
1851465 items (1851465 unread) in 479 feeds
av THOMAS IDERGARD Förmodligen är jag inte ensam om att brottas med den här frågan. Det handlar om något ganska vanligt i vår tids exploderande sociala medier, och rör hur en klassiskt troende kristen ska leva sin tro genom vad hon eller han uttrycker visavi vänner och bekanta som genom sina livsval uttrycker något annat.
Bara i min egen bekantskapskrets har det hänt flera gånger under de senaste två åren: En gift familjefar med barn träffar en annan kvinna och meddelar sin fru att han vill skilja sig, eftersom en relation redan har inletts med den andra kvinnan. Frun och barnen är förstås förkrossade. Beskedet, i alla fall i dess fulla konsekvens, kommer som en blixt från klar himmel. Chock. En familj ska splittras för alltid. Mannen ”kan inte rå för sina känslor” (men beaktar inte att man alltid är fri att avgöra vad man gör av dem) för att ”kärleken slår till” (utan att beakta att hållbar kärlek alltid även involverar viljan). Kvinnan står ensam, övergiven, lämnad.
Jag har förstås ingen aning om vilka problem som funnits i äktenskapet eller hur skulden för dessa fördelas. Och jag har full respekt för att det kan finnas mycket som vi utanför inte vet om. Liksom att en separation ibland kan vara nödvändig. Men jag ser ändå vad jag ser. En kvinna tvingas helt maktlös se på hur hennes man efter många år tycker sig vara i sådant behov att förverkliga sig själv genom att lämna henne och barnen.
Och så kommer de sociala medierna in. Samboskap, förlovning och giftermål med den nya kvinnan. Bilder på nya dörrskylten, på glänsande ringar och skålande champagneglas delas på Instagram och Facebook. Med massor av ”likes” (gillanden) och kommentarer från vänner och bekanta som ropar ”grattis”, ”vad härligt med kärlek!”, önskar lycka till (och att den nya frun inte får dela den gamlas öde?) och klistrar in röda hjärtan på meddelanderaderna. Allt detta från personer som känner till bakgrunden till det som nu hyllas och gillas.
Jag vill inte förneka någon lycka, varken i romantisk kärlek eller i något annat. Jag menar inte att man inte får glädjas åt andras lycka. Men jag har, när jag har sett allt detta upprepas flera gånger, frågat mig vad den lämnade, före detta frun och de gemensamma barnen tycker om all omfamning av det som är deras olycka. Jag vet vad jag skulle tycka, tänka och känna. Och jag tror att varenda en som gillar och hjärtar också vet vad de skulle känna. (Exemplet gäller förstås också i händelse av att det är en make som lämnas.)
Hur ska man då som klassiskt troende kristen förhålla sig? Inte primärt genom att påpeka att också icke-kristna äktenskap är ämnade för en beständighet som inte tillfälliga känslor, inte ens det svek som en utomäktenskaplig affär utgör, enkelt kan få rubba. Utan framförallt i solidaritet med den svagare parten, den vars liv kastats över ända genom en annan persons beslut som hon eller han inte kan påverka, hur mycket hon eller han än vill och försöker. Är det så enkelt att viljan att uttrycka glädje för den nygiftes glädje automatiskt har företräde framför en eftertanke som av hänsyn till den sårade leder till att man inte publikt uttrycker något? Är det verkligen självklart att man ska gilla något som faktiskt förutsätter att en annan människa, ja i många fall flera andra (barnen), har sårats djupt?
Jag tror att en kristen hållning kan hämta stöd och inspiration av S:t Thomas More, som var en av den engelske 1500-talskungen Henrik VIII:s närmaste män och bästa vänner. More, en djupt troende katolik, lämnade sin regeringsposition när kungen ville skilja sig från sin första fru och gifta om sig med sin älskarinna (det skulle visa sig bli ett upprepat mönster, men det visste ju More inte om då). Han kunde, givet sin tro, inte stödja kungens begäran till Vatikanen om att få sitt äktenskap upplöst. Men han ville, givet sin vänskap, inte heller stå i vägen för kungen. När händelserna senare kom att leda till Henrik VIII:s brytning med Rom avstod More, för sin vänskaps skull, att offentligt uttala sig. Men han förbehöll sig rätten att hålla fast vid sin tro och moraliska uppfattning. När kungen så krävde en offentlig ed till stöd för sin reformation– det vill säga motsvarande vår tids gillanden på Facebook, alltså ett öppet stöd, en öppen omfamning, för det som en annan gör för sin egen lyckas skull – vägrade More. Med resultatet att han fängslades och slutligen avrättades.
Men More mötte skarprättaren med högt huvud: han förblev trogen sitt samvete och sin vän kungen på samma gång. Han ville kungens bästa. Men att offentligt stödja något som gick emot hans samvete var något som ingen vänskap kunde kräva, om den skulle förbli trogen sanningen – vilket slutligen varje äkta vänskap måste. Så frågan till oss i vår tid är egentligen om någon, också en vän eller bekant, kan förvänta sig att vi alltid på alla sätt bekräftar en lycka hos honom som aldrig hade funnits utan en stor olycka hos någon och några andra – som jag till och med kanske också känner? Vågar vi som Thomas More stå upp för en vänskap i lojalitet, respekt – och sanning, och vars lackmustest inte är ett offentligt omfamnande av allt som den andre tänker, tycker och gör?
Thomas Idergard 2017-06-10
av THOMAS IDERGARD Förmodligen är jag inte ensam om att brottas med den här frågan. Det handlar om något ganska vanligt i vår tids exploderande sociala medier, och rör hur en klassiskt troende kristen ska leva sin tro genom vad hon eller han uttrycker visavi vänner och bekanta som genom sina livsval uttrycker något annat.
Bara i min egen bekantskapskrets har det hänt flera gånger under de senaste två åren: En gift familjefar med barn träffar en annan kvinna och meddelar sin fru att han vill skilja sig, eftersom en relation redan har inletts med den andra kvinnan. Frun och barnen är förstås förkrossade. Beskedet, i alla fall i dess fulla konsekvens, kommer som en blixt från klar himmel. Chock. En familj ska splittras för alltid. Mannen ”kan inte rå för sina känslor” (men beaktar inte att man alltid är fri att avgöra vad man gör av dem) för att ”kärleken slår till” (utan att beakta att hållbar kärlek alltid även involverar viljan). Kvinnan står ensam, övergiven, lämnad.
Jag har förstås ingen aning om vilka problem som funnits i äktenskapet eller hur skulden för dessa fördelas. Och jag har full respekt för att det kan finnas mycket som vi utanför inte vet om. Liksom att en separation ibland kan vara nödvändig. Men jag ser ändå vad jag ser. En kvinna tvingas helt maktlös se på hur hennes man efter många år tycker sig vara i sådant behov att förverkliga sig själv genom att lämna henne och barnen.
Och så kommer de sociala medierna in. Samboskap, förlovning och giftermål med den nya kvinnan. Bilder på nya dörrskylten, på glänsande ringar och skålande champagneglas delas på Instagram och Facebook. Med massor av ”likes” (gillanden) och kommentarer från vänner och bekanta som ropar ”grattis”, ”vad härligt med kärlek!”, önskar lycka till (och att den nya frun inte får dela den gamlas öde?) och klistrar in röda hjärtan på meddelanderaderna. Allt detta från personer som känner till bakgrunden till det som nu hyllas och gillas.
Jag vill inte förneka någon lycka, varken i romantisk kärlek eller i något annat. Jag menar inte att man inte får glädjas åt andras lycka. Men jag har, när jag har sett allt detta upprepas flera gånger, frågat mig vad den lämnade, före detta frun och de gemensamma barnen tycker om all omfamning av det som är deras olycka. Jag vet vad jag skulle tycka, tänka och känna. Och jag tror att varenda en som gillar och hjärtar också vet vad de skulle känna. (Exemplet gäller förstås också i händelse av att det är en make som lämnas.)
Hur ska man då som klassiskt troende kristen förhålla sig? Inte primärt genom att påpeka att också icke-kristna äktenskap är ämnade för en beständighet som inte tillfälliga känslor, inte ens det svek som en utomäktenskaplig affär utgör, enkelt kan få rubba. Utan framförallt i solidaritet med den svagare parten, den vars liv kastats över ända genom en annan persons beslut som hon eller han inte kan påverka, hur mycket hon eller han än vill och försöker. Är det så enkelt att viljan att uttrycka glädje för den nygiftes glädje automatiskt har företräde framför en eftertanke som av hänsyn till den sårade leder till att man inte publikt uttrycker något? Är det verkligen självklart att man ska gilla något som faktiskt förutsätter att en annan människa, ja i många fall flera andra (barnen), har sårats djupt?
Jag tror att en kristen hållning kan hämta stöd och inspiration av S:t Thomas More, som var en av den engelske 1500-talskungen Henrik VIII:s närmaste män och bästa vänner. More, en djupt troende katolik, lämnade sin regeringsposition när kungen ville skilja sig från sin första fru och gifta om sig med sin älskarinna (det skulle visa sig bli ett upprepat mönster, men det visste ju More inte om då). Han kunde, givet sin tro, inte stödja kungens begäran till Vatikanen om att få sitt äktenskap upplöst. Men han ville, givet sin vänskap, inte heller stå i vägen för kungen. När händelserna senare kom att leda till Henrik VIII:s brytning med Rom avstod More, för sin vänskaps skull, att offentligt uttala sig. Men han förbehöll sig rätten att hålla fast vid sin tro och moraliska uppfattning. När kungen så krävde en offentlig ed till stöd för sin reformation– det vill säga motsvarande vår tids gillanden på Facebook, alltså ett öppet stöd, en öppen omfamning, för det som en annan gör för sin egen lyckas skull – vägrade More. Med resultatet att han fängslades och slutligen avrättades.
Men More mötte skarprättaren med högt huvud: han förblev trogen sitt samvete och sin vän kungen på samma gång. Han ville kungens bästa. Men att offentligt stödja något som gick emot hans samvete var något som ingen vänskap kunde kräva, om den skulle förbli trogen sanningen – vilket slutligen varje äkta vänskap måste. Så frågan till oss i vår tid är egentligen om någon, också en vän eller bekant, kan förvänta sig att vi alltid på alla sätt bekräftar en lycka hos honom som aldrig hade funnits utan en stor olycka hos någon och några andra – som jag till och med kanske också känner? Vågar vi som Thomas More stå upp för en vänskap i lojalitet, respekt – och sanning, och vars lackmustest inte är ett offentligt omfamnande av allt som den andre tänker, tycker och gör?
Thomas Idergard 2017-06-10
Vi tackar Arvid för bilden. Missa inte vårt nyhetsbrev. Varje söndag levererar vi nya roliga bilder direkt till din e-postlåda. Anmäl er här.
Enligt åklagaren har de tre nynazister som först åkt till Ryssland för att få utbildning i bombtillverkning och andra stridsmetoder och därefter först utfört ett sprängattentat mot politiska motståndare och sedan efter detta placerat hemmagjorda bomber vid flyktingboenden inte begått terrorbrott. Uppenbart är att åklagaren inte anser att dom är några terrorister utan bara vanliga ofarliga nazister. Terrorister kan man bara kalla de som har muslimsk tro! Nazister sysslar bara rent allmänt med lite allmänfarlig verksamhet.
Jag gissar att detta då också innebär att det värsta terrorbrott som vi drabbats av i de Nordiska länderna under modern tid måste omvärderas. Den norska nazisten Anders Behring Breivik, som ju i vad vi tidigare klassade som ett terrordåd mördade sammanlagt 77 personer i Norge 2011, får väl därför i fortsättningen kallas för att ha sysslat med allmänfarlig verksamhet. Jag läser förresten att Anders Behring Breivik inte längre heter så. Han har återigen bytt namn och heter nu officiellt Fjotolf Hansen (enligt diverse källor ska det uttydas som "Fjutt-Adolf"). Under en period kallade han sig Andrew Berwick, så det är inte så lätt att hålla reda på det hela. Hur som helst är hans brott inte så allvarligt längre eftersom han ju inte var islamist utan bara en helt vanlig reko nynazist som gjorde lite dumheter.
Det är inte lätt det där med vilka som är värst. Uppenbart är hur som helst att islamister är terrorister medan nynazister bara hittar på dumheter i allmänhet. Hur som helst vet jag vilka jag är mest rädd för. Egentligen borde jag vara mest rädd för att gå över gatan eller ut och cykla.
Över till något helt annat. Jag läser att det Kungliga Hovet har problem med att få slantarna att räcka till. Det går med förlust. Våra skattepengar räcker inte till trots att bidragen från oss skattebetalare ökat mer än de mesta andra anslagen. Men det räcker tydligen ändå inte till. För mycket festande och firande kan man gissa. För vi kan bara gissa. I motsats till alla andra som får pengar från oss skattebetalare så behöver man inte redovisa vad alla pengar används till. Andra anslag kan granskas ända ner till minsta kvitto för inköp av Toblerone, men sådana banaliteter slipper Knugahuset. Hur som helst så vill jag inte tro att slantarna gått till Madeleine och Chris lyxliv i London eller betala hans skulder. Sån't vill jag inte tro. Men dom får väl rätta mun efter matsäcken, det får alla andra göra. Hur som helst är det dags att dom också redovisar vad dom använder slantarna till. Eller ännu hellre finansierar sitt lyxliv med andra pengar än mina.
Gå med i Republikanska Föreningen. Detta kostar bara 200 kronor till plusgiro 114 96 91-6.
Statschefer bör tillsättas genom val,
inte avel
Enligt åklagaren har de tre nynazister som först åkt till Ryssland för att få utbildning i bombtillverkning och andra stridsmetoder och därefter först utfört ett sprängattentat mot politiska motståndare och sedan efter detta placerat hemmagjorda bomber vid flyktingboenden inte begått terrorbrott. Uppenbart är att åklagaren inte anser att dom är några terrorister utan bara vanliga ofarliga nazister. Terrorister kan man bara kalla de som har muslimsk tro! Nazister sysslar bara rent allmänt med lite allmänfarlig verksamhet.
Jag gissar att detta då också innebär att det värsta terrorbrott som vi drabbats av i de Nordiska länderna under modern tid måste omvärderas. Den norska nazisten Anders Behring Breivik, som ju i vad vi tidigare klassade som ett terrordåd mördade sammanlagt 77 personer i Norge 2011, får väl därför i fortsättningen kallas för att ha sysslat med allmänfarlig verksamhet. Jag läser förresten att Anders Behring Breivik inte längre heter så. Han har återigen bytt namn och heter nu officiellt Fjotolf Hansen (enligt diverse källor ska det uttydas som "Fjutt-Adolf"). Under en period kallade han sig Andrew Berwick, så det är inte så lätt att hålla reda på det hela. Hur som helst är hans brott inte så allvarligt längre eftersom han ju inte var islamist utan bara en helt vanlig reko nynazist som gjorde lite dumheter.
Det är inte lätt det där med vilka som är värst. Uppenbart är hur som helst att islamister är terrorister medan nynazister bara hittar på dumheter i allmänhet. Hur som helst vet jag vilka jag är mest rädd för. Egentligen borde jag vara mest rädd för att gå över gatan eller ut och cykla.
Över till något helt annat. Jag läser att det Kungliga Hovet har problem med att få slantarna att räcka till. Det går med förlust. Våra skattepengar räcker inte till trots att bidragen från oss skattebetalare ökat mer än de mesta andra anslagen. Men det räcker tydligen ändå inte till. För mycket festande och firande kan man gissa. För vi kan bara gissa. I motsats till alla andra som får pengar från oss skattebetalare så behöver man inte redovisa vad alla pengar används till. Andra anslag kan granskas ända ner till minsta kvitto för inköp av Toblerone, men sådana banaliteter slipper Knugahuset. Hur som helst så vill jag inte tro att slantarna gått till Madeleine och Chris lyxliv i London eller betala hans skulder. Sån't vill jag inte tro. Men dom får väl rätta mun efter matsäcken, det får alla andra göra. Hur som helst är det dags att dom också redovisar vad dom använder slantarna till. Eller ännu hellre finansierar sitt lyxliv med andra pengar än mina.
Gå med i Republikanska Föreningen. Detta kostar bara 200 kronor till plusgiro 114 96 91-6.
Statschefer bör tillsättas genom val,
inte avel
Under lördagen arrangerades för första gången Spelplats x i Bollnäs. Bakom initiativet står Gävledala e-sportförening. Förhoppningen är att eventet blir återkommande.
The post <span class='p-name'></span> appeared first on Brandon Kraft.
Peter Hjelm, koreograf från Korskrogen, är årets Lill-Babsstipendiat.
Flera blodiga terrorattentat har bragt hundratals människor om livet i Afghanistans huvudstad Kabul. Samtidigt skickas ensamkommande barn tillbaka dit från Sverige. Flera organisationer och föreningar höjde rösten mot det här genom en manifestation i Borlänge under fredagen.
Det är en alldeles speciell uppväxt. Som barn i kungafamiljen har hon dokumenterats sen hon kom till världen.
LÄS MER: "Victoria är gravid igen!"
Födelsedagar, konfirmation och i princip alla andra högtider har firats med svenska folket som publik.
För Madeleine har det inte alltid varit lätt. Prinsessan är den mest blyga medlemmen av de tre vuxna kungabarnen och har aldrig varit förtjust i allt ståhej.
LÄS MER: Madeleines fantastiska kärlekshyllning
– Mina föräldrar fick alltid huvudvärk när vi skulle ta familjefoton och sånt, för jag sprang alltid iväg och gömde mig. De var alltid tvungna att dra mig dit och jag bara skrek. Jag ville aldrig vara en del av det. Jag tror att jag är ganska blyg och jag gillar inte att vara i händelsernas centrum, berättade Madeleine i "Skavlan" för ett par år sedan och fortsatte:
LÄS MER: Silvias kraftiga favorisering av Sofia
– Men som officiell person så vet jag att jag måste hantera det här. Jag kämpar med det. Jag jobbar på det.
Madeleines privligerade uppväxt och liv har naturligtvis en rad fördelar. Nu bor hon tillsammans med maken Chris O'Neill, 42, och de två barnen i London. Paret har fått kritik för att de sällan infinner sig när kungafamiljen representerar.
LÄS MER: Den unika skildringen av prinsessan Madeleine
Men kanske blir det ändring på det nu. Under Nationaldagen var Chris på plats för första gången på två år. Enligt källor till Stoppa Pressarna var en medveten strategi för att återfå det tappade förtroendet hos svenska folket.
Födelsedagen tillbringar Madeleine hemma i London. Kanske blir det smaskig prinsesstårta i sängen?
– Prinsessan Madeleine kommer att fira sin födelsedag privat med familjen. Hon kommer vara i London, låter hovets informationschef Margareta Thorgren meddela.
Stoppa Pressarna firar vår vackra prinsessa med ett stort bildspel med ett fotografi från varje levnadsår. Klicka ovan för att ta del av alla fina bilder!
LÄS MER: Kungen togs på bar gärning med Fatima, 25
LÄS MER: De okända festbilderna på Chris O'Neill
LÄS MER: "Victoria är gravid igen!"
Här är ditt fantastiska liv!
Löprubrik: Stort grattis Madeleine, 35 år! Slidetitel: Stort grattis Madde – här är ditt liv! Tickerrubrik: Stort grattis Madde! Liten bild:Prinsessan Madeleines liv har varit som en saga.
Stort grattis Madeleine, 35 år!Bildextra Visa på avdelningen "På Löpet": Visa inte på löpet Stort grattis prinsessan Madeleine, 35 år! Visa INTE på startsidan: Visa på startsidan VIsa i annons: Visa INTE i annons Bildspelsartikel: Halva överteaser: Stort födelsedagsextra: Halva underteaser: Här är ditt liv!Det är en alldeles speciell uppväxt. Som barn i kungafamiljen har hon dokumenterats sen hon kom till världen.
LÄS MER: "Victoria är gravid igen!"
Födelsedagar, konfirmation och i princip alla andra högtider har firats med svenska folket som publik.
För Madeleine har det inte alltid varit lätt. Prinsessan är den mest blyga medlemmen av de tre vuxna kungabarnen och har aldrig varit förtjust i allt ståhej.
LÄS MER: Madeleines fantastiska kärlekshyllning
– Mina föräldrar fick alltid huvudvärk när vi skulle ta familjefoton och sånt, för jag sprang alltid iväg och gömde mig. De var alltid tvungna att dra mig dit och jag bara skrek. Jag ville aldrig vara en del av det. Jag tror att jag är ganska blyg och jag gillar inte att vara i händelsernas centrum, berättade Madeleine i "Skavlan" för ett par år sedan och fortsatte:
LÄS MER: Silvias kraftiga favorisering av Sofia
– Men som officiell person så vet jag att jag måste hantera det här. Jag kämpar med det. Jag jobbar på det.
Madeleines privligerade uppväxt och liv har naturligtvis en rad fördelar. Nu bor hon tillsammans med maken Chris O'Neill, 42, och de två barnen i London. Paret har fått kritik för att de sällan infinner sig när kungafamiljen representerar.
LÄS MER: Den unika skildringen av prinsessan Madeleine
Men kanske blir det ändring på det nu. Under Nationaldagen var Chris på plats för första gången på två år. Enligt källor till Stoppa Pressarna var en medveten strategi för att återfå det tappade förtroendet hos svenska folket.
Födelsedagen tillbringar Madeleine hemma i London. Kanske blir det smaskig prinsesstårta i sängen?
– Prinsessan Madeleine kommer att fira sin födelsedag privat med familjen. Hon kommer vara i London, låter hovets informationschef Margareta Thorgren meddela.
Stoppa Pressarna firar vår vackra prinsessa med ett stort bildspel med ett fotografi från varje levnadsår. Klicka ovan för att ta del av alla fina bilder!
LÄS MER: Kungen togs på bar gärning med Fatima, 25
LÄS MER: De okända festbilderna på Chris O'Neill
LÄS MER: "Victoria är gravid igen!"
Här är ditt fantastiska liv!
Löprubrik: Stort grattis Madeleine, 35 år! Slidetitel: Stort grattis Madde – här är ditt liv! Tickerrubrik: Stort grattis Madde! Liten bild:Prinsessan Madeleines liv har varit som en saga.
Stort grattis Madeleine, 35 år!Bildextra Visa på avdelningen "På Löpet": Visa inte på löpet Stort grattis prinsessan Madeleine, 35 år! Visa INTE på startsidan: Visa på startsidan VIsa i annons: Visa INTE i annons Bildspelsartikel: Halva överteaser: Stort födelsedagsextra: Halva underteaser: Här är ditt liv!Biolog Sigurd Jönsson i Skattungbyn varnar för den livfarliga växten sprängört.
– Det är mycket viktigt att alla känner till hur farlig växten är. Att komma i kontakt med växtens gift innebär döden inom 15 minuter, säger Sigurd.
Biolog Sigurd Jönsson i Skattungbyn varnar för den livfarliga växten sprängört.
– Det är mycket viktigt att alla känner till hur farlig växten är. Att komma i kontakt med växtens gift innebär döden inom 15 minuter, säger Sigurd.
Han har redan gjort comeback med ett nytt "pack". Nu är Per Persson dessutom nominerad till priset årets låt – på dansbandsgalan Guldklaven.
En byggboom väntar på Hisingen kommande år. Flera detaljplaner ska upp i kommunfullmäktige nästa vecka och sammanlagt handlar det om 3 400 nya bostäder på Hisingen.
InrikesFlera av detaljplanerna har redan antagits av kommunstyrelsen och nästa vecka väntar beslut i fullmäktige. Många av Göteborgs nya bostäder kommer att ligga på Hisingen, och ett uttalat syfte är att det som byggs ska binda ihop olika stadsdelar med varandra. Bland annat ska 1 000 bostäder binda ihop Lundby med Norra Älvstranden.
– Det här är en viktig del i att skapa jämlikhet och trygghet, och en av de första stora satsningarna för att bygga det moderna Göteborg som håller ihop, kommenterar kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson, S, i ett pressmeddelande.
I kvarteren runt det nya Karlatornet, som med sina 240 meter ska bli Göteborgs första skyskrapa och Sveriges högsta byggnad, planeras minst 1600 bostäder. Dessutom ska där byggas äldreboende, hotell och andra arbetsplatser, och också här finns ett syfte att binda ihop Norra älvstranden med Frihamnen och Backaplan.
Först ut är dock Selma Lagerlöfs torg, där bygget påbörjades i helgen. Mer byggande väntar också i Backa där Litteraturgatan – vägen där stombussarna 18 och 19 trafikerar området – ska byggas om till en så kallad stadsboulevard med 700 nya bostäder, förskola och butiker längs vägen ut till torget.
En byggboom väntar på Hisingen kommande år. Flera detaljplaner ska upp i kommunfullmäktige nästa vecka och sammanlagt handlar det om 3 400 nya bostäder på Hisingen.
InrikesFlera av detaljplanerna har redan antagits av kommunstyrelsen och nästa vecka väntar beslut i fullmäktige. Många av Göteborgs nya bostäder kommer att ligga på Hisingen, och ett uttalat syfte är att det som byggs ska binda ihop olika stadsdelar med varandra. Bland annat ska 1 000 bostäder binda ihop Lundby med Norra Älvstranden.
– Det här är en viktig del i att skapa jämlikhet och trygghet, och en av de första stora satsningarna för att bygga det moderna Göteborg som håller ihop, kommenterar kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson, S, i ett pressmeddelande.
I kvarteren runt det nya Karlatornet, som med sina 240 meter ska bli Göteborgs första skyskrapa och Sveriges högsta byggnad, planeras minst 1600 bostäder. Dessutom ska där byggas äldreboende, hotell och andra arbetsplatser, och också här finns ett syfte att binda ihop Norra älvstranden med Frihamnen och Backaplan.
Först ut är dock Selma Lagerlöfs torg, där bygget påbörjades i helgen. Mer byggande väntar också i Backa där Litteraturgatan – vägen där stombussarna 18 och 19 trafikerar området – ska byggas om till en så kallad stadsboulevard med 700 nya bostäder, förskola och butiker längs vägen ut till torget.
En byggboom väntar på Hisingen kommande år. Flera detaljplaner ska upp i kommunfullmäktige nästa vecka och sammanlagt handlar det om 3 400 nya bostäder på Hisingen.
InrikesFlera av detaljplanerna har redan antagits av kommunstyrelsen och nästa vecka väntar beslut i fullmäktige. Många av Göteborgs nya bostäder kommer att ligga på Hisingen, och ett uttalat syfte är att det som byggs ska binda ihop olika stadsdelar med varandra. Bland annat ska 1 000 bostäder binda ihop Lundby med Norra Älvstranden.
– Det här är en viktig del i att skapa jämlikhet och trygghet, och en av de första stora satsningarna för att bygga det moderna Göteborg som håller ihop, kommenterar kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson, S, i ett pressmeddelande.
I kvarteren runt det nya Karlatornet, som med sina 240 meter ska bli Göteborgs första skyskrapa och Sveriges högsta byggnad, planeras minst 1600 bostäder. Dessutom ska där byggas äldreboende, hotell och andra arbetsplatser, och också här finns ett syfte att binda ihop Norra älvstranden med Frihamnen och Backaplan.
Först ut är dock Selma Lagerlöfs torg, där bygget påbörjades i helgen. Mer byggande väntar också i Backa där Litteraturgatan – vägen där stombussarna 18 och 19 trafikerar området – ska byggas om till en så kallad stadsboulevard med 700 nya bostäder, förskola och butiker längs vägen ut till torget.
Borlänge kommun har köpt scoutstugan i Bergebo för 1,2 miljoner kronor. Kommunstyrelsen godkänner affären i efterhand.
Kulturnämnden avslår motionen om att bevara Luddes koja och göra om den till friluftsmuseum.
– Det är tragiskt. Här skulle gå att göra något bra både för turister och barn, säger motionären Henrik Olofsson (SVP).
Så var natten i Hälsingland.
Så var natten i Hälsingland.
När Ljusdals kommun nu tar nästa steg mot en timmerterminal i Bränta gör man det med Bollnäsbon Hans Dunder i spetsen. Han har anställts som ledare för projektet.
På tisdag deltar han i ett viktigt möte med Trafikverket.
– Det ska bli förbaskat kul att jobba med, säger Hans Dunder.
I år blir det ingen utomhusutställning på Stenegård, men däremot flera lite annorlunda utställningar med bilder, graffiti och installationer i de olika rummen i galleriet hos Kulturkossan. De första invigdes 6 juni.
Så var natten i Dalarna.
Här är lördagens väderprognos för Bollnäs från SMHI.
Här är lördagens väderprognos för Ljusdal från SMHI.
Här är lördagens väderprognos för Borlänge från SMHI.
Portugals nationaldag
Namnsdag: Svante, Boris (Sverige) • Svante (Finland)
Denna dag i historien:
En man greps i en bostad i Bollnäs på fredagskvällen, misstänkt för att ha knivskurit en kvinna i 30-årsåldern. Kvinnan fördes till Gävle sjukhus för vård.