
Slår du dövörat till eller vänder bort blicken då du stöter på ord som bnp, inflation eller euribor? Ekonomi har ett oförtjänt krångligt rykte. Det vet årets unga Ekonomiguru, Otso Kirveskari.
PRofil
Otso Kirveskari
Ålder:18
Född: Esbo
Familj. Mamma, pappa, lillasyster.
Hobby: Tävlingssegling i klassen Laser Radial, enmansjolle.
Recession, ECB och aktierally. För en medborgare som vill orientera sig i den moderna världen gäller det att ha koll på hur begrepp som dessa inverkar på den egna plånboken.
Vi träffar Otso Kirveskari vid Myntmuseet som ligger nära Senatstorget i Helsingfors.
– Jag tror det blir fem laudatur i studentexamen, jag har bara ett prov kvar, ler den unge mannen.
Kirveskari är på gott humör: han har nyligen vunnit den riksomfattande Ekonomigurutävlingen för gymnasieelever och fått en genväg till en studieplats.
FAKTA
Ekonomiguru
-
Tävlingen har arrangerats sedan 1997 och sedan 2007 av Förbundet för lärarna i historia och samhällslära. Finansbranschens Centralförbund samt Fine (Försäkrings - och finans-rådgivningen). Syftet är att främja gymnasie-elevernas kunskaper i ekonomi.
– Min lärare berättade om tävlingen redan 2014. Jag deltog och blev skolans bästa. I år vann jag den nationella tävlingen. Nu kan jag börja studera ekonomi vid Aalto-universitetet i höst utan att sitta med näsan i boken i månader och plugga, säger Kirveskari på utmärkt svenska.
För cirka fem år sedan bestämde han sig för en framtid inom ekonomi. Intresset väcktes under finanskrisen då nyheterna späckades av rubriker om räddningspaket då storbankerna hotade gå omkull och stjälpa världsekonomin på kuppen.
– Jag tänkte det var helt galet att allmänheten ska betala för bankernas misstag, det tycker jag fortfarande. Sen började jag läsa på och blev generellt intresserad av ekonomi.
Ung placerare
Vad tycker en nästan färdigbakad student om ekonomiundervisningen på gymnasienivå?
– En kurs räcker för vanliga människor, det också finns annat viktigt i livet. Men om man vill vinna Ekonomigurutävlingen så räcker det inte att bara läsa kursmaterialet.
Kirveskaris främsta informationskällor är den finska näringslivspressen, Yle, Der Spiegel samt Handelsbankens nyhetsbrev.
Finland är en del av EU med fri rörlighet.
Vi kan inte ha skatter som inte finns i grannländer.
Många politiker förstår inte att vi inte längre lever på 1980-talet.
– Jag äger aktier, mest på eget initiativ. Varje morgon kollar jag hur börsen öppnar. Det är spännande då det handlar om ens egna pengar: man kan se hur de växer av sig själv. Förstås kan det gå tvärtom, så att man förlorar. Jag har en långsiktig placeringsstrategi, det lönar sig inte att köpa och sälja hela tiden.
Hur ser den personliga framtiden ut?
– Jag har ingen definierad karriärplan. Det vore kul att jobba inom företagsvärlden, det är precis vad Finland behöver mer av.
Kirveskari har redan passat på att sända ut sommarjobbsansökningar där han nämner vinsten i Ekonomigurutävlingen.
Lång horisont
Kirveskari funderar på att öppna ett bostadssparpremiekonto (BSP) för att en dag kunna köpa en egen lägenhet. Även där är långsiktighet nyckelordet.
Vad tänker en ung person som har framtiden framför sig om det rådande ekonomiska läget?
– Ekonomin är inte så bra i EU, och värre i Finland. Statsskulden har fördubblats sedan 2008, det är alarmerande. Vi kan inte bara fortsätta låna pengar av kommande generationer.
Kirveskari förespråkar sänkt inkomstbeskattning så att det både lönar sig att jobba mer och att erbjuda jobb. Därtill borde inkomstöverföringarna via offentliga sektorn skäras ned.
– Finland har inte råd att betala så mycket stöd. Samtidigt borde vi gallra bland företagsstöden, staten borde inte bestämma vilka företag som ska få chans att lyckas. Företagen är jätteviktiga, vi behöver fler små och medelstora bolag. Dessutom borde vi på sikt få bort arvsskatten, nu funderar ju igen en Fazer på att flytta utomlands.
I mitten av februari sade en av medlemmarna bolaget Fazers ägarsläkt, Karl Fazer, att han tänker flytta utomlands i protest mot arvsskatten och för att trygga en lönsam generationsväxling. Tidigare flyttade finansprofilen Björn Wahlroos sin skattebok till Sverige.
Familjeföretagarna har länge stött Sveriges modell där en överlåtelsevinstskatt betalas först då arvtagaren säljer sin egendom, i stället för vid arvskifte. Arvs- och gåvoskatterna har höjts tre gånger under den senaste valperioden.
– Finland är en del av EU med fri rörlighet. Vi kan inte ha skatter som inte finns i grannländer. Många politiker förstår inte att vi inte längre lever på 1980-talet, noterar Kirveskari.
Fötterna på jorden
Kirveskaris säger att klasskamraterna är rätt så medvetna om ekonomiska frågor. Ändå lider många unga i Finland av betalningsanmärkningar till följd av SMS-lån och illusionen att det går att ’köpa i dag, betala i morgon’. Själv har den unge Esbobon inte märkt någon snabblånsmentalitet hos kompisarna.
– De flesta som jag känner är ansvarsfulla och har fötterna på jorden. Medierna publicerar ekonominyheter varje dag. Om man följer rapporteringen vet man mer och beter sig försiktigt. Samtidigt är jag liberal. Det bör vara lagligt att lyfta snabblån. Individen ska få välja själv, men man måste också ta ansvar.
Till saken hör att Kuninkaantien lukio i Esbo, där Kirveskari avlägger studentexamen denna vår, brukar rankas i den nationella täten vid studentexamensresultat.
Finns det någon ekonomisk aspekt som uppmärksammas för lite i Finland?
– Det är orättvist med progressivt inkomstbeskattning, men det vore samtidigt bra om alla betalade samma procent, en plattskatt som i Estland. Det är inte helt realistiskt på kort sikt, men på lång sikt borde vi gå den riktningen.
Torsten Fagerholm