behöver en kontext utanför jobbet. Förutom att rollen och uppdraget känns bra.

Jennie Jensen

Permalink for 'Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta'

7:30

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

» ‎ Ingenjören

Var hittar jag utlandsjobb? Är det skillnad på att vara anställd i Sverige eller lokalt? Kommer jag att behöva arbetstillstånd och visum? I Ingenjörens guide får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.

Här kan du hitta utlandsjobb

Arbetsförmedlingens platsbank (välj sökfiltret ”utomlands” under ”ort”)

Europakommissionens sajt för utlandsjobb

Företagens egna karriärsidor, se till exempel: Ericsson, Volvo Cars, ABB.

Rekryteringsföretag som är specialiserade på ingenjörskompetens, sök på ”rekrytering ingenjör”, företag, på Linkedin.

Internationella jobbmotorer som till exempel Indeed.

Sökmotorer specialiserade på ingenjörsjobb, till exempel Relocate.

Utrikesdepartementet, UD, har ett nyhetsbrev där du kan prenumerera på lediga utlandsuppdrag som matchar din profil.

Är du en yngre akademiker och vill arbeta inom FN, EU eller i något av Sidas samarbetsländer så kan du söka en av de internationella tjänster som finansieras av Sida för att få in fler svenskar i framtidens bistånd. Du hittar mer information och ansöker här.

1. Olika vägar till utlandsjobb

Sök brett på Arbetsförmedlingens platsbank eller på Europakommissionens sida för utlandsjobb (se i länksamling i faktarutan).

Hos Europakommissionen kan du lägga in din cv i en databas, hitta lediga platser, chatta med Euresrådgivare (Eures = European Employment Services Network) i alla EU/EES-länder och Schweiz. Där kan du också hitta kontaktvägar till Eures i det land du är intresserad, få allmän information om olika länder om boende, socialförsäkringar och om tillgången till jobb för ingenjörer.

Du kan också delta i digitala mässor arrangerade av olika länder där du kan träffa arbetsgivare med rekryteringsbehov.

En annan väg är att leta efter jobb på globala företag. Via företagens egna karriärsidor hittar du deras internationella ingenjörsjobb.

Ett annat sätt är att registrera din cv hos rekryteringsföretag som specialiserar sig på att rekrytera ingenjörskompetens och som arbetar med globala kunder.

Via Utrikesdepartementet eller Sida hittar du internationella ingenjörsjobb som finansieras via det svenska biståndet. Du kan också hitta intressanta utlandsuppdrag genom internationella ideella organisationer.

2. Olika upplägg på utlandsjobb

Du kan vara utsänd som anställd av en svensk arbetsgivare och utföra arbete för dennes räkning utomlands. Du har då kvar din svenska anställning och är fortsatt ansluten till den svenska socialförsäkringen. Du kan också vara dotterbolagsanställd om du exempelvis har tjänstledigt från din ordinarie anställning i Sverige med någon form av återanställningsgaranti. Om du är lokalanställd så måste du själv förhandla med arbetsgivaren om löne- och anställningsvillkor.

3. Ta reda på vilka tillstånd och visum som krävs

Som svensk kan du arbeta, söka jobb och flytta var som helst inom EU utan arbetstillstånd. Länder utanför Europa kräver oftast ett arbetstillstånd eller visum. Tänk på att sådana ansökningar kan ta tid. Vissa företag hjälper till med så kallad relocation eller sponsring. Det brukar oftast stå med i jobbannonsen vad företaget erbjuder.

4. Lär av andras erfarenheter

Hör dig för hur andra har gjort. Se dig omkring i ditt eget nätverk. Kanske känner du, eller någon du känner, en ingenjör som redan är, eller har varit, ute i världen. Ta kontakt och be om råd. Varför inte bjuda in till en fysisk eller digital fika via Linkedin?

Den ideella föreningen Svenskar i Världen har över hundra representanter världen över som står redo med sina nätverk, erfarenhet och lokalkännedom. Dessa kan bland annat hjälpa till att guida till hur du skaffar dig ett bankkonto, får tag på bostad och andra praktiska frågor som du kommer vilja ha svar på innan flyttlasset går. Som medlem i Sveriges Ingenjörer har du 20 procent rabatt på medlemskapet i Svenskar i Världen och kan på så vis komma i kontakt med representanterna.

5. Ta reda på dina rättigheter och skyldigheter

För alla som reser ut och jobbar i andra länder är det viktigt att innan man åker informera sig om vilka rättigheter och skyldigheter man har i förhållande till svenska myndigheter gällande regler, skatt och försäkringar. En sådan sammanställning finns på Arbetsförmedlingens hemsida. För att inte riskera att hamna mellan två länders regelsystem kan du få hjälp via Eures gällande reglerna i det land du ska åka till.

6. Se till att du får rätt lön och ersättningar

För lön och andra ersättningar gäller olika regler i olika länder. Om du är utsänd under en kortare period brukar man utgå från förhållandet på den svenska arbetsmarknaden. Vid en värdering av ett löneerbjudande bör du även väga in hardshipersättning. Vissa länder har svårare levnadsförhållanden än andra, vilket motiverar en särskild ersättning, så kallad hardship. Det kan utgå i pengar, som extra reseförmåner och extra ledighet eller en kombination.

7. Anmäl till Försäkringskassan att du arbetar utomlands

Om du börjar arbeta i ett annat land ska du anmäla det till Försäkringskassan eftersom det kan påverka din rätt att vara försäkrad i Sverige och kunna få ersättning om du blir sjuk.

8. Glöm inte familjen

Lever du i en relation eller har barn behöver du fundera på hur ett utlandsuppdrag påverkar dem. Du behöver hitta barnomsorg och skola till barnen och din partner behöver en meningsfull och strukturerad tillvaro som medföljande. Svenskar i Världen erbjuder ideella upplägg för medföljande. På så vis kan även din partner få karriärutveckling under tiden du fullgör ditt utlandsuppdrag.

9. Tänk ett steg längre

Om du inte åker utomlands med din arbetsgivare är det klokt att tänka igenom vad utlandsuppdraget kan innebära för din karriärutveckling hemma. Vilka tjänster eller roller kommer du kunna vara intressant för när du kommer hem igen? Och hos vilka företag?

Gör upp en plan som sträcker sig bortom ditt utlandsuppdrag. Vad vill du ska hända när du kommer hem? Vill du tillbaka till samma arbetsgivare? Vidare till en annan eller ska du försörja dig som konsult?

10. Extra trygghet genom Sveriges Ingenjörers Utlandsfond

Som utlandsmedlem i Sveriges Ingenjörer har du ytterligare ett skydd genom deras utlandsfond. Du kan söka understöd om du är arbetslös vid återkomsten till Sverige och utlandsarbetet inte kvalificerar dig för ersättning från a-kassan. För att kunna få stödet behöver du ha varit både yrkesverksam medlem i Sveriges Ingenjörer och bosatt i Sverige under minst 12 månader direkt före startdatumet för utlandstjänstgöringen. Karenstiden är två månader från den dag du är tillbaka och aktivt arbetssökande.

11. Kom inte tillbaka till ett tomt skrivbord

Det är i allra högsta grad du själv som bär ansvaret för din karriär. Men åker du ut på ett utlandsuppdrag genom din arbetsgivare ligger det även i deras intresse att ta tillvara den kompetens du tillskansar dig genom utlandsarbetet. Var aktiv själv och prata med din chef och eller HR-avdelningen om hur ditt utlandsuppdrag passar in i din karriärutveckling. Vilka roller och tjänster kan du bli aktuell för efteråt? Kom överens om regelbundna avstämningar under din tid utomlands.

12. Undvik specialistens dilemma

Om du åker ut på ett uppdrag utomlands där du ska lösa tekniskt enklare problem riskerar du att hamna efter i den tekniska utvecklingen hemma. Gör upp en plan för hur du kan hålla dig uppdaterad inom ditt kompetensområde.

Jennie Jensen

Fler användbara länkar för dig som vill jobba utomlands

Sveriges Ingenjörers guide – Jobba utomlands

Förmåner för Sveriges Ingenjörers utlandsmedlemmar

Information från Försäkringskassan

Information från Regeringen om internationella jobb

Information från Arbetsförmedlingens om att jobba utomlands

Skatteverkets rekommendationer för utlandstraktamenten

Permalink for 'Så tackar du nej till att bli chef'

6:24

Så tackar du nej till att bli chef

» ‎ Ingenjören

Att bli chef behöver inte vara det självklara steget på karriärstegen. Så här gör du om du blir erbjuden ett chefsjobb, men känner att detta inte är rätt för dig just nu.

Långt ifrån alla trivs i rollen som chef. Att ha ett ledarskap och ansvar för personal är inte heller något som passar för alla.

– Vi har nog alla träffat på personer i vårt yrkesliv som inte skulle ha blivit chef. De är kanske duktiga i sin specialistroll, men passar inte som chef och trivs kanske inte heller i den rollen, konstaterar Lisa Rosengren, karriärrådgivare på TRR och författare till Karriärhandboken.

För snäv bild av karriär

Lisa Rosengren tror att många verksamheter har en för snäv bild av vad karriär är, att det handlar om att klättra uppåt i organisationsschemat. Men karriär kan vara så mycket mer. Själv använder hon gärna bilden av en klätterställning – att göra karriär kan också innebära att du klättrar åt sidan, snett uppåt, eller neråt.

Lisa Rosengren, TRR

– Jag tror att det är viktigt att inse att karriären kan ta olika vägar. Du kan vara anställd eller köra eget, vara chef eller specialist och det kan variera över tiden. Ingen väg är egentligen fel, poängterar hon.

Hur gör man då om man blir erbjuden ett chefsjobb och vill tacka nej, utan att riskera den fortsatta karriären?

– Säg inte nej direkt. Visa att du uppskattar erbjudandet men be om att få fundera några dagar, tipsar Lisa Rosengren.

Använd sedan tiden till att fundera över vad din tveksamhet bottnar i. Är du osäker på om du klarar av jobbet? Har du haft dåliga erfarenheter av att vara chef tidigare?

Vill du leda andra?

Ta också reda på mer om vad jobbet innebär. Handlar det om att utveckla verksamheten eller att jobba strategiskt? Förväntas du bidra i ledningsgruppen? Vilket ansvar ligger i rollen, har du ansvar för budget och personal?

Gör det tydligt för dig själv vilka delar i uppdraget som intresserar dig och vilka du känner mer osäkerhet inför. Ta också reda på vilket stöttning du behöver och om det är möjligt för dig att ta stöd av exempelvis en mentor.

– Men den viktiga frågan är om du är intresserad av att leda andra människor. Om du inte är det kanske du ska lägga ditt fokus någon annanstans. Att vara chef är många gånger väldigt krävande och det förutsätter att du har intresse och lust att leda andra.

Säg nej på ett klokt sätt

Om du då landar i att tacka nej, se då till att göra det på ett klokt sätt.

– Berätta varför du väljer att tacka nej och hur du ser att du bättre kan bidra i en annan roll, det kan exempelvis vara som projektledare eller specialist. Visa att du ser helheten i organisationen och att det finns alternativa vägar där din kompetens och förmåga kommer till användning.

Var öppen för alternativa vägar

Lisa Rosengren tror att det är viktigt att fler verksamheter jobbar mer aktivt för att hitta andra karriärvägar än de mer traditionella, att se karriär som utveckling där vi under olika faser i livet behöver hitta olika sätt att utvecklas i karriären.

Ett tips är att själv lyfta frågan på sina utvecklingssamtal. Se till att få prata med din närmaste chef om hur du ser på din utveckling inom företaget och hur din karriärväg skulle kunna se ut.

– Det är är en viktig fråga för alla verksamheter, hur ser vi till att behålla våra talanger? Vi behöver vara öppna för att karriären kan gå åt olika håll. Ingen ska höja på ögonbrynen för att du väljer bort chefsjobbet, poängterar hon.

Så säger du nej på ett snyggt sätt:

Tacka för erbjudandet. Be att få tänka över det några dagar innan du ger besked. Använd tiden för att ta reda på mer om chefsjobbet. Vad ingår i rollen? Finns det delar i uppdraget som passar dig? Vad är det som gör att du känner tveksamhet?
Fundera över vad det är som får dig att känna arbetsglädje. Vilka är dina styrkor? Vilka kvaliteter ser andra hos dig? Be gärna andra om feedback innan du fattar ditt beslut.
Innan du tackar nej, tänk noga igenom hur du lägger fram det på ett positivt sätt. Motivera varför du ska vara kvar i din nuvarande roll och hur det gynnar verksamheten.
Föreslå andra lösningar. Tipsa om andra bra kandidater till chefsjobbet. Erbjud dig att ta delar av uppdraget eller att ta över andra projekt för att underlätta tillsättningen av en ny chef.
Se alltid till att du får möjlighet att prata alternativa karriärvägar med din chef, exempelvis på utvecklingssamtalen. Vari ligger dina styrkor och hur ser du på din egen utveckling? Hur kan du växa och bidra på ett sätt som passar både dig och verksamheten? Var öppen för att detta kan variera över tid och i olika faser i livet.

Anna Nyström

Permalink for 'Klimatkrisen väcker känslor bland ingenjörsstudenter'

6:00

Klimatkrisen väcker känslor bland ingenjörsstudenter

» ‎ Ingenjören

Miljö- och klimatkrisen väcker känslor. Frustration och hopplöshet varvas med starkt engagemang, inte minst bland dem som ska bidra till de komplicerade frågornas lösning. Nu pejlas känsloläget bland framtidens civilingenjörer.

Skogsbränder, torka och översvämningar dominerar nyhetsflödet. Klimatkonferenser beskriver ett nödläge. Akuta och radikala åtgärder krävs. Men för lite görs, och för sakta. Det är inga simpla problem som ska lösas.

Felicia Andersson läser tredje året på civilingenjörsutbildningen Globala system på Chalmers i Göteborg. Hållbarhetsutmaningar står i fokus – hur klimatförändringar och försök till lösningar samspelar med människor, samhälle, teknik och natur. I den här omställningen vill Felicia Andersson vara med och bidra.

Många av problemen – på planeten och i utbildningen – är komplexa och väcker känslor. Utsläpp från bilism, flygresor och industrier måste minska, samtidigt som begränsningar upplevs som försämringar för individer och företag. Det finns sällan någon enkel teknisk lösning som alla parter är nöjda med. Konflikter uppstår.

– Det har vi diskuterat på föreläsningar och seminarier. Men mest diskussioner blir det kanske på lunchraster och i pauser, med klasskompisarna. Det är nästan där man utvecklas mest i sina egna åsikter, säger Felicia Andersson.

Sina känslor inför klimatutmaningarna beskriver hon som ”väldigt blandade”.

– När vi pratar om hur man ska hitta lösningar känns det ganska hoppfullt. Jag tycker det är intressant att lösa svåra problem. Men ibland när man läser artiklar om klimatfrågan som är ganska mörka känns det inte jättekul.

Då hjälper det att ha människor omkring sig, inte minst i utbildningen, som också bryr sig om samma saker.

– Vi kan ventilera tillsammans hur vi känner. Ibland om att det känns jobbigt, såklart, men också om hur vi kan lösa krisen.

Både uppgivenhet och engagemang

Känslor och deras roll i lärande, särskilt kring hållbar utveckling, är något som intresserar Johanna Lönngren, docent vid Umeå universitet. Hennes forskning handlar om hur ingenjörsstudenter bättre kan förberedas för att ta ansvar för teknikens inverkan på samhälle och miljö. Och i förlängningen bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Johanna Lundgren, Umeå universitet. Foto: Bertil Janson.

Hon har även undervisat, i vissa kurser med inslag av svårlösta och komplexa hållbarhetsproblem, ”wicked problems”, där inga lösningar finns som alla parter är nöjda med.

De känslor hon tyckt sig se bland civilingenjörsstudenterna är en frustration över att det är svårt att hitta perfekta lösningar, en uppgivenhet över att läget i världen verkar hopplöst, men även ett engagemang och en stark önskan om att hitta lösningar.

Erfarenheter från kurserna har lett henne fram till en insikt.

– Jag upplever att det inte är möjligt att undervisa om hållbarhet och etik utan att ta hänsyn till känslorna – och hjälpa studenter att hantera dem.

Civilingenjörsstudenter deltar i en studie

Just nu håller Johanna Lönngren i ett forskningsprojekt som undersöker hur ingenjörsstudenter förhåller sig till känslor när komplexa hållbarhetsproblem står i fokus. På två lärosäten i landet videofilmas gruppdiskussioner när studenter arbetar med frågorna. Totalt deltar ett 40-tal civilingenjörsstudenter och ett mindre antal lärare.

Mer om forskningsprojektet

Johanna Lönngren är docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Umeå universitet. Forskningsprojektet, som planeras pågå fram till 2025, har titeln Den (o)emotionella ingenjören: Emotionell positionering och lärandestöd i undervisning och lärande om komplexa hållbarhetsproblem. Projektet stöds av Vetenskapsrådet.

Projektet pågår och inga resultat är spikade, men något som forskarlaget tyckt sig se är att det finns en väldigt stark uppfattning – eller ”diskurs” på forskarspråk – om att ingenjörer inte ska ha känslor när de löser problem.

– De ska vara rationella, allt ska bygga på objektiva fakta. Den här uppfattningen har studenterna verkligen fått med sig under utbildningen.

Men studien visar också att studenterna samtidigt vill vara mänskliga och visa medkänsla, både med människor och djur.

– De här två diskurserna försöker studenterna sedan förena. De ska vara känslolösa, men vill samtidigt visa medkänsla. Hur ska de få ihop det? Det blir väldigt svårt för dem.

Studenternas behöver emotionellt stöd

Något som är viktigt och grundläggande, menar Johanna Lönngren, är att kurser i hållbarhetsfrågor inte förenklar problemen till rena tekniska beräkningar om till exempel energieffektivisering. Studenterna måste även få emotionellt stöd när frågorna diskuteras. En trygg atmosfär i gruppen är då väldigt viktig.

– Man behöver lägga tid i början av kursen åt att lära studenterna att lyssna aktivt, bemöta varandras åsikter med respekt och gärna bygga vidare på andras idéer.

Hon vill inte säga rakt ut att lärosätena i nuläget är dåliga på att förbereda ingenjörsstudenter på att jobba med komplexa frågor kring teknik, människor och miljöutmaningar.

– Men de är inte tillräckligt bra. Det är inte bara vi som jobbar med hållbarhetsfrågor som tycker det. Industrin och arbetsgivarna efterfrågar ofta mer träning i hållbarhet, etik, kommunikation och interaktion. Den typen av mer mjuka färdigheter, säger Johanna Lönngren.

Känslorna i studentgänget på Globala system i Göteborg lär fortsätta att pendla. Men i grunden finns en optimism.

– Man försöker hålla hoppet uppe och plugga vidare. Man vill hinna bli färdig innan det är för sent. Fast för sent kommer det nog aldrig att vara. Det kommer alltid att gå göra saker, säger blivande civilingenjören Felicia Andersson.

Bertil Janson

Permalink for 'Tog fram soldrivna laddare till ukrainska armén – ”Hela företaget blev inblandat”'

4:00

Tog fram soldrivna laddare till ukrainska armén – ”Hela företaget blev inblandat”

» ‎ Ingenjören

Volodymyr Kosyak är utvecklingsingenjör på solenergiföretaget Midsummer norr om Stockholm. När kriget i Ukraina startade tog de fram soldrivna laddare till ukrainska armén. Nu har företaget sänt 90 enheter som används vid fronten.

Volodymyr Kosyak är en av fyra ukrainare som jobbar på Midsummer – ett företag som utvecklar och tillverkar olika produkter för tunnfilmsolceller och solcellstak.

När Ryssland angrep Ukraina den 24 februari blev Volodymyr Kosyak chockad. Hans föräldrar och syster bor i en av städerna som blev omringad av ryska förband.

– Men när något dåligt händer är det bra att fokusera på något som hjälper. Då känner man sig bättre och så var det för mig, berättar han.

Tre dagar efter krigsutbrottet kom Midsummers vd Sven Lindström med idén att de skulle anpassa företagets solpaneler så att de skulle fungera med de utmaningar som finns vid fronten i Ukraina.

En grupp bildades och Volodymyr Kosyak är en av dem som jobbat med anpassningarna. Men han säger att hela företaget blev inblandat – från toppen till golvet: produktion, design, ledning.

– Det gäller att produkten klarar mekanisk stress och vi har inte glas utan flexibel metall i våra paneler, berättar Volodymyr Kosyak.

Snabb feedback från ukrainska militären

Volodymyr Kosyak med hopvikt soldriven laddare.

På några veckor tog de fram en första prototyp med extern kontroll som olika enheter kunde kopplas upp mot. De anpassade kablar och storleken på panelerna så att de skulle vara lätta att bära, fälla ihop och inte synas för fienden.

En månad efter att kriget startade gjorde man en första sändning via Stockholm Volunteer Hub.

Kort därefter fick de feedback från den ukrainska militären.

– De berättade att panelerna fungerade så bra. De kunde ladda både enkel utrustning som walkie talkies och också mer komplicerad, för att koppla upp sig mot nätverk som Starlink och även ladda bilar. Jag blev så glad.

Elnäten vid fronten har slagits ut och generatorer går inte att använda eftersom de låter för mycket och direkt skulle bli upptäckta. Därför kom de soldrivna laddarna väldigt lägligt.

Midsummer har genom kommunikationen med militären fått förslag på förbättringar. Utifrån det har de utvecklat laddarna till de senare sändningar som har gjorts.

Vill ha hjälp att skänka fler

Alla 90 paneler som har skickats fungerar fortfarande. En har blivit skadad i strid, men fungerar ändå.

Nu kommer förfrågningar från militären om fler enheter. Hittills har Midsummer stått för det mesta av kostnaden, men nu hoppas man på stöd också från andra.

Diplom till Midsummer från Ukrainas Sverige-ambassadör.

– Det finns privatpersoner som vill stötta det här och kanske blir det en kombination av att vi får in donationer och att företaget kan bidra med en del. Det här är inget vi ska tjäna på, inte nu i alla fall.

Volodymyr Kosyak upplyser om att det är lätt att donera – att information finns på företagets hemsida och att de kan tillverka fler enheter snabbt.

Han säger att den positiva feedbacken från militären – att deras bidrag har gjort nytta – har känts särskilt bra.

– Det vi gör är ju också unikt. Det är inget som har gått att köpa på Ebay, så det känns extra viktigt.

På Ukrainas självständighetsdag, den 24 augusti, delade den ukrainska ambassadören i Stockholm, Andrii Plakhotniuk, ut diplom under en ceremoni på Sergels torg till personer och organisationer som hjälpt landet. En av dem var Midsummer.

Karin Thorsell

Film där ukrainska armén visar hur de använder de solcellsdrivna laddarna:

Permalink for 'Så hög blev antagningspoängen för att plugga till ingenjör i höst'

6:24

Så hög blev antagningspoängen för att plugga till ingenjör i höst

» ‎ Ingenjören

För tredje året i rad är teknisk matematik på KTH den civilingenjörsutbildning som det krävs högst betyg för att komma in på. För högskoleingenjörerna ligger Design och produktutveckling på Chalmers kvar i topp. Här är hela listorna.

För civilingenjörsutbildningarna fortsätter teknisk matematik, teknisk fysik, teknik och arkitektur samt industriell ekonomi att vara svårast att komma in på, både på betyg och högskoleprovspoäng.

Och som vanligt är det på KTH, Chalmers, Lund, Linköping och Uppsala det är svårast att komma in.

På topp-20-listan för civilingenjörsutbildningar finns liksom tidigare också teknisk design, bioteknik, datateknik och öppen ingång.

Högskoleingenjör i datateknik populärt

För högskoleingenjörsutbildningarna ligger Design och produktutveckling och Ekonomi och produktionsteknik på Chalmers högt. Men datateknik är den utbildning som finns med flest gånger på 20-i-topp: sex gånger både i urvalsgruppen för betyg och på högskoleprovspoäng.

De andra utbildningar till högskoleingenjör som förekommer flera gånger är maskinteknik, elektroteknik och byggteknik.

För högskoleingenjörerna finns också Örebro universitet och Jönköping University med på topplistan över lärosäten som är svårast att komma in på.

Lägre betygspoäng

I år sjönk söktrycket till ingenjörsutbildningarna jämfört med pandemiåren. Och på många utbildningar, särskilt till civilingenjör, har det krävts lägre betyg i år än förra året – även om sänkningarna inte är jättestora.

Max 2,0 eller 22,5 poäng

På högskoleprovet är den högsta möjliga poängen 2,0. På betyg 22,5.

För högskoleingenjörsutbildningarna sjönk antagningspoängen på hälften av de 20 utbildningarna som krävt högst betyg.

De utbildningar som höjde betygskravet mest är Tekniskt-naturvetenskapligt basår i Uppsala med reserverad plats på ett högskoleingenjörsprogram (+1,92 betygspoäng) och civilingenjör i industriell ekonomi med franska i Linköping (+1,8).

Samma poäng på högskoleprovet

I urvalsgruppen utifrån högskoleprovet är det många utbildningar där det behövs exakt samma poäng som förra året för att komma in. Och på andra har det krävts lite högre poäng än förra året.

Sök och se all statistik

Här kan du se all statistik. Den sökning vi har gjort är på civilingenjör respektive högskoleingenjör, program, urval 2, HP och BI.

En förklaring till att poängkraven inte sänkts för högskoleprovet kan vara att fler kunnat skriva provet igen: 74 000 anmälda i våras jämfört med 59 000 våren 2021. (och 40 000 både hösten 2020 och 2021)

För civilingenjörsutbildningarna är förändringarna i antagningspoäng bara 0,05 poäng upp eller ner, förutom för internationella inriktningar i Linköping, där det bara finns 1–2 platser per urvalsgrupp.

För högskoleingenjörsutbildningarna svänger det lite mer – men mest är det oförändrat eller ökad antagningspoäng.

Kandidatprogram, brandingenjörer och arkitekter

Förutom civil- och högskoleingenjörsutbildningarna har vi samlat antagningspoängen för kandidatprogram, brandingenjörsutbildningar och arkitektutbildningar där det krävts höga poäng i år. Se egna tabeller för det längst ner.

Hela listorna Tidigare topplistor

Här är listorna med antagningspoängen i de två största urvalsgrupperna: BI, Betygsgrupp I (med gymnasiebetyg som inte behövt kompletteras) och HP, högskoleprovet.

I år har vi både gjort listor med alla ingenjörsutbildningar och topp-20-listor.

Listorna med alla utbildningar (och antal antagna och reserver i respektive urvalsgrupp):

Civilingenjorsutbildningarna (visas som pdf i ny flik)

Högskoleingenjörsutbildningarna (visas som pdf i ny flik)

Och här är topp-20-listorna:

Gul markering betyder att antagningspoängen är högre än förra året. Blå markering att det är oförändrat (blått bara för högskoleprovet).

Högskoleingenjör – betyg 20-i-topp

Plats	Program	Högskola	Antagningspoäng (2021 i parentes)
1	Design och produktutveckling, högskoleingenjör	Chalmers	19,17	(19,66)
2	Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, Kista	KTH	18,75	(18,9)
3	Datateknik, högskoleingenjör	Chalmers	18,44	(17,71)
4	Ekonomi och produktionsteknik, högskoleingenjör	Chalmers	18,44	(18,7)
5	Högskoleingenjörsutbildning i datateknik	Lund	17,93	(17,67)
6	Tekniskt-naturvetenskapligt basår – Reserverad plats på ett högskoleingenjörsprogram	Uppsala	17,51	(15,59)
7	Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, Flemingsberg	KTH	17,34	(17,1)
7	Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik	Uppsala	17,26	(16,92)
9	Högskoleingenjör i kemisk analysteknik	Linköping	16,98	(17,29)
10	Högskoleingenjörsutbildning i elektronik och datorteknik	KTH	16,65	(16,97)
11	Högskoleingenjörsutbildning i medicinsk teknik	KTH	16,6	(15,93)
12	Samhällsbyggnadsteknik, högskoleingenjör	Chalmers	16,5	(16,72)
13	Högskoleingenjör i datateknik	Linköping	16,5	(16,85)
14	Byggnadsteknik: Byggnadsutformning med arkitektur	Jönköping	16,45	(15,68)
15	Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik med arkitektur	Lund	16,35	(17,07)
16	Maskinteknik, högskoleingenjör	Chalmers	15,95	(15,69)
17	Högskoleingenjör i maskinteknik	Linköping	15,94	(16,24)
18	Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik	Uppsala	15,89	(15,4)
19	Högskoleingenjör, Datateknik	Örebro	15,81	(16,3)
20	Elektroteknik, högskoleingenjör	Chalmers	15,45	(15,01)

Högskoleingenjör – högskoleprovet 20-i-topp

Plats	Program	Högskola	Antagningspoäng (2021 i parentes)
1	Datateknik, högskoleingenjör	Chalmers	1,35	(1,2)
1	Design och produktutveckling, högskoleingenjör	Chalmers	1,35	(1,35)
3	Ekonomi och produktionsteknik, högskoleingenjör	Chalmers	1,25	(1,35)
3	Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, Kista	KTH	1,25	(1,25)
5	Högskoleingenjör i datateknik	Linköping	1,15	(1,1)
5	Högskoleingenjörsutbildning i datateknik	Lund	1,15	(1,15)
7	Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, Flemingsberg	KTH	1,1	(1,0)
7	Tekniskt-naturvetenskapligt basår – Reserverad plats på ett högskoleingenjörsprogram	Uppsala	1,1	(0,85)
7	Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik	Uppsala	1,1	(1,1)
10	Högskoleingenjörsutbildning i elektronik och datorteknik	KTH	1,05	(1,0)
10	Högskoleingenjör i kemisk analysteknik	Linköping	1,05	(0,95)
12	Samhällsbyggnadsteknik, högskoleingenjör	Chalmers	1,0	(1,0)
12	Elektroteknik, högskoleingenjör	Chalmers	1,0	(0,9)
12	Maskinteknik, högskoleingenjör	Chalmers	1,0	(1,05)
12	Mekatronik, högskoleingenjör	Chalmers	1,0	(1,0)
12	Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automationsteknik	Lund	1,0	(1,15)
12	Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik	Uppsala	1,0	(0,75)
18	Högskoleingenjör, Datateknik	Örebro	0,95	(0,95)
19	Högskoleingenjör i maskinteknik	Linköping	0,9	(0,95)
19	Högskoleingenjörsutbildning i medicinsk teknik	KTH	0,9	(0,7)

Civilingenjör – betyg 20-i-topp

Plats	Program	Högskola	Antagningspoäng (2021 i parentes)
1	Civilingenjörsutbildning i teknisk matematik	KTH	22,2	(22,34)
2	Civilingenjörsutbildning i teknisk fysik	KTH	22,19	(22,29)
3	Arkitektur och teknik	Chalmers	21,98	(22,08)
4	Civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi	Lund	21,92	(22,00)
5	Civilingenjörsutbildning i teknisk fysik	Lund	21,88	(21,98)
6	Teknisk fysik, civilingenjör	Chalmers	21,72	(21,51)
6	Civilingenjör i industriell ekonomi – internationell, franska	Linköping	21,72	(19,92)
8	Teknisk matematik, civilingenjör	Chalmers	21,67	(21,25)
9	Civilingenjörsutbildning i teknisk matematik	Lund	21,56	(21,67)
10	Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi	Uppsala	21,41	(21,04)
11	Civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi	KTH	21,4	(21,72)
12	Industriell ekonomi, civilingenjör	Chalmers	21,35	(21,46)
13	Civilingenjörsutbildning i maskinteknik – teknisk design	Lund	20,94	(20,85)
14	Civilingenjörsutbildning i bioteknik	Lund	20,89	(21,09)
15	Civilingenjörsutbildning i datateknik	KTH	20,75	(20,89)
16	Teknisk design, civilingenjör	Chalmers	20,73	(21,15)
17	Civilingenjör i industriell ekonomi	Linköping	20,64	(20,73)
18	Civilingenjörsutbildning öppen ingång	KTH	20,47	(20,68)
19	Civilingenjörsutbildning i bioteknik	KTH	20,31	(20,75)
20	Civilingenjörsutbildning i datateknik	Lund	20,3	(20,05)

Civilingenjör – högskoleprovet 20-i-topp

Plats	Program	Högskola	Antagningspoäng (2021 i parentes)
1	Arkitektur och teknik	Chalmers	1,8	(1,8)
2	Civilingenjörsutbildning i teknisk matematik	KTH	1,75	(1,75)
3	Civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi	Lund	1,7	(1,7)
4	Teknisk fysik, civilingenjör	Chalmers	1,65	(1,65)
4	Civilingenjörsutbildning i teknisk fysik	KTH	1,65	(1,7)
4	Civilingenjörsutbildning i teknisk fysik	Lund	1,65	(1,65)
4	Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi	Uppsala	1,65	(1,6)
8	Industriell ekonomi, civilingenjör	Chalmers	1,6	(1,65)
8	Teknisk matematik, civilingenjör	Chalmers	1,6	(1,6)
8	Civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi	KTH	1,6	(1,6)
8	Civilingenjör i industriell ekonomi – internationell, japanska	Linköping	1,6	(*)
8	Civilingenjörsutbildning i teknisk matematik	Lund	1,6	(1,6)
13	Civilingenjörsutbildning i datateknik	KTH	1,55	(1,6)
13	Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik – internationell, franska	Linköping	1,55	(*)
13	Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik – internationell, tyska	Linköping	1,55	(*)
16	Teknisk design, civilingenjör	Chalmers	1,5	(1,5)
16	Civilingenjörsutbildning öppen ingång	KTH	1,5	(1,5)
16	Civilingenjör i industriell ekonomi	Linköping	1,5	(1,5)
16	Civilingenjör i industriell ekonomi – internationell, spanska	Linköping	1,5	(1,85)
16	Civilingenjörsutbildning i datateknik	Lund	1,5	(1,45)
16	Civilingenjörsutbildning i maskinteknik – teknisk design	Lund	1,5	(1,55)
16	Civilingenjörsutbildning i bioteknik	Lund	1,5	(1,45)

* För de här utbildningarna kom alla sökande in 2021 i urvalsgruppen HP.

Kandidater, arkitekter och brandingenjörer

Här visas de kandidat-, arkitekt- och och brandingenjörsutbildningar där antagningspoängen ligger över nivån för den 20:e utbildningen på topplistorna för högskoleingenjörer.

Betyg

Program	Högskola	Antagningspoäng (2021 i parentes)
Kandidatprogram, informations- och kommunikationsteknik	KTH	21,68	(21,77)
Arkitektutbildning	Lund	21,61	(21,41)
Arkitektutbildning	KTH	21,51	(21,21)
Arkitektur	Chalmers	21,41	(20,99)
Tekniskt basår, KTH Campus	KTH	18,88	(18,99)
Kandidatprogram, fastighet och finans	KTH	18,3	(18,44)
Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik	Chalmers	17,82	(17,59)
Brandingenjörsutbildning	Lund	17,14	(17,89)
Internationell logistik	Chalmers	16,46	(16,95)

Högskoleprov

Program	Högskola	Antagningspoäng (2021 i parentes)
Arkitektur	Chalmers	1,65	(1,6)
Arkitektutbildning	Lund	1,65	(1,55)
Arkitektutbildning	KTH	1,6	(1,55)
Tekniskt basår, KTH Campus	KTH	1,2	(1,2)
Kandidatprogram, fastighet och finans	KTH	1,2	(1,25)
Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik	Chalmers	1,15	(1,15)
Kandidatprogram, informations- och kommunikationsteknik	KTH	1,15	(1,1)
Brandingenjörsutbildning	Lund	1,05	(1,2)
Kandidatprogram, Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling	KTH	1,05	(1,05)
Internationell logistik	Chalmers	0,95	(1,0)

Karin Thorsell

Permalink for 'Rätten att jobba hemma blir lag i Nederländerna'

7:30

Rätten att jobba hemma blir lag i Nederländerna

» ‎ Ingenjören

I Nederländerna har parlamentet beslutat att det ska bli en laglig rättighet att jobba på distans. Förslaget hyllas av landets fackförbund medan arbetsgivarna tycker att lagen är onödig.

Nederländerna blir det första landet som lagstiftar om att distansarbete ska vara en rättighet. I juli röstade landets parlament igenom lagändringen som har drivits hårt av två partier: det gröna partiet GroenLinks och det EU-vänliga partiet D66. Det nederländska fackförbundet FNV har också varit med och drivit på förändringen.

– Under coronapandemin såg vi att hybridarbete har fördelar för väldigt många anställda. Det ger dem möjlighet att hitta en bättre balans mellan arbete och fritid och minska restider, säger Senna Maatoug från GroenLinks till Daily Mail, när omröstningen i parlamentet var avslutad.

Nu återstår ett beslut i senaten men det beskrivs som en formalitet.

Arbetsgivarna i Nederländerna som är motståndare till lagändringen menar att lagen är onödig eftersom de flesta företag har en generös policy för distansarbete. I genomsnitt jobbar nederländarna 6,5 timmar i veckan på distans.

– Om en anställd vill jobba hemma måste arbetsgivaren bevisa att det inte är en bra idé. Det gör att balansen mellan anställd och arbetsgivare blir förändrad och det är svårare för arbetsgivaren att få en flexibel process, säger Jannes Van de Velde, presschef på landets största arbetsgivarorganisation AWVN, till SVT.

Mer detaljer om vad lagen innebär, exempelvis hur mycket distansarbete anställda kan kräva, framgår inte av de nyhetskällor som har rapporterat om parlamentets beslut.

Distansarbete har ökat i Sverige

i Sverige visar flera undersökningar att distansarbetet har ökat efter pandemin. En färsk undersökning av Kantar Sifo, på uppdrag av omställningsorganisationen TRR, visar att 6 av 10 tjänstemän inom privat sektor har större möjligheter till distansarbete idag än innan pandemin.

Tips när du jobbar hemifrån

Här är Sveriges Ingenjörers tips för dig som jobbar på distans.

Undersökningen visar också 49 procent av arbetsgivarna har infört nya riktlinjer under det första halvåret efter att de sista restriktionerna från pandemin togs bort. 65 procent av tjänstemännen svarar att de nya reglera har ökat möjligheterna till distansarbete och 67 procent att de är nöjda med förändringarna.

Bland chefer som deltog i undersökningen svarade 78 procent att de nya reglerna kring distansarbete kommer att göra företaget mer attraktivt och underlätta rekrytering.

– Ökad attraktionskraft är en insikt från undersökningen som är värd att ta till sig för arbetsgivare som ska rekrytera. Att skapa smarta förutsättningar för viss arbetstid på distans kan innebära en konkurrensfördel, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR i ett pressmeddelande.

Karin Virgin

Permalink for 'På jobbjakt? Så skriver du det personliga brevet'

6:27

På jobbjakt? Så skriver du det personliga brevet

» ‎ Ingenjören

Det finns tre frågor som ditt personliga brev bör besvara. Gör du det så ökar dina chanser att sticka ut hos arbetsgivaren. ”Svårare än så är det inte” konstaterar Arbetsförmedlingens karriärexpert Ellinor Wassberg.

Ellinor Wassberg är karriärexpert på Arbetsförmedlingen där hon vägleder och håller i utbildningar för arbetssökande. Det personliga brevet är något som många upplever som svårt. Vad ska det innehålla? Vad är relevant och vad vill arbetsgivaren veta? Och hur mycket kan jag skriva om mig själv, utan att det känns som skryt?

– Mitt råd är egentligen väldigt enkelt. Se till att det personliga brevet innehåller svar på vem du är, vad du kan bidra med och varför du söker jobbet, konstaterar hon.

Bli nyfiken på dig

Poängen med det personliga brevet är att lyfta fram vem du är och varför du är rätt för jobbet, men även att väcka nyfikenhet på dig som person så att arbetsgivaren blir intresserad av att träffa dig för en intervju. Frågorna vem, vad och varför är därför en bra tumregel att hålla sig till.

Fem tips för det personliga brevet

Läs annonsen noga. Vilka egenskaper och kvalifikationer är viktiga i rollen? Välj ut två eller tre konkreta exempel som visar hur du stämmer in på den beskrivningen.
Lyft fram dina guldkorn. Berätta vad du är bra på, vad andra säger om dig och vad som får dig att känna motivation i arbetet.
Jobba med texten. Lägg mycket tid på att ta fram en grundmall för det personliga brevet. Återanvänd det som passar, men se till att omformulera och anpassa så att det blir unikt för det just det jobbet du söker.
Se upp för slarvfel. Låt någon korrekturläsa innan du skickar in din ansökan.
Kontrollera: Svarar brevet på frågorna ”vem”, ”vad” och ”varför”?

Svaren på frågorna kan komma i olika ordning och på olika sätt. När det gäller ”vem” påminner Ellinor Wassberg att det handlar om att beskriva vem du är som jobbperson, det vill säga hur du är som kollega och medarbetare – inte som privatperson.

Fundera på vad som är intressant för det jobbet du söker och ta med det som du tror är relevant. Lyft en eller två egenskaper som är viktiga i den tjänst du söker och ge konkreta exempel som visar hur du passar in i den beskrivningen.

– Ett bra tips är att visa dina guldkorn tidigt i brevet så att du direkt fångar läsarens intresse, tipsar hon.

Sätt dig själv i ett sammanhang

”Vad” handlar om vad du kan ta med dig till arbetsplatsen och hur det kan komma till nytta. Ellinor Wassberg tipsar om att läsa annonsen noggrant för att fånga upp vad det är som arbetsgivaren efterfrågar. Om du gör en spontanansökan kan det vara smart att ta reda på vad arbetsplatsen skriver på sin hemsida eller i sociala medier. Finns det något där som du kan anknyta till i ditt brev?

– Ett vanligt misstag är att du berättar om dig själv i allmänhet, att du räknar upp vad du gjort tidigare och vad du kan – inte vad du kan bidra med på arbetet. Hänvisa gärna till ditt CV och koppla ihop de erfarenheterna med de krav som det nya jobbet innebär.

Har du exempelvis projektlett stora projekt, jobbat i många olika branscher eller löst knepiga situationer – dra nytta av det för att visa att du är noggrann, har insikt i många olika typer av arbeten eller är en kreativ problemlösare.

Visa intresse för arbetet

Frågan ”varför” är kanske den viktigaste. Varför söker du jobbet? Vad fångade ditt intresse? Varför vill du jobba just här?

– ”Vem” och ”vad” brukar de flesta få med, men många missar ”varför”. Berätta vad det är som lockar dig, det kan räcka med några få meningar. ”Jag har hört mycket gott om er”, ”jag har sett att ni satsar mycket på klimatfrågor” eller ”jag känner andra som jobbar hos er och jag tror att det är ett jobb som passar mig”.

Skapa en cliffhanger

Generellt sett ska det personliga brevet vara kort, max en sida, och förutom brevet även innehålla kontaktuppgifter till dig som söker jobbet. Idag väljer många dessutom att ha med en porträttbild på sig själv. Men att hålla det kort kan vara en utmaning.

Ellinor Wassberg tipsar om att välja ut dina bästa exempel som matchar jobbet, men påminner också om att brevet har ett viktigt syfte – att väcka nyfikenheten hos den som rekryterar. Ett knep för detta är cliffhangers.

Läs också: Så blir du hittad för rätt jobb på Linkedin

– Det innebär att du lämnar lite av din historia öppen för ”fortsättning följer”, förklarar Ellinor Wassberg.

Brevets tre pelare

Vem. Beskriv hur du är som kollega och medarbetare och ge exempel. Fokusera gärna på egenskaper som arbetsgivaren efterfrågar som stämmer på dig.
Vad. Berätta inte bara vad du gjort tidigare, utan på vilket sätt du tror att du kan bidra i relation till den tjänst du söker. Hur kan dina erfarenheter komma till nytta?
Varför. Visa ditt driv, berätta varför du blev intresserad av tjänsten och på vilket sätt du känner dig attraherad av företaget.

Till exempel: ”Mina två främsta egenskaper är… Vilken den tredje är berättar jag gärna om på intervjun”. Eller om du berättar om ett knepigt projekt som var utmanande, ”hur det gick berättar jag gärna när vi möts för en intervju”.

Skicka inte samma brev till alla

Att lägga krut på att anpassa det personliga brevet för just det jobbet du söker är alltid ett bra råd. Rekryterare märker direkt om du skickat ett standardbrev som du alltid använder. För att spara tid kan det vara smart att ha en grundmall för det personliga brevet som du kan utgå ifrån. Ändra sedan exempel och formuleringar utifrån det jobb du söker och det arbetsgivaren lyfter fram i annonsen.

– Du behöver inte skriva ett nytt brev varje gång, men anpassa det så att det känns att du söker just den tjänst som de har ute. Klipp och klistra, välj ut det som stämmer med tjänsten och använd gärna namn i brevet, så känns det mer personligt.

Men se upp! Det är lätt att bli blind för sin egen text. Låt därför någon korrekturläsa brevet innan du skickar det – och kontrollera noga så att du inte missat ändra exempelvis arbetsplatsens namn i brevet.

Se upp med språket Läs också Sveriges Ingenjörers tips

Fler tips för det personliga brevet hittar du här.

Se också upp för krångliga förkortningar och begrepp. Det kan vara frestande att visa att du som ingenjör har kompetens inom specialområden, men tänk på att texten också ska vara läsbar även för en som inte är expert.

– Tänk på att många använder rekryterare när de gör det första urvalet. Se till att visa dina kompetenser, men skriv så att alla förstår, tipsar Ellinor Wassberg.

Anna Nyström

Permalink for 'Långa högskoleutbildningar lönar sig allt mindre'

8:20

Långa högskoleutbildningar lönar sig allt mindre

» ‎ Ingenjören

Att läsa en högskoleutbildning lönar sig mindre i dag än det gjorde för 20 år sedan. Och det är för 5-åriga högskoleutbildningar som lönsamheten har sjunkit mest. Det visar en rapport från Saco.

Sedan början av 2000-talet har lönegapet mellan gymnasieutbildade och högskoleutbildade minskat på hela arbetsmarknaden.

Den så kallade lönepremien (hur mycket mer i procent högskoleutbildade har i månadslön jämfört med gymanisutbildade) sjönk under 2001–2013 och ökade därefter under några år. Sedan 2017 har kurvan planat ut på en nivå som är lägre än i början av 2000-talet.

Lönepremien för högskoleutbildade (den gula linjen i diagrammet ovan) sjönk med ungefär 6 procentenheter mellan 2001 och 2013. För gymnasieutbildade (den orangea kurvan) har kurvan långsamt rört sig uppåt under sedan början av 2000-talet.

Lönesatsningar i kommuner

Rapporten visar också att lönepremien över tid har förändrats olika mellan olika sektorer. Kommunerna går mot strömmen med en tydligt stigande utbildningspremie efter 2009.

Linda Simonsen, Saco

Linda Simonsen, utredare och en av rapportförfattarna, är försiktig med att peka på förklaringar.

– Under perioden har det genomförts statliga satsningar på lärarnas löner. Det kan vara en förklaring till att lönegapet mellan högskoleutbildade och gymnasieutbildade ökar i kommunerna.

5-åriga utbildningar tappar mest

Utredarna har också jämfört hur utbildningens längd påverkar lönepremien. Resultatet visar att det främst är för de 5-åriga utbildningarna som den faller, alltså att lönegapet mot gymnasieutbildade minskar. Och den har minskat rejält sedan 2001.

I början av 2000-talet tjänade akademiker med 5-åriga högskoleutbildningar i genomsnitt drygt 70 procent mer än gymnasieutbildade (den rosa linjen i diagrammet ovan). 2020 hade lönegapet krympt till drygt 40 procent.

Nedåt för långa utbildningar i privat sektor

Framför allt är det inom privat sektor som lönegapet har minskat mellan 5-åriga utbildningar (den rosa linjen i diagrammet nedan) och en gymnasieexamen.

Linda Simonsen säger att det är en oroande utveckling att lönsamheten för långa utbildningar har försämrats.

– Det skickar negativa signaler och det är inte alls bra i ett kunskapssamhälle.

Varför relativlönerna för dem med långa utbildningar sjunker mest i privat sektor ger rapporten inget svar på.

– Det kräver fler studier för säkra svar men kriser i olika branscher och olika strukturella förändringar kan vara förklaringar. Gruppen med 5-åriga utbildningar har också mer än tredubblats sedan början av 2000-talet.

Det är viktigt att vara medveten om att civilingenjörsutbildningarna först 2007 blev 5-åriga. Innan dess var en civilingenjörsutbildning 4,5 år. De första stora kullarna med civilingenjörer med 5-åriga utbildningar tog examen 2012. Fram till 2015 var det möjligt att ta ut examen från en 4,5-årig civilingenjörsutbildning.

Läs rapporten Lönepriser för utbildning här.

Det här krävs för att att en högskoleutbildning ska löna sig bättre

Saco pekar på flera åtgärder som är viktiga för att vända utvecklingen med ett krympande lönegap mellan akademiker och gymnasieutbildade.

Arbetsgivare behöver bli bättre på att kommunicera sina behov.
Högskolorna behöver bli bättre på att fånga upp de behov som finns på arbetsmarknaden.
Studenter behöver göra mer informerade studieval.
Arbetsgivare behöver bättre kunskap om vad akademiker har för kompetens.
Akademiker behöver goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning.

Karin Virgin

Permalink for 'Distansarbete viktigt lockbete när företag rekryterar ingenjörer'

7:30

Distansarbete viktigt lockbete när företag rekryterar ingenjörer

» ‎ Ingenjören

”Ingenjör sökes – placering i hela landet.” Ungefär så ser allt fler platsannonser ut. Många ingenjörer nappar när företag erbjuder en flexibel arbetsplats. Men på till exempel Skanska varnar man för överdriven entusiasm när det gäller att jobba hemifrån.

En som sätter värde på att ha en flexibel arbetsplats är Magnus Ullström, vvs-konsult och gruppchef på konsultjätten Afry. Han bor i Bollnäs och arbetar tillsammans med ett tiotal kolleger med projekt på många olika håll i landet.

– Vi avslutar just nu ett uppdrag som gäller ett äldreboende i Sollentuna och ska precis påbörja ett uppdrag som gäller ett stort kontorsprojekt mitt i Stockholm. Det ska bli nytt kontor för SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Magnus Ullström, gruppchef på Afry.

Magnus Ullström sätter värde på möjligheten att bo på en plats och arbeta med uppdrag i andra delar av landet.

– Tack vare den möjligheten kan jag bo kvar i Bollnäs som är en liten stad. Nu är vi ett tiotal medarbetare på vårt kontor, utan den här möjligheten hade det varit svårare att hitta uppdrag och då hade vi haft sysselsättning för betydligt färre, säger Magnus Ullström.

Före pandemin behövde Magnus Ullström åka på fler möten än vad som är fallet i dag.

– Det känns bra att vi har kunnat minska en del på vår restid efter pandemin. Samtidigt har andelen möten via Teams ökat, säger Magnus Ullström.

Större chans hitta rätt

Jeanette Kanka, affärsområdeschef rekrytering, Fasticon.

Jeanette Kanka, affärsområdeschef rekrytering, på företaget Fasticon, talar varmt om flexibla arbetsplatser.

– Som arbetsgivare har man större chans att få tag på duktiga ingenjörer om man erbjuder en flexibel arbetsplats.

Fasticon arbetar med kompetensförsörjning inom samhällsbyggnadssektorn, främst på uppdrag av företag inom fastighetsbranschen och byggnadssektorn.

Stort behov av ingenjörer

– Nästan alla ingenjörer som vi kommer i kontakt med vill kunna arbeta åtminstone en del av veckan hemifrån. De flesta arbetsuppgifter som ingenjörer utför kan göras på distans, säger Jeanette Kanka.

Hon pekar på det stora behovet av kvalificerade ingenjörer, inte minst inom fastighetsbranschen.

Då är det en fördel att kunna erbjuda flexibel arbetsplats.

– Det underlättar rekryteringen, fler svarar på en sådan annons. Men det är ändå svårt att få tag på kvalificerade ingenjörer, säger Jeanette Kanka.

Jonas Andé, HR-direktör Skanska Sverige.

Jonas Andé, HR-direktör på Skanska Sverige, säger att i vissa fall kan det vara lättare att hitta kompetenta medarbetare om man som arbetsgivare är flexibel när det gäller var en medarbetare bor och är placerad.

– Rekryteringsbasen breddas om man som arbetsgivare är flexibel när det handlar om var en medarbetare bor och att arbetet kan utgå från bostadsorten. Den möjligheten kan i vissa fall erbjudas i rikstäckande verksamheter och funktioner.

Inte alltid avgörande

Det är inte alltid avgörande om en medarbetare utgår från till exempel Stockholm, Göteborg, Malmö, Växjö eller Umeå, enligt Jonas Andé.

– Rätt person är viktigare än geografin.

Jobbar du på distans?

Här är Sveriges Ingenjörers tips för att få jobbet att flyta.

Men på de allra flesta befattningar inom Skanska krävs det att medarbetarna är på plats, på byggprojektet.

– I projektverksamheten krävs normalt en hög grad av fysisk närvaro, säger Jonas Andé.

När det gäller möjligheten att arbeta hemifrån anser Jonas Andé att det finns anledning att nyansera bilden.

– Jag tror på att människor ska samlas, träffas, utbyta idéer och lösa problem tillsammans. Samtidigt behöver vi vara attraktiva och erbjuda våra medarbetare flexibilitet och en bra balans mellan arbete och privatliv, säger Jonas Andé.

Många har en policy för distansarbete

En rapport från konsultföretaget KPMG, Insights on current trends in remote working, visar på stort intresse för distansarbete.

Rapporten är från april 2022 och baserad på svar från 530 bolag globalt. 37 procent av företagen har en tydlig policy implementerad kring distansarbete, enligt rapporten. 52 procent av bolagen arbetar med att formulera en policy.

I täten ligger bolag inom telekom och teknik där 64 procent har en tydlig standard implementerad. Inom tillverkningsindustrin är andelen lägre, 45 procent.

Att arbeta hemifrån blev vanligt under pandemin. Men inom Skanska Sverige befann sig 70–75 procent av medarbetarna kvar på plats ute på projekten.

Ska interagera

– Vi är ett kunskapsföretag och utvecklas när människor möts och arbetar tillsammans, det är avgörande att våra medarbetare kan interagera, säger Jonas Andé.

Han tycker att det är viktigare att erbjuda flexibilitet i arbetet, och att inte stanna vid att det handlar om hemarbete, det handlar om flera saker som ett gott ledarskap kan möjliggöra.

Men Jonas Andé förnekar inte att pandemin har inneburit en förändring.

– Den öppnade nya dörrar som tidigare var stängda, fler vill jobba hemifrån och att man gör det i viss mån har blivit mer accepterat, i roller där det fungerar. Det som bekymrar mig är det snäva fokuset på arbete hemifrån som inte är möjligt i alla roller. Att erbjuda en bra flexibilitet genom ett gott ledarskap har så många andra möjligheter som passar många fler roller.

Björn Dickson

Permalink for 'Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult'

6:14

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

» ‎ Ingenjören

Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.

En medlem i Sveriges Ingenjörer hörde av sig och skrev så här:

”Upptäckte nyligen lönemodeller som är mer transparenta där man som konsult får en procent av det som faktureras kund. Det var helt nytt för mig. Finns det fler varianter och vad tycker ni om dem?”

Peter Strandbacke och Frida Elfving, ombudsmän på Sveriges Ingenjörer med inriktning på it- respektive teknikkonsulter, säger att den här typen av lösningar har blivit ett sätt för arbetsgivare att motivera och rekrytera konsulter.

– Det är vanligare i mindre bolag att man har en koppling till det man drar in. Det kan ge ett större incitament att leta och behålla uppdrag och jobba på sitt varumärke, säger Frida Elfving.

Många varianter

Det finns inte något kollektivavtal som omfattar det här löneupplägget – och hur det är utformat varierar från bolag till bolag.

– Bland konsultföretagen finns egentligen allt från 100 procent grundlön till 100 procent varierad lön och allt där emellan. Från att man går efter kollektivavtalet till att du har en egen pott där du betalar din egen sjukskrivning, säger Peter Strandbacke.

För dem som har någon del av lönen rörlig är den vanligaste lösningen att man har en fast lön och utöver det får ett påslag baserat på vad man fakturerat till kund.

En annan lösning som förekommer är att ha en pott (eller konto eller bank). Där hamnar den avtalade delen av det som faktureras kunden. Beroende på vilket upplägg man har så kan de pengarna sedan behöva täcka lön, semestertillägg, pension och så vidare. Vanligt är att man själv styr över pensionsinbetalningar – hur mycket som ska avsättas och hur pengarna förvaltas.

Hur stor del av lönen som är fast respektive rörlig varierar mellan bolagen. På vissa ska man själv ha en buffert för att kunna betala ut lön om man är sjukskriven eller utan uppdrag.

– För det mesta har man en hyfsat stor del fast lön så man klarar sig på den. Det förekommer att konsulter inte har råd att försörja sig om de sitter på bänken, men det är ovanligt, säger Frida Elfving.

Olika lockande

Om man tycker att det här är bra eller dåligt varierar.

– Det beror på var man är. Det är som att välja bunden eller rörlig ränta. Vissa vill ha säkerheten, vissa vill ha utmaningen. För en person är det guld. För en annan är det en risk att inte få ihop tillräckligt, säger Peter Strandbacke.

Han har både träffat medlemmar som har en helt rörlig lönemodell och tycker att det är jättedåligt och andra som är ensamstående, aldrig sjuka och drar in extra pengar varje månad och tycker att det är fantastiskt.

Frida Elfving förstår att de som har alla de rätta förutsättningarna lockas av att ha en stor andel av lönen rörlig.

– De sitter på en specialistkompetens och är högpresterande och friska. Men om de blir sjuka så kan de snabbt hamna i en riktigt dålig sits i stället.

Från Sveriges Ingenjörers sida är inställningen att ju mer man har i grundlön, desto bättre. Att man ska kunna lita på vad man får varje månad och kunna leva på det. Däremot är det bra att det är möjligt att få mer – men oregelbundna inkomster ska mer vara grädden på moset.

Tänk efter vad du behöver

Så vad ska man tänka på innan man tackar ja till ett jobb med rörlig lön?

Här är några råd:

Kräv att få så stor fast lön att du går runt och klarar din privatekonomi.
Kolla om du behöver jobba upp ett kapital innan du får ut lön – då gäller det att du verkligen får uppdrag direkt.

– Man kanske blir lovad ”Vi har så mycket uppdrag på gång”. Man får uppfattningen att man kommer att tjäna mycket. Men så visar det sig att man börjar leta uppdrag först när personen börjar och att det kanske inte är så lätt. Då har man ingen buffert, och det kan bli en tuff start, säger Frida Elfving.

Om du blir utan uppdrag – hur klarar du dig då? Kanske får du själv ansvara för lön och att fixa nytt uppdrag. Då är det nästan som att vara egenföretagare. Är det något som passar för dig? Läs mer
Fler artiklar om konsultbranschen hittar du här.
Se till att du har sjukförsäkring och inbetalning till pension – antingen som arbetsgivaren betalar eller via din pott. Tänk på att om det är du själv som ansvarar för det så kommer ingen annan att fixa det åt dig.
Tänk också på att som konsult kan det i realiteten vara svårt att få övertidsersättning. Om man inte kan debitera kunden extra för övertid så kan timmarna läggas i en timbank, men du får inte högre lön för de timmarna.
Som medlem kan du ringa Sveriges Ingenjörers rådgivning. Det kan vara komplexa utformningar av de här avtalen och därför är det bra att höra av dig en gång extra. Så att du får så bra villkor som möjligt.

Karin Thorsell

Permalink for 'Sahar hotas av utvisning – Chalmers betalar för hennes studier'

7:30

Sahar hotas av utvisning – Chalmers betalar för hennes studier

» ‎ Ingenjören

Efter sju år i Sverige lånade Sahar Soltani från Afghanistan pengar av släktingar för att börja på Chalmers. Men utan uppehållstillstånd vågar hon inte låna mer. Då tog Chalmers ett unikt beslut.

När Ingenjören ringer upp Sahar Soltani sitter hon bland flyttkartonger i sin nya bostad, en studentlägenhet i närheten av Chalmers. Om en vecka börjar terminen och det ser hon fram emot. I våras var hon inställd på att inte kunna fortsätta studierna.

Sahar Soltanis familj flydde från Afghanistan till Iran 2013 och 2015 kom familjen till Sverige. Då var Sahar 16 år. Familjen har sedan dess sökt uppehållstillstånd men fått avslag tre gånger, beslut som familjen har överklagat.

Under åren har familjen flyttat mellan Migrationsverkets boenden i olika städer. Sahar och hennes syskon fick ingen möjlighet att gå i skola under tiden i Iran och det första året i Sverige.

– När jag var 17 år flyttade vi till Gislaved och då fick jag äntligen börja skolan och läsa svenska. Då var det tre år sedan jag satt i skolbänken i Kabul och hela tiden saknade jag skolan.

Sahar pluggade i ett högt tempo för att få avgångsbetyg för årskurs 9 och kunna söka till gymnasiet. Familjen flyttade till Kalmar och Sahar började på naturvetenskapliga programmet. Matte blev snabbt, mycket tack vare av en bra lärare, favoritämnet.

Lånade till studieavgiften

Efter studenten våren 2021 ville Sahar läsa mer matte och sökte civilingenjörsprogrammet i datateknik på Chalmers. Men utan uppehållstillstånd är högskoleutbildningar inte gratis och man är inte heller berättigad till studiestöd från CSN. Sahar måste, liksom andra studenter från länder utanför EU, betala 140 000 kronor för ett läsår på Chalmers.

– Min mamma har släktingar i Kanada som erbjöd oss att låna pengar. Vi bestämde att jag skulle betala tillbaka när jag så småningom börjar jobba.

Trots att det första året på Chalmers har gått bra bestämde sig Sahar i våras för att inte fortsätta studierna i höst. Tanken på att låna mer pengar när hennes framtid i Sverige är så oviss kändes för riskfylld.

I våras, efter sju år i Sverige, fick familjen Soltani ännu ett avslag på deras begäran om uppehållstillstånd. Nu har familjen överklagat till Migrationsverkets domstol.

”En medmänsklig handling”

I juni fick Sahar Soltani ett besked som hon aldrig kunnat drömma om. Ledningen för Chalmers beslutade att bekosta hennes studier under höstterminen.

Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. Foto: Johan Bodell.

– Det var en medmänsklig handling att göra vad vi kan för att hjälpa en inskriven student som fått ett utvisningsbeslut och känner sig tvingad att avsluta studierna, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers.

Han är inte heller orolig för att en ström av utländska studenter ska förvänta sig att studera gratis.

– Vi insåg att det här är en helt unik situation. Nu väntar hon på ett besked från domstolen. Ingen annan student har heller hört av sig sedan beslutet blev uppmärksammat i media.

Förutom avgiften erbjuder Chalmers Sahar Soltani ett bidrag på 11 000 kronor per månad som ska täcka hennes uppehälle.

Stefan Bengtsson är noga med att påpeka att stödet inte kommer från de statliga anslagen.

Hennes studier finansieras genom den serviceavgift som läggs ovanpå studieavgiften för betalande studenter. Dessa medel används för rekrytering av betalande studenter men också bland annat för stipendier.

Kommer Chalmers betala för fler terminer?

– Det är inget beslut som vi har tagit. Vi vet inte heller hur hon och hennes familj agerar om de får ett nytt avslag på sin begäran om uppehållstillstånd. Vi tar ställning till mer stöd om och när det blir aktuellt, säger Stefan Bengtsson.

Om Sahar Soltani får uppehållstillstånd blir hon berättigad till studielån från CSN, precis som andra svenska studenter.

Sahar är tacksam över stödet från Chalmers men hon säger att hon inte vågar tänka på framtiden.

– Ju mer jag drömmer desto mer besviken blir jag om jag inte får stanna i Sverige. Men om jag lyckas bli civilingenjör i datateknik vill jag arbeta med programmering.

Karin Virgin

Permalink for 'Ingenjören tar semester – vi ses igen den 15 augusti!'

6:00

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 15 augusti!

» ‎ Ingenjören

Permalink for 'Löneskillnader, nytt studiestöd och 4-dagarsvecka – det här är mest läst i år'

6:00

Löneskillnader, nytt studiestöd och 4-dagarsvecka – det här är mest läst i år

» ‎ Ingenjören

Permalink for 'Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”'

8:23

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

» ‎ Ingenjören

Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan som Sveriges Ingenjörer driver under Almedalsveckan. ”Vi är lite oroliga för att det går för långsamt” säger Johan Kreicbergs samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer som är på plats i Almedalen för att nätverka och knyta viktiga kontakter.

För första gången sedan pandemins utbrott arrangeras nu Almedalsveckan i fysiskt format igen, om än i något bantat format. På plats är bland annat Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

Vilka är dina intryck från årets upplaga av Almedalen?

– Det är lite mindre folk och även något färre seminarier i år jämfört med innan pandemin. Men det är samtidigt positiv. Alla stora aktörer är här, politiker, myndigheter, organisationer och representanter för både arbetsgivare och arbetstagare. Det mindre formatet gör det nästan lite enklare att hinna träffa de man vill knyta kontakt med.

Vad har Sveriges Ingenjörer gjort under veckan?

– Vi arrangerade själva ett seminarium om högskolans betydelse för livslångt lärande. Det nya omställningsstödet ger helt nya möjligheter för lärande mitt i livet. Det finns ett stort intresse bland ingenjörer att ta del av den här möjligheten, men det är egentligen bara KTH som tagit fram ett nytt kursutbud för yrkesverksamma.

– Dessutom har vi medverkat i ett antal olika seminarier och panelsamtal om bland annat digitalisering, jämställda löner, kompetensutveckling och att locka kompetens till glesbygd. Och förstås, fått möjlighet att nätverka och knyta nya kontakter.

Var det något speciellt som stack ut under veckan?

– Det vi har lagt mest krut på är frågorna kring kompetensutveckling och livslångt lärande. Det finns en stor enighet i diskussionerna och en genuin vilja att få det att fungera. Men det måste bli mer konkret handling. Politikerna måste ge garantier om finansieringen, högskolorna måste själva sätta fart och näringslivet måste tydliggöra vad de behöver. Vi är lite oroliga för att det går för långsamt.

Vilken nytta gör det för medlemmarna, att Sveriges Ingenjörer är på Almedalsveckan?

Nyfiken på Sveriges Ingenjörer i Almedalen?

Spana in Sveriges Ingenjörer på:

– Att vi får möjlighet att möta och skaka hand med ministrar och tjänstemän, myndigheter och organisationer – det är ovärderligt för vårt arbete under resten av året. Det gör det lättare att driva våra frågor framöver, oavsett vilken politisk ledning det blir i höst. Det är svårt att få till den här typen av nätverkande i något annat sammanhang.

Vad tar du själv med dig från Almedalen?

– Jag har noterat att det pratas väldigt mycket om ingenjörer. Oavsett om det handlar om kompetensbrist, klimatomställning eller digitalisering, ingenjörerna står verkligen i centrum för diskussionerna. Det blir tydligt hur viktiga ingenjörerna är för att klara samhällets utmaningar och min upplevelse är att detta är mycket mer utmärkande i år än tidigare år, vilket känns positivt för vårt arbete framöver.

Anna Nyström

Permalink for 'Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda'

9:46

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

» ‎ Ingenjören

Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan – och är därmed de mest jämställda bolagen i branschen. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

För andra årets i rad har nätverket Kraftkvinnorna gjort en jämställdhetsundersökning av svenska energibolag. I år ingår 284 energibolag i granskningen.

Undersökningen

Kraftkvinnornas undersökning utgår från statistik från SCB:s företagsregister (maj 2022). Därtill har kompletterande data samlats in och sammanställts av medlemmar i Kraftkvinnornas styrelse. Urvalet har avgränsats till företag med fem eller fler anställda. Totalt ingår 284 företag i undersökningen.

Varje bolag har tilldelats poäng efter tre kriterier, där var och ett ger en poäng.

Könsfördelningen i styrelsen är 40–60 procent kvinnor.
Könsfördelningen bland medarbetarna är 40–60 procent kvinnor.
Vd eller styrelseordförande är kvinna.

Fyra bolag har i år får full pott – tre poäng – och toppar därmed Kraftkvinnornas topplista. 22 bolag får två poäng (varav ett för jämställd styrelse) och kvalar därmed in på den gröna listan. (Se listorna längre ner.)

162 energibolag – 57 procent av bolagen i granskningen får noll poäng i Kraftkvinnornas jämställdhetsindex. Av dem saknar mer än en fjärdedel helt kvinnor i styrelsen. Det visar att jämställdhet inte är en högprioriterad fråga i branschen, menar Karin Jönsson på Eon som sitter i Kraftkvinnornas styrelse och är en av författarna till rapporten.

– En styrelse består ofta av minst sex, ibland upp till tio personer. Det är tråkigt att se att det är en så stor andel bolag som inte är på frågan över huvud taget, säger hon.

Politikerna har ett ansvar

Kraftkvinnornas granskning visar att det finns en stor spridning bland företagen som har kvalat in på deras jämställdhetslistor. Där finns en blandning av stora, mellanstora små, privata, statliga och kommunala bolag.

Karin Jönsson ((th) och Helena Olssén (tv) från Kraftkvinnorna pratade om jämställdhet i energibolagen på Almedalen. Foto: Anette Persson.

Karin Jönsson menar att är viktigt att uppmärksamma bolag som prioriterar jämställdhet oavsett storlek. Det är också ett av skälen till att göra granskningen.

– Jämställdhetsgranskningar görs i allmänhet av stora bolag, ofta börsbolag. Mindre och mellanstora privata, statliga eller kommunala bolag hamnar ofta under radarn, trots att många jobbar där och bolagen är som ett skyltfönster för branschen, säger Karin Jönsson.

I energibranschen finns också en hel del bolag med politiskt tillsatta styrelser.

– Där har valberedningarna ett ansvar för att det sker en förändring. Nu är det valår och vi uppmanar alla att fundera på hur de kan bidra till mer jämställda bolagsstyrelser. Nästa år vill vi se fler jämställa energibolag.

De bolag som anges som nya fanns inte på Kraftkvinnornas topplista eller på den gröna listan 2021.

Kraftkvinnornas topplista
Bixia AB	Ny
Stockholms Gas AB	Ny
Svea Vid Offshore AB
Svenska Kraftnät

Kraftkvinnornas gröna lista
E.ON Energiinfrastruktur	Ny
Gasolnätet Stockholm AB
GodEl i Sverige AB
Gotlands Elnät AB
Halmstads Energi och Miljö AB
Kalmar Energi Elnät AB	Ny
Kalmar Energi Värme AB	Ny
Karlstads Energi AB
Lekebergs Bioenergi AB
Lerum Energi AB	Ny
Leva i Lysekil AB	Ny
Nacka Energi AB	Ny
SR Energy AB	Ny
Sundsvall Elnät AB
Telge Energi AB
Tidaholms Energi AB
Umeå Energi AB
Vara Energi ekonomisk förening
Vattenfall AB
Vattenfall Eldistribution AB
Västerbergslagens Elnät AB	Ny
Österlens Kraft AB	Ny

De flesta heter Anders

Undersökningen har också tittat på vilka namn som är vanligast bland vd:ar och styrelseordföranden på svenska energibolag. På tio-i-topplistan av över vanligaste tilltalsnamn på styrelseordföranden finns inga kvinnonamn. På listan över tilltalsnamn för vd:ar finns Anna på delad åttondeplats.

Placering	Antal	Vanligaste namn på styrelseordförande
1	19	Anders
2	10	Johan
	10	Mats
4	9	Peter
	9	Tomas/Thomas
6	8	Jan
7	7	Björn
8	5	Bo
	5	Per/Pär
	5	Fredrik
	5	Christer
	5	Mikael/Michael/Micael

Placering	Antal	Vanligaste namn på verkställande direktör
1	15	Anders
2	12	Johan
3	9	Stefan
	9	Björn
5	8	Peter
	8	Håkan
7	7	Jonas
8	6	Martin
	6	Jan
	6	Anna

Kraftkvinnorna

Kraftkvinnorna är en förening och ett nätverk som bildades 2015 för att synliggöra och lyfta kompetenta kvinnor i energibranschen. Man har ett uttalat mål att öka andelen kvinnor bland medarbetare, i styrelser och ledningsgrupper i svenska energibolag.

Karin Virgin

Permalink for 'Skatteavdrag gör a-kassan billigare'

8:00

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

» ‎ Ingenjören

Permalink for 'Kan du komma med shorts till jobbet?'

7:30

Kan du komma med shorts till jobbet?

» ‎ Ingenjören

Höga temperaturer kan vara skönt om man har semester, men på arbetsplatsen kan värmen bli jobbig. Då kan de kännas lockade att klä sig i shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är egentligen okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.

Maria Hildingsson

Maria Hildingsson, Örnsköldsviks kommun

– Shorts eller kort kjol förekommer men ingen har bar överkropp. Tunn, löst sittande t-shirt med liten ärm är vanligt på överkroppen. Många har svala skor tlll exempel sandaler eller tar av sig skorna. Klädkoden är inte så strikt, det är viktigare att klara värmen. Flera jobbar hemma också och där antar jag att bikinin åker på.

Stefan Wirtberg

Stefan Wirtberg, Göteborgs stad

– Det beror lite på vilken typ av arbetsuppgifter man har. Utomhus med rörligt arbete kan shorts vara ett bra alternativ, speciellt vid varma och soliga dagar. Inomhus känns shorts inte lika naturligt att bära, i nära arbete med andra. För mig känns shorts som något man bär på fritiden. Vi representerar ofta någon annan utöver oss själva i våra jobb och då kanske inte shorts, sandaler utan strumpor och en något sliten urtvättat t-shirt, är något som arbetsgivaren skulle välja som nummer ett i klädkod.

Mikaela Larsell Ayesa

Mikaela Larsell Ayesa, Hack Your Closet

– På vårt kontor får man klä sig hur man vill. Vi jobbar med kläder och mode, och det är viktigt för oss att alla ska kunna uttrycka sig hur man vill med kläder. Vi tar inte heller emot några kunder på kontoret och därför är det lättare för oss att ha fri klädkod, det vill säga att det är helt okej med shorts, klänning, linne, det man själv är bekväm med.

Marie Eriksson

Marie Eriksson, Örebro kommun

– Det finns ingen direkt klädkod eller kultur vad jag har märkt eller hört något om. På fältet kan den som vill välja att ha arbetsshorts (varsel) om det är möjligt. Jag har inte hört om någon vill ha varselkjol (kilt) i stället.

Maria Guttman

Maria Guttman, Volvo Cars

– På ett så stort företag som Volvo Cars ser klädkoden väldigt olika ut. I vår produktionsmiljö är det arbetskläder som gäller både för tjänstemän och kollektivanställda. Skyddsskor, långa byxor, t-shirt eller skjorta och varselväst vid varmt väder. På kontoret ser det olika ut. Inom vissa delar är det mer formell klädsel, där har de flesta långa byxor, strumpor och skor samt skjorta. På flera avdelningar är det mer avslappnat och vi kan ha den klädsel som passar bäst för dagen. Vi har ju AC på de flesta kontor och i vissa mötesrum kan det bli ganska kallt. Då kan jag tycka att det blir kallt att sitta med sommarkläder en hel dag och tar gärna med mig en kofta för att inte frysa.

Alexander Critén

Alexander Critén, Saab

– Den enda officiella klädkod vi har är arbetskläder om vi jobbar i produktionen som serviceingenjör eller är systemingenjör och gör en driftsättning av ett system. Annars är det generellt enbart ”hel och ren” som är det enda kravet. Men om vi ska ha kundbesök så är lite mer formella kläder som gäller. När det är varmt kör de flesta t-shirt, kortärmad skjorta och byxor eller shorts, om man inte jobbar i produktionen eller har kundbesök.

Cecilia Fager

Cecilia Fager, räddningstjänsten Enköping-Håbo

– Jag väljer kläder efter uppgift. Om jag ska ut på uppdrag eller har ett externt möte där jag representerar Räddningstjänsten väljer jag vit pikétröja, marinblå byxor och svarta skor men jobbar jag inne på stationen utan något externt möte så väljer jag bort skorna. Då använder jag istället svarta Birkenstock. Några av mina manliga kollegor använder ibland marinblå shorts då det är varmt, men jag har inte använt shorts de senaste tio åren

Karin Virgin

Permalink for 'Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”'

6:00

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

» ‎ Ingenjören

Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla i privat sektor som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se inbetalningar till pensionen minst till 67 år för alla.

För den som jobbar i privat sektor och fortsätter jobba efter 65 år har arbetsgivaren inte haft någon skyldighet att fortsätta betala in till tjänstepension.

För att ändra på det här tog PTK, där Sveriges Ingenjörer ingår, för ett år sedan initiativ till nya förhandlingar med Svenskt Näringsliv. Det man ville var att höja åldersgränserna i de kollektivavtalade tjänstepensionerna ITP1 och ITP2.

– Medellivslängden stiger, många vill jobba längre och åldersgränser höjs för pension. Då är det viktigt att vi följer med, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Och i juni blev förhandlingarna klara. Resultatet blev två förbättringar och en försämring:

För dem som har ITP1 – de som är födda 1979 och senare, men också en betydande del av dem som är födda tidigare – förlängs inbetalningarna till tjänstepensionen fram tills man fyller 66 år, om man fortfarande jobbar.
Åldersgränsen för att kunna få sjukpension höjs så att man kan få det fram till att man fyller 66 år. Det här gäller både ITP1 och ITP2. Sjukpensionen ger extra ersättning utöver ersättningen från Försäkringskassan om man är sjukskriven längre än 90 dagar.
Det införs ett inkomsttak för ITP1. För inkomster över 30 inkomstbasbelopp (i dag motsvarande en månadslön på 177 500 kronor) så görs inga inbetalningar till pension på inkomster över det.

Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer är både nöjd och missnöjd:

– Målet var att höja och nu har vi nått ett år. Vi hade velat få mer – inbetalningar till 67 år eller helst oavsett hur länge man jobbar och för både ITP1 och ITP2. Men det ställer arbetsgivarna inte upp på. Men inget hindrar att vi diskuterar vidare om det här framöver.

ITP2 slutbetald efter 30 år

Till skillnad från ITP1 som är premiebestämd – alltså att alla inbetalda premier påverkar hur stor pensionen blir – så är ITP2 förmånsbestämd, alltså en procentandel av slutlönen, och den är utformad så att den är slutbetald efter 30 år.

– Därför är det inte lika starka skäl att höja åldersgränsen där.

Men det gör ändå skillnad att få fortsatta pensionsinbetalningar och Camilla Frankelius rekommenderar alla som fortsätter jobba efter 65 år att förhandla med sin arbetsgivare om att få det.

– Ofta rekommenderar vi att man då växlar över till ITP1. Men i stället för pension kan man också lägga det på lönen och spara pengarna själv.

Också den som har en inkomst över taket för pensionsinbetalningar bör förhandla om att få inbetalningar för den del av lönen som är högre.

– Kanske är man i chefsställning, där pensionen ändå diskuteras.

Förändringar från 1 januari – också för kommunal sektor

Förändringarna gäller från 1 januari 2023. För sjukpensionen omfattas sjukfall som inträffar från den dagen.

Samtidigt införs andra förändringar för anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag. Förändringarna för dem förhandlades fram i slutet av 2021 men träder i kraft 1 januari 2023. Där är det nya att inbetalningar till tjänstepension görs under hela arbetslivet, utan åldersgränser.

Inom statlig sektor kommer pensionerna att förhandlas under 2022/2023. Men för de som är födda 1988 eller senare är åldersgränsen för inbetalningar till tjänstepension redan 68 år.

Det här gäller för inbetalningar till kollektivavtalad tjänstepension från 1 januari 2023:

Sektor	Så länge görs inbetalningar till tjänstepension
Privat	ITP1: Tills du fyller 66 år ITP2: Tills du fyller 65 år
Kommun, region och kommunala bolag	Från att du börjar till att du slutar jobba – ingen åldersbegränsning
Staten	Född 1987 eller tidigare: Från 23 till 65 år Född 1988 eller senare: Från att du börjar jobba tills du fyller 68 år

Karin Thorsell

Permalink for '”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”'

6:00

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

» ‎ Ingenjören

– IT är en arbetsmiljöfråga men skyddsombud tittar oftast efter sladdar på golvet och felinställda kontorsstolar. Ingen frågar om IT-systemen du använder hänger ihop, säger Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion på KTH. Nu har han fått arbetsmiljöpriset – Levipriset – från Sveriges Ingenjörer.

Under de drygt 30 år som passerat sedan Jan Gulliksen blev civilingenjör i teknisk fysik vid Uppsala universitet har det hänt mycket inom området som han ägnat sitt arbetsliv åt.

Årets Levipristagare Jan Gulliksen

Civilingenjör i teknisk fysik, Uppsala universitet
Professor i människa-datorinteraktion och vicerektor för digitalisering på KTH.
Medförfattare till boken Digitaliseringen och arbetsmiljön som utsågs till årets HR-bok 2018.
Ledde regeringens digitaliseringskommission 2012–2016.
Sitter i regeringens digitaliseringsråd.

– I dag använder vi IT inom nästan alla områden och tekniken blir mer avancerad, men det ställer också högre krav på utvecklingen för att systemen inte ska bli krångliga att använda.

2018 skrev han boken Digitalisering och arbetsmiljön som förklarar varför IT är en arbetsmiljöfråga.

– Vi har länge pratat om behovet av en bra fysisk arbetsmiljö och så småningom om social och organisatorisk arbetsmiljö. Nu måste vi prata mer om den digitala och kognitiva arbetsmiljön. Läser man lagen inser man att IT-verktyg också är en del av arbetsmiljön.

Boken är också en handbok för att förbättra arbetsmiljön, bland annat med metoder för digitala skyddsronder som han själv har tagit fram.

Skatteverkets digitaliseringsresa

En intervju med Jan Gulliksen ger långt mer än svar på frågor, på köpet får man också en rad anekdoter. Några kommer från den tid han skrev sin doktorsavhandling om digitaliseringen av Skatteverket under 90-talet.

Han berättar hur det gick till där innan vi kunde deklarera på datorn eller telefonen.

”Första arbetsdagen efter sista inlämningsdag för blanketterna satt handläggarna på Skatteverket med tända ljus. Det var en högtidlig stund när vaktmästaren kom med deklarationsblanketterna på lastpallar, en fullastad och en tom lastpall till varje handläggare. Sedan startade arbetet med att granska deklarationerna och de färdiga placerades på den tomma pallen. Arbetsbördan blev tydlig. När högarna på den tomma pallen blev högre än den fullastade pallen var mer än hälften av arbetet klart.”

När deklarationerna digitaliserades gick arbetet snabbare men då hände något oväntat. Handläggarna kände sig mer stressade än innan, trots att digitaliseringen i mångt och mycket var en förbättring.

Jan Gulliksen. Foto: Johan Pohl.

– De tappade den tydliga bilden av arbetsbördan – lastpallarna. När deklarationsblanketterna låg i travar var enkelt att planera sitt eget arbete och man kunde omfördela arbetet om någon blev klar snabbare. Med digitaliseringen blev arbetsbördan mer osynlig, säger Jan Gulliksen.

Acceptera inte krångliga system

I dag har digitalisering förändrat de flesta verksamheter men redan på 80-talet talade vi om datorisering.

– Datoriseringen innebar att man förde in ny teknik i befintliga rutiner vilket inte skapade något större mervärde, digitalisering däremot, det är verksamhetsutveckling, säger Jan Gulliksen.

Men för att digitaliseringen ska leda till utveckling och förbättringar är användbarheten viktig. Och den, menar Jan Gulliksen, kan ofta bli betydligt bättre.

– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system.

Genom olika uppdrag har Jan Gulliksen följt digitaliseringsresan från insidan på flera myndigheter. En av dem är CSN.

”För några år sedan höll jag en utbildning om användarperspektivet för omkring 100 utvecklare på CSN och la in fältstudier i kursen. Utvecklarna fick studera hur deras egna användare hanterade de digitala tjänster som de själva hade tagit fram. De kom tillbaka både fascinerade och imponerade över hur bra användarna klarade de krångliga systemen. Och utan tvekan hade de enkelt kunnat förbättra en hel del – om de bara känt till problemen. De flesta, bland dem en utvecklare som jobbat i 21 år, hade aldrig med egna ögon tagit del tagit del av hur tjänsterna upplevdes av användarna”.

Grannländerna är förebilder

De nordiska länderna toppar alltid listan med länder där digitaliseringen kommit längst. Jan Gulliksen tycker att grannländerna har sprungit förbi Sverige inom några områden.

Danmark har satt högre krav än Sverige på digitalisering av offentlig sektor. I Danmark var myndigheterna tidiga med att sluta skicka post och kräva digitala brevlådor. Estland införde tidigt statlig e-legitimation medan vi i Sverige förlitar oss på mobila bank-id som utfärdas av bankerna. Finland å sin sida visar framfötterna med digitala hjälpmedel i skolan.

– Det syns också på studieresultaten i Finland. I Sverige stöter man ofta på en attityd där man ser IT i skolan som ett disciplinproblem, snarare än som ett pedagogiskt hjälpmedel.

Lära för livet

Digitaliseringen påverkar också ingenjörer i arbetslivet och Jan Gulliksen ser ett stort och växande behov av kompetensutveckling. När han själv tog examen som civilingenjör firade studenterna att de lämnade högskolan och utbildning bakom sig och räknade inte med att behöva återkomma.

– Nu pratar man snarare om att kunskap har en halveringstid på fem år och det kräver en statlig kunskapspåfyllning. Jag tror att vi i framtiden kommer att behöva lägga så mycket som 10–20 procent av vår arbetstid på utbildning, hela livet igenom, säger Jan Gulliksen.

Levipriset

Levipriset instiftades 2004 och är uppkallat efter den svenska stressforskningens nestor, professor emeritus Lennart Levi. Priset och prissumman på 50 000 kronor delas ut av Sveriges Ingenjörer och syftar till att stimulera och utveckla utbildning om arbetsmiljö vid tekniska högskolor och universitet.

Därför måste högskolan erbjuda fler kurser för yrkesverksamma, men det kommer inte ska av sig själv. Där menar Jan Gulliksen att regeringen måste ge mer resurser och ett tydligt uppdrag.

Jan Gulliksen fick nyligen ta emot arbetsmiljöpriset – Levipriset – från Sveriges Ingenjörer och det är han stolt över.

– Jag brinner för att IT ska vara så enkelt och användbart som möjligt för alla och Levipriset är ett erkännande att det är viktigt. Det finns mycket som måste bli bättre när det gäller användbarhet men tyvärr är det för få som forskar inom området.

Karin Virgin

Permalink for 'GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på'

9:55

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

» ‎ Ingenjören

9:55

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

» ‎ Ingenjören

Permalink for 'Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”'

8:07

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

» ‎ Ingenjören

En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer – direkt eller senare under karriären. Men hur blir man chef? Vi frågade sju ingenjörer som är eller har varit chefer. Här är deras råd.

Fundera igenom

Fundera på varför du vill bli chef. För att det ska bli bra behöver du ha intentionen och viljan att bli chef, inte bara vilja få en titel, högre status, högre lön, att du tänker att det är den enda karriärvägen eller att du fått ett erbjudande för att du är en duktig specialist.
Kom ihåg att i dag och framåt behöver vi bra experter och specialister, så har du det drivet är även det en karriärväg – i stället för att bli chef. Och du tjänar inte automatiskt mer för att du är chef.
Tänk på vad som motiverar dig, vad som är dina drivkrafter.
Tycker du att det är kul med människor och att utveckla dem – i med- och motgång? Vill du leda andra och utveckla dig själv i en ledande position? Drivs du av att se hur teamet utvecklas, bryr dig om andra och trivs i en ledande position där du fattar beslut? Tycker du om att organisera och följa upp? Tycker du om att synas? Om du kan svara ja på de frågorna så är du på helt rätt väg.
Hur ser ditt övriga liv ut, är tiden rätt för en chefsroll med större ansvar?
Finns det i ditt tycke bra chefer runt dig, fråga om de kan ta ett samtal och diskutera framtiden.
Har du rättvisepatos? Det är viktigt i vardagen som chef.
Tänk på att det är skillnad om du är chef för andra ingenjörer eller inte. Som chef behöver du kunna sätta dig in i andras situation. Alla tänker inte som ingenjörer.

Ta reda på vad det innebär att vara chef

Prata med någon som redan är chef om vad det innebär att vara chef just på den här arbetsplatsen och vad det ställs för krav på rollen. Ofta skapar vi oss bilder om chefsjobbet utifrån hur vi tror att det ska vara. Skaffa dig information och fakta för att lättare kunna se om det är det du vill göra.
Förstå chefens roll, att man har ett dubbelt ansvar, för sin personal och gentemot sin ledning. Du kanske inte kan vara kompis med sina gamla kollegor när du blivit chef.
Som chef behöver du kunna fylla ut de funktioner som organisationen saknar men som uppdraget efterfrågar. Du förväntas ”göra musik av de tangenter du har”. Förvänta dig inte att alltid få alla kompetenser du behöver och då får du själv ta den delen eller lösa det på annat sätt.
Några delar av att vara chef som är viktiga att fundera på innan man blir det är hur man kan hantera:
– Att inte bara leverera resultat själv utan också få sin organisation att leverera, det vill säga leverera genom andra.
– Att kunna delegera och våga lita på att medarbetarna gör lika bra som man själv gör, alltså förmåga att släppa på kontrollen lite.
– Att se vad som motiverar andra. Det är inte säkert att medarbetarna blir motiverade av samma saker som motiverar dig som chef.
– Hur man går från individuell medarbetare till företrädare för en grupp/ett team.
Var också medveten om det politiska perspektivet, ibland kommer du inte att kunna säga allt du vet.

Kolla på andra – och dig själv

Fundera på hur du vill vara som chef.
Vad har varit bra och dåligt med de chefer och informella ledare du har och har haft? Tänk på situationer, när har olika chefer reagerat bra eller dåligt? Fundera utifrån det över hur du vill vara som ledare.
Vad skulle du som ledare vilja uppnå och kunna bidra med?
Om du har ett kall eller en vision, är den rimlig och nåbar? Det går inte att ändra allt över en natt och sätter du igång en förändring måste du ta den i mål.
Om man ska leda andra så bör man kunna leda sig själv – andra gör som vi gör, inte som vi säger. Titta på ditt sätt att arbeta, att följa upp ditt eget arbete och att kommunicera med kollegor och chefer. Observera dig själv och andra, lär dig om hur vi människor fungerar och var nyfiken. För om du vill bli chef så är det människor som du kommer att jobba mest med.
Be din egen chef berätta vad hen ser som dina starka sidor och var du har förbättringspotential och utveckla de sidorna.

Visa att du vill och är lämplig

Berätta om dina chefsambitioner i ditt utvecklingssamtal. Fråga vad du kan göra för att förbereda dig inför en chefsroll. Visa framfötterna, kom med idéer och säg ja till mer ansvar.
Prata med din chef. Finns det några möjligheter för dig på företaget? Visa att du verkligen vill utvecklas inom ledarskap och chefskap och be att få gå en ledarskapsutbildning fokuserat på det personliga ledarskapet.
Men du måste inte ha gått ledarskapsutbildningar för att bli chef.
När du söker jobb (internt eller externt), var tydlig med att du vill bli chef.
I din nuvarande roll: Visa att du tar ansvar, föregå med gott exempel och var en bra teamspelare.
Se till företagets bästa. Men glöm aldrig bort dig själv, integritet är viktigt och en nyckel till förtroende.
Visa att du redan är ett chefsämne och ta tag i saker som behöver göras. En handlingskraftig medarbetare kan ha större potential att bli chef då denne syns och exekverar, än någon som håller sig i bakgrunden. Så visa vart du vill och tro på dig själv.

Testa!

Testa gärna med ett vikariat. Då är det lättare att sluta om det inte funkar.
Testa andra sätt att få utökat ansvar. Kanske att leda ett projekt eller en arbetsgrupp under en period.
Våga testa om du verkligen brinner för ledarskap, även om du inte känner dig 100 procent redo – MEN var redo att backa om du märker att det inte fungerar. Blir det en dålig match blir det inte bra för någon – medarbetare som chef – att hålla fast vid en roll.
”Vissa tror att man har det medfött eller inte att passa som chef, men jag tror att alla kan lära sig det om man vill.”
Våga satsa och tro på det du vill göra. Vill du verkligen bli chef, en ledare, så kommer du troligtvis att bli det.

Förbered dig

Om du vet att du ska få en chefstjänst – eller för att förbereda dig: Se till att du har rätt baskunskaper. Läs till exempel arbetsrätt och kurser om systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är bra att veta vilka rättigheter och skyldigheter du har. När du söker en chefstjänst så kan du ha det som merit. ”Jag är förberedd.”
Som personalägande chef är en det en av de viktiga bitarna att lära dig HR-perspektivet och vad lag och avtal säger om anställning, löner med mera. Lär dig det innan du tillträder eller snart efter. De här frågorna kommer direkt du börjar och du kan göra bort dig kraftigt om du inte kan dem.
Ha koll på fackliga frågor. Att vara fackligt förtroendevald eller skyddsombud ger bra kunskap.
Ha någon att prata med om frågor om chefskap och ledarskap. Någon du känner privat, en tidigare chef eller en mentor.
Ha den personen också som stöd. Det kommer att göra det lite lättare för dig på resan.
Sätt en plan för hur det ska gå till att lära dig det du behöver innan du blir chef. Exempelvis är att lära dig ekonomistyrning, målstyrning och uppföljning, konflikthantering och kommunikation. Det är bra att lyfta upp detta med sin chef.
Innan du tar ett chefsjobb – säkra att du får bra och rätt förutsättningar för rollen. Och våga be om stöd från din chef om du behöver.
Du behöver inte vara bäst och kunna mest, men omge sig med personer som kan.

Känn att du kan stå för värderingarna

Känn att du blir chef i ett företag eller en organisation där du kan stå för det som företaget står för, så att du kan vara arbetsgivarrepresentant. Att du kan stå för beslut som fattas och kommunicera dem till medarbetarna och mena det. Du kanske inte håller med om allt, men du behöver ha bra stöttning runt dig och att ni delar syn på grundläggande värderingar.
Om du söker en chefstjänst i ett annat företag än där du jobbar: Se till att fråga mycket under rekryteringsprocessen, hur ledarskapet ser ut, vad det är för kultur där.

Ha tålamod Läs också: Sveriges Ingenjörers råd

Här hittar du Sveriges Ingenjörers guide till dig som vill bli chef.

Rom byggdes inte över en natt och troligtvis blir inte du chef över en natt, men med vilja kommer möjligheter och större chans att lyckas. Så när det känns tungt och hjärnspökena tittar fram och säger att det aldrig kommer att hända, så ge inte upp. Tålamod är en viktig komponent i en ledares liv, och en dag så står du där som chef och ledare för ditt eget team. När du sen är där så finns det en hel del tips och råd om hur du blir en riktigt bra ledare.

Lycka till!

Tack till Hanna Hartikainen, Gunnar Zackrisson, Pia Krantz, Karl Stavaeus, Jenny Strand, Eva Snis och Sofia Johannesson som bidragit med råden.

Har du också råd du vill ge till ingenjörer som vill bli chefer? Skriv det som kommentar här nedanför.

Permalink for 'Halv it-utbildning räcker för att få jobb'

13:19

Halv it-utbildning räcker för att få jobb

» ‎ Ingenjören

Hel eller halv ingenjörsutbildning inom it spelar ingen roll för chansen att få jobb. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet och Tillväxtverket.

Rapporten ”Flöden av digital spetskompetens” är en del av ett regeringsuppdrag som UKÄ och Tillväxtverket har, med syftet att analysera och komma med förslag på hur tillgången på digital spetskompetens kan öka.

Utifrån 69 olika it-utbildningar – från Yrkeshögskolan till forskarutbildning – har man tittat extra på fem grupper, varav en är civilingenjörer med inriktning elektronik, datateknik och automation.

87 procent jobbar i it-branschen

Tittar man på dem som började studera den här civilingenjörsinriktningen mellan 2009 och 2014 så ser man att av dem som tagit examen var det 87 procent som jobbade i it-branschen tre år efter utbildningen. Av dem som inte tagit examen jobbade 61 procent i it-branschen.

Men om man i gruppen som inte tagit examen bara tog med dem som klarat minst halva utbildningen (1 050 personer) så ökade andelen som jobbade i it-branschen radikalt. Till 85 procent. Alltså marginellt färre än av dem som tagit ut examen.

Andel som arbetar inom ett IT-yrke 3 år efter normal studietid. Personer utan känd sysselsättning eller yrke är exkluderade*:

Ungefär lika stor andel tog examen som för andra inriktningar

Av civilingenjörer med inriktning elektronik, datateknik och automation som började utbildningen mellan 2009 och 2014 var det 35 procent som tagit examen tre år efter ordinarie studietid. Dessutom hade nästan 13 procent tagit examen från en annan it-utbildning på högskolan.

Det gör att ungefär 48 procent tog ut en examen, vilket inte sticker ut jättemycket från civilingenjörsutbildningar totalt sett, där mellan 51 och 53 procent tog ut examen under den här perioden (även för dem inkluderas de som tagit en annan ingenjörsexamen).

(* Se förklaring längst ner till att det skiljer en procententenhet mellan staplarna för Avsedd examen)

Erik Dahl, utredare på UKÄ, säger att den höga andelen som jobbar i it-branschen trots att de inte tagit examen kan bero på att företag och andra tycker att utbildningen är så bra att två och ett halvt år eller mer räcker.

– Det tyder ju i alla fall på att det finns ett stort kompetensbehov, säger han.

Fördel med examen

Det framgår inte av rapporten hur lönerna skiljer sig för dem som börjar jobba innan de är klara med utbildningen, konstaterar Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske chef Johan Kreicbergs.

– Vi vet inte om lönerna är lägre eller högre. Det skulle vara intressant att se.

Generellt är Sveriges Ingenjörers rekommendation att gå hela utbildningen och ta ut examen.

– Det finns alltid en risk att bli uppsagd. Nu senast hade vi uppsägningar på Klarna. Då kan det vara en fördel att ha tagit examen. Och när man ska byta jobb tidigt i karriären så är en examen ett objektivt bevis på vad man kan.

Samtidigt tycker Johan Kreicbergs inte att man ska överdriva betydelsen av att ta examen.

– Blir man erbjuden sitt drömjobb måste man självklart överväga det. Och dörren tillbaka till högskolan är inte stängd. Men det är en viss trygghet att ha fått examen.

Karin Thorsell

* Staplarna för Avsedd examen

* Att staplarna för dem som tagit Avsedd examen skiljer sig åt beror på att det finns studenter som tagit examen trots att de inte har läst mer än 50 procent av utbildningen. Det kan bero på att de fått många poäng tillgodoräknade från en annan utbildning eller från studier utomlands.

Permalink for 'Så bäddar du för 100 procent semester'

6:29

Så bäddar du för 100 procent semester

» ‎ Ingenjören

Brukar du jobba, fast du har semester? Då är du knappast ensam. Men vem är det som säger att du ska vara tillgänglig när du är ledig? Här är fem konkreta tips som hjälper dig att hitta semesterkänslan och göra det till en tid för återhämtning.

Förr i tiden gick folk på semester. Då stängde verksamheten. Då kunde man inte kolla mejlen från segelbåten, ta ett möte innan kvällsdoppet och man svarade inte heller i jobbtelefonen under sina fyra veckors ledighet.

Se webbibariet

På Sveriges Ingenjörer Play kan du (som loggar in) se webbinariet ”100 procent semester, finns det?” med Elizabeth Kuylenstierna.

– Så ser det inte ut längre. Vi har ändrat vårt sätt att vara på. Går det ens att säga att man ska vara 100 procent ledig idag? Vad är det som gör att vi inte tar semester när vi har semester, undrar Elizabeth Kuylenstierna, som tidigare i juni höll i ett webbinarium för Sveriges Ingenjörers medlemmar om semester och tid för återhämtning.

”Vi har trissat upp det”

Elizabeth Kuylenstierna konstaterar att detta är en förändring som pågått under en längre tid. Jobbet har blivit allt mer flexibelt och vi har fått verktygen som ger oss tillgång till jobbet under dygnets alla timmar. Många upplever att arbetet spiller över på fritiden, gränserna suddas ut.

Elizabeth Kuylenstierna

Hon berättar om en klient som kom till henne för att hon var sönderstressad. Hon berättade om sin chef som mejlade sent på kvällarna och hur hon själv satt med datorn efter det att barnen nattats för att jobba ikapp. Hon upplevde att arbetet pågick 24 timmar om dygnet, med pauser för att äta middag med familjen, duscha eller diska.

– Vi har trissat upp det. Vi har byggt upp en kultur där vi tror att vi måste vara tillgängliga och snabba, där allt mäts i prestationer och leverans. Vi har svårt att hitta våra egna gränser – hur vill just jag ha det?

Men på samma sätt som vi behöver tid för återhämtning i vardagen så är semestern viktig för att varva ned systemet för att vi sedan ska kunna varva upp igen inför höstens arbete.

Åtta störningsmoment på semestern

Mobilen
Mejlen
Chefen
Släkt och familj
Vänner
”Måsten”
Traditioner
Sociala medier

Spända käkar och axlar

Elizabeth Kuylenstierna konstaterar att vi som människor är gjorda för att kunna springa snabbt och jobba hårt när det behövs. Men utan återhämtning och vila drabbas vi av en mängd åkommor – spända käkar och axlar, magsår, migrän, panikångest och utmattning.

– Det är inte så det är tänkt, vi behöver varva ned. Du behöver det, din kropp behöver det. Vi kan inte låtsas-ta semester, det blir inte återhämtning.

Idén om den perfekta semestern

Problemet är att det finns en massa krav och förväntningar på vad semester bör innehålla, både uttalade och outtalade. Och det handlar både om förväntningar på hur vi ska förhålla oss till jobbet, men även om hur den perfekta semestern bör vara.

Men finns de förväntningarna verkligen? Kräver din chef att du ska vara tillgänglig och vara med på möten när du är ledig? Eller finns de bara i ditt huvud, att du tror att andra förväntar sig saker av dig? undrar Elizabeth Kuylenstierna.

Fem tips för en avkopplad semester

Stäng av och koppla bort. Det är nödvändigt för att komma i kontakt med dina egna tankar, behov och önskningar. Lägg bort mobilen och undvik sociala medier. Känns det svårt? Prova dig fram, testa att koppla bort någon dag och lägg märke till vad som händer.
Begränsa skärmar. Det ger utrymme för andra typer av aktiviteter som att spela brädspel eller berätta historier för varandra. Var lite kreativ om det känns svårt, låtsas att ni har strömavbrott eller är utan wifi.
Ta tid för reflektion. Ligg kvar i sängen en stund på morgonen, lyssna på ljuden, känn efter hur du mår – är du hungrig eller törstig? Fundera över hur du vill att den här dagen ska bli. Samma sak på kvällen, fundera över hur dagen varit – har du lärt dig något nytt, blev du överraskad?
Använd andra sinnen. Lyssna, känn och smaka. Hur smakar maten? Hur låter skogen? Ge dig tid att uppleva i nuet – utan mobiler eller annat som stör dina intryck.
Ta semestern på allvar. Ta dig själv på allvar. Vad är det du behöver? Hur vill du ha det?

– Gisslet med förväntningar är att vi inte pratar om dem. Prata med din chef, stäm av vilka krav och förväntningar som finns på dig under din semester, tipsar hon.

Det finns inga måsten

Fundera också på vilka krav och förväntningar du själv har på din semester. Listan över alla måsten kan bli lång – ni ska resa, träffa släkt och vänner, ordna grillkvällar, bygga altan, odla grönsaker, fixa i stugan och dessutom hinna med att läsa böcker i hängmattan.

Och den avkoppling du försöker få till blir störd av alla måsten, traditioner och krav från omgivningen – och inte minst, mobilen och sociala medier som ständigt pockar på uppmärksamhet.

– Men kom ihåg, det finns inga måsten. Fundera istället på vem det är som ställer alla krav och hur du egentligen vill ha det, påminner hon.

En jul i raggsockar

Elizabeth Kuylenstierna berättar om hur hon själv jobbat med sina krav och förväntningar. Hon berättar om hur hon tidigare alltid var stressad över julen, alla måsten och allt som skulle hinnas med. Men det hon egentligen längtade efter var en raggsockejul, att tassa omkring i pyjamasbyxor, se på film och mysa. Så hon bestämde sig för att släppa alla måsten och satsa på att skapa den jul hon egentligen drömde om.

Förra sommaren gjorde hon också något helt nytt – hon stängde ned sin verksamhet för att ta tre veckors sammanhängande semester.

– Först hade jag dåligt samvete för alla mina kunder och klienter, men jag har fått väldigt bra bemötande. Och det var så skönt, berättar hon.

Planera för det du vill, inte vad du borde

Elizabeth Kuylenstierna tror att det är viktigt att ta sig tid att fundera över hur du vill ha det på din semester, utifrån dina förutsättningar och livssituation. Vad längtar du efter? Vad är semester för dig och din familj?

– Gör en ny lista med saker du vill göra, istället för allt du tror att du borde göra, tipsar Elizabeth Kuylenstierna.

Anna Nyström

Permalink for 'Kvinnliga ingenjörer ökar långsamt i staten – men många är chefer'

7:56

Kvinnliga ingenjörer ökar långsamt i staten – men många är chefer

» ‎ Ingenjören

Bland ingenjörer i offentlig sektor finns den lägsta andelen kvinnor i staten. Och andelen har ökat i en långsammare takt än i kommuner och regioner. Men bland chefer ser det annorlunda ut.

Kvinnliga ingenjörer söker sig i högre grad till offentlig sektor än till privata arbetsgivare. Men det finns också skillnader inom offentlig sektor.

Den högsta andelen kvinnliga ingenjörer finns i kommunerna. Där är 47 procent av ingenjörerna kvinnor. I regionerna är andelen 37 procent och den lägsta andelen, 36 procent, finns i staten (inklusive högskolan).

Det är också inom staten som andelen kvinnor bland ingenjörerna har ökat långsammast, från 27 till 33 procent sedan 2010. Det är en ökning med bara sex procentenheter på 11 år.

Räknar man bort högskolan, som har den lägsta andelen kvinnor, är ökningen något större, från 28 till 36 procent mellan 2010 och 2021.

– Det är trots allt en större ökning av kvinnliga ingenjörer än av kvinnor generellt i staten. Under perioden 2010–2021 ökade andelen kvinnor i staten totalt med 3,9 procentenheter, säger Lars Andrén, kommunikationschef på Arbetsgivarverket.

Han har svårt att peka på entydiga förklaringar till att andelen kvinnor är lägre bland ingenjörer i staten jämfört med kommuner och regioner. Sannolikt finns det flera. En kan vara att kommuner och regioner i högre grad rekryterar ingenjörer från utbildningsinriktningar där andelen kvinnor är högre, bland annat samhällsbyggnad och medicinteknik.

– Inom staten finns ingenjörer inom många olika verksamheter. Den snabba it-utvecklingen, både digitaliseringen och större krav på it-säkerhet, ligger bakom en del av ökningen av ingenjörer. Bland it-inriktningarna är kvinnorna betydligt färre.

Andreas Nyström, Sveriges Ingenjörer

Andreas Nyström, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, ser också en annan förklaring.

– Förbundet har många medlemmar på de militära myndigheterna FM, FMV och FOI där det sedan länge har varit en utmaning att locka kvinnor.

Inom staten har rekryteringsbehovet av ingenjörer generellt ökat kraftigt. På 10 år har ingenjörerna i staten (med eftergymnasial utbildning) ökat med 23 procentenheter. 2011 var omkring 21 500 ingenjörer anställda i staten och 2021 var det omkring 26 500.

Många kvinnor är chefer

Andelen kvinnor med ingenjörsbakgrund som är chefer ökar också i offentlig sektor. Den högsta andelen finns i staten, om högskolan inte räknas med. 42 procent av ingenjörerna som har en chefstjänst i staten är kvinnor, men andelen var hög redan 2010. Ökningen har varit störst i kommuner och regioner där andelen kvinnliga chefer (som är ingenjörer) har ökat med 20 procentenheter på 11 år.

Diagrammet visar antalet kvinnliga ingenjörer och kvinnliga chefer (medlemmar i Sveriges Ingenjörer) i kommunerna sedan 2010. Källa: Partsgemensam statistik från fack och arbetsgivare.

Diagrammet visar antalet kvinnliga ingenjörer och kvinnliga chefer (medlemmar i Sveriges Ingenjörer) i regionerna sedan 2010. Källa: Partsgemensam statistik från fack och arbetsgivare. Få blir lärare och forskare

Bland ingenjörer på universitet och högskolor är andelen kvinnor och kvinnliga chefer låg. 2021 var andelen kvinnor 28 procent och andelen kvinnliga chefer 24 procent. Fram till 2018 pekar kurvan över kvinnliga chefer uppåt men sedan dess har den vänt ner.

Diagrammet visar antalet kvinnliga ingenjörer och kvinnliga chefer (medlemmar i Sveriges Ingenjörer) på universitet och högskolor sedan 2010. Källa: Partsgemensam statistik från fack och arbetsgivare.

– Det är en utmaning att öka andelen kvinnliga professorer och lektorer, speciellt i tekniska ämnen, där andelen kvinnliga studenter redan från början är lägre och akademin inte erbjuder samma anställningstrygghet och villkor som övriga delar av staten och offentlig sektor, säger Andreas Nyström på Sveriges Ingenjörer.

Visstidsanställningar som doktorand, postdok, allmän visstidsanställning och biträdande universitetslektor som är vanliga inom akademin kan pågå i 10 år eller mer.

– Det skapar problem till exempel för den som vill köpa en bostad, säger Andreas Nyström.

Karin Virgin

Permalink for 'Därför krigsplacerar regionerna ingenjörer'

6:01

Därför krigsplacerar regionerna ingenjörer

» ‎ Ingenjören

IT, service och drift är viktiga nyckelfunktioner i händelse av krig. I drygt hälften av landets regioner har ingenjörer också fått en krigsplacering. Men många regioner har valt en annan väg och förlitar sig på den allmänna tjänsteplikten.

Rysslands invasion av Ukraina har på många sätt satt fokus på Sveriges beredskap. Som Ingenjören tidigare rapporterat om har landets kommuner valt olika vägar när det gäller krigsplacering av sin personal.

Även regionerna har valt att hantera frågan på lite olika sätt. Enligt Plikt- och prövningsverket har hittills 12 av landets 21 regioner valt att krigsplacera sin personal.

Krigsplacerade för ett år sedan

Region Dalarna är en av dem och de har valt att krigsplacera all sin personal.

Anders Nordahl, säkerhetschef, Region Dalarna.

– Vi var snabba på att dra igång det arbetet och gick ut med breven om krigsplacering redan för ett år sedan, berättar Anders Nordahl, säkerhetschef i Region Dalarna.

Regionerna bedriver långt mer verksamhet än sjukvård, men det ser lite olika ut om man valt att sköta allt själv eller lägga ut på externa aktörer.

Region Dalarna har valt att sköta all verksamhet i egen regi, vilket innebär att de själva ansvarar för allt från fastigheter och transporter till drift, IT och systemförvaltning – verksamheter där det också jobbar många ingenjörer.

För snävt att se på enskilda funktioner

Anders Nordahl konstaterar att de kommer att behöva all personal de kan få fatt i för att hålla igång de kritiska funktionerna om de ställs inför höjd beredskap – därför har de också valt att krigsplacera alla medarbetare, oavsett vad de jobbar med.

– För att vara uthållig måste vi kunna omprioritera och fördela resurser i verksamheten. Då är det för snävt att titta på enskilda funktioner. Det såg vi inte minst under pandemin där det var värdefullt att kunna omfördela personal till vården när det var som tuffast, berättar han.

Administrativt krävande

Även om frågan har aktualiserats på senare tid så har regionernas arbete med krigsorganisationen pågått under en längre tid. Bakgrunden är den överenskommelse som Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tecknade redan 2018.

Enligt Markus Planmo som är expert på krisberedskap på SKR har många regioner konstaterat att arbetet med krigsplacering är administrativt resurskrävande och kostsamt. Det kräver ofta en arbetsinsats som inte motsvaras av den statliga ersättningens storlek. Dessutom har krigsplacering baserad på allmän tjänsteplikt inte någon rättslig verkan mot den enskilde.

Fokus på planeringen

Förra året ersattes därför formuleringen i regionernas uppdrag från ”krigsorganisation och krigsplacering” till ”krigsorganisation och dess bemanning”. Genom att ändra formuleringen vill SKR och MSB tydliggöra att arbetet bör betraktas som en planeringsåtgärd.

Läs också: Oklart om krigsplacering av ingenjörer i kommuner

Regionerna ska alltså lägga fokus på arbetet med planering av krigsorganisationen och inte i första hand själva krigsplaceringen.

”I uppgiften kvarstår alltjämt att påbörja planeringen av krigsorganisationens bemanning och det är viktigt att säkerställa tillgången till nyckelpersonal, men det är upp till regionen att bedöma om man i detta skede vill krigsplacera sin personal”, skriver Markus Planmo i ett mejlsvar.

Personalen har förståelse

Mats Persson, chef för Region Skånes krisledning, berättar att de jobbat med uppdraget under ett antal år och att arbetet krävt mycket analys och förberedelse. De har dock landat i att det bästa för Region Skåne är att krigsplacera all personal. I april gick brevet med krigsplaceringarna ut till alla medarbetare.

Mats Persson, chef för Region Skånes krisledning.

– Överlag har personalen förståelse för att Region Skåne måste förbereda för en organisation och bemanning vid höjd beredskap och ytterst krig, säger han.

I arbetet med krigsorganisationen har de utgått från tre nivåer; vilken verksamhet ska bedrivas i vardagen, vilken verksamhet ska bedrivas i en krissituation och vilken verksamhet ska bedrivas vid höjd beredskap?

– Utifrån det har vi sedan gjort våra bedömningar. Att krigsplacera alla är som vi ser det den bästa lösningen för Region Skåne.

För en dialog med leverantörer

Region Skåne har sedan några år tillbaka lagt ut viss verksamhet på externa leverantörer, bland annat delar av IT-driften.

Hur ser ni till att hålla igång den typen av verksamhet i händelse av krig?

– Vi har gjort en bedömning av hur viktiga olika tjänster är vid höjd beredskap och för en dialog med leverantörerna om att kunna krigsplacera kritiska funktioner. Med vissa har vi skrivit avtal så att de även kan leverera vid höjd beredskap, men vi tittar även på andra former av lösningar för att säkerställa att vi kan hålla igång kritiska funktioner, förklarar Mats Persson.

Krigsplacerar vissa nyckelfunktioner

Nästan hälften av landets regioner har dock valt att inte krigsplacera sin personal. Många lutar sig istället mot allmän tjänsteplikt som omfattar alla yrkesarbetande vid höjd beredskap.

Det innebär att arbetstagaren fortsätter att arbeta vid höjd beredskap – förutsatt att man inte är krigsplacerad hos annan aktör, exempelvis som värnpliktig inom Försvarsmakten.

– Totalt är det i dagsläget ett fåtal av vår personal som är krigsplacerade hos annan aktör och vi kan därför räkna med att bemanning via allmän tjänsteplikt kommer vara möjlig i kanske 95 procent av fallen. Vi har dock krigsplacerat vissa nyckelkompetenser och kommer fortsätta med det arbetet under kommande år i och med vidareutveckling av vår krigsorganisation, berättar Annelie Holgersson, beredskapshandläggare i Region Västerbotten.

Planeringen är viktig både i kris och krig

Region Västernorrland har enligt egna uppgifter krigsplacerat sin personal. Exakt hur de resonerar kring krigsplaceringar vill de däremot inte gå in på, av sekretesskäl.

– Vilka vi krigsplacerar och varför är en uppgift som jag inte delar med mig av eftersom det handlar om vår säkerhet. Generell kan jag säga att de som är krigsplacerade är personer som har en nyckelfunktion och som behöver vara tillgängliga om det blir krig, säger Anna Forsberg, beredskapsstrateg i Region Västernorrland.

Men jobbar med frågan gör de. Anna Forsberg förklarar att det är en samhällsviktig fråga att se till att regionens verksamhet fungerar både i kris och i krig. Därför är arbetet med att planera krigsorganisationen viktig. Dessutom behöver det finnas planer och rutiner för hur man agerar om viktiga funktioner som exempelvis el inte fungerar.

– Vi ser över våra avtal med externa leverantörer samt jobbar med handlingsplaner och reservrutiner, säger Anna Forsberg.

Inte största utmaningen

Exakt hur det blir i ett skarpt läge går däremot inte att garantera. Därför tror hon att det är viktigt att det finns en bra samverkan mellan alla delar i samhället för hur man ska agera i händelse av höjd beredskap.

– Vissa saker tror jag att man måste styra från nationell nivå. En enskild region kan inte hantera allt, säger Anna Forsberg.

De stora utmaningarna för regionerna handlar dock inte om att krigsplacera eller inte.

– Oavsett om det handlar om en krissituation eller krig så är den stora utmaningen för oss att hitta resurser. Detta är ett jätteproblem i vardagen och det blir knappast lättare i en krigssituation, poängterar hon.

Anna Nyström

Permalink for 'Kommuner testar former för distansarbete'

6:56

Kommuner testar former för distansarbete

» ‎ Ingenjören

Vilken är den bästa lösningen för distansarbete? I Borlänge kommun har medarbetarna testat en lösning med schemalagt arbete, halva tiden på kontoret och halva tiden hemma. I Örnsköldsvik har man däremot valt att helt skippa närvaroplikten.

Pandemin har förändrat inställningen till att arbeta hemifrån och på många håll i landet testar man olika varianter på distanslösningar. Borlänge kommun är ett exempel där man nu utforskar nya sätt att arbeta.

– Innan pandemin var vi väldigt restriktiva med att låta folk arbeta hemifrån, men det har ju visat sig fungera bra, både för verksamheten och för medarbetarna. Därför var vi nyfikna på att testa en lösning för distansarbete, berättar Sandra Sjöberg, strateg inom samhällsbyggnadssektorn i Borlänge kommun.

Schemalagt arbete på distans

I ett pilotprojekt som pågått i sex månader har omkring 60 personer i fem av kommunens kommunala förvaltningar testat en lösning för distansarbete där de turats om att arbeta tre dagar på kontoret ena veckan och två dagar andra veckan. Eftersom de delar kontor med varandra parvis har närvaron varit schemalagd.

– Jag är lite överraskad av hur snabbt vi förändrat våra attityder till distansarbete, säger Sandra Sjöberg, strateg inom samhällsbyggnadssektorn i Borlänge kommun. Foto: Rebecka Lindmark

Medarbetarna fick själva vara med och ta fram lösningen via gemensamma workshops. Även de som inte valde att arbeta på distans var med i diskussionerna.

Det var framför allt två saker som medarbetarna tyckte var viktiga – att team som arbetar tillsammans är på kontoret samtidigt och att alla hade sina egna fasta kontorsplatser.

– Det fanns en oro för att man skulle behöva leta en ny plats varje morgon, därför valde vi den här lösningen där medarbetarna sitter i egna kontor, men delar det med en kollega, berättar Sandra Sjöberg.

Koll på risker och konsekvenser

Inför workshop och projektstart har de även gjort en genomgripande förstudie. Förutom enkäter för att fånga in medarbetarnas synpunkter har de lagt ett stort arbete på att gå igenom tidigare forskning på området och att genomföra risk- och konsekvensanalyser.

Dessutom har de gjort beräkningar av de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna.

– Vi lyssnade även med huvudskyddsombuden och har haft en nära samverkan med facket under hela den här resan. En viktig poäng som facket fört fram är att distanslösningarna bidrar till en mer inkluderande arbetsplats, poängterar Sandra Sjöberg.

Är det okej att lämna en kaffekopp?

Inför projektstart fick medarbetarna dessutom utbildning i bland annat it-säkerhet, teknik, ergonomi och dataskydd. De diskuterade även praktiska frågeställningar och satte upp gemensamma spelregler kring arbetet.

Är det exempelvis okej att lämna en kaffekopp på skrivbordet när någon annan ska sitta där dagen efter? Behöver alla ha på kameran när man har digitala möten – och vilka möten passar inte som digitala? Och hur ser man till att ta pauser och hålla arbetstider när man arbetar hemma?

– Det har varit väldigt värdefullt att inkludera medarbetarna i förändringen, det är en god lärdom vi tar med oss. Dessutom var det bra att göra en förstudie innan vi drog igång där vi kunde identifiera både risker och utmaningar med distansarbete, säger Sandra Sjöberg.

Svårt med schemaläggning

I april tog själva pilotprojektet slut, och lärdomarna från tiden med schemalagt distansarbete är många.

En av de viktiga erfarenheterna är att medarbetarna önskar mer flexibilitet att själva styra över när de arbetar hemma och när de ska vara på kontoret.

– Redan första veckan valde miljökontoret att överge idén med schemaläggningen av distansarbetet. De har istället jobbat utifrån en lösning där de som delar kontor själva kommer överens om hur de delar upp sin närvaro på kontoret, berättar Sandra Sjöberg.

Tappar kontakten med andra på jobbet

Även idén om att arbetsgrupper som jobbar tillsammans behöver vara på plats samtidigt har visat sig inte vara så viktig i praktiken. Däremot upplever många att de tappar kontakten med andra på jobbet – de känner inte samma sammanhållning som tidigare.

– Det finns många olika och till viss del motsägelsefulla önskemål. Vissa är måna om ett eget rum, andra inte. Men möjligheten att kunna jobba hemma har de allra flesta varit positiva till, berättar hon.

Flexrum för distansarbetare

Sedan första maj kan de som vill och har möjlighet därför fortsätta jobba på distans, max 49 procent av tiden – men utan schemaläggning. De som väljer den lösningen har därför inte längre tillgång till ett fast kontorsrum, utan får nyttja de så kallade flexrum som finns på kontoret.

De som väljer att jobba upp till 20 procent av sin tid hemma kan däremot behålla en fast kontorsplats.

– Det fanns en viss oro för att någon annan sitter på ens plats när man är borta. Därför har vi valt att ha flexrum för de som distansarbetar stor del av sin tid.

Viktigt för att vara attraktiv

Sandra Sjöström konstaterar att möjligheten att jobba hemifrån är viktig för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.

– Med tanke på att Northvolt nu beslutat att etablera sig här så kommer kommunen också att behöva anställa fler medarbetare framöver. Då är det värdefullt för oss på samhällsbyggnadssektorn att kunna erbjuda en mer flexibel arbetslösning, förklarar Sandra Sjöberg.

Forskare följer projektet

Pilotprojektet har även följts av forskare från Högskolan i Gävle. De ska undersöka hur hybridarbetet påverkar medarbetarnas hälsa, prestation, möjlighet att planera arbetet och balansen mellan jobb och privatliv. Resultaten presenteras till hösten.

– Det ska bli intressant att ta del av vad forskarna kommer fram till. Jag är lite överraskad av hur snabbt vi ändå förändrat våra attityder till distansarbete och förhållandet mellan tid, rum och leverans. Var man arbetar rent fysiskt är inte längre lika viktigt som innan pandemin, konstaterar Sandra Sjöberg.

Inga krav på närvaro

I Örnsköldsvik kommun har man däremot valt en lösning där man inte ställer några krav på närvaro. Medarbetarna kan själva bestämma var de utför sitt arbete, utan krav på att närvara en viss tid på kontoret.

Magnus Haglund, kommundirektör i Örnsköldsviks kommun, poängterar att platsen inte är det viktiga – det är vad du åstadkommer som spelar roll.

– Varför skulle vi ställa krav på det? Vissa enheter och arbetsplatser har aldrig varit så effektiva och haft så stor medarbetarnöjdhet som nu, och då verkar det ju helt bakvänt att bestämma en sån sak, utan att kunna förklara varför man gör det, säger Magnus Haglund, kommundirektör i Örnsköldsvik.

Redan tidigt under pandemin tillsatte kommunen en arbetsgrupp som jobbat med att ta fram en plan för hur kommunen ska gå över till det de kallar Framtidens arbetsliv. Kärnan i det arbetet handlar om att ge medarbetarna frihet att själva styra över hur och var de utför sitt arbete.

Platsen inte det viktiga

Och många ser hemarbete som en stor fördel. I medarbetarenkäter har 90 procent av medarbetarna svarat att de vill ha kvar möjligheten att jobba på distans även efter pandemin.

Magnus Haglund poängterar att mycket av dagens arbete inte är platsberoende – det är vad du åstadkommer som är det viktiga.

– Att bara sitta på samma plats ger i sig inget mervärde. Ibland blir det då hybridmöten, det vill säga att en del deltar fysiskt och andra digitalt. Det är lite svårare men går att lära sig. Sitter du och arbetar själv så ska du välja en plats som ger dig inspiration, förklarar han.

E-tjänst för att hitta balansen

Hur mycket och när man arbetar på plats respektive hemifrån bestäms utifrån verksamhetens och medarbetarnas egna behov. Varje medarbetare kommer överens med sin chef om vad som fungerar bäst.

Som ett stöd har kommunen tagit fram en e-tjänst där anställd och chef tillsammans kan komma fram till en balanserad lösning på när- och distansarbete. Cheferna har dessutom fått utbildning i det nya sättet att leda och vad som gäller kring exempelvis arbetsmiljöansvar.

Hur ser ni till att medarbetare som jobbar mycket hemifrån inte tappar kontakten och går miste om de sociala aspekterna av att träffa sina kollegor?

– De flesta arbetsplatser har vissa specifika dagar då man ses och fikar och har fysiska möten. En utmaning med detta synsätt är introduktion av nyanställda, då är det bra att ses fysiskt, men det löser vi.

Enligt Magnus Haglund fungerar hybridarbetet mycket bra.

– Vi utvärderar fortlöpande och min bedömning är att det inte finns någon väg tillbaka. Vi har lärt oss för mycket om vad Framtidens arbetsliv kan erbjuda och jag ser detta som en ren kompetensförsörjningsfråga.

Anna Nyström

Permalink for 'Här är ”tech-tjejernas” bästa tips för jobbsökandet'

7:30

Här är ”tech-tjejernas” bästa tips för jobbsökandet

» ‎ Ingenjören

Strunta i kravlistorna, bara sök jobbet! Och oroa dig inte i onödan – karriären är inget sprintlopp, utan ett maraton. Det är några ord på vägen från två prisade tech-tjejer och ingenjörer.

I två decennier har Microsoft Sverige utsett Årets Tech-tjej, tidigare kallat Årets IT-tjej. Syftet med utmärkelsen är att lyfta fram unga kvinnliga förebilder i branschen för att inspirera fler att satsa på en utbildning och karriär inom teknik och IT. Under de 20 år priset funnits har det flera gånger delats ut till tjejer som läst en ingenjörsutbildning.

Sofie Borck Janeheim och Emma Tysk är två av dem. Nu har de hunnit en bit i sina karriärer och har många användbara tips att dela med sig av, både till studenter som spanar efter sina första jobb och till ingenjörer som jobbat ett tag och börjat fundera på nästa steg.

Fotbollen blev en stark merit

Sofie Borck Janeheim utsågs till Årets IT-tjej 2017, tog året därpå civilingenjörs- och lärarexamen på KTH i Stockholm – och slöt cirkeln genom att få jobb på just Microsoft Sverige. Där arbetar hon nu som teknisk specialist för low-code-plattformen och hjälper kunder att lösa problem med hjälp av appar, bottar och automationer.

Vägen fram till jobbet kan låta spikrak, men det var den inte.

Sofie Borck Janeheim

– Fram till tredje året på ingenjörsutbildningen fick jag inte ens svar på de sommarjobbsansökningar jag skickade in.

Hon började därför engagera sig i nätverk på KTH som träffade olika företag. Hon lyckades också fixa ett extrajobb på HelloWorld – vilket hon tackar fotbollen för. Att hon i hela livet hållit på med fotboll blev här en stark merit, eftersom hon hade erfarenheter från läger och av att leda barn och ungdomar. Med extrajobbet började snart allt rulla på.

– Varje söndag var vi hos ett nytt partnerföretag och kodade. På så sätt träffade jag Microsoft och var sedan med i tävlingen Årets IT-tjej.

Hon kände alltså till de företag hon sedan sökte jobb hos. Framför allt visste hon varför hon ville jobba just där. Det är en stor fördel. Att anpassa och vinkla sin ansökan efter mottagaren. Att skicka exakt samma CV och personliga brev till flera olika företag, det går alltid bort. Totalt.

– Ta istället den tid som krävs att läsa på om jobbet du söker, och anpassa din ansökan så att du lyfter fram vad du kan bidra med just där.

Fem tips från Sofie

Våga söka de jobb du vill ha, sortera inte ut dig själv på förhand.
Ta chansen att träffa företagen du är intresserad av, försök knyta kontakter.
Börja söka jobb så fort som möjligt, många traineeprogram startar sin antagningsprocess nästan ett år i förväg.
Ge inte upp för snabbt! Det är helt normalt att det är tufft att börja ett nytt jobb, det kan ta månader innan man förstår vad man egentligen jobbar med.
Skaffa mentorer och buddies som jobbar med det du själv siktar på i framtiden. Prata med och lär av dem.

”Jag hade velat oroa mig mindre”

Vad gäller den egna karriären är Sofie Borck Janeheim mest nöjd med att hon vågat byta roll många gånger. Efter omorganisationer som lett till ändrade arbetsuppgifter har hon aktivt korrigerat sin karriärväg för att komma tillbaka ”på rätt spår”.

Vad hon är mindre nöjd med är svårare att svara på.

– Jag kanske skulle säga att jag hade velat oroa mig mindre. Karriären är ingen sprint, den är ett maraton.

Ingenjörer som hunnit en bit in i arbetslivet, men vill komma vidare, råder hon att hitta mentorer eller buddies som arbetar i de roller som lockar. Detta för att förstå vad uppdragen innebär och vad man måste lära sig för att klara dem.

– Sen är det viktigt att ha en öppen och ärlig dialog med sin chef. Vad vill du göra? Vad förväntar sig din chef utav dig? Är ni överens om vad dina mål är och hur de ska mätas? I så fall har du ett bra förhandlingsläge kring lönen.

”Bli inte avskräckt av kravlistorna”

Emma Tysk utsågs till Årets IT-tjej 2018. Ifjol tog hon examen från civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi i Uppsala och sedan i höstas arbetar hon på Adidas i Amsterdam, som appdesigner inom UX.

Emma Tysk

– Jag trivs jättebra. Det roligaste är att jag fått jobba i många olika team med olika projekt, verktyg och ansvarsområden. Eftersom Adidas är ett så stort och globalt företag är det mycket som händer.

Emma Tysk kände ingen på Adidas när hon såg annonsen på Linkedin. Hennes strategi blev att lägga mycket tid och energi på sin ansökan. Hon sökte med en designportfolio där hon visade tidigare projekt och skrev ett personligt brev.

Fem tips från Emma

Bli inte avskräckt av jobbannonsernas ”kravlistor”. Även om du inte kan allt – sök jobbet ändå! Viktigast är viljan att lära sig.
Leta intern- och traineeships internationellt och i Sverige. De ger erfarenhet och möjlighet att få prova något du skulle vilja jobba med eller bli bättre inom.
I jobbet, försök att skjuta bort ”imposter syndrome”-tankarna. Du kommer med nya ögon och perspektiv, ta för dig!
Visa engagemang, var personlig, och uttryck att du är taggad på att lära dig.
Våga säga till om du hamnat i en roll du inte trivs med. Det gynnar även företaget om du som anställd vill stanna kvar och utvecklas där, fast med andra uppgifter.

– Jag jobbade lite med rekrytering inom IT under min studietid och insåg då att man snabbt märker vilka som lagt extra energi på sin ansökan, vilka som tagit ett steg till och läst på om företaget och tydligt förklarar varför de söker till den arbetsplatsen och är en bra match. Det gör större skillnad än vad man tror att visa entusiasm och engagemang.

Något som är viktigt för alla som står i jobbsökarläge är att inte avskräckt av långa ”kravlistor” i jobbannonserna.

– Även om du inte kan allt – sök ändå! Ofta handlar det inte om att du ska kunna allt, utan om viljan att lära sig, säger Emma Tysk.

Sedan, när jobbet fixats, är det inte ovanligt att känna att man inte kan något och bara är en bluff på arbetsplatsen. Den känslan måste bekämpas.

– Försök att skjuta bort ”imposter syndrome”-tankarna. Bara för att du är ny på en arbetsplats betyder inte det att du inte bidrar lika mycket som andra! Du kommer med nya ögon och perspektiv, ta för dig!

Det viktigaste för den som fått jobb och sedan vill klättra vidare tycker hon är att visa engagemang, ta initiativ och uttrycka att man är taggad och glad att vara där. Plus, förstås, att även visa det i sitt arbete.

Emma Tysk har skaffat sig en vana för att underlätta inför sina löneförhandlingar. Hon gör korta anteckningar om varje projekt hon är delaktig i och vilka initiativ hon tagit där.

– Det gör det lättare att ha något att peka på och visa ”här är de konkreta saker jag bidragit med”.

Bertil Janson

Fakta om Sofia Borck Janheim och Emma Tysk

Sofie Borck Janeheim
Ålder: 29
Arbetar: Microsoft Sverige
Årets IT-tjej: 2017
Utbildning: Civilingenjör och lärare inom informations- och kommunikationsteknik på KTH, Stockholm.
Kommer från: Karlstad
Bor nu: Stockholm
Fritidsintresse: Fotboll

Emma Tysk
Ålder: 27
Arbetar: Adidas
Årets IT-tjej: 2018
Utbildning: Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, Uppsala universitet.
Kommer från: Uppsala
Bor nu: Amsterdam, Nederländerna
Fritidsintresse: Fotografi och målning

Permalink for 'Arbetsgivare gör vinster på 65-plussarna – men höjer inte lönerna'

7:30

Arbetsgivare gör vinster på 65-plussarna – men höjer inte lönerna

» ‎ Ingenjören

Arbetsgivare tjänar hundratusentals kronor om året på de som är över 65 år. Det beror på att arbetsgivaravgiften har sänkts och ITP-inbetalningarna upphör. Men löneutvecklingen för ingenjörer avstannar i princip redan kring 60 år visar en rapport från Sveriges Ingenjörer.

Politikerna har sänkt arbetsgivarnas kostnader för äldre arbetskraft. Arbetsgivaravgiften minskar med två tredjedelar för personer som är 65 år eller äldre. Dessutom får anställda i privat sektor inga inbetalningar av ITP när de fyllt 65 år.

När det ekonomiska utrymmet inte används för att höja lönerna för 65-plussarna gör arbetsgivarna rejäla vinster på de som jobbar kvar.

Men trots att många arbetsgivare talar om en ingenjörsbrist, framför allt av erfarna ingenjörer, görs inga större ansträngningar för att behålla äldre ingenjörer. Tvärtom! Sveriges Ingenjörers lönestatistik visar att löneutvecklingen i princip ligger still efter 60 års ålder.

Dold kompetensreserv

I rapporten 65-plus ska inte gå minus från Sveriges Ingenjörer finns flera räkneexempel (se faktaruta längst ner). Ett av dem är Gunilla, civilingenjör i kemiteknik med en månadslön på 66 000 kronor. Om hon jobbar vid 66 år sparar arbetsgivaren 269 796 kronor om året.

Johan Kreicbergs. Foto: Pernilla Pettersson, Sveriges Ingenjörer.

– Det skulle vara möjligt att höja lönerna rejält med de här pengarna, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

Han menar att 65-plussarna är en dold kompetensreserv som arbetsgivarna inte ser trots det stora suget efter erfarna ingenjörer. Med den här rapporten vill förbundet försöka väcka arbetsgivarna att tänka mer långsiktigt.

– Beslutet att gå i pension påverkas inte av en tusenlapp i månaden men de sänkta kostnaderna ger faktiskt utrymme för större löneökningar. Med ett rejält lönepåslag efter 65 år tror jag att fler ingenjörer gärna jobbar ett eller två år till.

Kan bli 2 000 fler ingenjörer

Statistiska centralbyråns senaste arbetskraftsbarometer visar att det finns en stor efterfrågan på ingenjörer, framför allt på erfarna. Inom flera utbildningsinriktningar svarade 80 procent av arbetsgivarna att det är brist på yrkeserfarna ingenjörer. Bland annat finns det ett stort behov av ingenjörer för att klara klimatomställningen och den snabba digitaliseringen.

Läs också

De är ingenjörer mellan 68 och 75 och jobbar fortfarande

I dag är det bara 65 procent av ingenjörerna som arbetar vid 64 års ålder och vid 65 har nära hälften slutat.

Sveriges Ingenjörer har gjort beräkningar på ett scenario där 65 procent av ingenjörerna fortsätter att arbeta till 67 års ålder och hälften fortsätter ända tills de är 69 år, åtminstone på deltid. Det skulle innebära omkring 2 000 fler yrkeserfarna ingenjörer på arbetsmarknaden.

– De flesta ingenjörer har inte fysiskt krävande arbeten och det är rimligt att tro att fler än i dag vill jobba längre, men då det behövs en morot, säger Johan Kreicbergs.

Lön är också uppmuntran

Delegationen för senior arbetskraft presenterade 2018 en större studie om vad som krävs för att locka äldre att stanna i arbetslivet. Privatekonomi var inte en av de faktorer som kom högt upp på listan. De viktigaste var hälsa och arbetsmiljö, framför allt stress, men också attityden till äldre i arbetslivet. Studien visade att många äldre i arbetslivet känner att de förlorar sin status. De behöver känna sig uppskattade på arbetsplatsen för att vilja jobba kvar.

Förhandlingar om högre åldersgräns

Fackförbunden har i flera år drivit frågan om att höja åldersgränserna för tjänstepensionen ITP och nu pågår förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

Johan Kreicbergs tror ändå att rejäla lönelyft skulle få fler äldre att skjuta fram sin pension något år.

– Lönen är inte enbart en ekonomisk faktor, den ger också uppmuntran och bekräftelse. Den arbetsgivare som erbjuder 65-åringar ett lönepåslag på 10 000–15 000 kronor i månaden kommer med stor säkerhet få behålla fler än i dag. Det skulle bli ett starkt signalvärde.

Karin Virgin

Så mycket tjänar arbetsgivare när äldre arbetar efter 65

Sveriges Ingenjörer har räknat på hur mycket arbetsgivare tjänar på att tre typiska ingenjörer i 65-årsåldern fortsätter arbeta.

Lina

Lina arbetar som högskoleingenjör i privat sektor. Hennes lön är 50 000 kronor per månad det år hon fyller 65 år. Om hon arbetar vidare efter 65 sparar arbetsgivaren 3 685 kronor på att inte betala in tjänstepension till henne. Därtill minskar arbetsgivaravgiften med 10 605 kronor året därpå. Det är en total besparing för arbetsgivaren på 14 290 kronor varje månad. På årsbasis spar arbetsgivaren 171 480 kronor, även om Lina utför precis samma jobb som tidigare.

Johan

Johan arbetar som elektronikingenjör. Hans lön är 58 000 kronor per månad det år han fyller 65 år. Om han arbetar vidare efter 65 sparar arbetsgivaren 6 085 kronor på att inte betala in tjänstepension till honom. Därtill minskar arbetsgivaravgiften med 12 302 kronor året därpå. Det är en total besparing för arbetsgivaren på 18 387 kronor varje månad. På årsbasis spar arbetsgivaren 220 644 kronor, även om Johan utför precis samma jobb som tidigare.

Gunilla

Gunilla är civilingenjör i kemiteknik. Hennes lön är 66 000 kronor per månad det år hon fyller 65 år. Om hon arbetar vidare efter 65 sparar arbetsgivaren 8 485 kronor på att inte betala in tjänstepension till henne. Därtill minskar arbetsgivaravgiften med 13 998 kronor året därpå. Det är en total besparing för arbetsgivaren på 22 483 kronor varje månad. På årsbasis spar arbetsgivaren 269 796 kronor, även om Gunilla utför precis samma jobb som tidigare. I tabellen nedan visas kostnadsbesparingarna per månad som arbetsgivarna gör vid ingången av det år som den anställde fyller 66 år.

Permalink for 'Färre beviljas delpension – olika inställning från arbetsgivarna'

6:00

Färre beviljas delpension – olika inställning från arbetsgivarna

» ‎ Ingenjören

För anställda i statlig verksamhet så är delpension ett fördelaktigt sätt att gå ner i arbetstid mellan 61 och 65 års ålder. Men färre och färre beviljas delpension. Och hur ansökningarna behandlas skiljer sig mellan arbetsgivarna.

Delpension innebär att man kan gå ner i arbetstid så att man som minst jobbar 50 procent. För den del man går ner i arbetstid fyller arbetsgivaren ut lönen med 60 procent. Jobbar man 50 procent får man alltså 80 procent av lönen, jobbar man 90 procent får man 96 procent av lönen. Dessutom görs pensionsinbetalningar utifrån den tidigare sysselsättningsgraden.

Läs Statens Tjänstepensionsverks information om delpension här.

Men efter en ökning i antalet som fick delpension under de första åren efter att det infördes 2003, så har antalet minskat efter det. Som mest fick 2 021 personer delpension år 2007, men förra året var antalet nere på 842. Pandemin kan ha gjort att färre sökt, genom den ökade friheten att jobba på distans, men trenden är ändå nedåtgående, visar statistik från Statens tjänstepensionsverk, SPV.

De som får delpension går också ner mindre i arbetstid i dag. Av dem som fick delpension 2004 gick nästan hälften ner till att jobba 50 procent. 2021 var det färre än 9 procent som minskade sin arbetstid så mycket.

Om nedgången i antalet delpensioner beror på att färre söker eller att färre beviljas delpension har SPV inte uppgifter om.

Så här många har beviljats delpension per år – delarna av staplarna visar hur många som gått ner 50, 21–49 respektive upp till 20 procent i arbetstid:

Källa: Statens Tjänstepensionsverk Uppfylla två av fyra kriterier

Det är arbetsgivarna som bestämmer om en ansökan om delpension ska beviljas eller inte. Så hur tänker de?

På Trafikverket behöver den som söker delpension uppfylla två av fyra kriterier för att få ansökan beviljad.

Kriterierna är:

att det finns hälsoskäl, att man behöver gå ner i arbetstid för att orka jobba till 65 år.
att delpensionen ska underlätta generationsväxling. Att man genom att vara kvar på deltid kan överföra sin kompetens till någon yngre.
att det underlättar kompetensväxling eller
rationalisering – att tjänsten inte kommer att tillsättas igen.

I genomsnitt får 40 personer på Trafikverket delpension per år, berättar HR-specialist Carina Johansson.

– Tanken är att delpension ska bidra till ökad möjlighet att jobba längre och till kompetensförsörjningen i verksamheten. Vi har något avslag ibland, men det är inte många. Om någon får avslag är det för att personen inte uppfyller våra kriterier.

(Hur många som fick delpension per myndighet under 2021 hittar du i tabellen längst ner.)

Räcker att uppfylla formella krav

På KTH fick nio personer delpension 2021, enligt SPV:s statistik. Inställningen generellt är att den som vill ha delpension och uppfyller kraven i ålder och hur mycket man jobbar ska få ja på sin ansökan, säger HR-chefen Annica Fröberg. Man har inte krav på att det ska finnas hälsoskäl eller annat.

– Vi tycker att de enskilda kan avgöra det själva. Jag tänker att om man söker så har man en anledning till det.

På KTH behandlar varje skola ansökningar om delpension. Om någon får nej kan ansökan skickas vidare till HR centralt.

– Men det är sällsynt. På tio år har det bara hänt två gånger och de brukar beviljas. Om det är några som inte kommer vidare till HR vet jag inte, men jag har frågat och det verkar inte så. Däremot är jag osäker på hur välkänt det är att det går att få delpension.

På KTH delar man på kostnaden för delpensionen – hälften bekostas av den skola medarbetaren jobbar på och den andra hälften bekostas av HR genom partsgemensamma medel.

Ingen ersättningsrekrytering

På Statens Fastighetsverk, SFV, med cirka 500 anställda och en medelålder på 51 år, har det varit 1–3 personer som har sökt delpension de senaste tre åren. HR-direktör Katarina Bernhardsson berättar att det är ganska konstant utifrån hur många anställda som är i rätt ålder för att söka.

– Vi ser positivt på delpension eftersom vi vill att medarbetare ska orka med ett långt arbetsliv och ha hälsan i behåll men det måste också fungera för verksamheten, säger hon.

Hon pekar på att en delpensionering innebär att en medarbetare går ner i arbetstid men att det inte görs någon ersättningsrekrytering eftersom budgeten belastas med kostnaden för delpensionen.

– Arbetsuppgifter kan då behöva flyttas till kollegor då verksamheten fortfarande förväntas utföra uppgifterna. Chefen behöver därför se över arbetsmiljökonsekvenserna för hela arbetsgruppen.

Katarina Bernhardsson tycker att det är bra om medarbetare som vill ha delpension har ett samtal med sin chef om det i god tid innan.

– Gärna redan när medarbetaren börjar fundera på möjligheten att ta ut delpension. En tidig dialog ger bättre möjligheter att planera.

Försök hitta en win-win-situation

Förra året var det alltså färre än 1 000 personer, av 240 000 statligt anställda, som beviljades delpension. Andreas Nyström, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, tycker att det är en liten andel.

– Jag får signaler om att viljan hos arbetsgivare att bevilja delpension har blivit lägre, och det tycker jag inte är bra. Man kan ha mycket att ge men inte vilja jobba 100 procent och har specialistkompetens att överföra. Då kan delpension ge en större vilja att arbeta längre, säger han.

Han pekar på att det till exempel kan vara en förändrad livssituation som gör att man vill ha delpension, som att man har barnbarn på en annan ort och vill kunna åka dit mer.

– Om man har skäl att använda delpension tycker jag att det är synd om arbetsgivaren inte använder det för att få in yngre och få en kunskapsöverföring.

Så vad gör man då om man vill ha delpension och arbetsgivaren inte är så frikostig med att bevilja det?

– Prata med den lokala föreningen och hör efter: Hur är känslan? Diskutera med din chef: Hur kan ni hitta ett bra case? Försök hitta en win-win-situation så att din kompetens kommer till nytta. Avtalet om delpension finns av en anledning – att genom att göra det möjligt att gå ner i arbetstid få fler att fortsätta jobba längre.

Karin Thorsell

Antal nya delpensioner 2021	Upp till 20%	21-49 %	50%	Totalsumma
Arbetsförmedlingen	17	0	0	17
Arbetsmiljöverket	7	0	0	7
Blekinge tekniska högskola	2	1	1	4
Bolagsverket	1	0	0	1
Boverket	1	0	0	1
Centrala studiestödsnämnden	6	0	0	6
Domstolsverket	11	0	0	11
eHälsomyndigheten	1	0	0	1
Ekobrottsmyndigheten	4	0	0	4
Folkhälsomyndigheten	2	0	0	2
Försvarets materielverk	2	0	0	2
Försvarshögskolan	1	0	0	1
Försvarsmakten	6	4	7	17
Försäkringskassan	1	0	1	2
Göteborgs universitet	22	6	6	34
Havs- och vattenmyndigheten	1	0	0	1
Högskolan Dalarna	3	1	0	4
Högskolan Halmstad	1	1	0	2
Högskolan i Gävle	2	0	0	2
Högskolan i Skövde	2	0	0	2
Högskolan Väst	6	0	0	6
Inspektionen för vård och omsorg	14	0	0	14
Institutet för rymdfysik	0	0	1	1
Integritetsskyddsmyndigheten	0	1	0	1
Jordbruksverket	7	0	0	7
Kammarkollegiet	1	0	0	1
Karlstads universitet	8	1	0	9
Karolinska institutet	1	0	2	3
Kemikalieinspektionen	1	0	0	1
Kriminalvården	52	0	0	52
Kronofogdemyndigheten	6	0	0	6
Kungliga tekniska högskolan	5	3	1	9
Kustbevakningen	2	1	0	3
Luftfartsverket	2	0	0	2
Linköpings universitet	8	2	3	13
Linnéuniversitetet	3	1	9	13
Livsmedelsverket	0	0	1	1
Luleå tekniska universitet	0	0	3	3
Lunds universitet	16	9	12	37
Läkemedelsverket	6	1	0	7
Länsstyrelsen	18	7	3	28
Migrationsverket	8	2	1	11
Mittuniversitetet	5	1	0	6
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	4	0	0	4
Myndigheten för yrkeshögskolan	1	0	0	1
Mälardalens universitet	7	0	0	7
Naturhistoriska riksmuseet	3	0	0	3
Naturvårdsverket	6	0	0	6
Patent- och registreringsverket	1	0	0	1
Polismyndigheten	145	0	2	147
Regeringskansliet	4	0	0	4
Riksantikvarieämbetet	1	1	0	2
Riksarkivet	2	0	0	2
Rättsmedicinalverket	3	0	0	3
Sjöfartsverket	2	0	0	2
Skatteverket	79	0	0	79
Skogsstyrelsen	17	4	2	23
Socialstyrelsen	3	0	0	3
Specialpedagogiska skolmyndigheten	14	0	0	14
Spelinspektionen	0	1	0	1
Statens energimyndighet	0	1	0	1
Statens fastighetsverk	2	0	0	2
Statens historiska museer	1	0	0	1
Statens institutionsstyrelse	11	1	1	13
Statens kulturråd	0	0	1	1
Statens museer för världskultur	1	0	0	1
Statens servicecenter	6	0	0	6
Statens skolverk	4	0	0	4
Statens tjänstepensionsverk	5	0	0	5
Statens veterinärmedicinska anstalt	2	0	0	2
Statistiska centralbyrån	4	0	0	4
Stockholms universitet	8	0	0	8
Strålsäkerhetsmyndigheten	2	0	0	2
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll	1	0	0	1
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete	3	0	0	3
Svenska institutet	0	1	0	1
Svenska kraftnät	3	0	0	3
Sveriges geologiska undersökning	4	0	0	4
Sveriges lantbruksuniversitet	10	3	0	13
Totalförsvarets forskningsinstitut	4	0	1	5
Trafikverket	23	5	4	32
Transportstyrelsen	3	0	0	3
Tullverket	16	0	0	16
Umeå universitet	9	10	8	27
Uppsala universitet	13	3	3	19
Åklagarmyndigheten	6	0	0	6
Örebro universitet	1	1	0	2
Totalsumma	696	73	73	842

Permalink for '”Frivilliga” erbjudanden när Klarna minskar antal anställda'

8:32

”Frivilliga” erbjudanden när Klarna minskar antal anställda

» ‎ Ingenjören

Nyligen aviserade Klarna att de vill göra sig av med 700 anställda. Det görs genom erbjudanden om frivilliga överenskommelser. Men Sveriges Ingenjörer menar att det inte är så frivilligt – och har hittat allvarliga fel i avtalen.

Hittills har 314 personer på Klarnas Stockholmskontor erbjudits att göra en överenskommelse om att sluta sin anställning. Klarna säger att det är frivilliga överenskommelser, men Sveriges Ingenjörer ifrågasätter alltså hur frivilligt det är, berättar Hanneli Lindholm, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, som tillsammans med kollegan Anders Brandt förhandlar för förbundets medlemmar.

– I stället för att gå ut med ett erbjudande brett och säga att ”Kom till oss om du vill sluta” så har Klarna vänt sig till kanske inte helt genomtänkta grupper, exempelvis kostsamma projekt. Och det kan vara personer som sitter på viktig kompetens som fått erbjudandet, säger Hanneli Lindholm.

Hon pekar också på att det för många kan upplevas svårt att tacka nej. Vad skulle hända då?

– Många har redan blivit avstängda från de interna systemen, och teamet har i vissa fall informerats om att de inte kommer tillbaka. Inte alla känner till sina rättigheter och bolaget har också flaggat för att det i nästa steg kan bli fråga om uppsägningar.

Riskerade att bli utan a-kassa

De som fått erbjudanden har fått tio dagars betänketid. Sveriges Ingenjörer och Akavia, det andra stora akademikerfacket på Klarna, har begärt längre betänketid. Bland annat för att man hittat allvarliga fel i avtalen.

Till exempel stod det inte från början att det är ett avslut av anställningen på grund av arbetsbrist. Det gör att den som skriver på riskerar att bli utan både a-kassa och inkomstförsäkring. Akademikerfacken tog kontakt med a-kassan och Klarna och fick formuleringarna ändrade.

Klarna hade också lagt in en konkurrensklausul i avtalen, som skulle göra att man hamnar i karantän efter anställningen och inte kan ta ett nytt jobb direkt. Men när facken tog upp det här så backade Klarna och tog bort den punkten. Så nu ska medlemmarna vara fria att ta andra jobb även under uppsägningstiden.

– De tar till sig våra synpunkter.

”Inga dåliga erbjudanden”

Samtidigt säger Hanneli Lindholm att själva erbjudandet inte är dåligt. Det innebär att man blir arbetsbefriad under uppsägningstiden, får sin avtalade uppsägningstid och dessutom ett avgångsvederlag utifrån hur länge man varit anställd. Får man ett nytt jobb under uppsägningstiden så behåller man lön och avgångsvederlag.

– Däremot avstår man sin företrädesrätt, alltså företräde att få tillbaka anställningen om Klarna börjar anställa igen.

På Klarna är det också många arbetskraftsinvandrare. För dem är det särskilt viktigt att ha koll på vad som gäller eftersom de bara har en viss tid på sig att hitta ett nytt jobb om de vill stanna i Sverige.

För dem har facken fått förlängd uppsägningstid i stället för avgångsvederlag.

Ingen riskanalys

På grund av att Klarna inte har kollektivavtal har det inte varit några diskussioner med facket om hur uppsägningarna ska göras eller vilka som ska sluta.

Facket har inte heller fått se eller samverka om någon risk- eller konsekvensanalys för neddragningarna – alltså vilka konsekvenserna för verksamheten blir av att dra ner inom olika områden, för till exempel arbetsbelastning, bemanning och fördelning av arbetsuppgifter.

– Arbetsgivaren måste göra en riskbedömning innan verkställande av förändringar som kan påverka arbetstagarnas arbetsmiljö, och den ska samverkas med lokala skyddsombud. Den här neddragningen har stor påverkan på arbetssituationen på Klarna, säger Hanneli Lindholm.

Nu har HR på Klarna sagt att man ska göra en risk- och konsekvensanalys.

– Men det är lite sent påtänkt. Det är många som redan kopplats bort från arbetet i samband med att de fick del av erbjudandet.

Hör av dig till facket

Om det behövs så förhandlar Sveriges Ingenjörer nu individuellt för varje medlem, eftersom var och en har olika förutsättningar.

– Bolaget vill ju köpa sig fria och att det ska gå fort, så för att få så bra avtal som möjligt för våra medlemmar begär vi individuella förhandlingar när så krävs.

Om man fått ett erbjudande om att avsluta anställningen men inte varit i kontakt med sitt fackförbund så uppmanar Hanneli Lindholm att man hör av sig – oavsett om man skrivit på eller inte. Det kan finnas medlemmar på Klarna som inte registrerat arbetsgivare i förbundets medlemsregister, och då vet Sveriges Ingenjörer inte om att medlemmen jobbar där.

Klarna har skrivit i avtalen att man inte får dela innehållet med tredje part, vilket kan ha gjort att alla inte tänker på att de kan ta hjälp.

– Men man får alltid dela avtalet med sitt fackförbund. Vi uppmanar alla att kontakta facket innan de skriver på.

Karin Thorsell

Permalink for 'Vet du vad du har för försäkringar genom facket?'

7:30

Vet du vad du har för försäkringar genom facket?

» ‎ Ingenjören

Du vet säkert att facket har förhandlat fram en hel del försäkringar åt sina medlemmar. Men vilka? Vad täcker de? Och vad behöver du egentligen komplettera med själv? Stefan Holmberg, pensions- och försäkringsspecialist på Sveriges Ingenjörer, reder ut frågetecknen.

Behöver du rådgivning?

För dig som ingår i ITP-avtalet finns det en digital rådgivningstjänst för försäkringar på www.avtalat.se

Du fyller i uppgifter om dig själv, din ekonomi och din familjesituation, och får sedan ett tydligt individuellt råd om vilka försäkringar du bör skaffa och vad du tvärtom inte behöver.

Medlemmar i Sveriges ingenjörer kan också få gratis rådgivning hos Akademikerförsäkring.

Läs mer om försäkringar via facket här. Du behöver vara inloggad.

Sveriges Ingenjörer har förhandlat fram en hel del försäkringar för medlemmarna, en del ingår i medlemskapet, andra behöver man teckna själv.

För yrkesverksamma medlemmar som även är med i Akademikernas a-kassa ingår en inkomstförsäkring som ger omkring 80 procent av lönen vid arbetslöshet.

Inkomstförsäkringen är en av de viktigaste medlemsförmånerna även i en högkonjunktur. Man kan bli tvungen att söka jobb och då är det värdefullt att ha en tryggad inkomst som är betydligt högre än a-kassan.

Hus, bil eller båt?

De flesta har flera privata försäkringar, exempelvis för bostad, bil, båt eller husdjur. Här samarbetar Sveriges Ingenjörer med Akademikerförsäkring och If Skadeförsäkring som har bra erbjudanden till medlemmarna.

Men det finns även andra privata försäkring som man kan behöva teckna.

– Vilka beror på din livssituation och dina behov. Är du singel utan barn har du inte alls samma försörjningsbörda som om du har partner, barn och kanske dessutom ett hus, säger Stefan Holmberg, pensions- och försäkringsspecialist på Sveriges Ingenjörer.

Har du någon annan i ditt liv som är beroende av din inkomst kan det vara klokt att dels teckna en livförsäkring som ger din partner ett större engångsbelopp om du dör i förtid, samt att teckna en sjuk- och olycksfallsförsäkring.

– Den ger bland annat ersättning om du blir invalidiserad och inte kan sköta ditt jobb som tidigare, pengar som kanske behövs för att anpassa huset till en rullstol eller liknande.

Ett tips för de medlemmar hos Sveriges Ingenjörer som vill teckna de här försäkringarna är att använda sig av de gruppförsäkringar som finns hos Akademikerförsäkring.

– De har kunnat förhandlat fram en bra deal eftersom de företräder många, så deras försäkring har ofta lägre pris och bättre villkor än om man köper det själv av det egna försäkringsbolaget. Men, återigen, det viktigaste är att undersöka vilka behov just du har och sen försäkra sig efter det.

Tjänstepensionen är viktig

Den försäkring som kan ha störst betydelse för din ekonom efter arbetslivet är tjänstepensionen. Med den behåller du en stor del av din inkomst även när du inte längre jobbar.

– Tjänstepensionen regleras i kollektivavtalen, vilket gör att den omfattar de flesta av våra medlemmar. Men man kan också ha en så kallad individuell tjänstepension, säger Stefan Holmberg.

– Oavsett vilket kollektivavtal du tillhör ingår även bland annat en sjukförsäkring, så att man som arbetstagare får ut en större del av lönen när man blir sjuk än det som den allmänna sjukförsäkringen ger.

Du behöver göra egna val

Men även om en stor del av tjänstepensionen regleras automatiskt via kollektivavtalet finns det några frågor du måste ta ställning till själv. Den första av dem är om du ska ha återbetalningsskydd på tjänstepensionen eller inte.

– Om du dör innan du hinner ta ut din tjänstepension kan två saker hända. Antingen fördelas pengarna mellan alla andra som är lika gamla som du (och inte har återbetalningsskydd), det kallas arvsvinst. Eller kan du teckna återbetalningsskydd, en slags försäkring som gör att de pengarna istället betalas ut till din familj.

Det kan låta som ett enkelt val, men det finns en hake: väljer man återbetalningsskydd får man inte vara med och dela på arvsvinsten. Det innebär att de som väljer bort återbetalningsskydd kan få upp till femton procent högre pension än de som väljer att ha skyddet.

Stefan Holmberg, försäkringsspecialist, Sveriges Ingenjörer

– Vad man ska välja beror på ens livssituation. Har man minderåriga barn eller en partner som är beroende av ens inkomst, då är det en bra idé att teckna återbetalningsskydd, särskilt som arvsvinsterna oftast är ganska små när man är yngre än 50 år. Men är man äldre än så, och barnen har flyttat hemifrån, då kan det vara en god idé att säga upp återbetalningsskyddet.

Ett annat tillval som finns i tjänstepensionen är familjeskydd. Det innebär att du kan välja att ett visst belopp ska betalas ut till din familj varje månad under ett visst antal år ifall du skulle dö i förtid.

– Det här väljer ofta de som är unga och har familj, för att kunna vara säker på att partnern får lite extra pengar varje månad. Men även här är nackdelen att pensionen blir lägre eftersom kostnaden för familjeskyddet dras från premien till din ålderspension.

Karin Aase

Permalink for '”Arbetsgivaren bryter överenskommelse och låter HR sätta lön”'

7:30

”Arbetsgivaren bryter överenskommelse och låter HR sätta lön”

» ‎ Ingenjören

På Scania har årets lönerevision havererat. Företaget har brutit en överenskommelse med Akademikerföreningen och ger inte längre cheferna mandat att sätta lön. Nu kommer facket på Scania att ta frågan till central nivå.

Årets löneförhandling mellan Akademikerföreningen och ledningen var nästan i mål. Parterna hade enats om 2,8 procent och chefer hade hunnit ha ett inledande samtal om lön och prestation med sina medarbetare.

Det som återstod var en uppdatering av instruktionen till cheferna inför lönesamtalen, bland annat med årets lönematris. Den skulle ge cheferna riktvärden för procentuella löneökningar kopplade till medarbetarnas prestation.

Företaget och Akademikerföreningen var tidigt överens om att värdena i matrisen skulle ses som just riktvärden, med möjlighet till differentiering utifrån prestation.

– Nu har företaget brutit överenskommelsen genom att ensidigt uppdatera instruktionen och ta bort steget då chefen sätter lön utifrån riktvärden. HR får inte ihop budgeten och därför vill de begränsa chefernas mandat att sätta lön, säger Lisa Lorentzon, ordförande för Akademikerföreningen på Scania.

Cheferna blir bakbundna

Enligt Lisa Lorentzon hamnade 93 procent av medlemmarna förra året på två nivåer av prestationsbedömningar. I praktiken innebär det att chefernas mandat sträcker sig till att ge medarbetarna en löneökning på antingen 2,6 eller 3,5 procent (beroende på prestationsnivå).

Enligt löneavtalet ska lönerna vara individuella och sättas efter samtal mellan medarbetaren och lönesättande chef. Hur väl medarbetaren uppfyller företagets lönekriterier är det som ska påverka löneutvecklingen.

– Det som händer nu är att prestationen får mindre betydelse. Cheferna ska göra en bedömning av medarbetarnas prestation men det är HR som bestämmer vad det är värt. Signalvärdet av att kunna ge lite mer eller mindre än riktvärdet försvinner, säger Lisa Lorentzon.

Frågan tas till central nivå

Företaget medger att de bryter mot överenskommelsen genom att ensidigt uppdatera instruktionen.

– Vi är enormt besvikna över hur företaget agerar och hur det här drabbar våra medlemmar, säger Lisa Lorentzon som påpekar att företaget redan tidigare brutit mot kollektivavtalet på flera punkter.

Men det som har skett nu är så allvarligt att Akademikerföreningen har valt att ta frågan vidare till central nivå, det vill säga ombudsmännen på Sveriges Ingenjörer. Om det blir en förhandling på central nivå är ännu inte bestämt.

– Att fortsätta att förhandla med en part som varken håller ord eller överenskommelser är naturligtvis omöjligt, säger Lisa Lorentzon.

Karin Virgin

7:30

”Arbetsgivaren bryter överenskommelse och låter HR sätta lön”

» ‎ Ingenjören

På Scania har årets lönerevision havererat. Företaget har brutit en överenskommelse med Akademikerföreningen och ger inte längre cheferna mandat att sätta lön. Nu kommer facket på Scania att ta frågan till central nivå.

Årets löneförhandling mellan Akademikerföreningen och ledningen var nästan i mål. Parterna hade enats om 2,8 procent och chefer hade hunnit ha ett inledande samtal om lön och prestation med sina medarbetare.

Det som återstod var en uppdatering av instruktionen till cheferna inför lönesamtalen, bland annat med årets lönematris. Den skulle ge cheferna riktvärden för procentuella löneökningar kopplade till medarbetarnas prestation.

Företaget och Akademikerföreningen var tidigt överens om att värdena i matrisen skulle ses som just riktvärden, med möjlighet till differentiering utifrån prestation.

– Nu har företaget brutit överenskommelsen genom att ensidigt uppdatera instruktionen och ta bort steget då chefen sätter lön utifrån riktvärden. HR får inte ihop budgeten och därför vill de begränsa chefernas mandat att sätta lön, säger Lisa Lorentzon, ordförande för Akademikerföreningen på Scania.

Cheferna blir bakbundna

Enligt Lisa Lorentzon hamnade 93 procent av medlemmarna förra året på två nivåer av prestationsbedömningar. I praktiken innebär det att chefernas mandat sträcker sig till att ge medarbetarna en löneökning på antingen 2,6 eller 3,5 procent (beroende på prestationsnivå).

Enligt löneavtalet ska lönerna vara individuella och sättas efter samtal mellan medarbetaren och lönesättande chef. Hur väl medarbetaren uppfyller företagets lönekriterier är det som ska påverka löneutvecklingen.

– Det som händer nu är att prestationen får mindre betydelse. Cheferna ska göra en bedömning av medarbetarnas prestation men det är HR som bestämmer vad det är värt. Signalvärdet av att kunna ge lite mer eller mindre än riktvärdet försvinner, säger Lisa Lorentzon.

Frågan tas till central nivå

Företaget medger att de bryter mot överenskommelsen genom att ensidigt uppdatera instruktionen.

– Vi är enormt besvikna över hur företaget agerar och hur det här drabbar våra medlemmar, säger Lisa Lorentzon som påpekar att företaget redan tidigare brutit mot kollektivavtalet på flera punkter.

Men det som har skett nu är så allvarligt att Akademikerföreningen har valt att ta frågan vidare till central nivå, det vill säga ombudsmännen på Sveriges Ingenjörer. Om det blir en förhandling på central nivå är ännu inte bestämt.

– Att fortsätta att förhandla med en part som varken håller ord eller överenskommelser är naturligtvis omöjligt, säger Lisa Lorentzon.

Karin Virgin

Permalink for 'Så mycket tjänar statliga bolagschefer i månaden'

6:00

Så mycket tjänar statliga bolagschefer i månaden

» ‎ Ingenjören

Vattenfalls vd Anna Borg fick förra året en löneökning på över 20 procent. Med 1,3 miljoner kronor i månaden är hon den högst betalda statliga bolagschefen. Den nästa högsta lönen har Postnords vd Annemarie Gardshol.

Fackförbundet ST:s medlemstidning Publikt gjorde i maj en genomgång av de statliga bolagschefernas löner och löneökningar.

Sammanställningen visar att fem bolagschefer fick ett lönelyft 2021 som var betydligt högre än för de övriga. LKAB:s vd Jan Moström fick en löneökning på 22,1 procent och har nu en månadslön på cirka 770 000 kronor. Vattenfalls vd Anna Borg fick en löneökning på 20,7 procent. Hon blev när hon anställdes under 2020 den högst avlönade statliga bolagschefen. Efter förra årets löneökning har Anna Borg en månadslön på drygt
1 300 000 kronor.

Postnords vd Annemarie Gardshol fick en löneökning på 18,8 procent och har nu en månadslön på drygt 840 000 kronor. Postnords styrelseordförande Christian W Jansson uppger för tidningen Publikt att lönen sattes för lågt när Annemarie Gardshol anställdes. ”Vår ambition är att få henne att hamna i en lönenivå som är rimlig för den typ av uppdrag hon har. Där är hon fortfarande underbetald”, säger han till Publikt.

På RISE och Swedavia fick bolagscheferna förra året en löneökning på 14,5 procent. Pia Sandvik vd på RISE har nu en månadslön på drygt 376 000 kronor. Swedavias vd Jonas Abrahamsson har en lön på cirka 370 000 kronor i månaden.

I statliga bolag gäller inte offentlighetsprincipen och de är därför inte skyldiga att lämna ut uppgifter om bolagsledningens löner. Uppgifternas har därför hämtats från bolagens årsredovisning eller ersättningsrapport och de avser grundlön samt semesterersättning, exklusive övriga förmåner om ingenting annat framgår. Den angivna årslönen i årsredovisningen eller ersättningsrapporten har räknats om till månadslöner.

Se bolagschefernas löner och löneökningar i tabellen. Bolag med en hög andel ingenjörer bland de anställda är markerade med fetstil.

Bolag	VD	Löneökning 2021	Månadslön
LKAB	Jan Moström	22,1%	769 417 kr
Vattenfall	Anna Borg	20,7%	1 351 417 kr
Postnord	Annemarie Gardshol	18,8%	841 667 kr
RISE	Pia Sandvik	14,5%	376 667 kr
Swedavia	Jonas Abrahamsson	14,5%	369 083 kr
Miljömärkning Sverige	Ragnar Unge	6,0%	143 917 kr
Bilprovningen	Andreas Myhrman	5,9%	181 917 kr
Kungliga Operan	Birgitta Svendén*	5,4%	155 583 kr
Orio	Gustaf Ljunggren*	5,2%	403 250 kr
Dramaten	Maria Groop Russel	5,0%	123 167 kr
Specialfastigheter	Åsa Hedenberg	4,8%	229 583 kr
SJ	Monica Lingegård	4,6%	477 667 kr
Teracom	Åsa Sundberg*	4,1%	315 167 kr
Göta kanalbolag	Roger Alsäter	4,0%	141 417 kr
Statens Bostadsomvandling	Ann Eriksson	3,9%	114 250 kr
Svenska rymdaktiebolaget	Stefan Gardefjord	3,7%	360 917 kr
Jernhusen	Kerstin Gillsbro	3,3%	363 258 kr
Lernia	Anders Uddfors	2,9%	306 250 kr
Apoteket	Ann Carlsson	2,8%	502 500 kr
SBAB	Klas Danielsson*	2,4%	478 049 kr
Svenska Spel	Patrik Hofbauer	2,2%	470 833 kr
Svedab	Ulf Lundin*	2,0%	150 167 kr
Swedfund	Maria Håkansson	2,0%	167 083 kr
Green Cargo	Ted Söderholm	1,4%	316 667 kr
Svevia	Anders Gustafsson	0,5%	349 083 kr
Almi Företagspartner	Britta Burreau	0,1%	270 333 kr
Saminvest	Peder Hasslev*	-2,8%	320 667 kr
Infranord	Henrik Löfgren*	-5,1%	278 250 kr
Svensk exportkredit	Magnus Montan		447 091 kr
Apoteket Produktion & Laboratorier	Erik Haeffler		240 667 kr
Sveaskog	Peter Matses		332 895 kr
Samhall	Sara Revell Ford		299 083 kr
Arlandabanan	Ulf Lundin*
Svenska Skeppshypotek	Arne Juell-Skielse		160 000 kr
Visit Sweden	Susanne Andersson		142 762 kr

* Klas Danielsson på SBAB avgick 2021-11-07 med ett avgångsvederlag på 18 månader motsvarande 8,6 miljoner kronor. Fick även lön samt semesterersättning under uppsägningstiden på sex månader till ett värde av 3,4 miljoner kronor. * Gustaf Ljunggren på Orio är inhyrd och får ett arvode motsvarande fast månadslön, pensionsförmåner, övriga förmåner samt arbetsgivaravgifter. * Peder Hasslevs fasta årslön på Saminvest minskade inte. Den lägre ersättningen 2021 beror på ett uttag av sparad semester från tidigare år. * I Åsa Sundbergs lön på Teracom ingår inte semesterersättning. * Henrik Löfgrens fasta årslön på Infranord minskade inte. 2020 innehöll den en del ersättningar som släpade från 2019 då han anställdes. * Ulf Lundin är vd för både Svedab och Arlandabanan som delar på lönen. Den betalas ut av Svedab. *Birgitta Svendéns fasta årslön på Kungliga Operan ökade inte med 5,4 %. I ersättningen för 2021 ingår även retroaktiv lön och semesterersättningar från tidigare år. Karin Virgin

6:00

Så mycket tjänar statliga bolagschefer i månaden

» ‎ Ingenjören

Vattenfalls vd Anna Borg fick förra året en löneökning på över 20 procent. Med 1,3 miljoner kronor i månaden är hon den högst betalda statliga bolagschefen. Den nästa högsta lönen har Postnords vd Annemarie Gardshol.

Fackförbundet ST:s medlemstidning Publikt gjorde i maj en genomgång av de statliga bolagschefernas löner och löneökningar.

Sammanställningen visar att fem bolagschefer fick ett lönelyft 2021 som var betydligt högre än för de övriga. LKAB:s vd Jan Moström fick en löneökning på 22,1 procent och har nu en månadslön på cirka 770 000 kronor. Vattenfalls vd Anna Borg fick en löneökning på 20,7 procent. Hon blev när hon anställdes under 2020 den högst avlönade statliga bolagschefen. Efter förra årets löneökning har Anna Borg en månadslön på drygt
1 300 000 kronor.

Postnords vd Annemarie Gardshol fick en löneökning på 18,8 procent och har nu en månadslön på drygt 840 000 kronor. Postnords styrelseordförande Christian W Jansson uppger för tidningen Publikt att lönen sattes för lågt när Annemarie Gardshol anställdes. ”Vår ambition är att få henne att hamna i en lönenivå som är rimlig för den typ av uppdrag hon har. Där är hon fortfarande underbetald”, säger han till Publikt.

På RISE och Swedavia fick bolagscheferna förra året en löneökning på 14,5 procent. Pia Sandvik vd på RISE har nu en månadslön på drygt 376 000 kronor. Swedavias vd Jonas Abrahamsson har en lön på cirka 370 000 kronor i månaden.

I statliga bolag gäller inte offentlighetsprincipen och de är därför inte skyldiga att lämna ut uppgifter om bolagsledningens löner. Uppgifternas har därför hämtats från bolagens årsredovisning eller ersättningsrapport och de avser grundlön samt semesterersättning, exklusive övriga förmåner om ingenting annat framgår. Den angivna årslönen i årsredovisningen eller ersättningsrapporten har räknats om till månadslöner.

Se bolagschefernas löner och löneökningar i tabellen. Bolag med en hög andel ingenjörer bland de anställda är markerade med fetstil.

Bolag	VD	Löneökning 2021	Månadslön
LKAB	Jan Moström	22,1%	769 417 kr
Vattenfall	Anna Borg	20,7%	1 351 417 kr
Postnord	Annemarie Gardshol	18,8%	841 667 kr
RISE	Pia Sandvik	14,5%	376 667 kr
Swedavia	Jonas Abrahamsson	14,5%	369 083 kr
Miljömärkning Sverige	Ragnar Unge	6,0%	143 917 kr
Bilprovningen	Andreas Myhrman	5,9%	181 917 kr
Kungliga Operan	Birgitta Svendén*	5,4%	155 583 kr
Orio	Gustaf Ljunggren*	5,2%	403 250 kr
Dramaten	Maria Groop Russel	5,0%	123 167 kr
Specialfastigheter	Åsa Hedenberg	4,8%	229 583 kr
SJ	Monica Lingegård	4,6%	477 667 kr
Teracom	Åsa Sundberg*	4,1%	315 167 kr
Göta kanalbolag	Roger Alsäter	4,0%	141 417 kr
Statens Bostadsomvandling	Ann Eriksson	3,9%	114 250 kr
Svenska rymdaktiebolaget	Stefan Gardefjord	3,7%	360 917 kr
Jernhusen	Kerstin Gillsbro	3,3%	363 258 kr
Lernia	Anders Uddfors	2,9%	306 250 kr
Apoteket	Ann Carlsson	2,8%	502 500 kr
SBAB	Klas Danielsson*	2,4%	478 049 kr
Svenska Spel	Patrik Hofbauer	2,2%	470 833 kr
Svedab	Ulf Lundin*	2,0%	150 167 kr
Swedfund	Maria Håkansson	2,0%	167 083 kr
Green Cargo	Ted Söderholm	1,4%	316 667 kr
Svevia	Anders Gustafsson	0,5%	349 083 kr
Almi Företagspartner	Britta Burreau	0,1%	270 333 kr
Saminvest	Peder Hasslev*	-2,8%	320 667 kr
Infranord	Henrik Löfgren*	-5,1%	278 250 kr
Svensk exportkredit	Magnus Montan		447 091 kr
Apoteket Produktion & Laboratorier	Erik Haeffler		240 667 kr
Sveaskog	Peter Matses		332 895 kr
Samhall	Sara Revell Ford		299 083 kr
Arlandabanan	Ulf Lundin*
Svenska Skeppshypotek	Arne Juell-Skielse		160 000 kr
Visit Sweden	Susanne Andersson		142 762 kr

* Klas Danielsson på SBAB avgick 2021-11-07 med ett avgångsvederlag på 18 månader motsvarande 8,6 miljoner kronor. Fick även lön samt semesterersättning under uppsägningstiden på sex månader till ett värde av 3,4 miljoner kronor. * Gustaf Ljunggren på Orio är inhyrd och får ett arvode motsvarande fast månadslön, pensionsförmåner, övriga förmåner samt arbetsgivaravgifter. * Peder Hasslevs fasta årslön på Saminvest minskade inte. Den lägre ersättningen 2021 beror på ett uttag av sparad semester från tidigare år. * I Åsa Sundbergs lön på Teracom ingår inte semesterersättning. * Henrik Löfgrens fasta årslön på Infranord minskade inte. 2020 innehöll den en del ersättningar som släpade från 2019 då han anställdes. * Ulf Lundin är vd för både Svedab och Arlandabanan som delar på lönen. Den betalas ut av Svedab. *Birgitta Svendéns fasta årslön på Kungliga Operan ökade inte med 5,4 %. I ersättningen för 2021 ingår även retroaktiv lön och semesterersättningar från tidigare år. Karin Virgin

Permalink for 'Minst var fjärde ingenjör är specialist'

6:19

Minst var fjärde ingenjör är specialist

» ‎ Ingenjören

Som ingenjör är det vanligt att jobba som specialist inom sitt område. Det är en roll som går att varva med att vara chef, men är svårare att byta till som teknisk säljare. Här är ingenjörsrekryteraren May Molins råd till den som är eller vill bli specialist.

Specialist är ett brett begrepp. För en ingenjör handlar det i stora drag om att ha djup kunskap inom ett tekniskt område.

– En specialist jobbar med ett visst teknikslag och kan inte på samma sätt som en projektledare, chef eller teknisk säljare hoppa mellan olika roller. För att ta en annan specialistroll måste man lära sig området först, säger May Molin.

Hon är rekryteringskonsult på Qrios Engineering och träffar medlemmar i Sveriges Ingenjörer genom att hon jobbar med förbundets karriärförmåner.

Hon lyfter fram att det också är vissa personliga egenskaper kopplade till att vara specialist. Att man går in i ett område, testar och analyserar och därför behöver vara tålmodig och noggrann.

Men även om det ingår i specialistens roll att kontinuerligt ta del av utvecklingen inom sitt område, så kan rollen ändå vara bred, med kundkontakter, presentationer och att jobba med visioner – hur man kan använda tekniken framåt.

I Sveriges Ingenjörers senaste löneenkät svarade en fjärdedel att de är specialister. Med flest som angav att de är ”Specialist: En av få i företaget” följt av ”Specialist: En av få i landet” och ”Specialist: Unik, en av få i världen”. Men med May Molins definition är det troligen fler som skulle räknas som specialister.

Ny? Prova dig fram

Är du nyexaminerad är May Molins råd att prova dig fram.

– Man kanske tror att man vill bli projektledare, sedan när man börjar så ser man att projektledare kanske inte jobbar så mycket med teknik, men ser att det finns teknikansvariga och känner att det är det man vill bli.

Men för den som redan under studierna vet att den vill specialisera sig inom ett visst teknikområde är May Molins råd att kontakta arbetsgivare som har kompetens inom det och kanske få sommaruppdrag och exjobb där.

Men även om man riktat in sig hårt på en nisch så går det att byta.

– Kanske är man övertygad om att man vill bli specialist inom ett område och kanske också har doktorerat. Men så tycker man efter en tid att man är färdig med det. Då har man nytta av sin specialistkompetens, och kan snabbt lära även andra områden.

Roll som växer fram

Att bli specialist är ofta något som växer fram. Man börjar med en viss gren och med tiden blir man oftast specialist inom det. Trivs du inte med just det ämnet, byt. Men trivs du så kanske du vill smalna in ytterligare.

– Ta på dig de roller som motsvarar det du vill. Prata med din chef på utvecklingssamtalet om hur du vill utvecklas. Ofta blir det en positiv spiral, man får beröm och positiv feedback. Man blir den som andra vänder sig till. Och till slut blir man expert.

Om det inte går att få den specialistroll du vill ha internt, sök dig till andra organisationer, råder May Molin.

Områden kommer och går

Om du är intresserad av att bli specialist inom ett visst område så är May Molins råd att kolla om det är efterfrågat, om det finns en marknad för den rollen.

Som specialist behöver man också vara redo att byta inriktning under livet. Det kommer nya tekniker och den teknik du valt kan bli inaktuell. Ett byte kan innebära att behöva backa i lön och ansvar, men det behöver inte vara så.

– Har arbetsgivaren ett stort behov av en ny inriktning och jag är beredd att byta, då ska man inte behöva gå ner i lön.

Men var också uppmärksam på när du fortsätter på jobbet bara av gammal vana.

– Om du känner att området du jobbar med inte känns roligt längre, ta känslan på allvar. Är det arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön? Vänta inte för länge. Det är lättare att byta inriktning vid 40 än vid 55, men det är inte omöjligt då heller. Våga byta jobb. Man vet inte om det nya är fantastiskt, men då kan du byta igen.

Chef och specialist

Så hur fungerar det att bli chef om man är specialist?

– Förut blev man chef eller specialist. I dag är det inte lika tydligt. En chef kan vara specialist och kan gå in i och ut ur att vara chef.

Till unga som vill bli chefer ger hon rådet att påbörja resan till specialist. Många arbetsgivare tycker att det är bra att en chef som leder ingenjörer har en teknisk bakgrund. Är man chef för specialister är det bra att ha ett hum om vad gruppen gör.

Men May Molin påpekar att man inte behöver bli chef för att utvecklas.

– Bli chef för att du tycker att det är roligt att få andra att växa. Gör du inte det, är det inte det som driver dig, så finns många andra yrken.

Byta från säljare till specialist

Lite ovanligare – och svårare – är det för den som har en generalistroll, till exempel som teknisk säljare, att bli specialist.

– Då måste man brinna för ämnet och själv tro på att man kan bli specialist. Och kanske komplettera med att gå på kurs, säger May Molin.

Men hon säger också att hon tror att sådana hopp kommer att bli vanligare. Och troligen behövs det fler specialister än generalister framöver.

– Om man är intresserad av ett teknikslag och kanske läst det i skolan kan det absolut gå att bli specialist inom det – men man blir inte specialist från dag ett. Och det är inte säkert att man får samma höga lön i början. Men på ett par års sikt lönar det sig för att man trivs bättre och levererar bättre.

Karin Thorsell

6:19

Minst var fjärde ingenjör är specialist

» ‎ Ingenjören

Som ingenjör är det vanligt att jobba som specialist inom sitt område. Det är en roll som går att varva med att vara chef, men är svårare att byta till som teknisk säljare. Här är ingenjörsrekryteraren May Molins råd till den som är eller vill bli specialist.

Specialist är ett brett begrepp. För en ingenjör handlar det i stora drag om att ha djup kunskap inom ett tekniskt område.

– En specialist jobbar med ett visst teknikslag och kan inte på samma sätt som en projektledare, chef eller teknisk säljare hoppa mellan olika roller. För att ta en annan specialistroll måste man lära sig området först, säger May Molin.

Hon är rekryteringskonsult på Qrios Engineering och träffar medlemmar i Sveriges Ingenjörer genom att hon jobbar med förbundets karriärförmåner.

Hon lyfter fram att det också är vissa personliga egenskaper kopplade till att vara specialist. Att man går in i ett område, testar och analyserar och därför behöver vara tålmodig och noggrann.

Men även om det ingår i specialistens roll att kontinuerligt ta del av utvecklingen inom sitt område, så kan rollen ändå vara bred, med kundkontakter, presentationer och att jobba med visioner – hur man kan använda tekniken framåt.

I Sveriges Ingenjörers senaste löneenkät svarade en fjärdedel att de är specialister. Med flest som angav att de är ”Specialist: En av få i företaget” följt av ”Specialist: En av få i landet” och ”Specialist: Unik, en av få i världen”. Men med May Molins definition är det troligen fler som skulle räknas som specialister.

Ny? Prova dig fram

Är du nyexaminerad är May Molins råd att prova dig fram.

– Man kanske tror att man vill bli projektledare, sedan när man börjar så ser man att projektledare kanske inte jobbar så mycket med teknik, men ser att det finns teknikansvariga och känner att det är det man vill bli.

Men för den som redan under studierna vet att den vill specialisera sig inom ett visst teknikområde är May Molins råd att kontakta arbetsgivare som har kompetens inom det och kanske få sommaruppdrag och exjobb där.

Men även om man riktat in sig hårt på en nisch så går det att byta.

– Kanske är man övertygad om att man vill bli specialist inom ett område och kanske också har doktorerat. Men så tycker man efter en tid att man är färdig med det. Då har man nytta av sin specialistkompetens, och kan snabbt lära även andra områden.

Roll som växer fram

Att bli specialist är ofta något som växer fram. Man börjar med en viss gren och med tiden blir man oftast specialist inom det. Trivs du inte med just det ämnet, byt. Men trivs du så kanske du vill smalna in ytterligare.

– Ta på dig de roller som motsvarar det du vill. Prata med din chef på utvecklingssamtalet om hur du vill utvecklas. Ofta blir det en positiv spiral, man får beröm och positiv feedback. Man blir den som andra vänder sig till. Och till slut blir man expert.

Om det inte går att få den specialistroll du vill ha internt, sök dig till andra organisationer, råder May Molin.

Områden kommer och går

Om du är intresserad av att bli specialist inom ett visst område så är May Molins råd att kolla om det är efterfrågat, om det finns en marknad för den rollen.

Som specialist behöver man också vara redo att byta inriktning under livet. Det kommer nya tekniker och den teknik du valt kan bli inaktuell. Ett byte kan innebära att behöva backa i lön och ansvar, men det behöver inte vara så.

– Har arbetsgivaren ett stort behov av en ny inriktning och jag är beredd att byta, då ska man inte behöva gå ner i lön.

Men var också uppmärksam på när du fortsätter på jobbet bara av gammal vana.

– Om du känner att området du jobbar med inte känns roligt längre, ta känslan på allvar. Är det arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön? Vänta inte för länge. Det är lättare att byta inriktning vid 40 än vid 55, men det är inte omöjligt då heller. Våga byta jobb. Man vet inte om det nya är fantastiskt, men då kan du byta igen.

Chef och specialist

Så hur fungerar det att bli chef om man är specialist?

– Förut blev man chef eller specialist. I dag är det inte lika tydligt. En chef kan vara specialist och kan gå in i och ut ur att vara chef.

Till unga som vill bli chefer ger hon rådet att påbörja resan till specialist. Många arbetsgivare tycker att det är bra att en chef som leder ingenjörer har en teknisk bakgrund. Är man chef för specialister är det bra att ha ett hum om vad gruppen gör.

Men May Molin påpekar att man inte behöver bli chef för att utvecklas.

– Bli chef för att du tycker att det är roligt att få andra att växa. Gör du inte det, är det inte det som driver dig, så finns många andra yrken.

Byta från säljare till specialist

Lite ovanligare – och svårare – är det för den som har en generalistroll, till exempel som teknisk säljare, att bli specialist.

– Då måste man brinna för ämnet och själv tro på att man kan bli specialist. Och kanske komplettera med att gå på kurs, säger May Molin.

Men hon säger också att hon tror att sådana hopp kommer att bli vanligare. Och troligen behövs det fler specialister än generalister framöver.

– Om man är intresserad av ett teknikslag och kanske läst det i skolan kan det absolut gå att bli specialist inom det – men man blir inte specialist från dag ett. Och det är inte säkert att man får samma höga lön i början. Men på ett par års sikt lönar det sig för att man trivs bättre och levererar bättre.

Karin Thorsell

Permalink for '”Vad ska jag svara på frågan: Vad tjänar du idag?”'

6:46

”Vad ska jag svara på frågan: Vad tjänar du idag?”

» ‎ Ingenjören

Låt dig inte överraskas om frågan ”vad tjänar du idag” dyker upp vid en anställningsintervju. Här är Camilla Frankelius bästa tips på hur du sätter tonen när det blir tal om löneanspråk.

Lönen är alltid en viktig förhandlingspunkt när man söker ett nytt jobb. I en rekryteringsprocess kan man räkna med att lönefrågan kommer upp, förr eller senare.

Men det gäller att ta lönediskussionen på ett smart sätt – inte för tidigt, men heller inte för sent i processen.

Fyll inte i den uppgiften

Det är inte ovanligt att jobbkandidater uppmanas att ange löneanspråk redan i sin ansökan, särskilt om det är en rekryteringsförmedling som håller i processen.

Gör inte det, är rådet från Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

– Vår rekommendation är att du inte fyller i den uppgiften. Om formuläret kräver att du svarar på den frågan så kan du skriva att du gärna diskuterar det när ni träffas.

Summan som du skriver in kan nämligen ha stor betydelse i den kommande rekryteringsprocessen. Lägger du dig för högt riskerar du att bli bortsållad för tidigt, men det finns också en risk att du lägger dig för lågt.

– Ange inget löneanspråk innan du fått inblick i vad jobbet innebär. Vilka är arbetsuppgifterna, vilket ansvar innebär tjänsten, vilken kompetens och erfarenhet tar du med dig in i jobbet? Allt detta spelar roll när du ska lägga ditt lönebud.

Lägg första budet

För att hamna rätt gäller det alltså att förbereda sig väl. Ta reda på så mycket som möjligt om jobbet, stäm av med de lokalfackliga representanterna, om det finns sådana, och använd dig av den statistik som finns i SACO-lönesök för att skaffa dig en bra bild av löneläget.

I vilket skede i processen som lönefrågan kommer upp kan variera. Men när det väl blir dags tipsar Camilla Frankelius om att vara den som lägger första budet.

– Jag tycker det är en bra idé, då är det du som har kontroll över situationen. Om arbetsgivaren lägger första budet och det är långt ifrån det du tänkt dig, då hamnar du i ett sämre förhandlingsläge.

Vad gör jag om vi hamnar alldeles för långt ifrån varandra?

– Allt är ju beroende på. Har du redan ett annat jobb är det lättare att ha is i magen och konstatera att ni ligger för långt ifrån varandra. Men du kan alltid be om betänketid och återkomma. Ta reda på hur lönestrukturen ser ut på företaget, kanske har du tagit i för mycket.

Vad du tjänar idag är irrelevant

Den senaste lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer visar att ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb förra året fick en lönehöjning på i genomsnitt 3 000 kronor mer än de som stannade kvar.

Ett nytt jobb kan med andra ord vara chansen att göra ett större lönekliv, särskilt om man upplever att man halkat efter i lön. Frågan ”Vad tjänar du idag” kan därför vara känslig. Ska man svara ärligt på den?

– Frågan är egentligen irrelevant. Vad du tjänar idag är inte något som den nya arbetsgivaren behöver veta. Den lön du förhandlar om kan inte baseras på den gamla lönen, poängterar Camilla Frankelius.

Se till att hamna rätt i strukturen

Istället för att svara direkt på frågan tycker hon att man kan vända på samtalet så att det handlar om det företag du söker jobbet på.

Så vässar du dig inför löneförhandlingen

Gör ett ordentligt förarbete. Prata med det lokala facket, använd dig av lönestatistiken och ta reda på så mycket som möjligt om jobbet och arbetsuppgifterna.
Inse ditt värde. Den kompetens du tar med dig in i företaget är värdefull för arbetsgivare. Tänk också på att marknaden för ingenjörer är het just nu.
Våga lägga första budet. Se till att du lägger ett rimligt bud, men ta gärna i.

– Säg att du tycker att det är viktigt för dig att du hamnar rätt i den lönestruktur som finns på företaget och att du vill ha en lön som motsvarar den kompetens och erfarenhet som tjänsten kräver. Och att du gärna diskuterar lönen när du vet mer om tjänsten.

Läs också: Se till att du får rätt lön på första jobbet

Här tycker hon att arbetsgivaren har ett ansvar att se till att den som kommer in ny i verksamheten också ligger på rätt lönenivå i förhållande till andra.

– Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att du hamnar rätt i lön. Medarbetare som kommer in på för låg lön kommer snart att upptäcka det, vilket kan leda till missnöje och i värsta fall att personen söker sig vidare till ett annat jobb, konstaterar Camilla Frankelius.

Dessutom konstaterar hon att det är en stor efterfrågan på ingenjörer just nu. Inse ditt värde och våga ta i när du lägger ditt lönebud, är hennes råd.

Anna Nyström

6:46

”Vad ska jag svara på frågan: Vad tjänar du idag?”

» ‎ Ingenjören

Låt dig inte överraskas om frågan ”vad tjänar du idag” dyker upp vid en anställningsintervju. Här är Camilla Frankelius bästa tips på hur du sätter tonen när det blir tal om löneanspråk.

Lönen är alltid en viktig förhandlingspunkt när man söker ett nytt jobb. I en rekryteringsprocess kan man räkna med att lönefrågan kommer upp, förr eller senare.

Men det gäller att ta lönediskussionen på ett smart sätt – inte för tidigt, men heller inte för sent i processen.

Fyll inte i den uppgiften

Det är inte ovanligt att jobbkandidater uppmanas att ange löneanspråk redan i sin ansökan, särskilt om det är en rekryteringsförmedling som håller i processen.

Gör inte det, är rådet från Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

– Vår rekommendation är att du inte fyller i den uppgiften. Om formuläret kräver att du svarar på den frågan så kan du skriva att du gärna diskuterar det när ni träffas.

Summan som du skriver in kan nämligen ha stor betydelse i den kommande rekryteringsprocessen. Lägger du dig för högt riskerar du att bli bortsållad för tidigt, men det finns också en risk att du lägger dig för lågt.

– Ange inget löneanspråk innan du fått inblick i vad jobbet innebär. Vilka är arbetsuppgifterna, vilket ansvar innebär tjänsten, vilken kompetens och erfarenhet tar du med dig in i jobbet? Allt detta spelar roll när du ska lägga ditt lönebud.

Lägg första budet

För att hamna rätt gäller det alltså att förbereda sig väl. Ta reda på så mycket som möjligt om jobbet, stäm av med de lokalfackliga representanterna, om det finns sådana, och använd dig av den statistik som finns i SACO-lönesök för att skaffa dig en bra bild av löneläget.

I vilket skede i processen som lönefrågan kommer upp kan variera. Men när det väl blir dags tipsar Camilla Frankelius om att vara den som lägger första budet.

– Jag tycker det är en bra idé, då är det du som har kontroll över situationen. Om arbetsgivaren lägger första budet och det är långt ifrån det du tänkt dig, då hamnar du i ett sämre förhandlingsläge.

Vad gör jag om vi hamnar alldeles för långt ifrån varandra?

– Allt är ju beroende på. Har du redan ett annat jobb är det lättare att ha is i magen och konstatera att ni ligger för långt ifrån varandra. Men du kan alltid be om betänketid och återkomma. Ta reda på hur lönestrukturen ser ut på företaget, kanske har du tagit i för mycket.

Vad du tjänar idag är irrelevant

Den senaste lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer visar att ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb förra året fick en lönehöjning på i genomsnitt 3 000 kronor mer än de som stannade kvar.

Ett nytt jobb kan med andra ord vara chansen att göra ett större lönekliv, särskilt om man upplever att man halkat efter i lön. Frågan ”Vad tjänar du idag” kan därför vara känslig. Ska man svara ärligt på den?

– Frågan är egentligen irrelevant. Vad du tjänar idag är inte något som den nya arbetsgivaren behöver veta. Den lön du förhandlar om kan inte baseras på den gamla lönen, poängterar Camilla Frankelius.

Se till att hamna rätt i strukturen

Istället för att svara direkt på frågan tycker hon att man kan vända på samtalet så att det handlar om det företag du söker jobbet på.

Så vässar du dig inför löneförhandlingen

Gör ett ordentligt förarbete. Prata med det lokala facket, använd dig av lönestatistiken och ta reda på så mycket som möjligt om jobbet och arbetsuppgifterna.
Inse ditt värde. Den kompetens du tar med dig in i företaget är värdefull för arbetsgivare. Tänk också på att marknaden för ingenjörer är het just nu.
Våga lägga första budet. Se till att du lägger ett rimligt bud, men ta gärna i.

– Säg att du tycker att det är viktigt för dig att du hamnar rätt i den lönestruktur som finns på företaget och att du vill ha en lön som motsvarar den kompetens och erfarenhet som tjänsten kräver. Och att du gärna diskuterar lönen när du vet mer om tjänsten.

Läs också: Se till att du får rätt lön på första jobbet

Här tycker hon att arbetsgivaren har ett ansvar att se till att den som kommer in ny i verksamheten också ligger på rätt lönenivå i förhållande till andra.

– Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att du hamnar rätt i lön. Medarbetare som kommer in på för låg lön kommer snart att upptäcka det, vilket kan leda till missnöje och i värsta fall att personen söker sig vidare till ett annat jobb, konstaterar Camilla Frankelius.

Dessutom konstaterar hon att det är en stor efterfrågan på ingenjörer just nu. Inse ditt värde och våga ta i när du lägger ditt lönebud, är hennes råd.

Anna Nyström

Permalink for 'GUIDE: Ska du starta eget företag? Gör en affärsplan'

11:02

GUIDE: Ska du starta eget företag? Gör en affärsplan

» ‎ Ingenjören

Många ingenjörer startar eget företag. Det kan vara allt i från ett livsstilsval, att få rå sig själv, till en önskan om att förverkliga en idé och bygga något stort. Ge dig själv en bra start genom att skriva ner en affärsplan tidigt.

Det är allmänt känt att när man formulerar sig i skrift blir budskapet tydligare än när det endast är muntligt. Så även om du bara tänker vara konsult i egen firma så bör du skriva ner en affärsplan för att i förväg besvara de viktiga frågor som leder till framgång. Och är ni flera stycken som ska ha ett företag tillsammans är det mycket viktigt att ni är överens om vad ni ska göra och hur ni ska förhålla er till varandra. Då behöver ni dessutom ett kompanjonavtal. Men en bra början är en affärsplan så att ni är överens om vad själva verksamheten ska vara.

Det går att hitta gratis mallar för affärsplaner på internet, t ex hos www.verksamt.se

En affärsverksamhet handlar ytterst om att tjäna pengar, oftast genom att skicka en faktura. Frågan är då till vem ska fakturan skickas och vad ska det stå på den?

Några tips när du skriver:

Tyck inte att affärsidén är självklar. Utveckla vad det är som ska göras och glöm inte varför en kund ska attraheras. (För enmanskonsulten: Vilka kompetenser säljer du? Hur håller du dem aktuella? Vilka kan du komplettera med?)
Var ärlig när det gäller vilka kunder som kan vara intresserade. Bara för att en idé är bra betyder det inte att kunderna kommer av sig själva. Hitta gärna en första kund att utveckla tillsammans med. (För enmanskonsulten: Se upp med att bara ha en kund. Hur hittar du fler?)
Hur ska marknadsföringen gå till? Det är inte självklart att bästa tekniken vinner slaget om kunderna. Ofta är det den bästa marknadsföringen som gör det.
En budget är en självklarhet. Den viktigaste budgeten är många gånger likviditetsbudgeten. Gör en privat budget för dig själv så du vet vilken uthållighet du har om intäkterna dröjer.
Viss administration är oundviklig. Fundera över om du ska göra den själv för att spara pengar eller ta hjälp för att kunna fokusera på affärsidén.
Plan B. Tänk tanken att det inte går bra. Vad gör du då? Genom att ha en plan ökar chansen att du ser alternativen och kanske ändrar i affärsidén hellre än avbryter.

11:02

GUIDE: Ska du starta eget företag? Gör en affärsplan

» ‎ Ingenjören

Många ingenjörer startar eget företag. Det kan vara allt i från ett livsstilsval, att få rå sig själv, till en önskan om att förverkliga en idé och bygga något stort. Ge dig själv en bra start genom att skriva ner en affärsplan tidigt.

Det är allmänt känt att när man formulerar sig i skrift blir budskapet tydligare än när det endast är muntligt. Så även om du bara tänker vara konsult i egen firma så bör du skriva ner en affärsplan för att i förväg besvara de viktiga frågor som leder till framgång. Och är ni flera stycken som ska ha ett företag tillsammans är det mycket viktigt att ni är överens om vad ni ska göra och hur ni ska förhålla er till varandra. Då behöver ni dessutom ett kompanjonavtal. Men en bra början är en affärsplan så att ni är överens om vad själva verksamheten ska vara.

Det går att hitta gratis mallar för affärsplaner på internet, t ex hos www.verksamt.se

En affärsverksamhet handlar ytterst om att tjäna pengar, oftast genom att skicka en faktura. Frågan är då till vem ska fakturan skickas och vad ska det stå på den?

Några tips när du skriver:

Tyck inte att affärsidén är självklar. Utveckla vad det är som ska göras och glöm inte varför en kund ska attraheras. (För enmanskonsulten: Vilka kompetenser säljer du? Hur håller du dem aktuella? Vilka kan du komplettera med?)
Var ärlig när det gäller vilka kunder som kan vara intresserade. Bara för att en idé är bra betyder det inte att kunderna kommer av sig själva. Hitta gärna en första kund att utveckla tillsammans med. (För enmanskonsulten: Se upp med att bara ha en kund. Hur hittar du fler?)
Hur ska marknadsföringen gå till? Det är inte självklart att bästa tekniken vinner slaget om kunderna. Ofta är det den bästa marknadsföringen som gör det.
En budget är en självklarhet. Den viktigaste budgeten är många gånger likviditetsbudgeten. Gör en privat budget för dig själv så du vet vilken uthållighet du har om intäkterna dröjer.
Viss administration är oundviklig. Fundera över om du ska göra den själv för att spara pengar eller ta hjälp för att kunna fokusera på affärsidén.
Plan B. Tänk tanken att det inte går bra. Vad gör du då? Genom att ha en plan ökar chansen att du ser alternativen och kanske ändrar i affärsidén hellre än avbryter.

Permalink for 'GUIDE: Ny på jobbet – tänk på det här'