Kokthansogreta.nu - Nyhetssök / News Search !

« Expand/Collapse

Arbetaren (75 unread)

Skip to page: 1 2 3 ... 86

November 07, 2022
12:04
Regeringen viker sig för Erdoğans påtryckningar
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
10:27
Här hyllar de brittiska poplegenderna facket
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
November 04, 2022
12:01
Hindunationalismens tidevarv
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
”Var tabut kring frågan om kärlek mellan hindu och muslim så stort redan för 20 år sedan att den inte lät sig adresseras öppet i en familjetillvänd storproduktion?”. Shabane Barot om Indiens hindunationalistiska parti BJP och om Bollywoodfilmen som förebådade en tid då makthavarna kräver att muslimer och andra minoriteter utplånar sin historia och identitet.

När vi som barn besökte mostrar och morbröder runt om i världen under sommarloven satt jag och min syster ofta uppkrupna i soffan med våra kusiner om kvällarna och tittade på de senaste kioskvältarna från Bollywood. Kusinerna kunde simultantolka långa avsnitt ur dialogen när det var nödvändigt, men ofta sammanfattades handlingen i ett par kärnfulla meningar: ”She loves him. They can’t marry”.

Det finns gott om persiska låneord i syskonspråken hindu-urdu som talades i filmerna, vilket gav mig ett hum om vad som pågick. Utöver detta fungerade klippning och musik enligt genrens konventioner som förstärkare av känslor och stämningar, något jag då uppfattade som en brist på subtilitet som gjorde filmerna lätta att hänga med i.

Som led i de internationella strömningsjättarnas hårda konkurrens om den indiska TV-marknaden frontar nu Netflix sitt sortiment med en rad klassiska Bollywoodfilmer från just denna period, 1990- och 2000-talen. Här finns bland annat stjärnspäckade K3G – Kabhi khushi, kabhie gham från 2001 upplagd till beskådan med engelska undertexter. Skådespelarna Sharukh Khan och Kajol, två av de största i sin generation, spelar huvudrollerna som kärleksparet Rahul och Anjali, uppbackade av legenden Amitabh Bachchan i rollen som Rahuls löjligt rika och konservativa industrimagnatfarsa.

Jag såg förstås filmen som tonåring och vad jag mindes var – förutom ett riktigt ljuvligt sång- och dansnummer – en hjärndöd intrig om kärlek med förhinder. På imdb och wikipedia beskrivs K3G som ett Romeo- och Juliadrama om en rik kille som faller för en fattig tjej och därför blir förskjuten av sin familj. Men när jag nu såg om K3G visade den sig handla om någonting helt annat – nämligen om relationerna mellan Indiens hinduiska och muslimska befolkning.

BJP ingår i en av världens största och mest inflytelserika fascistiska rörelser, Sangh Parivar, som leds av organisationen RSS eller Rashtriya Swayamsevak Sangh.

Den indiska författaren och aktivisten Arundathi Roy har beskrivit situationen i dagens Indien som ”genocidal”, ungefär folkmordisk. Under regeringspartiet BJP:s – Bharatiya Janata Partys – tid vid makten har landets religiösa minoriteter, i synnerhet muslimer men även kristna och gruppen daliter, blivit föremål för ett eskalerande, statligt sanktionerat våld.

BJP ingår i en av världens största och mest inflytelserika fascistiska rörelser, Sangh Parivar, som leds av organisationen RSS eller Rashtriya Swayamsevak Sangh. Genom Sangh Parivar, ett nätverk med förgreningar djupt inne i det indiska civilsamhället, är BJP uppkopplat mot en rad högernationalistiska fackföreningar, studentorganisationer och religiösa samfund.

Journalisten Priya Ramani beskriver i en nypublicerad text på plattformen scroll.in hur den muslimska bönen (namaz) utmålas som ett hot mot rikets säkerhet av olika organisationer i detta nätverk, vars aktivister satt i system att störa och avbryta främst fredagsbönen. Polisen har bidragit till detta på sina håll, till exempel i en by i delstaten Uttar Pradesh där 26 personer vid ett uppmärksammat tillfälle greps i samband med gemensam namaz i början av hösten, anklagade för att ha hållit ett massmöte utan tillstånd.

Ramani sitter i styrelsen för organisationen Article14 som bevakar inskränkningar av rättigheter och rättsliga övergrepp i Indien, i ett samarbete mellan journalister, akademiker och jurister. På deras hemsida finns lika viktig som dyster läsning samlad: bland mycket annat genomlysningar av förspelet till pogromerna i Delhi år 2020, då tusentals muslimer fördrevs från sina bostäder, som plundrades och brändes ned. Polisen stod bredvid och tittade på eller deltog själva när hundratals misshandlades svårt. Minst 40 personer dog.

Inom RSS och BJP betraktas Indiens muslimska befolkning som femtekolonnare, vars religiösa tillhörighet knyter dem till mogulerna som erövrade landets norra delar på 1200-talet. Enligt detta synsätt är hinduerna (fortfarande) offer för muslimsk expansionism.

Landets muslimer anklagas, som Arundathi Roy beskriver, rutinmässigt för att bedriva jihad mot den hinduiska majoritetsbefolkningen. Under pandemin talades det om ”Covid-jihad” – att muslimer medvetet spred COVID-19 till hinduer i syfte att utplåna dem. Namaz beskrivs i linje med detta som ett ”land jihad”, att bre ut en bönematta blir så en territoriell aggression. Ett kärleksförhållande mellan muslim och hindu utgör enligt samma logik ett ”love jihad”, en medveten strategi för att omvända hinduer till islam.

Det som tydligt skildras, men aldrig sägs rakt ut i filmen K3G är att Anjali, den unga kvinnan som Rahul förälskar sig, är muslim. Som led i sin uppvaktning dyker Rahul upp på Anjalis systers bröllop – förrättat enligt muslimsk sed – och framför sång- och dansnumret ”ye ladka hai Allah…” (Gud (Allah) vilken tjej!) uppbackad av bröllopsgästerna. När Rahuls fanatiska pappa, efter det att relationen uppdagats förskjuter sin son vrålar han med reverb på rösten mot bakgrund av ett mullrande åskoväder: ”hur skulle någon som hon någonsin kunna förstå våra seder och bruk?” Orden muslim och hindu yttras dock aldrig av någon i filmen.

Det som tydligt skildras, men aldrig sägs rakt ut i filmen K3G är att Anjali, den unga kvinnan som Rahul förälskar sig, är muslim.

Att den egentliga handlingen döljs i öppen dager på detta sätt skapar en märklig dissonans i K3G. När Rahul och Anjali, i strid med familjens önskemål, har gift sig och gått i exil i Storbritannien förvandlas Anjali till en from hindu, den som aldrig missar ett tillfälle att gå till templet. Var tabut kring frågan om kärlek mellan hindu och muslim så stort redan för 20 år sedan att den inte lät sig adresseras öppet i en familjetillvänd storproduktion?

Filmens lösning på konflikten, att Anjali lämnar sin egen tro och sitt kulturella sammanhang för att i stället överträffa sin make i hinduisk hängivenhet, framstår som profetisk. Den förebådar en tid då samhällets makthavare kräver att muslimer och andra minoriteter utplånar sin historia och identitet. Men en inkluderande indisk nationalism presenteras faktiskt också i filmen, som ett slags försonande drag i all hast: kärleken till cricket och till det indiska landslaget förenar Anjali och Rahuls pappa som båda är hängivna fans.

Under Marx 2022-konferensen höll sociologen Vivek Chibber, baserad i USA, ett avslutande föredrag om imperialismen där han diskuterade den brittiska kolonialismens sociala effekter i Indien. Chibber argumenterade för att kolonialismen förstärkt de förkapitalistiska sociala relationerna i landet, då britterna bildade politiska allianser med lokala hinduiska eller muslimska eliter för att upprätthålla styrets stabilitet.

Detta, menar Chibber, gav legitimitet åt en sekteristisk världsbild och kraft åt partikulära religiösa identiteter. Kanske är detta en av nycklarna till hindunationalismens sprängkraft idag. Att starka politiska krafter försöker påföra den indiska historien sin egen sekteristiska logik, där muslimer och kristna pekas ut som externa till kulturen och gemenskapen, är resultatet av komplexa historiska och politiska förhållanden.
- Signerat
#65/2022 ”Sverigedemokraterna kan luta sig tillbaka medan högerblocket och Socialdemokraterna bedriver den mest rasistiska valrörelsen hittills åt dem” 24 augusti, 2022
- Signerat
#47/2022 ”Klimatförändringarna har på ett destruktivt sätt kopplat samman urtid och framtid ” 17 juni, 2022
12:01
”En festival med fokus på organisering och aktivism”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:32
”Risk att regeringen underminerar klimatarbetet”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:20
Jubileumspodden – 100 år av bostadskamp
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
Boktips
1968 – när allting var i rörelse (2018)
Kjell Östberg
Från almstrid till trängselskatt – de stora slagen om Stockholm (2011)
Börje Karlsson och Torbjörn Tenfält
Bostadsojämlikhet (2018)
Carina Listerborn
Renovräkt! : hyresvärdars makt(spel) och hur du tar striden (2019)
Dominika Polanska, Sarah Degerhammar, Åse Richard
När hyresgästerna gjorde uppror (2021)
Hannes Rolf
Ockuperat! : svenska husockupationer från 1968 till 2018 (2019)
Dominika Polanska, Mathias Wåg

Jubileumspoddens tredje avsnitt har temat 100 år av bostadskamp. Hur har hyresgästernas position förändras gentemot hyresvärd och bostadsbolag, hur har organiseringen sett ut över tid och vad kan vi lära från tidigare kamper?

I avsnittet möter vi Jonas Cham från Ort till Ort tillsammans med hyresgäster i Hallonbergen, i norra Stockholm, som organiserar sig mot renovräkningsplaner i bostadsområdet.

Gäster i studion är bostadsforskaren och sociologen Dominika Polanska och bostadshistorikern Hannes Rolf.

Musik: Viktor Brobacke.

Producent, moderator och reporter: Vendela Engström
#19/2022 Jubileumspodden – Feministisk kamp, då och nu 8 mars, 2022
- Arbetaren 100 år
- Podd
#34/2022 Jubileumspodden – Gigekonomi och en arbetsmarknad i förändring 29 april, 2022
November 03, 2022
14:03
Zimbabwe: ”Fäller vi inte träd kan vi inte tjäna pengar”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
13:57
Man till sjukhus – klämde huvudet i spikmaskin
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:27
LO kräver satsning för de lågavlönade
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
November 02, 2022
12:37
Kurdiskt universitet vill få internationellt erkännande
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:47
Snart avgörs Cementas framtid
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
10:22
SD-politker bland de gripna nazisterna i Oslo
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:54
De som drabbas värst är de som redan har det värst
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
”Det är inte nu som det ska vara förbjudet att ta med sig eget godis till biosalongen, det är inte nu som simhallar ska höja sina inträdespriser, det är inte nu som bibliotek ska hotas med nedläggningar, det är inte nu som fritidsgårdar och andra ungdomssatsningar ska ryckas bort.” Arbetarens Odessa Fardipour om hur den ekonomiska krisen ruinerar de mest sårbara.

Cigarettfimparna i askfatet har blivit fler. I den svarta skinnsoffan sitter en man i 30 årsåldern, försjunken i svårmod och tystnad . Huvudet har han begravt i sina händer. Året är 1992, Lasermannen har precis gripits, Carl Bildt är Sveriges statsminister. Det är ekonomisk kris i Sverige och min pappa har drabbats av en avgrundsdjup existentiell ångest över de rådande boräntorna som ligger på över 10 procent.

Fem år tidigare har mina föräldrar flytt hals över huvud från teokratins Iran, till humanitärmakten Sverige.

Efter fyra månader i landet får min pappa jobb. Med kniven mot strupen, en småbarnsfamilj att försörja, noll dagar i bostadskön, utan varken socialt nätverk, eller någon som helst kunskap om hur systemet fungerar, köper min pappa i desperation en lägenhet i ett trevåningshus i Brandbergen, en socialt utsatt förort söder om Stockholm.

Den lägenheten blir en katalysator till vår finansiella undergång. Två år senare, är lägenheten nämligen inte värd någonting på grund av de skyhöga boräntorna. De kommande åren får mina föräldrar jobba dag och natt för att släcka en omöjlig ekonomisk brand. Allt skulle bli så bra, men istället blev det ett liv på marginalen.

Många ser på 1990-talet med en nostalgisk blick. Själv ser jag på detta årtionde ur en helt annan lins. Jag minns den oro, skuld, skam, ilska, aggression och sårbarhet som inte bara fanns innanför mina väggar men också mina grannars väggar.

Haninge kommun som jag växte upp i var under 1990-talet nära gränsen till att bli Sveriges första kommunala konkurs på grund av mindre lyckade satsningar. Alla var bittra över vår resurssvaga kommun och då menar jag alla: dagisfröknar, fritidspedagoger, busschaufförer, tjejen bakom kassan, inklusive min mellanstadielärare som aldrig var sen med att påminna oss om barnen i Bromma och deras påkostade skolmatsedel.

Nej de som drabbas värst är de som redan har det värst, alltså barn till ensamstående föräldrar, barn till nyanlända och pensionärer.

Vi är inte där ännu och än så länge serveras det inte fil och kräm till skollunchen, men dagens inflations och ränteläge är ändå ett bekant eko från förr. Vilka är det som drabbas idag då? De som aldrig har behövt titta på prislappen och nu måste överväga att handla sina tomater på Lidl?

Nej de som drabbas värst är de som redan har det värst, alltså barn till ensamstående föräldrar, barn till nyanlända och pensionärer. De som drabbas i dag är bolånetagare som har höga bolån och som lever på små marginaler. De som drabbas nu är de som inte har något buffertsparande och därför har svårare att parera stigande elräkningar, matkostnader och fritidsaktiviteter.

Men visst finns det solidariskt ljus och ett medmänskligt hopp mitt i allt detta? Idag ser ju samhället annorlunda ut. Civilsamhället har fått en förändrad roll, de frivilliga hjälporganisationerna har blivit fler och på digitala plattformar som Marketplace kan man med lätthet införskaffa prylar till ett nytt vardagsrum, ett kök eller barnoveraller för en billig peng eller i bästa fall gratis. Något gott har ändå kommit ut ur sociala medier.

Men är det verkligen hållbart att samhällsansvaret faller på vanliga människors generositet? Eller är populariseringen av sälj och bortskänkes sidor ett tecken på att välfärdssamhället inte längre kan erbjuda sina medborgare en skälig levnadsnivå?

Det är förstås en svår fråga att svara på. Men det betyder inte att det inte finns några effektiva lösningar.

I tider av kris, krig och elände behövs kultur och kreativitet mer än någonsin.

Genom att bygga fler och billigare hyresrätter, skapas fler möjligheter på bostadsmarknaden för de som egentligen inte är i en position att belåna sig upp till öronen.

Genom att premiera ett samhälle där aktiviteter och sociala sammanhang inte behöver innebära en ekonomisk förlust, blir det lättare att värja sig mot oförutsedda prisökningar.

I tider av kris, krig och elände behövs kultur och kreativitet mer än någonsin. Kulturella aktiviteter betalar visserligen inga räkningar, men det stärker människors mående och kan påverka välbefinnande och tillfrisknande. Och framförallt skänker det mening , ett sammanhang och glädje för de som inte alltid har en naturlig tillgång till den. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Det är inte nu som det ska vara förbjudet att ta med sig eget godis till biosalongen, det är inte nu som simhallar ska höja sina inträdespriser, det är inte nu som bibliotek ska hotas med nedläggningar, det är inte nu som fritidsgårdar och andra ungdomssatsningar ska ryckas bort.

Det är nu som både barn och vuxna behöver kostnadsfria fristäder där de kan gå på museum, pyssla, titta på utställningar, fika och umgås utan att behöva stå på ruinens brant.

För ett välmående samhälle är också ett motståndskraftigt samhälle. Ett samhälle där människor slipper begrava sina huvuden i sina händer, ett samhälle där askfatet är tomt och där oroliga barn befrias från föräldrarnas skam och skuld.
- TV
#85/2022 Husby protesterar: ”Sänk priserna!” 31 oktober, 2022
- Analys
#83/2022 Inflationens dolda effekt: höjd arbetslöshet 26 oktober, 2022
November 01, 2022
15:32
Vd:n för Magdalena Anderssons städfirma frias
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:07
Theodor Engström åtalas för terroristbrott
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
October 31, 2022
16:17
Industrifacken vill att lönerna höjs med 4,4 procent
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
15:58
Sollefteå kan få tillbaka BB
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
15:11
Husby protesterar: ”Sänk priserna!”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
Lördagen den 29 oktober anordnade Husby Arbetarcentrum en demonstration i Husby centrum i protest mot höjda matpriser och hyror. Ett femtiotal personer deltog.
– Om du går in på Ica eller vilken annan affär som helst har alla priser gått upp. Det blir väldigt svårt för barnfamiljer, säger Jonis Farah, 22-årig student boende i Husby.
- Inrikes
#73/2019 Nystartat socialt center blomstrar i Husby 20 september, 2019
- Inrikes
#76/2022 Fastighetsägarna planerar att chockhöja hyrorna 29 september, 2022
14:38
NMR-aktivister utvisade från Norge
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
14:36
Man föll ner i maskin – vårdas med svåra skador
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:45
Bolsonaro förlorade. Lula ny president i Brasilien
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
October 30, 2022
10:48
”Hoppas på diskussion med fler röster”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
October 28, 2022
12:34
Vykort från Marinaleda
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:32
Det är trendigt att vara orimlig
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
”Den nya regeringens politiska angrepp är inget påhittat skräckscenario – just nu är det fullkomligt rimligt att bete sig orimligt.” Yasmine Abdullahi om Tidöavtalet, feta lönepåslag för politiker och efterföljande tystnad.

Att Tidöavtalet har lett till ett paradigmskifte inom migrationspolitiken och flera andra samhällsområden, har knappast undgått någon. På Migrationsverkets intranät uttryckte personal sorg över hur överenskommelsen kommer påverka deras dagliga arbete.

Reaktionerna är förståeliga – det är svårt att föreställa sig hur det kommer att bli att jobba på en arbetsplats där empatin gått förlorad.

Samtidigt läser jag om det nya politiska styret i Norrtälje (M, SD, KD och L) och hur styrelsen valde att chockhöja sina egna löner med nästan 27 procent. För kommunstyrelsens ordförande Bino Drummond (M) handlade det om 23 400 kronor extra i månaden. En lön som motsvarar en lokalvårdares, en undersköterskas eller en städares lön i dagens Sverige.

Den långa tystnaden, efter att Svt-journalisten ställde kommunstyrelsens vice ordförande till svars, fick mig att fundera på om politiker tävlar i att försöka vara den mest orimliga. Det är en minst sagt en intressant tid att följa högerns politik, både i Sverige och Europa – och med intressant menar jag djupt oroväckande.

“Som människorättsorganisation är vi mycket oroade över innehållet i Tidöavtalet. Det innehåller en rad åtgärder som tydligt strider mot de normer för mänskliga rättigheter som Sverige är bundet av.” Det säger John Stauffer, Civil Right Defenders chefsjursist, i ett pressmeddelande.

Riksdagsledamoten Björn Söder (SD), som också är ordförande för den svenska delegationen i OSSE, riktar hård kritik mot Civil Right Defenders och hotar med indragen finansiering. En högst osmaklig reaktion.

Den nya regeringens politiska angrepp är inget påhittat skräckscenario – just nu är det fullkomligt rimligt att bete sig orimligt. Passar inte organisationer in i högerns tänkta riktlinje eller mall, hotas deras existens. Inför en stundande energikris och i svajiga ekonomiska tider, legitimerar lokalpolitiker i Norrtälje chockhöjda löner med hänvisning till att det handlar om “prioriteringar”. De små stegens despotism är inget att hymla med – det är trendigt att ta orimliga beslut utan folkets stöd.

Det ser inte inte bättre ut på andra håll i Europa. I veckan utsågs den konservative Rishi Sunak till Storbritanniens nya premiärminister, en politiker som är känd för att ha en förmögenhet som överstiger landets monark.

Storbritannien, som är på väg in i en djup recession med skenande inflation sätter en miljardär vid makten. Sunak har tidigare erkänt att han är villig att ta pengar från eftersatta bostadsområden och placera dem i rikare stadsdelar. En av världshistoriens största kolonialmakter kör rakt in en politisk krasch, med nya nedskärningar i offentlig sektor. Ni vet, orimliga beslut som görs för att säkerställa en kapitalistisk maktordning.

Vi måste skydda vår demokrati och ifrågasätta följderna av den här typen av politik. När politiker överger människor utan medel, måste vi skrika högt.
- Signerat
#80/2022 ”När hatet blir normaliserat och de rasistiska utspelen rumsrena, är det inte överraskande vilken riktning vi går i politiskt. ” 14 oktober, 2022 Annons
10:38
Finland lättar på abortlagstiftningen
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:38
Toppen från botten med David Ritschard
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
David Ritschard lyckas göra det igen. Men fem soul-inspirerade countrylåtar på svenska infriar han de nästan surrealistiskt höga förväntningarna och nu väntar några intensiva veckor med utsålda spelningar från Östersund till Lund. Johan Apel Röstlund har lyssnat på nya Rockbotten EP, hans första släpp på skivjätten Universal.

SKIVA David Ritschard- Rockbotten EP
Universal

Det har gått fort det senaste året och hjulen fortsätter att rulla i rekordfart. Från en lokal angelägenhet strax söder om Slussen till något som väl måste liknas vid folkkär. Livet för David Ritschard har snabbt kastats om och vänt på en blänkande femöring och då gäller det att hålla i sig.
Rockbotten EP släpps på fredag 28 oktober
Ett segertåg genom Sverige är fullt av både fällor och frestelser och det var nog betydligt fler än jag som undrade vad hans skivkontrakt med branschjätten Universal skulle bära med sig. Går det ens att hålla huvudet kallt med de förväntningar som från i stort sett ingenstans började tona upp sig efter den senaste plattan, det hyllade mästerverket Blåbärskungen från förra hösten?

Risken att falla hårt är som bekant större ju högre upp du klättrar och faran har hela tiden legat där och lurat: Att den charmiga soulcowboyen från Björkhagen plötsligt inte skulle klara av att stå emot. Förvandlas till clown när trycket blev för mycket. Pladask och fritt fall från den där livsfarligt tunna linan som så förrädiskt skiljer framgång från fantasi.

Men så precis i glappet mellan sommarens storslagna Kalasspelningar och den stundande höstturnén, 15 framträdanden på drygt tre veckor, släpps den efterlängtade Rockbotten EP och vi tar det från början.

Här kan du se David Ritschard och Krokodiltårarna framöver:

17/11 Östersund, Gamla Teatern
18/11 Gävle, Gävle Konserthus
19/11 Borlänge, Broken Dream
23/11 Växjö, Växjö Teater
24/11 Lund, Mejeriet
25/11 Malmö, Babel
26/11 Kristianstad, Kulturkvarteret
29/11 Uppsala, Katalin
30/11 Stockholm, Debaser
1/12 Stockholm, Debaser
2/12 Stockholm, Debaser
3/12 Göteborg, Pustervik
7/12 Stockholm, Debaser
9/12 Göteborg, Pustervik
10/12 Karlstad, Nöjesfabriken

Först och främst är det precis som förr. Det är hjärta och smärta och rus och romantik. Påsar med piller som förrädiskt stirrar på en från köksbordet och så den där vardagliga kampen kring att existera och bara få finnas till.

Slingrande tårpilar mot botten där alla vet vad som väntar om du tappar greppet. Och när du väl sjunkit så djupt att du slår i så gäller det att skjuta ifrån ordentligt för att nå upp till ytan och sedan försöka lära sig att flyta med.

En konst för många. Inte minst efter pandemin med bag-in-boxande och ofrivillig ensamhet. David ger dem, eller oss, en röst redan i första spåret, på den sorgliga Fyra månader.

Sedan rullar cirkusen in. Singeln Nya Slussen är i god gammal countrytradition en fiolindränkt gospel-saga om att segla ut och inhalera våren. Om de där första soliga försommardagarna vi lovar runt men håller tunt. Att låten, det är en blivande allsångsklassiker, svänger så förbannat är helt och hållet kompbandet Krokodiltårarnas och den fantastiska MILF-körens förtjänst.

Titelspåret Rockbotten är en slirig och långsam historia, skriven tillsammans med Henric Hammarbäck som också gästar på sång. Här handlar det återigen om att hålla sig fast i tillvaron när allt runt om en snurrar som en karusell.

Därefter kommer den ångestfyllda Rosenlund om en smällkall måndagskväll med smuggelcigaretter, dimmiga kyssar och vin.

David Ritschard lyckas på fem spår fånga livet där det inte alltid är så enkelt. I den avslutande Är det ens ett problem har han skrivit vad som måste vara Sveriges första popmeolodi om en helt annan typ av problematik än vad vi är vana att höra om.

Berättelsen om när den sexuella lågan sakta falnar. Om längtan att vara nära men också om tvåsamhetens ibland krassa verklighet.

– Jag tror att det är ett väldigt generiskt tema, både edgy och okontroversiellt. Något som kan sticka i bröstet hos många eftersom man kanske känner sig träffad, säger David.

I mitten av november rullar turnébussen ut från Stockholm med start i Östersund. Musiken är, har han förklarat, tillsammans med bandet och äktenskapet med den fiolspelande livskamraten Nalle tryggheten och mattan han står på.

– Det är roligt att första gången i livet flyga lite på den mattan, förklarar David dagen innan skivan landar i butiker och på streamingsajter.
- Intervjun
#61/2021 David Ritschard: ”Jag är min egen kvacksalvare och medicinman” 6 augusti, 2021 Annons
9:15
”SAC är facket för alla arbetare”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
October 27, 2022
15:09
Irans kvinnor kämpar på gatorna – och från sina hem
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
10:24
Skottlossning mot demonstranter i Iran
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
October 26, 2022
15:31
💪Ni gjorde det – Arbetaren nådde oktobermålet!
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
Vi är överväldigade och tacksamma för allt engagemang som du och många andra visat oss. Under hösten satte Arbetaren upp målet att nå 2000 prenumeranter i årsgenomsnitt innan oktober slut. Det årsgenomsnittet är nu i mål med nästan en vecka kvar av oktober. Samtidigt fortsätter prenumerationerna att ticka uppåt.
Stort tack till alla våra gamla och nya prenumeranter, det här är helt och hållet er förtjänst!
Men året är inte slut. Vi kommer behöva hålla det här årsgenomsnittet året ut för att ha kvar vårt nuvarande presstöd – så fortsätt prenumerera, läsa, gilla och dela våra artiklar.

För oss som tidning betyder din prenumeration oerhört mycket. Det innebär att vi kan fortsätta undersöka företag och entreprenörer som försöker blåsa arbetare på löner, avtal och dräglig arbetsmiljö. Ditt stöd betyder att vi kan fortsätta granska arbetsmarknadskonflikter underifrån.

De senaste månaderna har vi märkt att stödet för tidningar som Arbetaren har ökat. Med en högerregering stöttad av SD vid makten står vi inför en otäck samhällsutveckling. Därför behövs en antifascistisk tidning nu mer än någonsin.
Var med i höstens stora läsarundersökning!
I slutet av den här veckan kommer vi skicka ut en läsarundersökningen i vårt nyhetsbrev där vi bjuder in dig som läsare att tycka till om tidningens innehåll – vad du tycker vi duktiga på och vad vi borde bli bättre på! Arbetaren växer just nu och för att bli ännu större behöver vi din hjälp och din åsikt.

Är du inte prenumerant på nyhetsbrevet? Det blir du enkelt här eller när du tecknar en prenumeration
Svara gärna på vår undersökning på söndag!
- Prenumerera på nyheter med klassmedvetenhet! Arbetaren kommer ut på webben med två nummer varje vecka, och ett tryckt magasin varje månad.
  - Välj ett alternativ
  - Prenumeration: Helår708.00 kr / år Årsprenumeration. Förnyas en gång om året - säg upp när du vill!
  - Prenumeration: Månad59.00 kr / månad Månadsprenumeration. Förnyas varje månad - säg upp när du vill!
  Prenumerera!
September 06, 2022
8:54
Ny svältkatastrof hotar Somalia
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:32
Höjda löner för tearbetare i Bangladesh
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
September 05, 2022
14:50
SR fälls för inslag om Nato
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
14:41
Peru: Diskriminering och rasism driver på fattigdomen
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:13
Målare död efter fall från 130 meter
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:02
Ny rapport: Ukrainare tvångsdeporteras till Ryssland
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
September 02, 2022
12:52
“Våga bortse från kortsiktiga lösningar”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:00
Rättvisan sitter i kroppen
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

“De flesta av oss finner det spontant stötande att en liten minoritet kan kapa åt sig nästan allt som går att äga i samhället.” Per-Anders Svärd om hur den kapitalistiska ideologin skapat legitimitet för ojämlikhet och hur medelklassen används som överklassens “sköld” i syfte att motarbeta ekonomisk omfördelning.

För nästan tio år sedan gjorde Aftonbladet och United Minds en undersökning om svenskarnas attityder till rikedomsfördelningen i samhället. Tusen personer fick frågan om hur de trodde att förmögenheterna i landet var fördelade. De fick också berätta hur de ville att fördelningen skulle se ut.

Deltagarna i undersökningen misstog sig rejält om rikedomens fördelning. De trodde till exempel att den rikaste femtedelen av befolkningen ägde runt två femtedelar av pengarna. De trodde också att den fattigaste femtedelen ägde lite mindre än en tiondel.

I verkligheten ägde den rikaste femtedelen hela 87 procent av den samlade rikedomen. I denna grupp gömde sig också den allra rikaste hundradelen av befolkningen. Denna lilla grupp, inte fler än som i dag bor i Sundsvall eller Södertälje, kontrollerade ensamma 23 procent av landets samlade rikedom.

Den fattigaste femtedelen då? De ägde strikt taget inget alls. Deras skulder gjorde att deras nettoförmögenhet var negativ.

Det mest intressanta resultatet i undersökningen var dock den fördelning deltagarna önskade sig. Här svarade de tillfrågade att de skulle vara nöjda med en fördelning där den rikaste femtedelen fick runt 30 procent, medan den fattigaste femtedelen fick drygt 15 procent.

Undersökningen visade alltså två saker: För det första att deltagarna i undersökningen ville ha ett mycket mer jämlikt samhälle. För det andra att det fanns en viss tolerans för skillnader i rikedom.

Gissningsvis kan vi tolka resultaten som ett uttryck för människors vardagliga känsla för rättvisa. De flesta av oss finner det spontant stötande att en liten minoritet kan kapa åt sig nästan allt som går att äga i samhället. På samma sätt tycker vi att det är orättvist att de fattigaste lämnas i sticket.

Dessa intuitioner är svåra att utplåna. Det beror på att våra föreställningar om rättvisa är rotade i våra vardagliga erfarenheter. Man skulle till och med kunna säga att de sitter i kroppen.

Som kroppsliga varelser har vi alla en känsla för vad som egentligen skapar värde. Vad vi än arbetar med vet vi att det är våra egna muskler och hjärnor som får jobbet gjort. Vi känner i kroppen vad ett arbete är värt, mätt i den tid och den ansträngning det kräver.

Det är sannolikt därför som deltagarna i Aftonbladets undersökning svarade att en del gott kan få lite mer medan andra får lite mindre. För att vi spontant tycker att det är rättvist att den som jobbar lite mer eller hårdare också får lite extra, medan den som inte är beredd att anstränga sig så mycket borde få nöja sig med lite mindre.

Samtidigt vet vi att det finns gränser för hur mycket någon kan anstränga sig. Visst finns det enstaka individer med en arbetsförmåga utöver det vanliga, men i slutändan har dygnet bara tjugofyra timmar och människokroppen har begränsad energi. Det är denna insikt som visade sig i Aftonbladets undersökning. Jobbar du hårt och länge? Varsågod – här får du lite mer! Men inte mer än du faktiskt ansträngt dig för att få.

Det krävs en hel del ideologiskt jobb för att fördunkla denna kroppsligt grundade rättvisekänsla. Det går liksom inte att trolla bort människors erfarenhet av fysisk och mental ansträngning. Det går inte heller att hindra människor från att jämföra sin egen ställning med andras.

Ett av den kapitalistiska ideologins genidrag är att den inte försöker sudda ut dessa erfarenheter. I stället slår den klorna i våra intuitiva rättvisenormer och kidnappar dem för att skapa legitimitet för den kapitalistiska ojämlikheten.

Ett exempel på detta finner vi i vad journalisten Petter Larsson nyligen kallade för ”medelklasskölden” (Aftonbladet 9/8 -22). Med detta syftade han på hur överklassen motarbetar alla politiska försök till omfördelning genom att hålla fram en hårt arbetande medelklass som sköld. Om någon till exempel föreslår återinförande av skatt på stora arv eller förmögenheter så ställs medelklassen genast upp som en skyddsbarriär: Vill du verkligen tvinga farmor och farfar från deras villa? Ska inte sommarstugan få stanna i släkten?

Här uppmanas vi att identifiera oss med det orättvist behandlade småfolket, samtidigt som vi vänder oss mot de reformer som skulle gynna samma småfolk. Vår spontana ilska över att vanligt folk skulle missgynnas används alltså för att försvara en privilegierad minoritet vars förmögenheter inte kommer av arbete utan enbart överförs sexuellt, via arv.

Larssons ”medelklassköld” är ett exempel på vad den marxistiske filosofen Wolfgang Fritz Haug en gång beskrev som den kapitalistiska ideologins strategi att ”plocka den folkliga kulturens blommor” och ge artificiella plastblomster tillbaka. Med det menade han att den dominerande ideologin parasiterar på samhällets normer om rättvisa för att återskapa den exploaterande kapitalismens legitimitet.

Just nu, under valrörelsen, finns det goda skäl att hålla ett öga på vilka folkliga blommor den dominerande ideologin sträcker sig efter. Hit hör inte bara den uppenbara strategin att spela på samhällets vardagsrasism för att splittra arbetarklassen och bygga en illusorisk lojalitet mellan ”svenska” arbetare och den överklass som lever på deras arbete. Vi ser också hur våra kroppsliga intuitioner om att hårt jobb ska belönas rycks upp ur sin mylla och lämnas tillbaka i form av en entreprenörskult med krav på skattesänkningar för de rikaste. På ett liknande sätt utnyttjas människors vardagsirritation över arbetskamrater som inte gör sin del av jobbet till att underblåsa förakt mot fattiga och bidragsberoende grupper. Genom dessa och tusen andra små ideologiska manövrer förvandlas vår spontana ovilja mot att bli lurade eller se andra njuta oförtjänt på vår bekostnad till vapen vi riktar mot oss själva.

Den stora paradoxen är att samma intuitioner som ger den kapitalistiska propagandan dess kraft också pekar på dess förljugenhet och tomhet. Det räcker att ställa några enkla frågor: Vem står bakom den där skölden? Vilka folkliga blommor är det de försöker plocka? Vad ger de tillbaka?

Du vet redan svaren. Du känner dem i kroppen.
September 01, 2022
15:17
Skottland: Fler sopstrejker väntar
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
Efter en 12 dagar lång strejk återgick i tisdags de skotska sophämtarna till arbetet. Men invånarna i Edinburgh uppmanas ha tålamod. Nya strejkvågor väntar.

Facket inledde en första strejkvåg bland sophämtare i Edinburgh den 18 augusti 2022 efter en lönekonflikt. Strejken blev ett faktum mitt under den stora stadsfestivalen Fringe i staden.

Efter tolv dagar är nu strejken avslutad. I alla fall för den här gången.

Samtidigt som strejken avslutades lät fackförbunden GMB och Unison meddela att det kommer fler strejker framöver. Detta eftersom löneförhandlingarna brutit samman och det erbjudande om löneförhöjningar som getts från arbetsköparen förkastats av facken.

Under strejken har invånarna fyllt badkar med sopor och försökt lösa situationen på bästa sätt. Enligt facken kommer inte alla invånare att få sina sopor omhändertagna innan nästa strejkomgång drar igång den 6 september, utan ombeds försöka ta hand om soporna själva ytterligare en tid.

Sopbilarna som nu är ute och kör igen har inte en chans att få med sig alla sopor som samlats på gatorna. Dels räcker inte kapaciteten till, dels har mycket sopor spridits ut.

Några sophämtare vittnade på tisdagen om att de förlorat pengar på att strejka, men att det var värt det. ”Du måste vara beredd att förlora en del pengar för att tjäna pengar”, sade en av dem till BBC.

Scott Arthur från Edinburghs stadsfullmäktige har sagt att han så snabbt som möjligt vill att situationen normaliseras ”så att vi kan vara stolta över vår stad och våra anställda”.

– Jag skäms över vad jag sett på vissa ställen i staden, och det säger jag som en av dem som absolut stödjer de anställda i deras krav på en schyst lön, säger Scott Arthur till BBC.

Den skotska regeringen har gett extrapengar till de lokala råden för att finansiera delar av lönehöjningarna.

Facken GMB, Unite och Unison, har försökt nå en överenskommelse med Cosla, som är stadens leverantör av sophanteringsservicen. Men de har sagt nej till ett lönepåslag motsvarande 3,5 procent.

Cosla har även kommit med ett erbjudande om att liksom i England erbjuda sopåkarna en höjning med motsvarande närmare 24 000 kronor, varav en del i lönepåslag och en del som ett engångsbelopp som ett bidrag till de höga levnadsomkostnaderna.

Facken vänder sig mot det erbjudandet, eftersom det inte kommer att lyfta de lägst betalda arbetarna så mycket som facken kräver. Och det är där konflikten ligger. De sämst betalda måste få ett rejält lyft, menar de.

När den andra strejkvågen inleds den 6 september kommer den även att omfatta skolor och förskolor.
Annons
- Utrikes
#62/2022 Brittiska brevbärare utlyser strejk 10 August, 2022
- Utrikes
#67/2022 Brittiska pubar riskerar stängning 30 August, 2022
- Utrikes
#65/2022 Storbritannien: Strejk i landets största containerhamn 22 August, 2022
14:19
Tysk pilotstrejk för högre lön
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:25
Gratis mensskydd på alla Göteborgs skolor
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
10:17
Klimataktivister häktade – ambulans fastnade i blockad
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:52
Pakistan: Humanitärt krisläge efter översvämningarna
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:37
Rätten till vatten kan slås fast i ny chilensk författning
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:30
En tredjedel av Pakistan under vatten
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
August 31, 2022
14:42
Många lämnar vården för jobb i industrin
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:32
Vad händer egentligen på Arbetaren?
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Redaktionen förstår att tidningens läsare undrar vad det är som pågår på Arbetaren. Vi kommer inom kort att publicera en analys av de senaste veckornas händelser, som kommer att skrivas av en fristående skribent. Tills dess vill vi klargöra några saker.

Måndagen den 15 augusti fick tidningens anställda veta av bolagsstyrelsens vd att Kajsa Ekis Ekman anställts som vikarierande chefredaktör och att hon skulle tillträda torsdagen den 25 augusti.

Varken redaktionen eller tidningens styrelse var informerade om att en tillsättning var på gång. Vd:n Thomas Karlsson hade på eget bevåg skrivit kontrakt med henne. Till följd av det protesterade redaktionsmedlemmarna mot beslutet. Det ledde till att vd:n varnade tre av dem med avsked, men också att anställda sade upp sig i protest.

Arbetaren ägs av SAC Syndikalisterna och tidningen är i förlängningen medlemsägd av dess medlemmar. SAC:s politiska värdegrund baseras på demokratiska beslutsprocesser och arbetarinflytande. Något som medarbetarna på tidningen Arbetaren även månar om och strävar efter på redaktionen.

I helgen fattades ett beslut av SAC högsta organ, Centralkommittén (CK), om att Kajsa Ekis Ekmans kontrakt som vikarierande, tillförordnad chefredaktör ska hävas. Utöver det skiljs nuvarande vd Thomas Karlsson från sitt uppdrag.

Att kontraktet hävs av organisationen, som baserat beslutet på medlemmarnas vilja, innebär att demokratin och arbetarinflytandet är något som tas på allvar.

För oss är det viktigt att interndemokratin upprätthålls. Om beslutsprocessen gått korrekt till från början hade vi inte varit där vi är idag.

För redaktionen gäller det nu att få tidningen att gå runt och se till att vi räddar presstödet. Vi har förlorat många prenumeranter de senaste dagarna och hoppas på att dessa kan överväga att komma tillbaka framöver. Det är tack vare er vi finns.

I det samhällsklimat som råder så är det viktigare än någonsin att det finns en fri tidning som står på arbetarnas sida och som vägrar tystas inför fascistiska strömningar i samhället.

Arbetaren fyller hundra år i år. Tidningen är och ska förbli en frihetlig och orädd pressröst i Sverige.
9:21
Jamaikanska säsongsarbetare utnyttjas i Kanada
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:53
Torkan den värsta på 500 år
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:06
Kvinnor drabbas hårdast av arbetslivskriminaliteten
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
“Samma patriarkala strukturer som råder i resten av arbetslivslivet råder förstärkta på den förslummade arbetsmarknaden.” Emil Boss om hur arbetslivskriminaliteten slår mot kvinnor.

Igår publicerade DN en artikelserie om den rysktalande arbetsvärlden. Reportern Johan Fyrk har gått grundligt till väga. I Sverige finns just nu strax över 100 000 personer från de forna Sovjetrepublikerna, en siffra som tredubblats på tjugo år.

Utöver den officiella statistiken finns även ett okänt (men garanterat betydande) antal papperslösa arbetare från länder som Uzbekistan, Georgien och Kazakstan. I artikeln skildrar Fyrk hur skrupelfria arbetsköpare har byggt upp en egen infrastruktur för att lura och förtrycka rysktalande nyanlända och gästarbetare.

Det är ett faktum att det är kvinnor som drabbar värst av arbetslivskriminaliteten. Papperslösa kvinnor, kvinnor med tillfälliga arbetstillstånd, kvinnor i behov av så kallade spårbyten för att få stanna i Sverige.

Frågan om arbetslivskriminalitetens omfattning är en pågående undersökning. Journalister, beslutsfattare och myndighetstjänstemän försöker kartlägga nya delar av ett landskap som – trots att det befinner sig i mitten av samhället – länge varit dolt. I denna undersökning fokuseras det för lite på skillnaden mellan könen.

Det är ett faktum att det är kvinnor som drabbar värst av arbetslivskriminaliteten. Papperslösa kvinnor, kvinnor med tillfälliga arbetstillstånd, kvinnor i behov av så kallade spårbyten för att få stanna i Sverige.

En av arbetarklassens nya bojor stavas utvisningsbarhet. Hundratusentals arbetare tvingas idag att stå ut med urusla villkor eller att ta stora risker (till exempel risker att inte få någon lön), för att inte utvisas ur Sverige eller åtminstone för möjligheten att kunna stanna lite längre.

I ett bredare perspektiv är det naturligtvis fattigdom, krig och förföljelse i andra länder som skapar förtrycket, men här i Sverige är det just vanmakten hos arbetarna som möjliggör arbetslivskriminalitetens utbredning.

Vanmakten är brutal. Paternalism är ett maktförhållande som lämnar dörren vidöppen för kränkning. Arbetsrättsliga övergrepp, men också mentala och fysiska. Kvinnliga arbetare på den förslummade arbetsmarknaden löper risk att förtryckaren inte bara sticker med pengarna eller utsätter dem för en hälsofarlig arbetsmiljö.

Kvinnliga arbetare löper risken att chefen beter sig sexistiskt och utsätter dem för sexuella övergrepp. Samma patriarkala strukturer som råder i resten av arbetslivslivet råder förstärkta på den förslummade arbetsmarknaden.

Jag har träffat en hemstäderska som blev tafsad på av sin sjuttioåriga chef och när hon skrev att det var oacceptabelt svarade han att han inte kan behärska sig när han är kåt.

Jag träffade två systrar från Georgien som jobbat med byggstäd på ett företag med kollektivavtal. Förutom de vanliga problemen med att betala tillbaka en del av lönen, fick de löneavdrag om de inte hade (privata) kläder som chefen gillade och han skrek sexistiska saker i telefon när de krävde lön.

Jag har träffat en hemstäderska som blev tafsad på av sin sjuttioåriga chef och när hon skrev att det var oacceptabelt svarade han att han inte kan behärska sig när han är kåt. Jag har träffat arbetare som har gjort abort för att arbetsmiljön varit så usel att de insåg att de inte skulle kunna arbeta under en graviditet.

Nästa helg samlas rysk- och spansktalande lokalvårdare i Stockholm för att bilda en ny facklig organisering i Stockholm. Nästan alla bär erfarenheten av att ha lurats på lön av arbetslivskriminella bolag, men de bär också på andra erfarenheter. Frågor som till exempel herrarna i byggbranschen inte har behövt kämpa emot. De förtjänar verkligen vårt helhjärtade stöd.
- Inrikes
#43/2022 Fackliga blockader mot Masala Masala 2 June, 2022
- Reportage
#22/2022 ”Allt jag ville ha var ett vanligt jobb” 17 March, 2022
7:57
“Det är helt uppenbart att Sverige offrar Znar”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
“Att utvisa Znar Mehmet Bozkurt vore ett brott mot svensk lag och mot FN:s internationella konvention.” Det skriver fyra organisationer i öppet brev till Ann Linde, Magdalena Andersson, SÄPO och Migrationsverket.

Vår vän Znar Mehmet Bozkurt är kurd, kristen och homosexuell. I Turkiet väntar tortyr, fängelse och döden. Att utvisa Znar vore ett brott mot svensk lag och mot FN:s internationella konvention.

Znar har just fyllt 27 år och bor med sin make i Borås. Han har bott och arbetat i Sverige sedan 2014. Han är aldrig dömd eller misstänkt för något brott i Sverige. Det finns inga skäl till utvisning.

I Turkiet var han engagerad i Socialdemokraternas systerparti (HDP), vars partiledare Selahattin Demirtaş är fängslad sedan 2016. Men i Sverige är det inte ett brott att vara socialdemokrat.

Fredag den 19 augusti greps Znar av svensk polis i sitt hem. De kom i gryningen och gick in i lägenheten med huvudnyckel. Sedan dess har Znar varit frihetsberövad och hotad med utvisning till Turkiet. Nu stoppas beslutet om utvisning, på grund av den tydliga hotbilden. Trots detta är vår vän fortsatt inlåst, i väntan på omprövning.

Turkiet kritiseras av bland annat Amnesty International och Stockholm Centre for Freedom för systematisk tortyr och förföljelse av oppositionella. HBTQ-personer och kurder är särskilt utsatta. Znar uppfyller alla dessa kriterier. Han har dessutom konverterterat till den syrisk-ortodoxa kyrkan, där han är en uppskattad och aktiv medlem. Förutom hotet om fängelsestraff och tortyr, lever Znar under dödshot på grund av sin sexuella läggning.

Det är helt uppenbart att Sverige offrar Znar som en eftergift i förhandlingarna för ett svenskt NATO-medlemskap.

Våra krav:
– Släpp Znar utan vidare dröjsmål!
– Stoppa utvisningen av Znar!
– Häv säkerhetsklassificeringen!
– Stoppa alla utvisningar till Turkiet!

Ung Vänster Göteborg och Bohuslän
Nätverket Ingen Människa är Illegal
Förbundet Allt Åt Alla
Rojavakommittéerna
- Inrikes
#63/2022 Sverige utlämnar man på Erdoğans lista 12 August, 2022 Annons
August 30, 2022
21:59
Brittiska pubar riskerar stängning
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
August 29, 2022
15:37
Utländska fiskefartyg utarmar Latinamerikas hav
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
15:23
USA:s sanktionspolitik ifrågasätts av kritiker
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:30
Djurskötare dödad på Ölands djurpark
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:16
Fem år sedan rohingyakrisen inleddes
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
August 26, 2022
12:44
Vill du vara med och stoppa arbetslivskriminaliteten?
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:30
“Att odla grönsaker är något alla kan lära sig”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:21
Angolas regeringsparti nära seger i splittrande val
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:56
Slutkörd personal på Arlanda
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:50
Arbetsplatsolycka: ung man slog i huvudet
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:44
Enormt matsvinn – medan hungerkrisen förvärras
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
July 29, 2022
12:42
Varför är vi inte mer kritiska till de som äger?
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
”Samtidigt som priset på mat stiger, kämpar hyresgäster mot hyreshöjningar. Efter oönskade renoveringar kan hyresvärdar chockhöja hyran. Har du inte råd får du flytta.” Yasmine Abdullahi om ägande och oproportionerliga prisökningar.

Inflationen stiger och priserna på livsmedel skenar. Forskare poängterar att prisökningen är betydligt högre än vad som är motiverat av kriget i Ukraina, ett land som normalt sett exporterar mycket spannmål. Stockholms Stadsmission larmar om att allt fler inte har råd att handla mat på grund av det nuvarande läget.

”Greedflation” kan vara en del av förklaringen. Det handlar i grunden om att företag spär på inflationen genom att öka sina vinster – genom oproportionerliga prisökningar – nu när inflationen stiger. Företag använder alltså inflationen som en ursäkt för att höja priserna. Det är även något som Riksbanken påpekar i den senaste penningpolitiska rapporten.

Samtidigt som priset på mat stiger, kämpar hyresgäster mot hyreshöjningar. Efter oönskade renoveringar kan hyresvärdar chockhöja hyran. Har du inte råd får du flytta.

Det här får mig att fundera på varför vi inte problematiserar ägande mer?

Ända sedan jag fyllde 17 år har jag varnats för den fasansfulla bostadsmarknad som väntar runt hörnet. Det första jag gjorde när jag fyllde 18 var att ställa mig i den kommunala bostadskön. Jag fick höra att om jag ställde mig i bostadskön en dag för sent skulle mina chanser att få tillgång till en ungdomslägenhet vara betydlig lägre.

Mycket riktigt stämde det. Sex år senare fick jag en ungdomslägenhet för att jag hade stått längst i kön i just den kvoten. Gratulationer var något som jag fick från alla håll och kanter, och jag fick ofta höra att jag var klok som ställde mig i kön i tid.

Klok?

Det är trist att det är så vi reagerar när det gemensamma långsamt demoleras. I mitt fall handlade det om att jag fick ett enormt försprång för att syskon informerade mig om det här i tidig ålder. Men i grund och botten handlar situationen om det snedvridna som skett inom bostadsmarknaden, där ett kapitalistiskt och borgerligt samhällsklimat banat väg för en fullkomlig utförsäljning av allmännyttan.

I en ny rapport från Delegationen mot segregation framkommer att segregationen ökat i Sverige och att områden med socioekonomiska utmaningar blivit allt fler. Bostadssegregationen har ökat sedan 1990 och enligt Delmos rapport från fjolåret är det höginkomsttagare, som tenderar att äga bostäder, som är den grupp som bor mest åtskild från människor i andra inkomstgrupper.

Jag menar inte att rådande situation är något som accepteras av gemene man. Men när rusande livsmedelspriser maskeras som inflation och kompromisslös utförsäljning av allmännyttan fortgår anser jag att vi – i allt högre grad – måste ifrågasätta både vilka det är som äger och ägandet i sig.
- Signerat
#55/2022 ”Sommarhus är ett ekonomiskt och socialt kapital som många inte inser att de faktiskt besitter.” 18 juli, 2022 Annons
12:37
Bup-mottagningarna i Stockholm blir färre
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
10:57
”Det är modernt slaveri”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
På arbetsmarknaden är risken för olyckor högre för bemanningsanställda än direktanställda. Anställda vittnar om en tystnadskultur och om arbetsplatser med bristande arbetsmiljö. Arbetaren granskar villkoren för bemanningsanställda.

I Bro utanför Stockholm ligger Coops massiva grå lagerbyggnad, där det i dagsläget arbetar omkring 725 personer. Under julhelgen 2021 skedde en olycka på lagret där en bemanningsanställd blev påkörd av en truck.

I anmälan som upprättades beskrivs en arbetsplats med mycket stress och hög arbetsbelastning. Detta är bara ett av alla tillbud i en bransch där mörkertalet avseende olyckor är stort.

– Bemanningsanställda byter jobb rätt ofta och är ständigt på nya arbetsplatser. Och är man ny på jobbet är risken för att en arbetsolycka sker större i början av anställningen, än om man jobbat på samma ställe i ett år, säger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör och projektledare på Arbetsmiljöverket.
Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör och projektledare på Arbetsmiljöverket Foto: Arbetsmiljöverket
Olycksfrekvensen inom bemanningsbranschen beror enligt Aarnipuro främst på två faktorer. Dels är bemanningsanställda ofta nya på jobbet och dels handlar det om själva arbetsuppgifterna. De bemanningsanställda får ofta utföra tunga arbetsuppgifter och använda farliga verktyg och maskiner, exempelvis truckar, utan att ha tillräcklig erfarenhet eller utbildning.

– Just truckar är en av de absolut farligaste maskinerna som en bemanningsanställd på ett lager använder sig av. Bemanningsföretaget och kundföretaget har gemensamt arbetsmiljöansvar. Kundföretagen kanske tänker att det är bemanningsföretagen som utbildar sin personal i exempelvis att köra truck och hoppar då ibland över den viktiga introduktionen, säger Heli Aarnipuro.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsköparen och kundföretaget säkerställa arbetsmiljön. Ansvaret ligger därmed hos bägge parter, men det är just detta gemensamma ansvar som gör att bemanningsanställda ofta faller mellan stolarna.

– På olika industrier och på olika jobb så är det fler arbetsolyckor inom bemanningsbranschen. Man måste också förstå att bemanningsanställda också har svårare att anmäla incidenter, för de vill inte verka problematiska eller så vet de inte hur man går tillväga, säger Pille Strauss-Raats, researcher inom arbetsmiljö på Göteborgs Universitet.

Enligt Arbetsmiljöverket har frekvensen av arbetsolyckor per 1000 förvärvsarbetande inom bemanningsföretag ökat från 13 arbetsolyckor år 2011 till 19 arbetsolyckor år 2021.

Detta går att jämföra med att det i samtliga branscher skedde sju olyckor per 1000 för direktanställda mellan 2011 och 2014. Även 2019 låg olycksfrekvensen för direktanställda för samtliga branscher på sju arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1000 anställda. Det innebär är den som är bemanningsanställd löper nästan trippelt så stor risk att skada sig på jobbet.

Bemanningsbranschen omsatte 2021 uppemot 8,5 miljarder kronor – vilket är en stor vinstuppgång i förhållande till tidigare år. I början av 2000-talet låg omsättningen på omkring två miljarder kronor, enligt branschorganisationen Kompetensföretagen.

Från början var det problematiskt att jobba fackligt med bemanning. Den information som vi får av kundföretaget, får inte de bemanningsanställda.
”Peter”, huvudskyddsombud

På en bensinstation ska “Peter”, som egentligen heter något annat, lämna in sin bil för årlig besiktning. Bromsarna ska kontrolleras och kamremmen bytas ut. Han arbetar till vardags som huvudskyddsombud för lagerarbetare någonstans i Sverige. Peter har jobbat inom lager i nästan elva år och beskriver en situation där jobbet för de bemanningsanställda går ut över deras hälsa.

– Från början var det problematiskt att jobba fackligt med bemanning. Den information som vi får av kundföretaget, får inte de bemanningsanställda.

Peter beskriver en situation där det blir svårt att veta vem man ska vända sig till beträffande arbetsmiljöproblem. Han menar också att arbetsköparen varit likgiltig inför arbetsuppgifterna de bemanningsanställda utfört.

– Vi hade ett område inne på vårt lager där det var mycket personal som sprang runt och plockade och även många truckar. När man varit där i en vecka ska man som anställd rotera och få nya arbetsuppgifter. Arbetet i detta område är väldigt tungt och man sliter ut ryggen och axlarna. Men de som jobbar hos bemanningen fick aldrig rotera mellan arbetsuppgifterna.

Peter förklarar att de anställda på bemanningsföretaget kommit till honom och berättat att de alltid blev placerade på just det område där skaderisken var som störst.

– Då vände jag mig till arbetsgivaren och sa att i stället för att placera de som är inhyrda och som inte har någon variation i arbetet på platsen där jobbet är som tyngst, är det bättre att låta dem vara ute på andra verksamheter i lagret. När bemanningen är inne gör de bara en sak. De plockar. Vi som är direktanställda har en grundfunktion i våra avtal som gör att vi får rotera.

I dokument från Arbetsmiljöverket kan man läsa om brister i arbetsmiljön på Coops lager i Bro. Myndigheten som gjorde tillsynen föreskrev också arbetsköparen ett vite på 100 000 kronor om inte problemen med arbetsmiljön åtgärdades inom kort. Larmet handlade om just bristen på rotation för de bemanningsanställda.

En utredning gjordes på alla arbetsmoment på Coops lager, som senare redovisades till Arbetsmiljöverket. Arbetet för de bemanningsanställda ändrades, och de flyttades till ett nybyggt område för att det skulle kunna gå och plocka ergonomiskt. Först när skyddsombuden larmade till Arbetsmiljöverket tog företaget tog tag i problemen.

I ett mejlsvar till Arbetaren skriver Coop att ”säkerheten är god. Alla anställda får samma utbildning oavsett anställningsform. Vi följer noga upp olyckor och tillbud och ser ingen skillnad i representation mellan anställningsform”.

På frågan varför behovet med bemanningsanställda finns, svarar Coop:

”Våra konsumenters köpmönster varierar kraftigt med väder, veckodagar, högtider eller till exempel pandemier. För att kunna parera de kraftiga volymsvängningarna mellan till exempel en mathögtid som påsken och veckorna efter behöver vi bemanningsanställda. De är ett viktigt komplement i uppdraget att leverera mat till hela landet, när konsumenterna behöver den”.

Vidare så svarar Coop gällande den höga skaderisken för landets bemanningsanställda att “de noggrant följer skador och tillbud på vår arbetsplats och vi ser inte något sådant fenomen här på Coop”.
Foto: Tomas Oneborg/TT
Över en kopp kaffe inne på macken fortsätter “Peter” att förklara. Han menar att det finns risker med att ha bemanning. Personerna kan utnyttjas av kundföretagen genom att bara jobba på de ställen där arbetet är som intensivast.

– Man måste se över kontrakten. De som har den typen av anställning lätt kan bli utnyttjade och då kanske man inte vågar säga till. Som ni alla vet så kan man bli uppsagd efter två veckor. Det blir också svårt för oss skyddsombud att driva saker vidare när man inte vet om personen man hjälper kommer att vara kvar om en månad.

Arbetsmiljöverket har i sin tillsyn dragit slutsatsen att de två parterna, det vill säga bemanningsföretagen och kundföretagen, bör förbättra sitt samarbete och på så sätt även förbättra arbetsmiljön för de bemanningsanställda.

– All lagstiftning på arbetsmiljöområdet gäller även för bemanningsanställda, säger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör och projektledare på Arbetsmiljöverket och fortsätter:

– Vi tycker att kundföretagen och bemanningsföretagen måste utveckla och förbättra samarbetet, för det finns regler för att arbetsolyckor ska undersökas och utredas. Man ska utreda vad som är orsaken till en olycka, säger Heli Aarnipuro.

Bemanningsanställda som skadar sig kan ibland snabbt återvända till arbete.

– Det är på gott och ont. Skadar man sig på jobbet så har bemanningsföretagen oftast bättre möjligheter att anpassa arbetsuppgifterna till den person som är skadad, så man inte behöver vara sjukskriven utan kan fortsätta att jobba med något annat.

Men enligt Peter är det inte fullt så enkelt. Han menar att bemanningsanställda ofta håller tyst om olyckor som sker på jobbet. Anställda som rapporterar till bemanningsföretaget riskerar att inte bli inringda igen.

– När de är sjuka är det väldigt svårt att få arbetsanpassning. Kontrakten brukar avslutas när bemanningsanställda blir sjuka eller skadar sig på jobbet och detta på grund av att kontrakten är så dåliga från början. Man har inte råd att vara sjuk eller klaga på dålig arbetsmiljö, säger Peter.

På Vårväderstorget i Biskopsgården är det för tillfället lugnt. Några pensionärer och hemtjänstpersonal är de enda som är i farten. Det är soligt ute och stämningen är god på det avlånga torget. Ovanför torget dånar spårvagnen fram. Den ska transportera människor från den här delen av Göteborg in till staden som är känd för sina stora industrier.

Det finns truckar på avdelningen som det antagligen är svårare att skicka tillbaka till företaget man hyr dem av, än vad det är att sparka en människa som är inhyrd.
Per Andersson

Per Andersson har varit bemanningsanställd i många år och arbetat på Volvo Cars. Han har även jobbat aktivt inne på fabriken med att organisera bemanningsanställda för att ställa krav på arbetsköparen.

– Det finns truckar på avdelningen som det antagligen är svårare att skicka tillbaka till företaget man hyr dem av, än vad det är att sparka en människa som är inhyrd. Den personen behöver man bara ringa upp och säga att den inte behövs längre. De behöver nästan inga argument alls.

Han var tidigare anställd som montör på Volvo Cars och inte via bemanning. Sedan kom finanskrisen 2008. Per och cirka tusen andra direktanställda var tvungna att gå. Efter ett tag fick han anställning på samma arbetsplats, men denna gång som bemanningsanställd och skulle hoppa in när det fanns en lucka. Hans gamla chefer ville anställa honom direkt men bemanningsföretaget vägrade.

– Jag var fackligt aktiv när jag var direktanställd och fortsatte med det även som bemanningsanställd. Så när jag såg hur vi behandlades försökte jag organisera oss under radarn.

Per Andersson menar att det fanns ”en risk” med att organisera de bemanningsanställda under den perioden. Arbetstagare kände sig inte trygga och trodde att de skulle förlora jobbet om de gick med i facket. Per misstänker att han även förlorade chansen att få en fast tjänst på Volvo genom sitt fackliga arbete.

– Om bemanningsföretagen behandlar sina arbetare som på 30-talet, så kommer vi organisera oss som på 30-talet.
Per Andersson arbetade tidigare på Volvo Cars, där han organiserade bemanningsanställda. Foto: Allan Persson
På ett tak ovanför en restaurang inne på Volvofabriken i Göteborg började hemliga rastmöten hållas för att undvika insyn.

– Vi hade karosseriet, måleriet och monteringsfabriken med oss. Och så hade vi även en facebookgrupp där vi öppet kunde diskutera löner och sådant. Alla som deltog och delade ut flygblad var medvetna om att de var två månader från att få sparken. Vilket hände till slut.

Jag har sett folk bli väldigt illa behandlade också bara för att de reagerat på att det inte finns ett säkerhetsräcke vid arbetsplatsen eller klagat på att någon truck inte fungerar.
Per Andersson

Per Andersson jobbar i dag på ett annat företag, där han nu är direktanställd. Även om olyckor ibland sker i det tunga arbetet han utför som metallarbetare menar han att det är en stor skillnad. På Volvo var det uppenbart hur dåligt det fungerade.

– De skilda förutsättningarna för direktanställda och bemanningsanställda skulle jag säga är tydliga och i vissa fall till och med synliga. Till exempel så kan du få begagnade skor som inhyrd. Jag har sett folk bli väldigt illa behandlade också bara för att de reagerat på att det inte finns ett säkerhetsräcke vid arbetsplatsen eller klagat på att någon truck inte fungerar.
Per Andersson menar att bemanningsanställda löper större risk att skada sig på jobbet. Foto: Allan Persson
Han fortsätter och beskriver orsakerna som han tror är anledningen till att fler bemanningsanställda skadar sig.

– Man får sämre utbildning. Man får inte rätt skyddsutrustning och man får sparken om man säger till. Jag har träffat inhyrda som haft handleder stora som apelsiner. Ett tydligt tecken på muskelinflammation när de står och monterar men de vågar inte sjukskriva sig för då kan de bli av med jobbet. Vissa har till och med blivit tablettmissbrukare. Det gör så ont i mig när jag får se sånt.

Även resurssvaga grupper i samhället utnyttjas menar Per Andersson.

– Det är en rasistisk exploatering som pågår. Kolla bara här i Biskopsgården, de flesta människor här jobbar inom bemanning. De bästa bemanningsföretagen får ju pris för att de har en massa utlandsfödda som jobbar hos dem. Men det är för att utlandsfödda är mer utsatta för arbetslöshet och därför tar de jobben med sämst villkor och lägst lön. Kvinnor är också bland de som utnyttjas hårdast.

På bensinmacken i norra Stockholm är Peters bil klar för upphämtning.

– Det är modernt slaveri. Det är hur jag ser på det, säger han med eftertryck innan han går.

Studentconsulting AB, ett av Skandinaviens största rekryterings- och bemanningsföretag och ett av de bemanningsföretag som Coop använder sig av, avböjer att ställa upp på intervju.

Peter heter egentligen något annat men vill vara anonym av rädsla för repressalier.
- Inrikes
#83/2019 DO: ”Bemanningsavtalet är diskriminerande” 25 oktober, 2019
- Inrikes
#32/2020 Volvo döms till böter för arbetsmiljöbrott 24 april, 2020 Annons
10:37
Akut personalbrist inom Kirunas grundskolor
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
10:34
Restauranganställd avled efter arbetsplatsolycka
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
July 28, 2022
16:18
Allt fler medlemmar i Syndikalisternas a-kassa
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:18
Sommarföljetongen: När vi var samer
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
July 27, 2022
14:46
Tunisiens president stärker sin makt
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
13:19
Ökat samarbete krävs mot tjuvjakt i Afrika
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
13:01
Långsam väg framåt för grön energi i Argentina
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:44
Arbetsmiljöverket: Klassa matbud som anställda
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
7:57
Därför måste fastighetsägarna sluta leva på bidrag
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
Den korta sammanfattningen för dig som inte orkar läsa allt: I dag lever många privata bostadsbolag på bidrag genom att hålla sina hyresgäster i fattigdom. Jag ska förklara noggrannare vad jag menar. Men jag lovar, det är så sjukt som det låter.

Vi tar det från början. Vi säger att du jobbar som undersköterska, är ensamstående och har två barn. Du har inga större besparingar och får inte bostadslån – därför är det hyresrätt som gäller. Oturligt för dig är hyresrätt det dyrare alternativet. I dag kostar en hyres-trea i genomsnitt 7000 kronor, medan en bostadsrätt kostar 3900 kronor för samma utrymme. Den som bor i en bostadsrätt ”hyr” (lånar) ju pengar av banken för bostaden, 1500 kronor i räntekostnad läggs på för bostadsrätten.

När siffrorna läggs ihop innebär det att du och dina grannar i hyresrätt betalar en fattigskatt på cirka 1600 varje månad till den som äger bostaden. ”Fattigskatten” minskar din möjlighet att spara – vilket gör det svårare eller omöjligt att få ett billigare boende.

Förr i tiden ägdes de flesta hyresrätterna av de kommunala bostadsbolagen. De försökte hålla hyrorna låga eftersom det varit ett allmänintresse att alla bor bra. Men nu är det andra tider! De kommunala bolagen har sålt många av sina lägenheter: en del har blivit bostadsrätter och en del har sålts till riskkapitalbolag. Det är i en sådan lägenhet du bor i nu.

I teorin funkar det såhär: investerare ger sina pengar till riskkapitalbolag för att de ska få tillbaka mer pengar, ofta på hyfsat kort tid och ganska aggressivt eftersom de tar stora ”risker”.

I praktiken blir det såhär: riskkapitalbolag köper lägenheter som de renoverar (”standardhöjer”) för att kunna chockhöja hyran. Ibland har hyror höjts med flera tusenlappar, folk har tvingats flytta eller ta bostadsbidrag från Försäkringskassan för att kunna betala den nya hyran.

För dig betyder det att din lägenhet renoveras och din nya hyra är 9000 kronor. Fastighetsägaren har höjt fattigskatten. Lösningen blir att ta bostadsbidrag – men du, du kollar väl villkoren noga?

Eftersom Sverige inte har marknadshyror utan satt hyror efter standard i lägenheter har riskkapitalbolagen letat med ljus och lykta efter sätt att renovera för att höja standarden. Standardhöjningarna som har utförts i lägenheterna har ofta varit kosmetiska renoveringar. Exempelvis har man rivit ut fungerande kök och golv för att sätta in ekluckor och ekparkett.

Förutom att det har varit totalt onödigt har det också varit fult: min syrras ”plus-renoverade” kök med jämnbrun ek på både luckor och golv gav mig alltid känslan av att sitta i ett rövhål. De höga hyrorna, riskkapitalets vinstkrav och ett sjukt bostadsbidrag gör de privata över-renoverade hyresrätterna till fattigfällor. Det är ett tufft jobb låginkomstfamiljerna har: att försörja fastighetsägarna.

De höga hyrorna, riskkapitalets vinstkrav och ett sjukt bostadsbidrag gör de privata över-renoverade hyresrätterna till fattigfällor. Det är ett tufft jobb låginkomstfamiljerna har: försörja fastighetsägarna.

För att summera läget, du hyr ett brunt rövhål, har fattigdomsskatt på 3600 kronor i månaden (höjd hyra!) och tvingas ta bidrag för att betala renoveringar du inte bett om. Bostadsbidraget ger dig inga extrapengar utan går direkt till hyresvärden – du är en mellanhand.

Telefonen ringer och din chef inbeordrar dig att jobba – det passar dig bra, mer pengar in. Samma sak händer några gånger till och övertiden gör dig trött. Du tröstar dig med att ungarna får nya vinterkläder i stället för begagnade i år.

Nästa år kommer smällen: Försäkringskassan ser att du haft mer i årsinkomst än du uppgett vid ansökan och vill ha tillbaka 10 000 kronor – du visste ju inte att du skulle bli inbeordrad av chefen. Vad ska du göra? Du har inte pengarna Försäkringskassan vill ha. Tar du extrapass för att få in mer pengar får du betala tillbaka även nästa år eftersom din inkomst då kommer bli ännu högre. Välkommen till bostadsbidragets skräckvälde.

Det känns hopplöst och kanske kommer skammen krypandes. Men du, skäms aldrig för att du tvingas ta bostadsbidrag. Det är en skam att du inte får ordentligt betalt på jobbet och att de vrider upp hyrorna. Var stolt att du orkar kämpa i motvind, ner med axlarna och upp med hakan.

Det är riskkapitaliserna som lever på bidrag. Varje gång jag ser statistiken över barnfattigdom tänker jag på fastighetsbolaget Stena Fastigheters rövhåls-renoveringar och hur de vrider ur varenda krona ur låginkomstfamiljer.

Privata fastighetsbolags vinster är ett resultat av barn som avstått stövlar, utflykter, semestrar och alla de presenter barnen aldrig vågat önska sig för att de inte vill tynga sina föräldrar ekonomiskt. Att bostadsbolaget Heimstaden går plus ett resultat av föräldrars ångest över långa dagar på dagis, extrajobb och bråk om ekonomi. Riskkapitalisters fastighetsbolag är organisationer för att sprida mänskligt lidande.

I en stor Facebook-grupp om ekonomi för kvinnor ställer jag frågan om vad medlemmarna tycker om bostadsbidraget. En del berättar att de är livrädda att ta bidraget, andra uppskattar att det möjliggör att de kan bo där de gör. En berättar att hon inte ser bidraget som ett bidrag utan som ett lån, alla pengar Försäkringskassan betalar ut lägger hon på ett separat konto och använder endast i akuta nödfall. På så sätt har hon pengar ifall Försäkringskassan skulle kräva tillbaka bidraget nästa år.

En annan resonerar kring hur bidraget fungerar: om hon skulle vara arbetslös de första sex månaderna av året för att få jobb det sista halvåret skulle hon bli återbetalningsskyldig. Trots att hyran betalas per månad räknar Försäkringskassan årsinkomst och kommer kräva tillbaka pengar – pengar som kan vara svårt att betala tillbaka.

I klarspråk blir Försäkringskassans bostadsbidrag ett lån barnfamiljer tar för att betala riskkapitalisternas medvetna plundring, förlåt standardhöjning, av hela bostadsområden.

Låt mig avsluta med att vara väldigt konkret: bostadsbidragets skräckvälde kan brytas.

Försäkringskassan skulle kunna betala ut bidraget per månad och inte beräkna det per år om vilja fanns. Alla inkomster registreras per månad hos Skatteverket av alla arbetsköpare. Att beräkna per månad i stället för år kan låta ynkligt men det skulle betyda en viktig ekonomisk säkerhet för alla de barnfamiljer som tvingas betala den orättvisa fattigskatten till fastighetsägare.

Det skulle kunna vara en uppgift för en politisk rörelse: ett bostadsbidrag som beräknas per månad. Ett litet steg mot ekonomisk trygghet, kanske ger det andrummet och viljan för att orka driva ut riskkapitalbolagen ur bostadsområdena?
- Inrikes
#73/2021 De fortsätter kampen mot marknadshyror 16 september, 2021
- Signerat
#51/2022 ”Inför vägtull på bilar från kranskommunerna för höginkomsttagare” 6 juli, 2022 Annons
7:44
”Det här är ett hot mot åsiktsfriheten”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]
Säpochefen Charlotte von Essen vill förbjuda demonstrationer och evenemang som stödjer PKK. ”Det här är ett hot mot åsiktsfriheten, inte bara ett hot mot yttrande- och demonstrationsfriheten”, säger Janne Flyghed, professor i kriminologi.

Sedan Sveriges Natoansökan stoppades av Turkiet tidigare i år har allt mer fokus hamnat på Sveriges syn på kurdiska PKK. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan påstår att Sverige stöttar PKK, trots att gruppen varit klassats som en terroristorganisation sedan 1984.

Under ett Natotoppmöte i Madrid i slutet av juni nådde Sverige, Finland och Turkiet en överenskommelse på tio punkter som bland annat innefattar att länderna ska stärka sitt samarbete vad gäller bekämpandet av terrorism.

– Som Nato-allierade förbinder sig Finland och Sverige att fullt ut stödja Turkiet mot hot mot dess nationella säkerhet. Detta inkluderar ytterligare ändringar av deras lagstiftning, att bekämpa PKK-aktiviteter och att ingå ett avtal med Turkiet om utlämningar, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg under presskonferensen i samband med mötet.

Som följd av detta släppte Turkiet fram Sverige och Finlands Natoansökan, med krav på att länderna ska följa överenskommelsen.

Under en presskonferens förra veckan, den 18 juli, hävdade däremot Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att Sverige inte lever upp till Turkiets krav för att släppas in i militäralliansen som det ser ut nu.

– Jag vill återigen upprepa att vi kommer att frysa processen om dessa länder inte vidtar nödvändiga åtgärder för att uppfylla våra villkor, sade Erdoğan under presskonferensen enligt den turkiska nyhetssajten Daily Sabah.

Magdalena Andersson har försökt tillbakavisa påståendet genom att påpeka att Sverige bland annat har initierat skärpningar av terroristlagstiftningen. Den 1 juli i år trädde en ny terroristlagstiftning i kraft som ersatte de tidigare lagarna på området. I och med den kan nu alla brott betraktas som terroristbrott och straffet har skärpts för de flesta brott inom den nya lagen.

Det här är ett hot mot åsiktsfriheten, inte bara ett hot mot yttrande- och demonstrationsfriheten. Det närmar sig gränsen för att det ska vara olagligt att inneha en åsikt. Det är ett väldigt oroväckande förslag.
Janne Flyghed, professor i kriminologi.

Samtidigt pågår en utredning på Justitedepartementet som syftar till att lämna förslag om att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation. Utredaren föreslår i promemorian en ny straffbestämmelse i terroristbrottslagen som även omfattar den som ”deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen”

– Jag tycker att utredningen i sig är väldigt vag och riskerna med det är att en sådan lag skulle bli väldigt godtycklig i praktiken. Vad menas egentligen med att ”främja” en terroristorganisation i det här fallet? Och vem kommer att avgöra vem som ska betraktas som terrorist framöver?, säger Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet.

Departementsskrivelsen har under sommaren skickats ut på remiss till ett antal myndigheter och det remissvar som rönt störst uppmärksamhet är Säkerhetspolisens chef Charlotte von Essen svar.

Hon välkomnar utredningens förslag om att deltagande i en terroristorganisation ska bli straffbart, men vill se kraftigare lagskärpningar. Charlotte von Essen skriver i sitt remissvar att även deltagande på evenemang arrangerat av en terroristorganisation ska bli straffbart eftersom en sådan gärning kan bidra till att ”främja, stärka eller understödja organisationen”. Detta även ”om graden av aktivitet är låg i de fall där någon till exempel uttrycker sin tillhörighet genom att gå med i en av organisationen anordnad demonstration”.

– Det här är ett hot mot åsiktsfriheten, inte bara ett hot mot yttrande- och demonstrationsfriheten. Det närmar sig gränsen för att det ska vara olagligt att inneha en åsikt. Det är ett väldigt oroväckande förslag, säger Janne Flyghed.

Act Svenska Kyrkan är en annan av de instanser som remissen skickats till. De framhåller kompexiteten i begreppet ”terrorism” och skriver bland annat att ”det inte är ovanligt att anklagelser om kopplingar till terrorism används som en metod för att krympa det demokratiska utrymmet, runtom i världen men också i Sverige”.

Eftersom PKK är terrorstämplade i Sverige innebär förslaget att även deltagande i evenemang som stöttar PKK och PKK-ledaren Abdullah Öcalan skulle bli straffbart i Sverige om förslaget går igenom.

Turkiet har sedan Sverige ansökte om Nato-medlemskap försökt pressa regeringen att även terroristklassa PYD, ett politiskt parti i den autonoma regionen Rojava i Syrien, och dess väpnade grenar YPG och YPJ.

I ett telefonsamtal med Magdalena Andersson i slutet av juni ska Erdoğan ha uppmanat Sverige att inta en ”en konkret attitydförändring gentemot terrororganisationen PKK/PYD/YPG”, skriver SVT.

Säpo-chefen Charlotte von Essen hänvisar i sitt remissvar till utredningen ”Förbund mot rasistiska organisationer” från 2021, och vill att ”detsamma ska gälla när någon närvarar vid ett evenemang som anordnas av en terroristorganisation”. I den utredningen står att ”även om graden av aktivitet är låg i de fall där någon t.ex. uttrycker sin tillhörighet genom att bära organisationens symbol, går med i en av organisationen anordnad demonstration eller bidrar till mötesverksamheten, kan en sådan gärning beroende på sammanhanget ändå anses bidra till att främja, stärka eller understödja organisationen”.

– Det generella har alltid varit att vi får ha vilka åsikter vi vill, även antidemokratiska. Men när åsikter sedan går över i handling är det en annan sak. Men det som framkommer i den här skrivelsen är att vissa åsikter ska kriminaliseras. Om någon bär en PKK-symbol, är den potentiellt misstänkt för terrorism då? Och vad händer om man går med en PKK-flagga i en demonstration för något annat? Det är som sagt väldigt många oroande frågetecken här, säger han.
- Radar
#55/2022 Makt och terror i lagens namn 18 juli, 2022
- Inrikes
#53/2022 ”Vi vill utmana överenskommelsen punkt för punkt” 8 juli, 2022
- Utrikes
#42/2022 Erdoğan inte nöjd med Sverige: ”inte nått upp till önskad nivå” 31 maj, 2022
- Inrikes
#40/2022 Natodemonstration terrorstämplad i turkisk media 23 maj, 2022 Annons