V
ar finns romantiken? Var finns passionen? Det frågade sig skådespelaren och regissören Josephine Bornebusch när hon tittade på tv-utbudet – och på världen vi lever i.
– Antingen är det bara skoj, eller så är det krim och brott och mörkt som fan. Och mycket av det är väldigt bra, absolut, men det saknas romantik tycker jag, säger hon.
Så hon tog saken i egna händer, och resultatet är Älska mig, som sänds på Viaplay i höst. En serie som Josephine kallar för ”en romantisk komedi för 2019”.
– Jag förknippar klassisk rom-com med glättighet, men i min serie finns mycket svärta, ångest och svåra saker också. Det var inte så att jag gick och drömde om att göra en romantisk komedi, men när jag väl börjat kände jag att det här är ju min grej! Det är så mycket jag.

Flyttat hem från New York
Hon kommer till kaféet på Östermalm direkt från ett möte på en grundskola i Stockholm. Familjen har flyttat tillbaka till Sverige efter ett år i New York, där Josephines man Erik Zetterberg jobbat, och det är dags att kugga in i samhällsmaskineriet.
Josephine Bornebusch
Ålder: 37 år.
Gör: Skådespelare, regissör och manusförfattare. Familj: Maken Erik Zetterberg och barnen Henry, 4, och Mika, 2.
Bor: I Stockholm.
Bakgrund: Medverkat i filmer som Hundtricket och serier som Welcome to Sweden och Solsidan.
Aktuell: Älska mig har premiär på Viaplay 11 oktober och Solsidan dyker snart upp i TV4. Spelar nästa år in nya serien Harmonica med Jonas Karlsson.
– Vi måste välja skola åt min son, som är 4 år nu. Det är så stort och så viktigt, och jag som hade tillräckliga problem med att välja namn åt barnen blir väldigt stressad av sånt. Det vore så mycket skönare om någon bara sa ”här ska han gå”.
Handväskan från Balenciaga landar på bordet och Josephine beställer en kopp kaffe. Det fanns en massa olika anledningar att flytta hem från New York, berättar hon.
– Vi trivdes jättebra, men vi fick inte ihop det. Jag jobbar mycket här hemma, och även om mitt jobb är det bästa jag vet … så är familjen snäppet bättre. Det är jättejobbigt att behöva välja mellan dem. Så i slutänden var det ganska enkelt, och det har gått över förväntan.
En annan anledningen till flytten var just Älska mig. Josephine satt i lägenheten i New York när hon fick ett ”go” från Viaplay. Men idén till serien föddes i Stockholm, i precis samma typ av kafémiljö som hon sitter just nu, under en fika med en tjejkompis.
Det är samma känslor, samma pirr – men vi hanterar kärleken på olika sätt vid olika tider i livet.
– Vi hade båda två nyss fått barn, och jag sa till henne: ”För 20 år sedan satt vi också här, och tänk vilka helt andra problem vi hade då”. Det är samma känslor, samma pirr – men vi hanterar kärleken på olika sätt vid olika tider i livet. När man var 18 trodde man att livet var över när någon gjorde slut. Nu är det en djupare kärlek, fast samtidigt en hets kring barn, karriär och att allt ska falla på plats. Men när man pratar med äldre människor så säger de att allt det där är helt oviktigt i längden. Och jag tänkte att det vore ett bra ämne för en tv-serie.
Så där, i kärlekens alla skiftningar och lager, tar Älska mig avstamp. Serien handlar om en familj där alla befinner sig i olika skeden av sina liv och kärlekshistorier, och som går igenom en stor sorg. Josephine spelar själv en av huvudrollerna, och i de andra syns bland annat Sverrir Gudnason, Johan Ulveson, Görel Crona och Gustav Lindh.
– Jag ville få in hormonerna, pirret och ångesten kring kärleken. Både 18-årshormonerna och amningshormonerna. Och jag tycker att vi har lyckats, jag kan bli riktigt generad i klipprummet – och förälskad i rollfigurerna. Man blir lite kär i dem man jobbar med i ett projekt, och de här människorna har gjort mig nyförälskad i själva skådespeleriet också.
Läs också: Dips-paret Marie Agerhäll och Jesper Rönndahl om succén och kärleken
Humorn har fått falla in naturligt i berättelsen, ofta sida vid sida med sorgen.
– Jag har inte skrivit så många skämt-skämt, utan castat skådespelare med timing, som kan lyfta fram det roliga.
Använder sin egen relation i tv-serien
Riktigt bra romantiska komedier blir älskade för evigt, och fansen ser dem gärna om och om igen, som När Harrry mötte Sally, eller Notting Hill. Samtidigt är en dålig rom-com bland det smärtsammaste du kan utsätta dig för. Kanske för att kärlek och relationer är något vi alla vet någonting om och har en personlig realtion till. Till skillnad från till exempel en deckare eller superhjälte-rulle. En vanlig fälla regissörer och manusförfattare går i är att de inte vågar bli personliga, när det i själva verket är de egna erfarenheterna som ger storyn den där ovärderliga autenticiteten. Någon sådan rädsla känner inte Josephine Bornebusch.
”Vi träffades på krogen. Det första jag föll för var att han är väldigt rolig … och snygg.”
– Jag använder mina egna erfarenheter jättemycket. Dialogen är extremt nära hur jag själv pratar och min man läser ofta manus och skrattar högt för att han känner igen så mycket från vår relation.
Hur träffades ni?
– På krogen, och sedan mejlade vi och ringde varandra i två månader innan vi sågs igen. Som i You’ve got mail (med Meg Ryan och Tom Hanks, reds. anm). Det är tio–elva år sedan nu. Det jag först föll för var att han är väldigt rolig … och snygg. Sedan lärde jag känna honom och upptäckte hur trygg, lojal och snäll han är. Vi har aldrig försökt styra varandra någon annanstans är dit vi vill.
– Han är väldigt öppen, och en riktig livsnjutare. Han säger alltid: ”Är det kul – klart du ska göra det!”. Men han tänker sällan på konsekvenserna. Och om man hoppar på allt kul kan det bli väldigt … mycket.
Vilka är de rom-comigaste situationerna som har uppstått i er relation?
– Första middagen jag åt hemma hos Erik kände jag verkligen att nu träffar jag en man. Tidigare hade jag haft ungdomsrelationer där man åt på McDonalds, men nu stod han och lagade mat och bjöd på ett glas vin. Så sa han: ”Jag lagar korvgryta, gillar du korv?”. Jag svarade att det är det enda jag inte äter. ”Den här kommer du att gilla”, sa han. Och jag bara: Ahhhh! Han var så självsäker och tog kommandot. Sedan petade jag bort korven …
– Erik brukar också pratar om hur jag en sen natt i början av vår relation sa ”Sova kan man göra i graven”. Det menar han var en total grisen i säcken-situation. Att jag sålde in mig som värsta partytjejen, medan jag nu bara vill stanna hemma och kolla på film i stället för att gå ut, och säger godnatt jättetidigt. Josephines telefon ringer. Det är just Erik, som vill veta hur det gick på skolmötet.
Läs också: Mia Skäringer: ”Många jag fått styrkekramar av har stuckit en kniv i mig”
Hetsig kärleksfas i livet
Det är den här kärleksfasen de själva är inne i nu – den hetsiga, där allt ska falla på plats.
Är det fler än din man som kommer att kunna känna igen sig i Älska mig?
– Det är svårt, för att man inte har tillräckligt med tid. Före barn hade man tid för allt – umgås med sin man, släkt, alla kompisar … Man vill ge all tid till barnen, samtidigt som man ändå vill göra allt det andra. Och så känner man sig otillräcklig hela tiden – för sina barn, för sin man, för sina vänner. Jag skulle överdriva om jag sa att det inte har berört oss, men på något sätt har vi klarat det ganska bra. För att vi har respekt för varandras jobb och att vi båda måste få utlopp för det kreativa. Vi är väldigt lika på det sättet, och jag tror att det är därför det fortfarande funkar.
– Jag använder mig mycket av kompisars liv också, och många av deras dejter är med. En kompis hade en Tinderdejt som såg ut som en clown, en annan dejtade en trollkarl – som försvann. En tredje dejtade en modell …
Vilka är de viktigaste ingredienserna i en rom-com?
– Romantik, så klart. Igenkänning – för att vi ska kunna relatera till karaktärerna och vad de är med om. Och så drama – att dra karaktärerna ifrån varandra. Om de bara är kära hela tiden blir det ju ingen laddning!
Du har skrivit manus, regisserat, och spelar en av huvudrollerna – hur är det att ha kontroll över hela processen?
– Jätteskönt! Att äga produktionen från början till slut gör att jag kan se allt och gå in och styra och fixa. Vissa av skådisarna har jag i stort sett skrivit rollerna för, som Johan Ulvesson och Gustav Lindh. Sedan kom nästa fråga – om de ville vara med. Och efter det om vi skulle ha råd att ha dem med. Men sedan föll allt på plats precis som jag ville ha det.
Den naturlig följdfrågan är: Är du bra på precis allt?
– Nej, jag är inte begåvad på alla håll, och serien är inte en one man show. Jag har verkligen inte varit ensam om att skapa det här! Det handlar mer om att jag säkrar upp. Det har funnits perioder när jag tänkt att jag aldrig kommer att få några skådis-jobb igen. Den paniken är väldigt jobbig, och då har jag känt att jag behöver skapa egna möjligheter genom att prova på annat. I stället för att sitta och vänta på att någon ska ringa.
– Skådespeleriet har alltid varit mitt kall, men så började jag skriva också – utifall att jag inte skulle få några roller. Sedan upptäckte jag att det nästan var ännu roligare. Och nu är det regi som är roligast.
Jag är livrädd hela tiden – för att inte klara av det jag tagit mig an.
Men du är inte rädd för att testa nya saker?
– Jo! Jag är livrädd hela tiden, för att jag inte ska klara av det jag tagit mig an. Och det gör jag inte alltid heller. Jag hade skrivit i många år innan det blev något, och jag har massor av projekt i datorn, som det säkert aldrig kommer att bli någonting av. Men jag tvingar mig själv in i nya fack av rädsla, och sedan när jag är där upptäcker jag att det är så kul.
– Jag har också blivit mer orädd med åldern, och tänker mer att jag inte har något att förlora. Min mamma har jobbat som scenograf i hela sitt yrkesliv och säger fortfarande ibland ”När ska någon komma på mig?”. När ska någon fatta att jag inte vet vad jag gör, liksom? Jag kan känna igen mig i det. Jag har alltid haft en stark önskan om att ha något helt annat att falla tillbaka på, men aldrig hittat något som funkar. Det här är ju vad jag är intresserad av.

Nya avsnitt av Solsidan säsong 6 2019
Samtidigt som Josephine klipper klart första säsongen av nyförälskelsen Älska mig spelar hon in nya avsnitt av sin gamla trygga kärlek Solsidan. En kärlek hon delar med många av Sveriges tv-tittare.
– Det är som att komma tillbaka till en familj, ett gosigt gäng, som jag känner sedan jag var ”liten”. Solsidan är som ett självgående tåg, och det är kul att släppa ner problem bland karaktärerna och veta hur de kommer att reagera.
Kan du bli trött på din karaktär Mickan?
– Absolut, jag har spelat henne i tio år nu. Men samtidigt är hon så rolig att göra, eftersom hon ligger extremt långt ifrån mig själv. Hon är så uppskruvad, och så fort man får på sig hennes hår och hennes kläder så är hon där. När jag kom hem från frisören och var Mickan-klippt sa min tvååriga dotter ”Är det där en hjälm?” Och jag bara ”Nej, det är en frisyr!”
Solsidan handlar ju också om parrelationer, och som Mickan har du hunnit ha ett långt äktenskap med Johan Rheborgs Fredde.
– Ja, det finns ingen som jag jobbat så mycket med som Johan. Det är som att spela tennis att improvisera med honom – det bara lirar. Det är få förunnat att ha det så. När vi spelade in en scen i går så sprack jag och kunde bara inte sluta skratta åt honom. Han är underbar. Älskar honom!
Vilken blir nästa relationsfas i ditt eget liv?
– Jag ser väldigt mycket fram emot när barnen blir lite äldre – även om det är jätteroligt nu är det också väldigt mycket. Har man varit på set med 40 människor som ropar omkring en hela dagen kan det vara tufft när det sedan är precis likadant hemma. Ibland vill jag bara sätta mig i ett mörkt, tyst rum. Så jag ser fram emot att kunna sitta med barnen på restaurang och prata och umgås. Att resa tillsammans och uppleva saker.
– Och att kunna prata till punkt med min man. I morse när vi lämnade barnen tillsammans behövde han säga något till mig, men blev hela tiden avbruten. Det slutade med att jag fick ringa upp honom från taxin efteråt. Men jag tror att vi är över kulmen nu …
Jag ville regissera redan för många år sedan, men vågade inte säga det. Men om folk inte vet om vad du vill göra kommer de ju inte att ha dig i åtanke heller. Så jag sa det – till slut.
Och du jobbar redan på säsong två av Älska mig?
– Ja, vi spelar in den i höst. Viaplay har litat väldigt mycket på mig, och låtit mig göra det jag vill – det är ett privilegium. Jag ville regissera redan för många år sedan, men vågade inte säga det. Men om folk inte vet om vad du vill göra kommer de ju inte att ha dig i åtanke heller. Så jag sa det – till slut.
Läs också: Bonusfamiljen-aktuella Christer Lindarw: Jag har för mycket av allt!
Josephine Bornebusch om … Inspiration
”Alla skådisarna i Älska mig – de har gjort mig nykär i skådespeleri.”
”Mamma – hon har jobbat på och hankat sig fram i samma bransch sedan jag var barn.”
”Min man som tycker att allt är möjligt.”
”Phoebe Waller-Bridge som gjort tv-serien Flea Bag på egen hand. Nu skriver hon för Netflix (Killing Eve) och Hollywood (Nya Bond-filmen).”
”Regissören Wes Anderson (Isle of dogs, The Royal Tenenbaums).”
Mode
”Jag har ingen koll, det är min man Erik som köper grejer som Balenciaga-väskan till mig. Jag har inte köpt ett designerplagg i mitt liv. Jag shoppar väldigt lite, och då blir det på H&M, Cos eller Arket.”
Året i New York
”Det var svårt att hitta en bas, med jobb på olika håll i världen och små barn. Men jag är jätteglad att vi testade.”
Foto: Ceen Wahren/Acne Photography, TT
Stylist: Mikaela Hållén
Hår: Jacob Kajrup/Agent Bauer
Makeup: Pari Damani/Agent Bauer
Fotoassistent: Frida-My Sundqvist