I veckan kom Annie Lööfs bok ”Sanningens ögonblick”. Boksläpp av partiledarna är numera en valklassiker. Nu väntar vi med spänning på att årets vallåtar också ska lanseras. För de kommer.
Under tiden har vi rotat lite i den partipolitiska musikskatten (?) och satt samman en politisk jukebox med partilåtar från de senaste valen. Utmärkt underhållning på en riktig party/partikväll!
Klicka på vallåtarna för att komma till Youtube-klippen:
Nära dig - C:s vallåt 2014
Flyter - Moderaterna 2010
Ska det vara så svårt - KD 2010
Det är nu det händer – Fi 2014
Tillsammans - SD 2014
Det räcker nu - S 2010
Robin Hoods vänner - V 2010
Ja till framtiden – FP 2010
Vi och framtiden - M 2014
Miljöpartiet 2014
Nära dig - C:s vallåt 2014 Rock
Alliansen i Skellefteås vallåt 2010
M 2010 Sverige jobbar
S 2010 – Vi behöver ditt hjärta
* * *
Är sig själv i Västerdalarna Foto: TT
Björbo, Botkyrka och Bryssel
Västmanlänningen Fredrik Federley sitter i Europaparlementet för Centerpartiet. Men Brysselsjukan kan ha drabbat även honom. I höstas köpte han en gård i Björbo i Gagnefs kommun i Västerdalarna.
– Här kan man vara sig själv, säger han till Dalarnas Tidningar.
Men kanske är inte Björbo bara en tillfällig tillflykt från dagarna i Bryssel, eller Stockholm (Botkyrka) som är den fasta platsen när han har uppdrag som partiets andre vice ordförande. På partiets rikslista i höstens val står Federley som andra namn efter Annie Lööf.
Det betyder också att den politiska temperaturen har stegrats i just Gagnefs kommun. I samma kommun, i Dala-Floda, har Göran Greider hus sedan 15 år. Vi ser fram emot spännande möten över blockgränsen i mataffären framöver.
* * *
Bouvin är tillbaka
Ny demokratis riksdagsledamot John Bouvin stod för många oförväntade utspel från riksdagens talarstol. Nu siktar han uppenbarligen på en politisk comeback. Han står som förstanamn på Skånepartiets riksdagslista. Fast risken att han på nytt skulle ta plats i den församling han tyckte kunde dra åt helvete får nog betraktas som minimal.
* * *
När (Fp) blev halmhattspartiet
Halmhattspartiet - ett epitet som dröjde kvar länge för folkpartiet/Liberalerna. Hattarna kom redan 1964, men blev mest uppmärksammade i ”Rösta ungt-kampanjen” inför valet 1968. Fast 1968 var kanske inte halmhattar och dixieland det bästa knepet att locka unga.
Amerikanisering har i decennier varit ett skällsord när det handlat om partiernas kampanjupplägg. Att direktimportera amerikanska kampanjidéer brukar fördömas.
Men mer amerikaniserade än 1968 har nog aldrig de svenska valrörelserna varit. I högerpartiet försökte de använda samma kampanjmetoder som prövats i USA. Men folkpartiet låg inte långt efter.
För att locka folk till valmöten på gator och torg använde man sig av dixielandorkestrar. Och var talaren den dåvarande folkpartiledaren Sven Wedén var entrémusiken obligatorisk: ”You are my sunshine”.
– Det började redan 1964 när vi i Stockholm drev en ungdomskampanj för att få Ola Ullsten vald till andra kammaren. Då använde man halmhattar med hans bild, och hade dixielandband för att locka folk till mötena, berättar Jan Friedman, då ung fpu-are, senare medieentreprenör. Han var bland annat med och byggde upp TV3.
Men på meritlistan finns också att han var basist i ”Soft stompers”, som spelade under Rösta ungt-turnén 1968.
– Vi var ett gäng tonåringar som smet från skolan för att spela på valmöten. Men det var flera band som engagerades, som ”Sumpen swingsters” och ”East End Jazz Men” med Eddie Bruhner som senare blev de betydligt mer kända Sveriges Jazzband.
1964 hade det gått bra för 32-årige ungdomskandidaten Ola Ullsten, som blev vald som riksdagsman. I kommunvalet 1966 och i riksdagsvalet 1968 fortsatte folkpartiet med dixielandband och halmhattar.
Det var ungdomsförbundet Fpu (numera LUF) som drev fram de nya kampanjmetoderna. Inte minst för att lyfta sina ungdomskandidater. I Fpu-leden fanns en aktiv generation politiker som inte ville vänta till medelåldern innan de skulle kunna bli valbara.
Folkpartiet hade 1967 valt Sven Wedén att efterträda Bertil Ohlin. Men Wedén var knappast någon ungdom, 54 år gammal. Däremot fanns det i Fpu-leden förutom Ola Ullsten en skara som skulle låta höra talas om sig: Per Ahlmark, Carl Tham, Olle Wästberg, Gabriel Romanus, Thomas Hammarberg, Ernst Klein, Staffan Thorsell och Hans Nestius.
– Hela upplägget av valmötena var en amerikansk grej man tog till sig, som ansågs som något nytt. Det stora var att man etablera en ny form av öppna valmöten där folk kunde ställa frågor till kandidaterna, säger Jan Friedman.
Två återkommande låtar var ”You are my sunshine”, om Wedén eller annan kandidat, och ”After you´ve gone” – vilket skulle anspela på att Tage Erlander borde bytas ut som statsminister.
Valrörelsen 1968 markerade på flera sätt ett skifte i kampanjmetoderna.
– Det var då rockslagsmärken började användas, valstugorna blev fler, och vi försökte också göra hembesök hos väljarna enligt engelsk modell, att kandidaterna gick ut och knackade dörr. Men det blev nog aldrig så stort.
– Det gjordes vid något val också en undersökning om två valdistrikt på Kungsholmen. I ett av dem hade partiet varit extremt aktiva med olika valaktiviteter, som hembesök och möten, i det andra hade man inte gjort någonting. Och det gick bättre för folkpartiet i det senare…
På torgmötena var det snabba dueller mellan en mötesledare och kandidaten.
– Fast allt byggde på att det skulle vara ganska högt tempo på torgmötena. Och många av de äldre riksdagsledamöterna var inte så vana vid det, utan vecklade in sig i långa svar. Det kunde bli väldigt patetiskt, säger Jan Friedman.
– Duellerna byggde på rappa, snabba svar. En sådan frågeomgång skulle utmynna i kravet att det skulle byggas T-bana till Täby. Går det tunnelbana till Farsta? frågade intervjuaren. Ja! Går till tunnelbana till Hässelby? Ja! Går det tunnelbana till Täby? Nej! Varför inte det… skulle resonemanget fortsätta. Fast när vi gjorde detta med Bertil Ohlin började han ge ett långt svar om att det i och för sig gick att åka tunnelbana till Farsta – men att den till stora delar går ovanför jord och så vidare.
När det var dags för publikfrågor fanns en gyllene regel: låt folk komma fram och ställa frågor, men släpp aldrig mikrofonen!
De som glömde det kunde få uppleva hur någon i publiken – inte sällan en politisk motståndare – helt tog över mötet.
Fast efter 1968 återkom varken dixielandsbanden eller halmhattarna i folkpartiets valrörelser. Och inte ens 1968 var väl tradjazz det som de unga i första hand gick och nynnade på.
(Texten bygger på ett avsnitt ur boken ”Rösta!” om svenska valrörelser som kom år 2009. Du hittar den till exempel på www.adlibris.com/se/sok?q=rösta%21+om+pr%2C+prylar+och+påverkan)
* * *
Marksistiska nyheter 1: Marks kommuns vinst steg från budgeterade 23 miljoner kronor till 83 miljoner förra året, främst tack vare ökade skatteintäkter och oförutsedda statsbidrag.
– Det är nödvändiga pengar för att kunna göra investeringar inom bland annat skolan de närmaste åren, säger Tomas Johansson (M), kommunstyrelsens ordförande till Borås Tidning.
Men kommunalrådet Lisa Dahlberg (S) tycker att kommunen skulle varit mer aktiv och fördelat en del av överskottet in i verksamheten när det framkom att kommunen skulle få mer pengar över än väntat.
– Det saknas mycket, till exempel läromedel i skolan och böcker i biblioteket, säger hon.
* * *
Lika som bär:
Ann-Marie Begler, ex-generaldirektör Försäkringskassan
Ulrica Messing, ex-minister (S)
* * *
Marksistiska nyheter 2: Förre SD-ordföranden i Mark, Christina Wall, röstades bort vid Sverigedemokraternas årsmöte i våras. Nu finns hon i stället med på partiets riksdagslista till valet i höst. Christina Wall är nummer 65 på SD:s lista över Västra Götaland södra. De 60 första namnen på SD:s 29 listor i landet är samma.
* * *
Bonus – Lika som bär
Bild: Comhem
Bild: DN Val
* * *
Du vet väl att du kan tipsa Andra Kammaren: andrakammaren@fokus.se
Fotnot: Marks kommun ligger söder om Borås och har strax över 34 000 invånare med Kinna och Skene som dominerande tätorter. Där ligger för övrigt Ludvig Svenssons gardinfabrik som Palme ständigt talade om i valrörelsen 1982. Därifrån kommer också Jan Björklund (L). Marksismen är en något oklar politisk inriktning.
Inlägget Rösten för rösten – så lät det dök först upp på Fokus.
8:43