Kokthansogreta.nu - Nyhetssök / News Search !

« Expand/Collapse

Arbetaren (75 unread)

Skip to page: 1 2 3 ... 42

December 07, 2018
12:15
Våldet fortsätter i fredens Colombia
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:15
I väntan på en högersväng
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Jag har frågat mig några gånger under författandet av denna text om någon vill läsa en till kommentar om regeringsbildningen, förutom jag själv då.

Regeringsbildningen är ett fortsatt lågintensivt drama som ändå har pulshöjande delar om en är lagd åt det hållet. Framförallt är väntan på en ny regering en paus inför det som komma skall. Ett djupt andetag inför början på en ny mandatperiod där beslut kommer fattas som har stor påverkan på människors liv och leverne. Ett vakuum innan det motstånd, och den mobilisering, som det kommande styret kommer kräva drar i gång.

Regeringsmaktens blivande form har från ett vänsterperspektiv en tudelning som i mångt och mycket känns som pest eller kolera. Å ena sidan konservativa och fascister, å andra sidan nyliberalism med det extra körsbäret av att en mittenregering kan komma att förstärka brunhögern.

Men man ska trots allt inte inbilla sig att de olika alternativen innebär samma sak.

Är alla regeringsalternativen då lika illa? Det beror till viss del på hur pass mycket Stefan Löfven är villig att offra för att fortsätta i regeringsställning och hur mycket Annie Lööf ogillar SD (förvånansvärt mycket får man ändå tillstå).

Men man ska trots allt inte inbilla sig att de olika alternativen innebär samma sak. Det är inte bara ett inflytande från SD som är värt att problematiseras i en moderat regering, vilket ibland tycks vara fallet. Det handlar också om Moderaternas och Kristdemokraternas politik.

Om M och SD är goda vänner i flyktingfrågor, så är KD och SD det samma vad gäller frågor om kvinnors och hbtq-personers rättigheter.

Socialdemokraterna återhämtade inte mycket av det som Alliansen genomförde under 2000-talet, en del för att de inte ville, en del för att de inte kunde. Berättelsen om den svenska välfärden liknar allt mer berättelsen om mäster skräddare och den lilla gubben.

Ett skräddarskrå bestående av sossar och borgare klipper och klipper.

En varm och välsydd vinterkappa är en fin metafor för önskan om en svensk välfärd som ändå tycks förena stora delar av den svenska väljarkåren. Ett skräddarskrå bestående av sossar och borgare klipper och klipper. Varje val kommer det svenska folkets lille gubbe tillbaka och försöker anpassa sina förväntningar och behov till den väst eller vante som erbjuds när det står klart att den utlovade kappan för länge sedan är borta. För något värmer ju mer än inget alls.

Frågan är om Stefan Löfven kommer hålla fast vid den kvarvarande tumme som arbetsrätten utgör.

Att regeringsbildningen tar lång tid är en uppvisning i att det finns kvarvarande skillnader mellan nyliberalism och den moderna socialdemokratin. Att kalla detta för sandlådelek är förstås bara trams.

Med högerns track record av att riva allt de kan, så fort de bara kan, är den socialdemokratiska bromsklossen nödvändig för att försöka behålla delar av svensk välfärd.

Nästa vecka fattas beslut om budgeten, vilken trots att den kan ändras av en kommande regering fastställer bland annat beskattningen av inkomst.

Om Moderaternas budget går igenom innebär det bland annat skattesänkningar för höginkomsttagare och ytterligare miljarder av subventioner till medel- och överklassen i form av RUT-avdrag. I nuläget finns det dock inga garantier för att vi inte får se liknande erbjudanden från Socialdemokraterna utifrån deras förhandlingar med C och L. Att regeringspolitiken kommer marschera högerut råder det i alla fall inga tvivel om.

Olika regeringar kommer ge olika realpolitiska konsekvenser men en sak riskerar att bli densamma. Svaret på frågan: vad bidde det då av den svenska välfärden?

Det bidde inte ens en tumme.
12:15
SVT anklagas för att sprida alt-rightkampanj
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

– Det går inte att ta lätt på den här typen av slagsida, säger Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors, själv före detta SVT-anställd och den som ligger bakom anmälan.

I en video som sprids på högerradikala och nazistiska hemsidor poserar fascisten och före detta NMR-aktivisten Jonas Nilsson framför kameran. Där riktar han ett stort tack till alla som delat informationen om att boerna i Sydafrika skulle vara utsatta för ett pågående folkmord.

”Det har gett resultat” förklarar han och fortsätter: ”Nu har även svensk statsmedia blivit tvungna att lyfta frågan”. Sedan ägnar Jonas Nilsson drygt 13 minuter åt att diskutera förra veckans avsnitt av Korrespondenterna.

Klippet textas på engelska och har fått stor internationell respons från högerextremister.

Några som reagerat starkt på programmet är solidaritetsorganisationen Afrikagrupperna som anmält Korrespondenterna till Granskningsnämnden. Organisationen menar att hela programmet är hårt vinklat och ger en ofullständig bild av de sociala och politiska utmaningar som finns i Sydafrika.

Exempelvis används begreppet folkmord hela sju gånger under 30 minuter. En förklaringsmodell som hämtad ur den högerextrema propagandan som de senaste åren blivit allt vanligare inom alt right-rörelsen. Programmet tar upp 62 mord på vita farmare i Sydafrika. Samtidigt sker över 20 000 mord årligen i det svårt våldsdrabbade landet. Enligt Afrikagrupperna är 0,3 procent av mordoffren vita lantbrukare.
Louise Lindfors.Foto: Linda Svensson
Louise Lindfors menar att bara misstanken att SVT kan ha påverkats av de pågående högerextrema kampanjerna är alarmerande, samt att det är allvarligt att högerextrema krafter drar växlar på inslaget. Hon efterlyser en diskussion med public servicebolaget.

– Men vi har inte hört någonting sedan vi lämnade in anmälan. Vi har inte ens fått vår debattartikel publicerad. Det här är otroligt allvarligt, säger hon till Arbetaren.

Afrikagrupperna skriver på sin hemsida att programmet bidrar till en normalisering av rasistisk retorik och en sanktionering av högerextrem ideologi.

Jonas Nilsson är välkänd i både svenska och internationella fascistkretsar och bor periodvis i Sydafrika. Han driver sajten Boer project som syftar till att sprida högerextrem propaganda från vita farmare i landet.

I Korrespondenterna intervjuas bland annat företrädare för den våldsbejakande och högerextrema organisationen Suidlanders ute på en skyttebana där de beväpnade med automatvapen pratar om ett kommande krig mellan svarta och vita i den före detta Apartheid-staten.

På Afrikagrupperna har man inte fått något svar efter kritiken mot programmet ännu.

Arbetaren har utan framgång sökt Eva Landahl som är ansvarig utgivare för SVT:s Korrespondenterna.
12:13
Ryanairs vd blev ”världens sämsta chef”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:13
Urpremiär för motståndspjäs
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:12
Farligt pris
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:09
Vardagens kärlek i generationer
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:09
Hälften av världens tropikskogar skövlade
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:08
Regnskog kan förlora skydd mot avverkning
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:08
Sveriges Hamnar avvisar nytt avtal
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:07
Ökad dödlighet med färre sjuksköterskor
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:07
Fysioterapeuterna avslutar samarbete
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
December 05, 2018
8:58
LKAB ignorerade konsultrapport
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:58
I en förvandlad stad
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

När jag går till jobbet i dag är det inte riktigt samma stad som i går. Jag noterar diset, kylan, fukten och det kvarhängande mörkret ur ett annat perspektiv – inte längre bara mitt eget.

Mannen som tigger utanför det nyöppnade fiket, kvinnan framför Coop med sin tummade, tomma pappmugg framför sig, den drogade mannen i t-banan. De är lika mycket stockholmare som jag är fastän de inte klivit ur en varm säng och in i duschen. De har inte en frukost som ser likadan ut varje dag. De kanske börjar med en kaffe, en öl eller ingenting alls i väntan på att hitta en halv varmkorv fortfarande halvljummen, i ett tråg på en parkbänk.

Det är banala iakttagelser som alla vi som bor här gör varje dag, men efter att ha sett de sex avsnitten i Christoffer Hjalmarssons serie 36 dagar på gatan får de en ny laddning.

Christoffer Hjalmarsson har fotograferat några av Arbetarens finaste reportage från stora delar av världen. Bland dem finns bilder från en klinik för krigsskadade i Kabul i februari 2012 eller från Syriens inbördeskrig i april samma år.

Men han följde också hemlösa Lisa, som muckade från Färingsöanstalten för kvinnor ut till hemlöshet 2011.

Utan skyddsnät möter han stockholmare utan fallskärmar.

Hjalmarssons blick på människan i systemet tar man inte miste på. Han har ett sätt är att vara med själv också, att inte ställa sig vid sidan av med sin kamera.

I tv-reportaget dröjer det inte länge förrän han får kontakt. Utan skyddsnät möter han stockholmare utan fallskärmar i ett, förstås, samtidigt oerhört vackert filmreportage.

Hur får han samhällets mest marginaliserade invånare att ställa upp framför kameran? Med sina ansikten där varje natt i kylan går att spåra?

Bland annat genom att vara totalärlig med sitt uppdrag. Snabbt lär han sig innebörden av nya ordspråk som ”man vaskar aldrig en macka”. Skäms över att bli bjuden på en korv fast han har pengar i bankomaten ett par steg bort, men inser också att han delar skammen med den som inget har.

”En dag lovar jag att bjuda tillbaka”, säger han sig, med världens varmaste blick på den hemlöse mannen som bjöd fast han mycket väl visste skillnaden mellan dem.

Det handlar om medmänsklighet. Den skickar han vidare till oss.

Fotnot: serien har premiär på SVT den 6 december och går att se på SVT Play.
8:58
Tvärfacklig samling för strejkrätten i flera städer
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Under demonstrationerna runt om i landet talade fackligt aktiva och representanter från många olika fackförbund, däribland Kommunal, Livs, Byggnads, Fastighets, SEKO, Målarna, DIK, Hamnarbetarförbundet, Lärarförbundet och SAC Syndikalisterna.

Det var den femte juni i år som LO, TCO och Saco tillsammans med Svenskt Näringsliv presenterade överenskommelsen som under hösten skickats ut på remiss som lagförslag. Om lagförslaget blir verklighet kommer det att få långtgående konsekvenser för såväl fristående som LO-anslutna fackförbund.

I Stockholm trotsade ett hundratal personer regnet och kylan för att delta i demonstrationen i Observatorielunden. Banderollen med budskapet ”LO-toppen har inte medlemmarna med sig” hängde nedanför podiet och talare från olika fackförbund avlöste varandra på scenen.
Marta Aguirre.Foto: Julia Lindblom
Elin Callmer, musiker och vissångare, uppträdde och fick demonstranterna att sluta upp i allsång. Demonstrationen gick sedan vidare till Socialdemokraternas partikansli på Sveavägen.

Marta Aguirre är ordförande för Pendelklubben som organiserar bland annat städare och tågvärdar i Stockholms pendeltåg. Hon underströk i sitt tal det växande motståndet mot den nya lagen bland anställda i spårtrafiken.

– Vi har kontakt med varandra mellan klubbarna och så sent som för två veckor sedan antog Seko Stockholm en motion om att försvara strejkrätten. I det här osäkra politiska läget måste vi synas och ta kampen, säger Marta Aguirre till Arbetaren.

Rapporterna om att allt fler fackliga gräsrötter, klubbar och distrikt går emot LO-ledningens överenskommelse ger inspiration och hopp om att vi kan vinna det här.
Sanna Tefke, sektionsordförande för Kommunal i Solna-Sollentuna

Också Sanna Tefke, sektionsordförande för Kommunal i Solna-Sollentuna, är nöjd med manifestationen.

– Det gör ingenting att vi var färre på plats än i somras, när det är så tydligt att fler tar ställning för strejkrätten. Rapporterna om att allt fler fackliga gräsrötter, klubbar och distrikt går emot LO-ledningens överenskommelse ger inspiration och hopp om att vi kan vinna det här, säger Sanna Tefke.

Strejkrättsfrågan kommer att stå högt på dagordningen när Kommunal håller kongress i maj nästa år. Under hösten har flera stora avdelningar ställt sig bakom motioner som syftar till att riva upp överenskommelsen. Kommunal Västerbotten skriver i sin motion att om strejkrätten inskränks så bör LO varsla till generalstrejk.

LO-ledningen har än så länge varit sparsamma med att kommentera kritiken och duckat för frågorna, men nu tvingar vi ut dem på banan.
Emil Boss, aktiv i nätverket Strike Back

Emil Boss är arbetarförfattare och en av initiativtagarna till demonstrationen i Stockholm. Han berättar att aktionen ”Strike Back” från början var tänkt som en endagshändelse, men att ett nätverk skapats i takt med att motståndet växt och frågan lyfts på fackklubbar runtom i landet.

– Rörelsen i arbetarrörelsen har växt över all förväntan. Halva Kommunal är nu beredda att försvara strejkrätten och det har varit talare från 12 av 14 LO-förbund på demonstrationerna vi hittills anordnat, säger han och fortsätter:

– Nu måste arbetet ske på fackliga klubbmöten. Vi måste slå hål på retoriken att den här frågan endast berör Hamnarbetarförbundet och Syndikalisterna. LO-ledningen har än så länge varit sparsamma med att kommentera kritiken och duckat för frågorna, men nu tvingar vi ut dem på banan, säger Emil Boss.

Det är viktigt att visa motstånd då det kan komma fler angrepp på arbetsrätten framöver.
Håkan Jönsson, fackligt aktiv talare på Strike Back i Malmö

Håkan Jönsson är fackligt aktiv byggnadsarbetare och talade under demonstrationen i Malmö, som samlade ett hundratal personer på Gustaf Adolfs torg.

– Förslaget kommer att få stora konsekvenser för hela den fackliga rörelsen och ger incitament för företagen att sluta kollektivavtal med gula fackföreningar. Frågan måste uppmärksammas och det är viktigt att visa motstånd då det kan komma fler angrepp på arbetsrätten framöver, säger han.
I Malmö demonstrerade ett hundratal personer för strejkrätten. Trots regnet var stämningen bra och orkestern ”Motståndets musik” spelade mellan talen. Foto: Victor Pressfeldt
Drygt 600 personer gick i tåget i Göteborg som tog avstamp från Götaplatsen och fortsatte längs med Avenyn. Erik Helgeson från Hamnarbetarförbundet var en av dem som talade under lördagen.

– Jag tror att det kan gå fort framöver. Det blir en folkbildningsinsats att anordna sådana här demonstrationer i flera städer samtidigt. Man når ut till nya grupper vilket skapar ringar på vattnet. Människor måste kunna lagförslaget och dess konsekvenser på sina fem fingrar.
8:57
Elektrikerförbundet varslar om strejk
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:57
Ett steg taget mot nya transportregler
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:57
Vägval splittrar världsfacket ITUC
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:56
Urfolk vill skydda Amazonas med avtal
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:56
Sex och lögner i Marocko
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:55
Fria broderier inifrån
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:55
Lastbilschaufför död i arbetsplatsolycka
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:55
Säsongsarbetare omkom på skånskt jordbruk
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:54
Sågverkare i dödsolycka med lastmaskin
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
November 30, 2018
12:56
Ohyggligt vackert från Stalins läger
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:10
Det är knappast synd om uthängda nazister
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

I något slags naivt försök till problematisering ägnade Sveriges Radios ofta utmärkta dokumentärprogram Tendens i P1 veckans två inslag åt fenomenet #nazispotting.

Twitterkontot som skapades strax efter den våldsamma attacken på en grupp antirasister i Kärrtorp 2013 samlar in och lägger ut bilder på sociala medier av svenska nazister.

En metod av flera inom den antifascistiska rörelsen. Ett viktigt verktyg för att hålla koll och sprida informationen till så väl allmänhet som till andra delar av de grupper som dagligen lever med hot om trakasserier och nazistiskt våld.

Var problemet med den här typen av verksamhet egentligen ligger var svårt för reportrarna att förklara. Möjligtvis att en och annan nasse kunde känna sig illa till mods och att det kan bli jobbigt för deras anhöriga. Dessutom, menade reporten med hänvisning till forskning från Segerstedtsinstitutet vid Göteborgs universitet, kunde en uthängning snarare stärka den nazistiska identiteten.

En avhoppad vik makt-aktivist och före detta fotbollshuligan berättade i en utdragen historia känslan av att vara uthängd nazist.

Här blir programmet nästan plågsamt provocerande och det är uppenbart att Tendens helt har missat poängen. Det ska nämligen vara jobbigt att gå med i en nazistdemonstration. Det måste få konsekvenser att hänga med grupper som Nordiska Motståndsrörelsen eller Alternativ för Sverige, allt annat är fullständigt orimligt.

Men Tendens halkar rejält och hakar på de senaste årens trend om den så kallade ”kålsuparteorin” där man stoppar nazister och antinazister i samma mörka säck.

De bortser helt från vilka som faktiskt utgör en fara för hbtq-personer, fackligt aktiva, judar, folkvalda kommunpolitiker, mörkhyade och alla som på ett eller annat sätt öppet står upp för människors lika värde.

Programmet rullar vidare och en kvinna, före detta lärare, berättar om hur hon hängdes ut inför elever och personal på skolan. Det skedde sedan hennes medlemskap i den militanta nazistsekten Nordiska Motståndsrörelsen avslöjats.

Kvinnan fick, helt självklart, en varning från rektorn och valde självmant att sluta. Fullt rimliga konsekvenser om du ena dagen hyllar Hitler och nazistisk terror och nästa ska undervisa barn i grundläggande värderingar och demokrati.

Men Tendens fortsätter sin fåniga problematisering och lyckas väl egentligen inte med någonting annat än att måla upp snyfthistorier om att det knappt går att vara nazist i det här jävla landet längre.

Jag stänger av programmet och stoppar lurarna i fickan. Funderar ett varv till. Var i ligger problemet och vilka är det som hängs ut?

Jo, det är ju samma människor som vill att andra ska hängas upp. I lyktstolpar och på galgbackar.

Så tagga ner, Tendens.
12:09
Kommunaltoppen: “Inte läge att omvärdera”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:09
Fyra avdelningar i Kommunal tar fajten
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Kommunal ska ta ställning för strejkrätten och mot uppgörelsen med Svenskt Näringsliv. Det är budskapet från fyra av förbundets avdelningar, däribland de allra största. Tillsammans representerar de över 210 000 medlemmar.

Kommunals 13 avdelningar har alla avklarat sina höstmöten, eller representantskap, dit medlemmar kan lämna in motioner inför nästa års kongress.

I samtliga fyra avdelningar där frågan om strejkrätten kommit upp, antogs motioner, enhälligt eller med stor majoritet, med budskapet att stå upp för dagens strejkrätt.

– För mig så visar det tydligt på att det finns ett starkt stöd för att stå upp för strejkrätten i Kommunal, och ett missnöje med att förbundsledningen inte protesterar mot överenskommelsen utan tvärtom ger sitt medgivande till densamma, säger Robert Mjörnberg, personlig assistent, som skrev en av motionerna till Stockholmsavdelningens höstmöte.

Arbetaren har tagit del av innehållet i motionerna och deras brödtexter andas både besvikelse och bestörtning över förbundsledningens beslut att gå med på att inskränka strejkrätten.
Robert Mjörnberg.Foto: (V)
”Strejkrätten är en grundläggande del av vår demokrati och den svenska modellen” och ”varje inskränkning av strejkrätten förskjuter makten till arbetsgivarnas fördel”, skriver två motionärer till höstmötet i Stockholm.

Vidare påminner de om när den socialdemokratiska regeringen ville inskränka strejkrätten 1990. Då satte dåvarande ordföranden för Kommunal, Lillemor Arvidsson, ned foten. ”Det är tragiskt att vår nuvarande ledning inte har samma ryggrad”, konstaterar motionsskrivarna.

Enligt avdelningsordföranden Jessica Klemetsson röstade en övervägande majoritet för ”att Kommunal tar ställning för att försvara strejkrätten och mot uppgörelsen om att inskränka strejkrätten”. Detta trots att avdelningsstyrelsen yrkade avslag.

– Mina motiv som arbetare och facklig förtroendevald är självklara. Vi ska inte gå med på inskränkningar i rätten att vidta stridsåtgärder som våra föregångare kämpade sig till med näbbar och klor, om något ska denna rätt stärkas, säger Robert Mjörnberg, utsett kongressombud som också är lokalpolitiker för Vänsterpartiet.

Vi ska inte gå med på inskränkningar i rätten att vidta stridsåtgärder som våra föregångare kämpade sig till med näbbar och klor.
Robert Mjörnberg, medlem i Kommunal i Stockholm

Strejkrättsfrågan var uppe och motioner bifölls i avdelningarna Skåne, Väst, Stockholm och Västerbotten och kommer därför skickas med till förbundets kongress i maj nästa år.

I Västerbotten bifölls en motion med kravet att förbundet ska dra sig ur överenskommelsen, samt utöver det aktivt ska göra motstånd mot ett kommande lagförslag.

Är det något man ska strejka för så är det för strejkrätten.
Patrik Hockum, medlem i Kommunal Västerbotten

Enligt motionen ska Kommunal verka för att LO utlyser generalstrejk. Motionen antogs i sin helhet.

– Är det någon gång vi ska utropa generalstrejk är det nu. Är det något man ska strejka för så är det för strejkrätten. Är man inte beredd att att strejka för den, kan man lika gärna lägga ned alltihop, säger bussföraren Patrik Hockum, författare till motionen.
Patrik Hockum.Foto: Privat
Han säger att frågan om strejkrätten varit föremål för mycket diskussion i Arbetsplatsklubb Umeå Trafik, i vilken han själv är styrelseledamot. Många arbetskamrater blev bestörta över att förbundet tog ett så fundamentalt beslut utan att ta reda på vad medlemmarna tycker.

– Vi blev väldigt provocerade. Det här är en medlemsförening, vilket man är noga med att påpeka i ledningen. Men när det sedan gäller en så viktig sak, hela ryggraden i facket, då sätter man sig i hemlighet och gör upp med motståndaren. Svenskt Näringsliv måste ha haft svårt att hålla sig för skratt, säger Patrik Hockum.

Arbetaren har pratat med ordföranden för de avdelningar där strejkrätten varit uppe på representantskapet. I tre av fyra regioner yrkade avdelningsstyrelserna nej till motionen, men förlorade. Efteråt vill ordförandena tona ned utfallets betydelse och säga att det mer handlar om ”en oro” eller ”en vilja att diskutera frågan” än att avdelningarna har skickat en tydlig signal eller tagit avstånd från förbundsledningens agerande.

– Signal och signal. Det är en motion som många andra. Sedan får vi se vad kongressen tar för ställning. Det är där frågan avgörs, säger Håkan Nilsson, ordförande i avdelning Västerbotten och ledamot i Kommunals förbundsstyrelse.

Det är inte ett uttryck för avdelningens hållning?

– Jag tycker att motionen visar på att vi ska ta oss en rejäl diskussion i vårt förbund kring överenskommelsen och grotta in oss i konsekvenserna, säger han.
Christel Algback.Foto: Kommunal
Patrik Hockum å sin sida tycker att bifallet talar sitt tydliga språk.

– Det här sänder budskapet att lyssna på medlemmarna. Det var överilat att ingå överenskommelsen utan att fråga först.

I Skåne var även avdelningsstyrelsen med på tåget och yrkade bifall. Ordförande Christel Algback är visserligen försiktig i sina kommentarer om överenskommelsen i sig, men säger att valet att rösta ja var en självklarhet. Hon säger också att signalen från avdelningen i Skåne är tydlig – Kommunal ska försvara strejkrätten.

– Motionen heter ”Kommunal borde försvara strejkrätten”. Skulle vi som avdelningsstyrelse säga nej till det? Naturligtvis inte. Därför ska den bifallas. Jag vill inte uttala mig om huruvida avdelningen anser att ledningen tagit felaktiga beslut, säger Christel Algback.
12:08
1,4 miljoner lider av arbetsrelaterade besvär
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:07
”Det går att förutse förändringar”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:06
22 döda arbetare efter fabriksexplosion
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:05
Mexikos nya president får kritik
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:05
Fattiga i favelorna skaffar solenergi
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:04
Bakom fasaden
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:04
Universellt om övergreppets efteråt
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
12:03
Klassmedveten feelgood
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

En samtida arbetarförfattare bjuder läsaren på en modern julsaga i den vardagsrealistiska Allt under himmelens fäste. Maria Hamberg har en bakgrund som svetsare, järnvägsarbetare och lastbilsmontör. Hon är bosatt i Ångermanland och jobbar nu som författare och frilansare. År 2012 fick hon Ivar Lo-priset för sitt författarskap.

[BOK] Allt under himmelens fäste
Maria Hamberg
Ordfront, 2018

Hamberg skildrar i sin nya roman en trevande, framväxande vänskap mellan en äldre man och en ung kvinna, bägge lite udda och tilltufsade av tillvaron.

Ingvar är den ensamme, lite kufiske äldre mannen som lever ett inrutat liv mellan arbetet på ett industriförråd och hemmet i Stockholmsförorten Alby. Det framgår allt mer att han har ett gott hjärta, men har svårt att träffa kvinnor. Ja, han har nog haft det lite svårt med det sociala livet överhuvudtaget, verkar det som.

Ivana å andra sidan, har precis det där typiska truliga ungdomsstuket över sig, och ger intryck av att vara något av ett maskrosbarn.

En sen höstkväll står hon och ropar på någon ute på gården utanför Ingvars port. Han släpper in henne i porten eftersom hon för oväsen, och han vet att det är svårt att somna när någon står utanför huset och hojtar.

Det är upptakten till handlingen, som utspelas under en sen höst och en julhelg.

Allt under himmelens fäste går mestadels i en långsam vardagslunk med en hel del dramatik under ytan, både i det dagliga livet och ur det förflutna.

Som modern arbetarförfattare anknyter Maria Hamberg till vardagsberättelser som också förekom i den äldre arbetarlitteraturen.

Persongalleriet är måhända lite förutsägbart, men det är en fin och varm berättelse, där två ensamma personer hittar fram till varandra. Ingvar blir en morfarsgestalt för Ivana, medan hon intar rollen som ett barnbarn.

Som modern arbetarförfattare anknyter Maria Hamberg till vardagsberättelser som också förekom i den äldre arbetarlitteraturen.

Allt under himmelens fäste är en julsaga med tillhörande budskap. Det är en klassmedveten feel good-bok, skriven på ett sätt som gör den lätt att ta till sig.
November 28, 2018
9:34
Den sista svenska svälten
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:34
”Nästan aldrig i svältkatastrofer har det rått absolut brist på mat”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

– Efter min förra bok om pesten insåg jag hur spännande det är att skriva om katastrofer. Det är något fantastiskt med det dramaturgiska och med bilden av samhällets sanna ansikte, säger Magnus Västerbro.

Han har haft en intensiv höst. Svälten: Hungeråren som formade Sverige har fått enorm uppmärksamhet och intresset har varit stort från alla håll. Historien om de där åren, de som i Olle Hägers och Hans Villius plågsamt vackra dokumentär från 1977 har etsat sig fast i många svenskars minne, är en berättelse om samhällets svek, om desperation och all tänkbar djävulskap en människa kan utsättas för. Fattigsverige som för bara några generationer sedan var beroende av omvärldens u-landshjälp.
FAKTA | Magnus Västerbro
– Magnus Västerbro är författare och journalist. Han föddes i Malmberget, växte upp i Luleå och är bosatt i Stockholm.
– Han har tidigare skrivit flera böcker om historia, bland annat Pestens år som utkom 2016, om epidemin år 1710.
Magnus Västerbro bläddrar i boken och förklarar att det finns likheter med hur Sverige ser ut i dag.

– En katastrof som den här avslöjar ju maktförhållanden och vilka som prioriteras. Hur vi ser på fattigdom och hur vi organiserar ett samhälle, till exempel. Det är problem som vi fortfarande brottas med, även om människor inte svälter till döds längre. 1860-talet var ju en period som präglades av stora avregleringar. Tidigare hade staten styrt allt, och då hade människor inte heller det bra. Men när det började luckras upp släppte plötsligt allt.

Genom otaliga timmar i Kungliga bibliotekets kulvertar har han studerat vittnesmål och insamlade citat från människor som överlevde de där fruktansvärda åren. Barn som växte upp med tomma magar, människor som i Norrlands inland sett hela omgivningar tyna bort. Berättelser han sedan förvandlat och gett liv.

– Det var faktiskt slående hur mycket material det fanns. Detaljerade historier som jag försökt komma åt och ge en känsla av hur det var att leva mitt i det där. Känslan av att svälta.

Alla de här historierna är långt ifrån den Astrid Lindgren-värld vi matats med om det gamla Bondesverige.

Det låter tungt. Hur har det varit?

– Jag häpnade över hur jävligt det faktiskt var och hur grymma människor kan vara mot varandra. Som historien om den lilla flickan som skickades bort av sina föräldrar för att slippa svälta men kom till ett hem där hon fick se på när de andra åt. Själv fick hon suga resterna av fiskbenen och äta ogräs. Hennes historia är anonym och så är det ofta, det verkar finnas en skam som vilar över dem som drabbades. En skam över att inte klara sig själv.

– Alla de här historierna är långt ifrån den Astrid Lindgren-värld vi matats med om det gamla Bondesverige. Och de skiljer sig också från Vilhelm Mobergs berättelser, som visserligen beskriver hur hemskt det har varit, men som också målar upp en bild av solidaritet mellan exempelvis bönder. I själva verket vaktade de sina matlager med vapen och de fattiga tvingades att stjäla för att överleva. Jag skulle vilja säga att det alltid funnits en förljugen bild av livet på landet.

De flesta känner till att vädret orsakade missväxt och därigenom svält. Men du menar att den berodde på mer än så?

– Vi hade ju ett samhälle som inte hjälpte de mest utsatta. Besluten som fattades om hur hjälpen skulle fördelas baserades på att man inte skulle skämma bort de fattiga, samtidigt som de svalt ihjäl. Och det är ett klassiskt fenomen i hungertider. För nästan aldrig i svältkatastrofer har det rått absolut brist på mat. Det handlar snarare om hur man når ut med det som finns.

Hur hade svälten kunnat undvikas?

– Med att snabbt få igång nödhjälpen utan krav på att de drabbade skulle betala tillbaka. Det fanns en stark idé om att den som skulle få hjälp var tvungen att förtjäna den, genom exempelvis meningslösa arbeten. Tanken var att hjälper vi de här människorna i år kommer de bara tillbaka nästa år igen och ber om mer. Visst fanns det en grupp inom borgarklassen och kyrkan som tyckte att det här med nödhjälp var något bra, men många menade också att de fattiga förtjänade eländet. Att de kanske supit, skaffat för många barn eller att sågverksarbetarna vant sig vid för höga löner.
”Många menade att de fattiga förtjänade eländet. Att de kanske supit, skaffat för många barn eller att sågverksarbetarna vant sig vid för höga löner”, säger Magnus Västerbro om hungerårens samhällsdebatt.Foto: Johan Apel Röstlund
Du vill gärna dra paralleller till i dag?

– Ja, det är ju tidlösa frågor. Hur ska samhället göra med dem utan arbete, med sina sjuka och med förtidspensionärer? Då lät man dem svälta, det gör vi som sagt inte i dag. Men nu funderar vi på hur vi ska göra med tiggarna i tunnelbanan och andra utsatta. Det här med arbetslinjen och misstänksamheten om att de svagaste fuskar. Vi låter nationsgränserna avgöra vilka som har rätt till hjälp.

Under stora delar av 1900-talet levde historien om svältåren kvar. Socialdemokraterna slog sig för bröstet och menade att frågan var avgjord en gång för alla, tiderna hade förändrats och nöden var för alltid förbi.

Omkring 27 000 svenskar svalt till döds och många fler emigrerade till Amerika i hopp om en drägligare tillvaro. Konsekvenserna för Sverige blev stora och den demografiska förändringen märktes tydligt i många år framöver.

– Jag har räknat ut att det blev en befolkningsdipp på 200 000 till 300 000 människor som skulle ha funnits i Sverige men som plötsligt inte fanns här.

Du har jobbat med den här boken länge. Det måste vara svårt att släppa efter all research du gjort?

MER OM SVÄLTTIDEN:
→ Dokumentären Ett satans år av Olle Häger och Hans Villius finns att se på SVT:s Öppet arkiv.

– Jag funderade ett tag på om jag borde skriva debattexter om ämnet, men jag är nog inte så intresserad av det egentligen. Jag vill bara berätta saker som jag tycker är intressanta och jag har ju märkt att det finns ett stort intresse.

– Sommarens bränder och torka har nog aktualiserat den här typen av frågor.

Vad kan man lära av den här historien, om de svenska nödåren?

– En lärdom jag kommit fram till är att vi måste ha ett starkt samhälle som är berett att hantera alla de utmaningar som vi står inför. Vi får helt enkelt inte avreglera och privatisera för mycket.

kulturen@arbetaren.se

Foto: Johanna Hanno
9:33
Varning för livsfarlig ledning
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Sedan i somras har Arbetaren haft ett extra vakande öga riktat mot Norrbotten och det stora statliga bolaget LKAB. Arbetsplatsolyckan i Svappavaara då en 21-årig elektriker miste livet följdes av avslöjanden om osäkra anläggningar och en tystnad som för många anställda kändes svår att bryta.
Anna Morin, nyhetsredaktör.Foto: Axel Green
Reportaget är ett av årets mest lästa i Arbetaren. Det finns mycket att prata om.

För första gången publiceras berättelsen om hur varje arbetare uppmanades göra individuella säkerhetsbedömningar dagarna efter dödsolyckan. Det skedde i en miljö där gallergolvet bitvis var så poröst att det smulades sönder. Men arbetarna lade ned produktionen, de enades om att säga nej och inte beträda golven förrän de fattat ett nytt gemensamt beslut.

Det är ett exempel på ansvar som tas av människor som formellt saknar makten över hela eller delar av sitt arbete. Informella beslut som ofta sker utan omvärldens vetskap, fattade med kollektiv kunskap, med en gemenskap som finns på vissa arbetsplatser och som kan rädda både den psykiska och fysiska hälsan hos många.

Hur kan anställda, facket och medierna bevaka arbetsvillkoren för alla de som hyrs in?

I reportaget kan vi också läsa hur LKAB tog in firmor utifrån som skötte rengöring och besiktning efter olyckan. Som väl var klarade de arbetarna sig. Men det är frågor vi måste fortsätta ställa: Hur kunde deras säkerhet tryggas? Hur kan anställda, facket och medierna bevaka arbetsvillkoren för alla de som hyrs in?

Civilkuragepriset 2018 gick till ett av skyddsombuden på LKAB. Efter dödsolyckan skrev han ett upprört brev till ledningen om hur återkommande rostrapporter inte lett till rätt sorts underhåll.

På vems uppdrag sattes vinst före säkerhet? LKAB har en styrelseordförande som vi alla vet vem det är. Göran Persson. En socialdemokratisk före detta statsminister.

I Sverige har staten betonat vikten av en god arbetsmiljö med lagar, tillsyn och föreskrifter. Men det är skenheligt att med ena handen hylla arbetsmiljöarbetet medan den andra pressar på och kräver en effektivitet som snålar in på säkerheten.

Det är nästan alltid den längst ned i hierarkin som skadas eller dör i en arbetsplatsolycka. Det är ett kvitto på en ojämlik organisation med fel prioriteringar.

Ingen ska behöva vara rädd att gå till jobbet. Ingen ska behöva ha en livsfarlig ledning utan markkontakt.

Samtidigt som kritiska röster höjs om arbetsvillkoren och säkerheten i Malmberget säger LKAB att en firma utifrån borde ta över delar av gruvdriften. Hur ska arbetet bli säkrare då?

Tidningen Arbetaren fortsätter följa situationen på LKAB.

Under hösten skedde ytterligare en fallolycka, denna gång i Kiruna. Och samtidigt som kritiska röster höjs om arbetsvillkoren och säkerheten i Malmberget säger LKAB att en firma utifrån borde ta över delar av gruvdriften. Hur ska arbetet bli säkrare då?

Efter dödsolyckan i Svappavaara satte sig många anställda och gjorde noteringar för att samla tankarna och försöka förstå vad som brast. Jag är glad över att de valde att skriva, och att flera valde att berätta sin historia för oss.

Det kan vara svårt att komma med kritik och sedan arbeta vidare, men det borde inte vara det. Det är ansvarsfullt och kan rädda liv. Det är mänskligt.

Direkt efter olyckan sade företaget till arbetarna i Svappavaara att de inte skulle prata med media. Jag säger tvärtom: gör det. Fortsätt att höra av er.
9:33
”Yepstr skapar en farlig press på ungdomar”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Yepstr försöker ducka för vår kritik genom att hitta på att vi inte själva använt appen. Att klappa oss på huvudet och säga att vi är ungdomar som inte förstår något är ett försök att flytta fokus från de problem med appen som Yepstr inte vill kännas vid.

När företaget inte vill ta riskerna med exempelvis betygsättningen på allvar är vi tvungna att fortsätta vår kampanj. För ungdomar är det redan en utsatt situation att träffa främmande vuxna som de fått kontakt med via en app och utföra jobb för dem i deras hem. Att dessutom göra detta med vetskapen om att en missnöjd uppdragsköpare kan leda till ett dåligt betyg – som påverkar chanserna för framtida jobb – skapar en farlig press på ungdomar. Yepstr har, i vågorna efter #MeToo, inga svar på hur de ser till att ungdomar inte utsätts för olämpligheter på jobbet.

Företaget vill gärna framställa sig som en välgörare för ungdomar när det i själva verket mottagit över 14 miljoner i investeringspengar från riskkapitalister, och har ambitionen att konkurrera ut Arbetsförmedlingen.

Vi menar att en app som inte erbjuder anställningar, kollektivavtal eller tar ansvar för arbetsmiljö och säkerhet inte heller ska stoppa 10 procent av ungdomarnas betalning i egen ficka.

Yepstrs vd framhåller också hur de vill ”förenkla kontakt” – men detta är inget de gör gratis. Vi menar att en app som inte erbjuder anställningar, kollektivavtal eller tar ansvar för arbetsmiljö och säkerhet inte heller ska stoppa 10 procent av ungdomarnas betalning i egen ficka.

Yepstr menar att denna ”förmedlingsavgift” går till ungdomarnas försäkring, men de vill inte redovisa hur stor del av summan som egentligen går till försäkring. Vad vi däremot vet är att ungdomarna själva förväntas stå för självrisken på 1 500 kronor – till skillnad från en riktig arbetsgivare som är skyldig att stå för denna. En ungdom behöver jobba ungefär 15 timmar via appen för att tjäna ihop den summan.

Yepstr är en del av ett växande samhällsproblem där gigekonomiappar har som affärsidé att äta kakan och ha den kvar. Det handlar om företag som vill ha vinst och kontroll över det arbete som utförs, men som inte är beredda att ta något ansvar för de som arbetar.

Ungdomar förväntas arbeta som egenanställda utan röken av pension, sjuklön och ansvariga för skydd vid olyckor. Vi och många andra är oroade för en framtid där appar som Yepstr, Tiptapp och Foodora dominerar arbetsmarknaden.

SUF Stockholm, 2018-11-28
9:32
”Det går att vända utvecklingen vi ser i dag”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:32
“Vi behöver en generalstrejk”
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Tidningen Arbetaren arrangerade tillsammans med Stockholms LS av SAC Syndikalisterna ett fullsatt panelsamtal om de föreslagna inskränkningarna i strejkrätten.

Det var på Socialistiskt forum på ABF-huset i Stockholm som panelen samlades. Deltagare var fackligt förtroendevalda från Kommunal, Seko, Hamnarbetarförbundet och SAC Syndikalisterna.

Promemorian som regeringen nyligen skickade ut på remiss innehåller flera punkter om inskränkningar i strejkrätten. Det föreslås bland annat att stridsåtgärder annat än för att teckna kollektivavtal ska förbjudas, och att det ska bli olagligt för ett annat fackförbund att vidta stridsåtgärder om det redan finns ett tecknat kollektivavtal på arbetsplatsen.

– Utöver det kommer det inte finnas särskilda garantier att det avtal man kräver också ska tillämpas, sade Erik Helgesson, ledamot i förbundsstyrelsen för Hamnarbetarförbundet.

Strejkrättsfrågan blev aktuell 2017 i och med att regeringen tillsatte en utredning om fackliga konfliktåtgärder. Det skedde i samband med konflikten mellan Hamnarbetarförbundet och APM Terminals i Göteborg.

I juni 2018 presenterade de stora centrala fackförbunden tillsammans med Svenskt Näringsliv en överenskommelse som regeringen skickat ut på remiss som lagförslag.

Med tanke på att andelen osäkra anställningar ökar är stridsåtgärder ett allt viktigare redskap framöver.
Vanja Renberg, Stockholms LS av SAC Syndikalisterna

För fristående fackförbund kommer förslaget att få långtgående konsekvenser om det går igenom. För exempelvis SAC Syndikalisterna är just möjligheten att använda sig av stridsåtgärder ett av förbundets viktigaste redskap vid konflikt.

– Om förslaget går igenom står vi inför en svår situation. Med tanke på att andelen osäkra anställningar ökar är stridsåtgärder ett allt viktigare redskap framöver, sade Vanja Renberg från Stockholms LS av SAC Syndikalisterna.

På Socialistiskt forum uttryckte panelens medverkande från Seko och Kommunal både missnöje med fackförbundsledningen och att LO har gått med på överenskommelsen.

Åtminstone fem avdelningar och flera klubbar inom LO-förbunden har tagit ställning mot överenskommelsen och regeringens förslag.

– Det är ett demokratiskt problem att ledningen gick med på överenskommelsen utan att fråga medlemmarna, sade Lina El Yafi, ordförande i Sekovänstern.

Det hölls ytterligare ett seminarium om strejkrätt på Socialistiskt forum. Där berättade Camilla Ingman att Kommunal Västerbotten nyligen antagit en motion som yrkar att Kommunal ska agera i LO för en generalstrejk. Detta för att förhindra en inskränkning i strejkrätten. “Om inte strejken är värd att strejka för så har vi svårt att se vad som är det”, skriver motionärerna från Kommunal Västerbotten.

– En massmobilsering i form av en landsomfattande politisk strejk är det enda som kan stoppa det här förslaget, kommenterade Camilla Ingman, fackligt förtroendevald i Kommunal Västerbottens arbetsplatsklubb Umeå Trafik.

Det stämmer inte att ett LO-förbund inte kan påverkas.
Erik Helgesson, Hamnarbetarförbundet

Ett återkommande argument från LO är att överenskommelsen inte kommer skada fackföreningsrörelsen eller påverka de löntagare som är medlemmar i de fackliga centralorganisationerna.

– Det stämmer inte att ett LO-förbund inte kan påverkas. Det finns flera brister och gråzoner i förslaget och utfallet på dessa är svårt att veta på förhand. Det räcker med att en arbetsgivare vinner en tvist så har de hittat en kil i lagen, sade Erik Helgesson från Hamnarbetarförbundet.
9:32
Sverige fortsätter sälja vapen till Saudiarabien
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:31
Tjänstekvinnans plats
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:30
Roliga dekonstruktioner av Anna Odell
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:30
Tunn passionshistoria i tveksam samtid
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:30
William Morris – och arbetets hopp om vila
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:29
Liket lever
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Nu är det 300 år sedan en okänd kula trängde in i Karl XII:s tinning under ett anfall mot Norge. På ett ögonblick avslutade den hans 36-åriga liv, den 30 november 1718.
Hur bör ett civiliserat samhälle minnas Karl XII? I vårt politiskt oroliga tidevarv reducerar Sveriges tredje största parti, som ökade sina riksdagsmandat i valet, Sveriges historia till nationalistiska myter. Mer än på länge riskerar vårt förflutna att bli en stridsfråga – ifall de får politisk makt.

Men förändringen kommer i så fall knappast att ske utan motstånd. Som Emil Boss skrivit i en ledartext här i Arbetaren (19/9 2018) har historikerna länge kartlagt stormaktstidens sociala konsekvenser. Karl XII lämnade trots allt efter sig ett rike söndrat av ett 20 år långt krig mot Danmark, Sachsen-Polen och Ryssland. Först med kungens död kunde kriget avslutas och det kungliga enväldet nedmonteras. Därmed fick den svenska allmogen uppleva en efterlängtad fredsperiod.

Först med kungens död kunde kriget avslutas och det kungliga enväldet nedmonteras.

Sverige har ett våldsamt förflutet. Den som betraktar landets historia på kartor kan få en överblick av överhetens krigande. På kartorna ser man hur krigen sträckte Sveriges gränser runt Östersjön. Krigen avlöste varandra från 1500-talets andra hälft fram till den senare delen av 1600-talet, då politiken inriktades på att försvara redan erövrade områden. Trots korta perioder av fred blev detta försvar blodigt. Vid tiden för stormaktstidens slut 1721 hade allt kollapsat. Det glesbefolkade och fattiga svenska riket förmådde inte försvara de långa gränserna.
I det stora nordiska kriget, som bröt ut år 1700, dog 200 000 svenskar på 20 år. På kartan krigsskådeplatserna i öst med Sverige i gult, Ryssland i rödbrunt och Polen-Litauen i grönt.Karta: Thomas Blomberg/CC/Wikimedia Commons
Brutaliteten i stormaktstidens sociala förhållanden förefaller vara centrala för att förstå perioden. Historikerna har beräknat att dödssiffran under de hundra åren 1620–1720 låg på makalösa 500 000 svenska män. I Norstedts stora referensverk om stormaktstiden (Villstrand, 2011) anges att så många som var tredje vuxen man dog i krigen under samma hundra år.

Det är alltså inte så märkligt att historikern Jan Lindegren, som räknat på saken, betecknade stormaktstidens Sverige som ett knektänkornas land. Krigen orsakade ett samhälle till större delen bestående av kvinnor, eftersom så många män skrevs ut till krigen för att sällan återkomma.
Karl XII på hästryggen som Bernard Picart framställde honom. Karl XII:s krig tömde statskassan och män flydde hemifrån hellre än att tvångsutskrivas.Foto: Wikimedia Commons
Resultatet blev att änkorna inte alltid kunde gifta om sig, då samhället led påtaglig brist på män. Mansbristen ökade också kvinnornas arbetsbörda. Genushistoriker, däribland Kekke Stadin, har framhållit att kvinnorna därför bröt den traditionella arbetsdelningen och att kvinnor utförde de ”manliga” arbetsuppgifter som trots allt behövde göras på bondgårdarna.

Krigsperioden 1700–1721 framstår dock som den mest extrema i denna bemärkelse. Det stora nordiska kriget, som bröt ut år 1700, dödade hela 200 000 svenskar. På 20 år.

Historikern Peter Englund har gett en dramatisk bild av kriget under Karl XII:s sista levnadsår. Krigströttheten i riket var stor. Kriget hade tömt statskassan och män flydde hemifrån hellre än att skrivas ut till militären.

I jakten på nytt manskap kunde myndigheterna släpa i väg de utskrivna i handbojor av trä. Det hände till och med att de tog sig in i kyrkorna för att plocka åt sig män och pojkar under gudstjänsterna. Självklart lämnar en så konfliktfylld tid starka känslor efter sig. Den som vandrar i Stockholms innerstad kan betrakta de synliga spåren av fascinationen för Karl XII. I Kungsträdgården står fortfarande Johan Petter Molins 2,5 ton tunga bronsstaty som avtäcktes den 30 november 1868, för 150 år sedan.

Att högerextremister hyllat Karl XII beror åtminstone delvis på en anakronistisk tankevurpa. Idéhistorikern Petter Hellström har exempelvis gjort en antinationalistisk poäng av att Karl XII krigade mot sina släktingar men gärna allierade sig med såväl kosacker som det osmanska riket. Slutsatsen är logisk, eftersom Karl XII var kusin med både den polske och den danske kungen, som alltså var hans fiender.

Men så fanns det också en grundläggande skillnad i statsstrukturen mellan nu och då. Den enhetliga nationalstaten, som vi känner den i modern form, fanns inte på Karl XII:s tid. Historikern Harald Gustafsson har betonat att det i stället var konglomeratstaten som var den vanligaste europeiska statsformen.

Självfallet hade folk olika identiteter, språk och lojaliteter till furstar. Men centralmakterna styrde över vitt skilda områden som hade olika lagar, lokala eliter, privilegier och institutioner.

Det kunde alltså finnas olika lagar och regler i statens olika områden. I vilken grad ett område inkorporerades i det svenska riket eller inte berodde ofta på pragmatisk dagspolitik.
Karl XII lämnade efter sig ett svenskt rike söndrat av ett 20 år långt krig. Likafullt har han ofta hyllats av ultranationalister – på bilden av skinnskallenazister som samlats för att tåga till Karl XII-statyn i Kungsträdgården i Stockholm den 30 november 1991.Foto: Malin Lundberg/TT
Tiden går. Vi finner Karl XII i den vackra röda tegelbyggnad som är Riddarholmskyrkan i Stockholm, bara ett stenkast från Gamla stan. Sedan 1700-talet vilar han i det karolinska gravkoret ovanför sin far och farfar. Krigarkungar även de.

Vi kan stå vid gravkoret och betrakta denna rest av ståndssamhällets ojämlikhet. Eller så promenerar vi till Kungsträdgården och betraktar de kortpipiga artilleripjäser som omger statyn, enligt informationen erövringar från fästningen Neumünde i december 1701.

Jag fruktar att kampen om minnet av Karl XII inte är över. Det är när våra museer, universitet, skolor och public service instrueras att anpassa sin historieskrivning till nationalismen som vi vet att den fria tanken och opinionsbildningen på allvar är hotad.

Kampen om historien är därför också en kamp om demokratin.
9:29
Man omkom vid vindkraftsbygge
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:29
SSAB överklagar inte dom efter dödsolycka
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:28
Byggföretag får böta för skadad prao-elev
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
November 23, 2018
11:15
Amnesty kritiskt mot Sveriges behandling av EU-migranter
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:14
Ännu inget nytt hamnavtal
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:14
Målare vill riva upp strejköverenskommelsen
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:13
Sekoavdelning går emot ledningen om strejkrätt
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Tidigare har Seko Spårtrafik krävt att fackförbundet lämnar strejkrättsöverenskommelsen med Svenskt Näringsliv.

Nu får de sällskap av förbundets Stockholmsavdelning. Avdelningens höstmöte röstade ja till en motion från fyra klubbar om att offentligt verka för Sekos utträde ur överenskommelsen. Detta trots att Sekos ordförande Valle Karlsson var på plats och argumenterade för LO-linjen.

– Som en av de som engagerat sig i Nätverket Försvara strejkrätten och som anhängare av motionen är jag givetvis glad, säger Gunnar Westin, vice ordförande i Seko Stockholm.

Som en av de som engagerat sig i Nätverket Försvara strejkrätten och som anhängare av motionen är jag givetvis glad.

Gunnar Westin, vice ordförande, Seko Stockholm

Enligt motionen ska avdelningen ta ”ställning mot uppgörelsen och för en bevarad strejkrätt” och driva det kravet ”offentligt och inom förbundets beslutande organ”. I enlighet med ett annat avsnitt i den antagna motionen ska nu också en informationskampanj inledas internt.

Ett antal olika remissinstanser ska uttala sig om regeringens nyligen framlagda promemoria om inskränkningar i strejkrätten som baseras på strejkrättsöverenskommelsen. Som ytterligare ett led i den nu antagna motionen kommer Seko Stockholm att skicka ut regeringens lagförslag till landets klubbar och sammanställa ett eget remissuttalande.

– Det innebär att klubbarna vill att vi ska upplysa om vad eventuella inskränkningar i strejkrätten kan innebära för våra medlemmar och bedriva arbete runt och prata om det. De vill också vara med i remissrundan, säger Karin Åkersten, ordförande i Seko Stockholm.
Karin Åkersten.Foto: Pernille Tofte
Som ordförande är hon dock också ledamot i Sekos förbundsstyrelse, som valde att gå med på överenskommelsen med Svenskt Näringsliv. Det sätter henne nu i en knivig sits.

– Men det här är uppdraget. Det är klart att jag måste verkställa medlemmarnas beslut. Det står i motionen att vi ska påverka förbundet att ta ett annat beslut. Det är å andra sidan inte något som är lätt att göra, säger Karin Åkersten.

Avdelningen Seko Stockholm, som har beteckningen ”region” inom förbundet, representerar sammanlagt 11 000 medlemmar om man räknar bort pensionärer.

Arbetaren har sökt Sekos förbundsordförande Valle Karlsson för en kommentar, men denne meddelar via Sekos kommunikationsavdelning att ”han eller Seko centralt ger i nuläget inga kommentarer”.
11:12
Migrationsverket lägger locket på om Afghanistan
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:11
Före detta soldat dömd för massaker i Guatemala
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:11
Hungern ökar i Latinamerika
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:11
Krigets osynliga offer
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:10
Starkt om barns liv i krigets närhet
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:10
Med musiken som tillflyktsort
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:09
Kreativ Arena dansar för kärlek och värme
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
11:09
Joe Hill – socialdemokraten
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

LO har ett imageproblem. Man vill gärna visa att man är en folklig arbetarrörelse som mobiliserar människor till att modigt stå upp mot orättvisor, till att agera tillsammans och flytta fram positionerna för vanligt folk.

Problemet är att man i så liten grad är just det.

Strejker tillåter LO-topparna i princip aldrig. På tusentals arbetsplatser som på papperet verkar fackligt välorganiserade med avtal och ombud så vet de flesta som jobbar inte riktigt vad facket är – och gör de det så blir det i vart fall inga positioner framflyttade. Som en vän träffande beskrev situationen på många arbetsplatser: ”Svenska modellen. Fint hus – ingen hemma.”

LO-förbund värvar medlemmar med förmåner, försäkringar, biobiljetter, pizzor, kryssningar, prenumerationer, kreditkort, ja lite vadsomhelst. Man skulle nog kunna tänka sig att erbjuda julgranar bara det höll medlemsantalet uppe.

Förmånsapproachen riskerar att göra det obegripligt, framför allt för unga i arbetslivet, vad en fackförening egentligen är.

Jag överdriver, men inte mycket. Förmånsapproachen riskerar att göra det obegripligt, framför allt för unga i arbetslivet, vad en fackförening egentligen är. Ingen har väl missat Kommunals nya kampanj med kreditkortet ”Mervärde”? Medlemmarna, de flesta lågavlönade, uppmanas att skaffa kreditkort med rabatter till jul. Helst ska man skuldsätta sig mer än 20 000 kronor, då blir det lägre ränta.

Ur socialistisk synvinkel måste man ju säga att det var ett väldigt konstigt mervärde.

Trots allt förmånsflum är LO-förbunden ändå fackföreningar. Och trots allt ointresse uppifrån har man förstås mängder av engagerade medlemmar som organiserar sig, bildar fackklubbar och vill ha ett aktivt fack på jobbet.

Det är här imageproblemet uppstår. För på något sätt måste man signalera att man både är den där ofarliga förmånsklubben just för dig och den stora stridbara arbetarrörelsen. Samtidigt.

När man vill visa att man är en arbetarrörelse, vad gör man då? Frammanar Joe Hill. Joe Hill på LO:s facebooksida. Joe Hill på fackpamparnas tröjor. Joe Hill i tal, Joe Hill i sång, Joe Hill i papp, Joe Hill i trä.

Jag träffade Karl-Petter Thorwaldsson i Kapstaden för några år sedan. Det var på en konferens för basfack från fattiga länder. Thorwaldsson höll tal och gjorde reklam för den svenska arbetarrörelsen. Med Joe Hill. Har sossarna inga egna fackliga ikoner?

Kan vi inte bjuda LO på Joe Hill? Kan han inte få vara den där lite tuffare socialdemokraten om det bidrar till att ingjuta kämpaglöd?

Tja, hade Joe Hill levt idag hade LO-toppen kallat honom extremist och försökt förbjuda hans organisering.

Vad tror ni att Joe Hill skulle ha sagt om inskränkningen av strejkrätten? LO får vara hur PR-ambivalenta de vill, men nu är det väl ändå dags att lämna Joe Hill ifred? Ni gillar honom, men han skulle inte ha gillat er.
November 21, 2018
10:50
Arbetaren söker: Redaktör med fokus på webb och reportage
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Vi söker dig som kan arbeta snabbt och har näsa för nyheter. Journalistutbildning, eller motsvarande kunskaper tillägnade på annat sätt, vana från nyhetsredaktion samt textredigeringsvana är krav.
Skicklighet gällande korrekturläsning och grundläggande bildredigering är meriterande.

Redaktörsuppgifterna omfattar publicering av webbtidningen, frilanskontakter och redaktionell kommunikation i Arbetarens sociala mediekanaler.

Då vi eftersträvar jämn könsfördelning på redaktionen ser vi gärna kvinnliga sökande.

Tjänsten är på visstid fram till och med den 31 maj 2019, med eventuell möjlighet till förlängning.

Arbetaren ägs av SAC Syndikalisterna, och vi ser gärna att sökande delar tidningens värderingar.

Tidningen utkommer två gånger i veckan som webbtidning, därtill med ett tryckt månadsmagasin till prenumeranterna som samlar det bästa ur webbutgåvorna.

Mejla din ansökan, med arbetsprover och referenser, så snart som möjligt, till: ansokan@arbetaren.se

Arbetsplatsen tillämpar kollektivavtal med likalönsprincip.

Arbetsplats:
Arbetarens redaktion i SAC-huset på Sveavägen 98 i Stockholm

Tillträdesdag:
Enligt överenskommelse

Ansökan:
Du söker jobbet via e-post till ansokan@arbetaren.se

Ansök senast:
2018-12-10
Ansök så snart som möjligt då vi läser ansökningar löpande.

Om oss:
Arbetaren är SAC-Syndikalisternas tidning som getts ut oavbrutet sedan 1922. Tidningen ges ut av Arbetaren Tidnings AB. Vi skriver, ur ett frihetligt socialistiskt perspektiv, om arbetsplatskamp och om sociala frågor, om miljö och feminism, och publicerar reportage från Sverige och världen. Vi utkommer två gånger per vecka som webbtidning, med ett magasin på papper till prenumeranterna en gång i månaden.

Varaktighet, arbetstid:
100 procent av heltid
Visstidsanställning till och med 2019-05-31 med eventuell möjlighet till förlängning.

Lön och villkor:
Arbetstid: 35 tim/vecka utgör heltid
Heltidslön: 27 750 kr/månad (likalön för alla på arbetsplatsen)

Kontaktperson:
John Nordmark, Arbetaren Tidnings AB
john.nordmark@arbetaren.se

Facklig kontakt:
Anna Morin, nyhetsredaktör och Arbetarens sektion/personalklubb
anna.morin@arbetaren.se

Arbetaren Tidnings AB
Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70
redaktionen@arbetaren.se
9:21
Rohingyer protesterade och slipper återvända
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
9:20
Brasilien utvisar 8 000 läkare vid årskiftet
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
November 07, 2018
8:52
Specialstyrka ska jaga Tanzanias homosexuella
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:52
Vräkta nyanlända tvingas sova ute
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

I månadsskiftet mellan oktober och november gick de tvååriga hyreskontrakten ut för ett femtontal nyanlända på Bredkilsbacken i Solna. I helgen vräktes de boende.

Inom kort väntas ytterligare ett trettiotal personer bli hemlösa när deras så kallade sociala kontrakt löper ut. De som inte hittar bostad på egen hand sover nu i tält, samtidigt som vintern närmar sig.

– Det är väldigt svårt och tufft. Kaos faktiskt, och vi är jätteoroliga för vad som kommer att hända.

Det säger Rami, som precis slagit upp sitt tält strax utanför bostaden han tvingats att lämna. Han är nyanländ och håller på att avsluta sin utbildning till undersköterska vid Karolinska Universitetssjukhuset. Nu har han alltså ingen bostad. Ett problem han delar med många andra personer från främst Syrien och Eritrea som placerats i Solna.

De har hamnat i kläm av den så kallade bosättningslagen, tillsammans med drygt 260 andra nyanlända personer som placerades i kommunen 2016. Då blev de erbjudna så kallade sociala kontrakt i ett antal modulbostäder.

Jag betalar skatt och har gjort allt jag kan för att komma in i samhället, men nu har jag ingen bostad.
Rami, en av de som vräkts från Bredkilsbacken

Nu när kontrakten löper ut hamnar de som inte lyckats ordna egen bostad på gatan, då Solna stad menar att deras ansvar upphör i och med vräkningarna.

– Vi vet inte var vi ska ta vägen. Jag studerar och arbetar samtidigt på ett äldreboende i Bromma. Jag betalar skatt och har gjort allt jag kan för att komma in i samhället, men nu har jag ingen bostad. Det är jättesvårt, säger Rami till Arbetaren.

Enligt Solna stad behövs de tillfälliga modulbostäderna för andra nyanlända. Så sent som i våras beslutade Förvaltningsrätten att en kommun har rätt att säga upp hyreskontrakten efter den nyanländes så kallade etableringsfas på två år.

Miljöpartiet i grannkommunen Lidingö har dock överklagat beslutet till Kammarrätten, som kommer att ta upp frågan.

Rasmus Sandsten som är pressansvarig i Solna stad säger till Dagens Nyheter att de vräkta nu kommer att få besök av representanter för kommunens allmännyttiga bostadsstiftelse Signalisten för att få fortsatt hjälp med bostadssökande. Han säger också att de drabbade är välkomna att söka hjälp hos socialförvaltningen för att få fortsatt assistans i att söka bostad.

Rami säger samtidigt till Arbetaren att de inte fått några formella svar från kommunen vad de nu ska ta sig till.

Vintern närmar sig och därmed kylan. Inom kort väntas ytterligare ett trettiotal personer, varav minst två barnfamiljer, slängas ut från sina nuvarande boenden.

Beslutsfattarna hävdar att det enligt lagen inte är tillåtet att tälta på detaljplanerat område och polisen väntas riva de uppställda tälten, något som ökat stressen och oron ytterligare för de drabbade.

– Det gör att vi knappt vågar lämna våra tält, och då blir det så klart mycket svårare att sköta jobb och utbildning, säger Rami.

Polisen har meddelat att tälten utanför Bredkilsbacken kommer att rivas då det råder campingförbud på platsen. Solna stad har också agerat för att de som bor i tälten ska lämna platsen. Detta genom en så kallad avhysningsbegäran.

Rasmus Sandsten på Solna stad säger i en intervju med Aftonbladet att han har förståelse för den jobbiga situationen de vräkta befinner sig i och tillägger samtidigt att det är politiska beslut som ligger till grund för detta.

Fotnot: Rami vill medverka utan sitt efternamn.
8:47
Mammor i manifestation mot våldet
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:47
Åtal efter tre fallolyckor på samma bygge
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:47
Många matproducenter tvingas gå hungriga
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:47
Sjöar i Kashmir svårt förorenade
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:46
Sjukförsäkringens fallgropar
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Föreställ dig att du jobbar som personlig assistent. Om dagarna tar du hand om en person som behöver hjälp med allt ifrån att duscha, gå på toaletten och äta. Dina arbetsuppgifter innebär många tunga lyft och efter ett tag börjar ryggen värka. Du får betalt per timme och du blir vid behov inringd för arbetspass. Det innebär att schemaläggningen över veckorna varierar stort och ofta vet du inte exakt hur du kommer att arbeta.

När besvären med ryggen blir så stora att du inte klarar av att utföra de arbetsuppgifter som arbetet kräver sjukanmäler du dig. Första dagen är karens, som för alla. Sjuklönen från arbetsgivaren uteblir de nästkommande tretton dagarna, eftersom du inte är anställd med sjuklön. Istället förs ansvaret över till Försäkringskassan.

När du träder in i sjukförsäkringen antar du att du har rätt till sjukpenning.

Läkaren har gjort en medicinsk bedömning, medan Försäkringskassan gör en bedömning av arbetsförmåga.

Du har ett arbete, men just nu kan du inte arbeta på grund av sjukdom, vilket du fått ett läkarintyg på. Läkaren har gjort en medicinsk bedömning, medan Försäkringskassan gör en bedömning av arbetsförmåga utefter de lagar och regler som finns i Socialförsäkringsbalken.

Då att du är anställd utan sjuklön och inte har inbokade pass med god framförhållning kommer du bedömas som arbetslös. Det betyder att din arbetsförmåga bedöms mot normalt förekommande arbete, alltså hela arbetsmarknaden.

En person som är fast anställd med sjuklön bedöms mot sitt vanliga arbete i 90 dagar, därefter mot annat arbete hos arbetsgivaren och mot normalt förekommande arbete först efter 180 dagars sjukskrivning. Det innebär att tryggheten i en fast anställning är betydligt högre än vad den är för personer som är timavlönade.

När du väl får hem ett besked om avslag och sedan beslutet om att du inte har rätt till sjukpenning har du varit hemma i över en månad.

Eftersom du har ont i ryggen, men borde kunna utföra arbete som inte belastar ryggen, får du avslag på din ansökan om sjukpenning. När du väl får hem ett besked om avslag och sedan beslutet om att du inte har rätt till sjukpenning har du varit hemma i över en månad.

Du får ingen månadslön och du ställs inför två alternativ – antingen går du tillbaka till arbetet du inte klarar av eller så måste du söka ett nytt jobb.

Båda alternativen är dåliga och båda alternativen är ineffektiva.

På en allt mer avreglerad arbetsmarknad har antalet osäkra anställningar ökat. Utöver problemen med sjukskrivning vet du inte hur många timmar du kommer arbeta varje månad och du måste vara konstant tillgänglig. Osäkerheten i hur mycket lön du kommer få i slutet av månaden gör det dessutom svårt för dig att exempelvis få en egen bostad.

Socialförsäkringens orättvisa uppbyggnad gör prekära gruppers situation än mer otrygg då den stelbent är anpassad efter en tid när majoriteten hade trygga anställningar.

Det är dags att vi kräver ändrad lagstiftning, så att även personer med mer otrygga former av anställningar får det stöd de behöver vid sjukdom.
8:46
Stark spänning i ondskefull thriller
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
8:46
Ytterligare två döda i arbetsplatsolyckor
» ‎ Arbetaren

Tags: [edit]

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.