1851465 items (1851465 unread) in 479 feeds
Stort publikintresse för Superettans första omgång. I fjol snittade Superettan 1 623 åskådare. Den första omgången snittade 2 633 åskådare. Ett lyft på mer än 1 000 åskådare. På samtliga arenor utom Vångavallen i Trelleborg gjordes det mål.
Varför har Geraniumre stjärnor i Guide Michelin och Noma bara två? Noma har ju rankats som världens bästa restaurang flera år i rad av S Pellegrino World's 50 Best Restaurants. Hur kan Esperanto ligga etta på White Guides lista över Internationell mästarklass, medan Restaurant Frantzén ligger trea? Restaurant Frantzén är ju mycket högre rankad av både 50 Best och Guide Michelin. Och hur kan DN:s Gulddrake utse Omakase Köttslöjd till Stockholms bästa restaurang i lyxklassen, före både Restaurant Frantzén och Esperanto? Ja, frågorna är många och listorna outgrundliga. En sak kan vi alla vara överens om: att smaken är som baken delad. Någon sade till mig en gång att det finns en universell smak för vad som är gott, och jag är benägen att hålla med. Men vad som är godast – det är en fråga absolut ingen kan svara på. Det är okej att tycka olika!
Jag håller med alla dem som säger att det är bra med listor och priser. De för utvecklingen i branschen framåt, och alla är i behov av att få beröm och bekräftelse; ett slags bevis på att det du gör uppskattas. Men hallå, just nu känns det som om varenda lista ska släppas under årets första halvår. Inte nog med det - dessutom har vi OAD, Årets kock, Bocuse d'Or, Sveriges kock- och konditorlandslag. Och slutligen, Sveriges mästerkockar på TV4. Listan kan förstås göras ännu längre. När det gäller matlagning inför publik har intresset aldrig varit större. Vad är det då som lockar? Kanske är det längtan efter den genuina matlagningen. Att laga mat från grunden med äkta, hederliga råvaror. Jag är själv där. Jag fullkomligt älskar att följa Mästerkockarnas resa, jag går på krogen så fort jag har tid och råd, jag bakar mer än gärna den ena tårtan efter den andra och sätter matbröd på jäsning. När världen snurrar allt fortare behöver jag något som stillar mitt sinne. Jag kan ägna en hel helg åt matlagning; att planera, handla, laga, bjuda familjen och njuta.
För några veckor sedan träffade jag Michael Pollan, författare och professor i journalistik, under Berlins filmfestival. Han var där för att göra pr för filmatiseringen av boken Cooked, som just nu visas på Netflix. Vi pratade mycket om varför intresset för mat ständigt växer och att vi längtar tillbaka till det vi förlorat i och med matproduktionens industrialisering. Mer om hans kloka åsikter kan du läsa på s 112. Michael Pollan kommer för övrigt till EAT 2016, som hålls i Sverige i juni.
Det här numret ägnas åt bland annat Olle T Cellton, som pratar om just Michelinstjärnor och priser. Annars handlar mycket om USA och Sydamerika. Kocken Geeta Bansal guidar oss till några av San Franciscos mest spännande ställen, med allt från caféer, barer och lite enklare restauranger till exklusiva fine dining-ställen.
i åker också ut på den amerikanska landsbygden och besöker Catskills, som ligger ett par timmars bilfärd från New York. Catskills har under de senaste åren blivit lite av ett matmecka med närodlat och ekologiskt som ledord. Vinresorna går till Chile och Argentina, två grannländer som ligger vägg i vägg men vars vinkulturer är vitt skilda. Argentina har haft en levande vinkultur i flera hundra år, medan Chile är ett av världens yngsta vinländer, där sökandet efter kreativitet och kvalitet är påtagligt och där hela 70 procent av produktionen går på export.
I det här numret bjuder dessutom Tove Nilsson på spännande recept med kryddor som gemensam nämnare – och så hälsar vi på hos Ekstedts relativt nye kökschef, unga stjärnskottet Rod Perez.
Må gott så ses vi i köket!
Dagens stora mediaavslöjande är väl de s.k. "Panama-dokumenten", som jag tyckte till om redan i går. Det handlar om att den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung genom en läcka kommit över miljontals dokument från den Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonseca. Dokumenten var så omfattande att man bett om hjälp av hundratals journalister runt om i världen som under en lång tid i hemlighet arbetat med att nysta i härvan. För svensk del är väl än så länge det värsta avslöjandet hur aktiva Nordea varit med att hjälpa en viss grupp kunder med att med hjälp av advokatbyrån Mossack Fonseca skapa brevlådeföretag runt om i världen i olika "skattesmitarparadis" i syfte att gömma pengarna för myndigheterna. Det är uppenbart att Nordea togs med överraskning av avslöjandena då reaktionen från början främst handlade om att smyga undan. Det tog tid innan det ens kom någon officiell förklaring från en nivå ovanför handläggaren. Men bortförklaringen räcker verkligen inte för att förklara hur det kommer sig att Nordea utmärker sig bland de svenska bankerna. Det är en rejäl skandal. Det fordrar nog bättre förklaringar än de jag sett för att motivera mig att fortsätta vara kund i Nordea. Varför ska jag fortsätta att göra mig beroende av en bank som utmärker sig med att hjälpa en annan redan tidigare privilegierad grupp bland kunderna med att smita undan. Jag kan inte se att man från Nordea på ett acceptabelt sätt kunnat förklara varför dom utmärker sig bland de svenska bankerna.
Om man studerar listan över de ledande fiffelbankerna kan vi se att fyra ligger i Luxemburg, två på Guernsey, en på Jersey, två i Schweiz och en i Monaco. Kan ni också se ett samband mellan dessa? På elfte plats kommer Nordeas kontor i Luxemburg! Det finns inga ursäkter, det finns inga acceptabla bortförklaringar. Men det är egentligen inget som förvånar. Den som redan tidigare har gott om det, gör allt vad hen kan för att behålla och slippa bidra till det gemensamma. Att de ledande bankerna hjälper till är egentligen ingen förvåning (gissa om jag har något förtroende för bankerna), men det gör inte skandalen mindre. Det ska bli spännande när (om...) det avslöjas vilka svenskar som fått hjälp med att gömma undan sina slantar. Internationellt har det avslöjats allt från isländska politiker, kändisar, företagare och andra makthavare runt om i världen. Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos klassiska yttrande om de 80% idioterna förtjänar att påminnas om:
- "Omkring 80 procent av människorna är idioter, åtminstone när det handlar om pengar. Finanssektorn handlar om att flytta pengar från de 80 procenten som saknar idéer till de 20 procent som har det."
Det är alltså vi vanligt folk som är de 80 procenten medan Nordea uppenbarligen hjälper de andra 20 procenten att smita undan.
Det är dags för oss "vanligt folk" att göra klart att vi inte vill ha med smitarna att göra. En grupp som gömmer sig bakom "skattesmitarbrevlådor" är spelbolagen som gömmer sig bakom anonymiteten för att slippa följa lagarna. Bojkotta fifflarna! Det gäller allt från spelbolag till andra smitare.
Själv känner jag det som att det ska mycket till för att jag nu inte ska byta bank. Jag har en känsla av att Nordea har slutgiltigt trampat i klaveret ordentligt. Jag har samma dilemma när det gäller Findus. Ska jag fortsätta köpa Findus närproducerade produkter tills fabriken i Bjuv lagts ner? Eller ska jag redan i dag markera mot de giriga fifflarna genom att inleda en bojkott redan nu? Jag kan inte bestämma mig. Det finns de som bestämt sig, Ica Björnen i Helsingborg har redan plockat ut Findus produkter ur sortimentet. Dom har mitt fulla stöd. Det är dags för oss alla att se till att det inte lönar sig för de giriga fifflarna att lura oss. Det är dags att bojkotta de som inte tar sitt ansvar. NU!
För ett par dagar sedan hade jag min dator, Lenovo, inne för service. Fick bl a Windows 10 installerad. Av någon för mig okänd anledning fick jag även Adblocker. Ingår AB i Windows 10?
Det händer något konstigt med mina konton (Youtube, Flashback och Outlook). Tittar jag på en film på Youtube och pausar den och efter en stund återvänder är inloggningen borta. Likadant med e-posten och Flashback. Är det Adblocker som är orsaken? Bör jag ta bort den?
Den 28 mars i år kom Google med beskedet att de efter 15 år kommer byta design på AdWords. I samband med att nyheten publicerades så släppte Google även en förhandsvisning av den nya designen. Nedan listar vi några intressanta förändringar som vi identifierat.
Enligt Google är syftet med den nya designen att lägga större fokus på användarnas behov istället för själva funktionaliteten. Tanken är alltså att den nya designen ska effektivisera och förenkla användningen av AdWords i högre grad än tidigare. Här är några förändringar som vi identifierat och som vi tycker låter intressanta.
Ny strukturAtt döma av bilden som släppts planerar Google att göra om rejält i strukturen och helt frångå toppmenyn till fördel för en vänstercentrerad sidomeny. Det verkar vara något av en trend för Google då man gjorde precis samma sak i samband med att man lanserade den nya Editorn. Ett par tydliga förändringar med sidomenyn är att man lägger de olika nivåerna i en hierarkisk ordning, vilket kommer göra det enklare för nyare användare att navigera sig runt. Vi som jobbar dagligen ser positivt på detta, då en mer användarvänlig struktur skulle kunna effektivisera och förenkla optimeringsarbetet för användarna.
Av den bild som släppts kan man även se en mycket tydligare visualisering av viktiga variabler som hjälper dig som användare att snabbt få en bra bild över kontot. Det är någonting som vi tycker saknats idag och som med all säkerhet kommer vara en välkommen förändring hos användarna.
I takt med att användandet av suftplattor och mobiltelefoner ökar så blir det allt viktigare att på ett överskådligt sätt segmentera ut de olika enheterna. Gogole planerar därför att göra överskådligare grafer som tydligt visar hur allokeringen av olika enheter ser ut för olika variabler. Det innebär att det blir betydligt lättare att skapa sig en övergripande koll på hur allokering av klick, visningar och kostnader ser ut mellan de olika enheterna. Det här är en funktion som vi saknat idag och som man garanterat kommer ha stor nytta utav framöver.
Det är svårt att dra några större slutsatser, men av det vi hört och sett så är känslan att Google har något mycket intressant på gång. Förutom en mindre uppdatering under 2009 så har Google haft i princip samma design i 15 år, vilket gör att designen inte följt med i de senaste årens utveckling. Det återstår dock att se om Google lyckas göra det precis så användarvänligt som man påstår.
Den nya designen kommer att vara helt klar i slutet av 2017, men bli inte förvånad om du ser förändringar innan dess. Google kommer att genomföra förändringar successivt i takt med att de färdigställs.
Hur ser du på en uppdatering av AdWords design? Dela gärna med dig av dina tankar i kommentarsfältet.
The post Här är AdWords nya design appeared first on Sökmotorkonsult.se.
Liknande artiklar:
Livet som busschaufför är sannerligen hårt och Andreas har efter många timmar bakom ratten lämnat tidsrapport för hans tid med Bus Simulator 16.
Livet som busschaufför är sannerligen hårt och Andreas har efter många timmar bakom ratten lämnat tidsrapport för hans tid med Bus Simulator 16.
Tiden är äntligen inne för nästa spel från våra finska älsklingar i Remedy. Vi satte Oliver Thulin på uppdraget att ta reda på hur det står sig...
Tiden är äntligen inne för nästa spel från våra finska älsklingar i Remedy. Vi satte Oliver Thulin på uppdraget att ta reda på hur det står sig...
Codemasters skoningslöst utmanande rallysim släpps till konsol och motortoken Hegevall har tillbringat veckor med Dirt Rally... Igen...
Codemasters skoningslöst utmanande rallysim släpps till konsol och motortoken Hegevall har tillbringat veckor med Dirt Rally... Igen...
I flera år har aktionsnätverket Besök en bank försökt få människor att byta bank. Det nya avslöjandet om att Nordea har hjälpt sina rika kunder att undvika skatt förvånar inte August Nilsson.
InrikesHur reagerar du på avslöjandet att Nordea har hjälpt sina rika kunder att undvika skatt?
– Det bekräftar ju, tyvärr, väldigt kraftfullt den kritiken som vi och många fört fram, att storbankerna – som en viktig aktör i det finansiella systemet – står för den här typen av tjänster och är en länk när det gäller att underlätta för både privatpersoner och företag att undvika rättfärdig beskattning.
Sticker Nordea ut jämfört med de andra storbankerna?
– I det här avseendet gör de verkligen det genom sitt kontor i Luxemburg och kopplingarna till den här advokatbyrån i Panama. Men tittar man på de andra storbankerna så ser vi att de också har kontor i skatteparadis så det är mycket rimligt att anta att det finns liknande, underlättande tjänster som man tillhandahåller för sina rika kunder.
– Det är också problematiskt att vi har banker som till stora delar investerar i sektorer som är destruktiva för utvecklingen. Både om vi tittar på investeringar när det gäller klimat och hur man bidrar till fortsatt väldigt expansiv fossilenergi och investeringar i vapentillverkning och kärnvapenindustrin.
Vad bör bankkunder som reagerar på det här avslöjandet göra?
– Det här är verkligen ett starkt skäl att se över vilken bank man själv har och om det kan vara läge att byta till antingen en sparbank med lokal förankring eller, om man vill ha en mer transparent och hållbar bank, JAK medlemsbank eller Ekobanken.
Ni vill även se hårdare reglering av finans- och banksektorn. Vad behöver förändras?
– Tydligare etiska krav och tydligare krav på kapitaltäckning. Det är politiska processer igång för att försöka skapa mekanismer för att stävja skatteflykt, vilket är bra, men det finns mycket mer att göra. Det handlar om att få ett automatiskt informationsutbyte mellan finansiella institutioner och banker i alla länder så att vi får full insyn i hur människors och företags innehav ser ut så att det blir en mer rättvis beskattning. Ett annat viktigt krav kan också vara offentliga ägarregister så att man kommer åt den här konstruktionen med brevlådeföretag.
Fakta:Aktionsnätverk för bankbyte:
Besök en bank är ett folkbildande aktionsnätverk som startade upp efter att finanskrisen hade briserat år 2008. Syftet var att börja konfrontera bankerna kring hur de arbetar och att få kunder att börja ställa krav på sina banker och ställa frågor. De som är aktiva i nätverket engagerar sig i rättvis ekonomi i Malmö och en del är även med i
Attac Sverige och JAK.
Ytterligare en Sahlin-skandal riskerar att falla i glömska. Det är tämligen uppenbart att medierna och makten inte vill granskas eller granska det som borde granskas. Mona Sahlins debattartikel från 31 januari är ett praktexempel.
Mona Sahlin blev i mitten av 1990-talet ertappad med fingrarna i syltburken och skandalen var ett faktum. Märkligt nog har denna politiska överlevnadskonstnär tagit sig tillbaka in i maktens skattefinansierade finrum, sannolikt gäller ”once in, never out” för politikens höjdare.
Sedan knappt två år tillbaka är Mona Sahlin myndighetschef och ”Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism”, tjänsten är på 70 procent med en månadslön på 62 300 kronor. Mona Sahlin har synbarligen inte åstadkommit något av värde i sin funktion, vilket uppmärksammats efter hennes uttalanden då islamistiska terrordåd skördat mängder med människoliv i Europa.
Sahlins förordnande upphör i juni 2016 så vi kommer sannolikt inte få se vare sig medier eller myndigheter granska Sahlins göranden, låtanden och fadäser.
Det är beklagligt, inte minst med tanke på Sahlins offentligt publicerade grova lögner i slutet av januari.
Bakgrund: Sedan september i fjol har en demonstration hållits i Stockholm varje månad (undantaget december) mot sittande regering och dess politik. Intresset från medierna och myndigheterna har varit litet, i varje fall har det inte rapporterats om demonstrationerna eller dess mål: Att regeringen ska avgå och ett extraval utlysas. Demonstrationerna har fått namnet Folkets demonstration (FD) och man kan läsa om deras mål, värderingar och vilka de vänder sig till i deras Facebook-grupp och på hemsidan.
Inför demonstrationen 30 januari hade något förändrats. Dels hade den våldsbejakande och skräniga extremvänstern aviserat att de avsåg att ”störa” demonstrationen (som alltså enbart är riktad mot regeringen), dels hade SVT rapporterat om hur illegalt invandrade marockanska unga män terroriserade resenärer, personal och vakter vid och omkring Stockholms central.
Dagen före demonstrationen befann sig en grupp män i Stockholm city för att, enligt egen utsago, skydda människor mot de marockanska, illegala invandrarna. Enligt svenska medier ägnade de sig åt en ”jakt på invandrarbarn”.
Det allmänna läget var därför uppskruvat när demonstrationen (som alltså enbart är riktad mot den sittande regeringen) hölls 30 januari.
Dagen efter demonstrationen publicerade Expressen en debattartikel undertecknad Mona Sahlin i hennes roll som myndighetschef för Nationell samordnare mot våldsbejakande extremismen (hädanefter kallad myndigheten).
Artikeln var osaklig, utan stringens och mer av en hätsk politisk pamflett än debattartikel. I texten kan man bland annat läsa: ”Det vi ser just nu är ingen invandringskritisk opinion. Det är inga regeringskritiska grupper. Det är inte män som vill försvara kvinnor. Det är ideologiskt drivna extremister. Det är nazister. Det är män som hatar kvinnor och invandrare. Det är de som gillar våld och hatar demokrati. De är fega uslingar.”
Demonstrationen hölls alltså mot den sittande regeringen, men Sahlin påstod att demonstrationen inte är kritisk mot regeringen. Mona Sahlin bör ha mycket bra fakta för att skriva en sådan artikel. Varför Sahlin ens skrev att det vi såg inte var en invandringskritisk opinion står skrivet i stjärnorna.
Efterföljd och reaktioner på Sahlins märkliga artikel.
Frågor till myndigheten:
★ En av demonstrationens två arrangörer sände en debattartikel till Expressen för att bemöta Sahlins märkliga text, den infördes inte. Däremot infördes en svarsartikel från Jan Sjunnesson (en av demonstrationens talare), en artikel som i sak är korrekt men svag som svar på Sahlins grova lögner.
★ Måndagen 1 februari ringde Nina Drakfors till myndigheten och fick tala tala med huvudsekreterare Daniel Norlander. Norlander ville inte besvara frågor per telefon, men sa att han ville ha ett mejl med frågorna som de sedan kunde besvara. Drakfors sände mejl med frågor, hon har ännu inte fått svar på dem.
★ Jag sände ett mejl med ett antal konkreta frågor till Daniel Norlander 1 februari. Samma kväll informerade jag om det i FDs Facebookgrupp, med resultat att ett antal personer mejlade myndigheten i samma syfte: Få svar på var Sahlin hämtat sina uppgifter från och om hon kunde styrka dem.
Många av dem som deltog i demonstrationen var upprörda över vad de ansåg vara lögner och förtal av Mona Sahlin.
Alla som mejlat myndigheten fick samma standardsvar:
”Hej!
Tack för ditt brev och dina reflektioner.
Den Nationella samordnaren arbetar mot olika former av våldsbejakande extremism: våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism. Bakgrunden till det är att oavsett ideologi så anser dessa grupper sig ha rätt att främja och utöva våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Händelserna i Stockholm under föregående helg är ett tecken på detta. Demonstrationen den 30 januari tillät flera främlingsfientliga talare som uttryckte rasistiska, främlingsfientliga och hatiska budskap.
Gå gärna in på vår hemsida, där finner du mer djupgående svar på dina frågor.
Vänligen,
Bahar Satar Pour Kolahi
Biträdande kommittésekreterare.”
I stället för att besvara konkreta frågor skapade detta fler frågor. Jag läste myndighetens hemsida och konstaterade att den inte besvarade mina frågor djupgående, inte ens grundläggande.
Förmodligen trodde myndigheten att vi skulle nöja oss med svaret, men 4 februari mejlade jag och andra till myndigheten:
”Tack för ert svar gällande min skrivelse till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.
Jag måste emellertid fråga er om ni överhuvudtaget läst mitt mejl och de frågor jag ställer den nationella samordnaren. Är så fallet, eller har ni författat ett standardsvar som sänds till alla? Orsaken till min fråga är att mina frågor är obesvarade, jag kommer dock återkomma till dem senare i detta brev.”
Jag bifogade samma frågor till dem igen, men fick inte heller den gången svar i det mejl som kom tillbaka:
”Hej!
Vid ytterligare frågor får du gärna kontakta samordnarens huvudsekreterare, Daniel Norlander med telefonnummer 08-405 18 70.
Vänligen,
Bahar Satar Pour Kolahi
Biträdande kommittésekreterare”
Värt att notera är att jag hittills inte fått ett enda konkret svar på mina frågor men de talar om ytterligare frågor!
Mitt svar blev därför:
”Tack för ert svar gällande min skrivelse nummer två till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.
Ni har haft vänligheten att ge mig namn och telefonnummer till huvudsekreterare Daniel Norlander för att få svar på ytterligare frågor. Jag har emellertid inte fått svar på mina tidigare ställda frågor än (trots två sända mejl till er) och framställer därför om svar nu.”
Vid det här laget hade ett antal personer mejlat myndigheten med samma frågor och fått samma svar som jag fått. En person ringde Daniel Norlander som inte besvarade några frågor, men i stället föreslog att frågorna skulle sändas in som en debattartikel till Expressen. Där kunde Sahlin svara på dem i form av ytterligare en debattartikel.
Jag mejlade en debattartikel till Expressen 10 februari. Expressens agerande, bristfälliga källkontroll av Sahlins material samt bristande förmåga eller vilja att besvara mina få frågor beskriver jag i en kommande artikel.
Efter en tids mejlande fram och tillbaka, med i stort sett samma konkreta frågor från min sida och samma nonsenssvar från myndighetens sida, ringde jag fredagen 12 februari huvudsekreterare Daniel Norlander. Jag ville få svar på varifrån Sahlin fått sina informationer och vilka fakta hon baserat debattartikeln på.
Samtalet blev kort, men Norlander sa sig känna till att jag inte fått svar på mina mejlade frågor. Strax efteråt sa han att:
★ De svarar på frågor som har med myndighetens uppdrag att göra
★ De har besvarat de flesta av mina frågor (vilket är en ren lögn och motsägelse mot vad han först sagt)
★ Det finns många svar på deras hemsida. Deras hemsida innehåller information, men inga svar på mina frågor.
Norlander satt lite dumt till och ville ringa tillbaka ”kanske under kommande vecka”, vilket jag ansåg vara i senaste laget med tanke på att det redan gått nästan två veckor efter publiceringen av Sahlins debattartikel. Norlander erbjöd sig att ringa mig under helgen varvid jag genast ville boka en tid då jag kunde ringa honom. Det var Norlander inte intresserad av. Samtalet kan höras här:
Det blev inget samtal under helgen. Därför ringde jag Norlander på måndag morgon 15 februari. Inte heller under det samtalet besvarades mina frågor, i stället sköts det fram ytterligare en vecka till ett bokat telefonmöte. Samtalet kan höras här.
Myndighetschef Mona Sahlin har ljugit offentligt. Inför telefonmötet sände jag ett mejl med 26 konkreta frågor. Vid det bokade telefonmötet borde mina frågor naturligtvis ha besvarats. Samtalets längd är 36 minuter, det kan höras här:
Av mina 26 frågor fick jag konkreta svar på två: Kunde Sahlin presentera en namnlista på samtliga människor som stod på Norrmalmstorg under demonstrationen och kunde hon ange den politiska hemvisten för samtliga dessa människor? Svaret blev ett klart nej.
Eftersom Sahlin generellt utpekade de närvarande som ”ideologiskt drivna extremister, nazister, män som hatar kvinnor och invandrare, män som gillar våld och hatar demokrati” men inte kunde bevisa något detta kan hela artikeln utan tvekan sägas vara ett falsarium, ett påhitt utan grund och relevans i sak. Att Sahlin utpekar de närvarande kvinnorna som män förstärker bara det uppenbara: Mona Sahlins debattartikel är en ren lögn.
Under samtalets gång kom det fram att det handlade om Mona Sahlins egna personliga åsikter och ståndpunkter. Det visade sig vara en artikel utan faktaunderlag, utan belägg och utan bevis för något av det som Sahlin sa sig ha författat.
Därför kontaktade jag kulturdepartementet (som myndigheten sorterar under) för att få svar på hur det missförståndet kunnat uppstå, om regeringen muntligt givit Sahlin den rollen samt ett antal andra frågor. Kulturdepartementet har ännu inte svarat på mina frågor, jag återkommer till den processen i en artikel.
Sammanfattning:
★ Mona Sahlin satte sitt namn under en artikel som bestod av påhitt, lögner och förtal. Mona Sahlins ”fakta” visade sig vara hennes egna åsikter.
★ Trots det skrev Sahlin artikeln i egenskap av myndighetschef.
★ Ett antal personer har ringt eller mejlat Sahlin och frågat vilka fakta och informationer hon som myndighetschef baserar artikeln på, en myndighet är skyldig att svara på medborgares frågor. Alla har fått svarsmejl, men ingen har fått konkreta svar från Sahlin eller myndigheten.
★ Enligt vad som sades under samtalet med Norlander är det enligt regeringsdirektivet myndighetens uppdrag att vara opinionsbildare.
★ Enligt direktiv 2014:103 ingår det inte alls i myndighetens uppdrag att vara opinionsbildare. Myndighetens uppgift är att samordna organisationers och kommuners arbete mot våldsbejakande extremism.
Det verkar som om Mona Sahlin inte vet vad hennes myndighet har för uppdrag och befogenheter.
Ur regeringens direktiv. På sidan 2 står att läsa: ”I en demokrati har alla rätt att uttrycka sina politiska åsikter, även sådana som kan uppfattas som obekväma. Politiska handlingar som står i strid med demokratins grundläggande spelregler kan dock aldrig accepteras. Det kan t.ex. röra sig om att hindra andras demonstrations- och åsiktsfrihet, hot och våld mot meningsmotståndare eller hets mot folkgrupp.”
Från sidan 9: ”Arbetet måste bedrivas med respekt för grundläggande demokratiska principer, såsom yttrande- och åsiktsfriheten samt förenings- och religionsfriheten. Enskilda personer som upplever att deras grundläggande rättigheter kränks och som känner sig utpekade på grund av sina politiska åsikter, sin religiösa övertygelse eller sin etniska tillhörighet kan förlora tilltron till demokratin.”
Frågan är om Mona Sahlin satt sig över de regeringsdirektiv hon har att rätta sig efter. Har Mona Sahlin utövat maktmissbruk? I Sveriges riksdags ordbok står:
”Maktmissbruk: Att använda sin makt på fel sätt. Särskilt av myndighet mot någon som är maktlös.”
Har Mona Sahlin utövat maktmissbruk? Skyddas Sahlin av medierna, JO, JK (som fått ett antal anmälningar mot Sahlin om det inträffade, jag återkommer även om det i en artikel) och Kulturdepartementet? Jag kan inte finna annat än att så är fallet. Att Sahlins artikel inte granskats källkritiskt av Expressen (om så skett hade den förmodligen inte publicerats) och att den politiska ledningen inte vill besvara frågor om Sahlins agerande tyder på att en demokratisk skandal har begravts.
Medierna och makten skyddar sig själva och de sina så länge medborgarna eller lagen inte dömt dem. När demokratins tjänare inte tjänar demokratin längre, är folket i fara.
Mona Sahlin borde, för Sveriges bästa, avsättas omedelbart. Allt annat är skandal.
Micke Carlsson
Undra när teff kommer till Sverige? Det har jag funderat över en tid efter att trendspana på olika nyhetssajter i USA. Där är teff stort. Nu är teff här.
Teff är ett etiopiskt sädesslag som används för att baka injera, den traditionella pannkakan som äts i landet. Teff innehåller ganska mycket järn och är glutenfrittt och har väl mest sålts som mjöl i hälsokostbutiker tidigare, men inte nu längre. Stötte på ”Proteinflingor” med teff som huvudingrediens i en Coopbutik häromveckan och kunde inte låta bli att köpa. Hade en föreställning om att flingorna skulle smaka hö, men de är faktiskt, mot min förmodan, riktigt goda. Möjligen kan det bero på att de är lite söta på grund av tranbär som doppats i ananassirap.
Intressant produktutveckling. 150 kronor kilot för den som undrar. Undra var nästa trendfrö kommer ifrån.
Relaterade inlägg:
En utmärkt video som beskriver det komplicerade läget som de olika kurdiska fraktionerna medverkar till och deras olika kopplingar till olika länder. Videon utgör en bra motvikt till de enkla förklaringar som ofta har kännetecknat beskrivningarna av konflikten i Syrien.
UKRAINA. För att få tillgång till vård måste transpersoner i Ukraina gå med på att låsas in. 30-45 dagar på psykiatrisk klinik är en obligatorisk del av könsidentitetsutredningen. Nu höjer transrörelsen i Ukraina rösten för rätten att få vara fri.
Ukrainas medborgare får visumfrihet i EU när landet inför diskrimineringsskydd för hbtq-personer på arbetsplatser. Ottar tittar på en glädjande lag som tvingats fram i kohandel med EU.
Det finns fortfarande en del tappra debattörer som försöker diskutera vår tids sannolikt största samhällsfråga, invandringen. Inte nog med det. De har ambitionen att göra det sakligt och utan politiska övertoner.
Två sådana är Karl-Olov Arnstberg, pensionerad professor i etnologi och Gunnar Sandelin, socionom och journalist. De har båda skrivit en del i ämnet men utan att nå den breda massan. Nu gör de ett nytt försök med boken Nötskalet utgiven 2016 på Debattförlaget.
På ett enkelt och lättfattligt språk har de sammanfattat de viktigaste fakta i ämne. De vinnlägger sig verkligen om att vara återhållsamt sakliga och med ett objektivt språkbruk.
Men trots ambitionen om att vara ytterst objektiva så genomskådas de säkert lätt. Deras namn är tabu oavsett vad de gör eller säger. Pestsmittade som de ”goda” vet att bojkotta. Dessutom insisterar författarna på att använda en del begrepp och termer på ett korrekt sätt – och det är inkorrekt i vår absurda tid. Några exempel; asylsökande kallas inte för flyktingar för enligt FNs definition är de faktiskt inte det, och romer är inte EU-migranter utan EU-medborgare som vistas olagligt i vårt land.
Tyvärr är den bistra sanningen sådan att makthavarna inom politik och medier fullständigt struntar i om du presenterar fakta eller använder ett korrekt språk. De vill inte ha någon saklig debatt. Att det i grunden är ett djupt odemokratiskt agerande bekymrar dem inte. Ändamålet, det vill säga kampen mot” rasismen, fascismen, rasismen”, helgar medlet. Så den här lilla behändiga boken med ett så pedagogiskt och populärvetenskapligt upplägg kommer att röna samma öde som all övrig litteratur i ämnet som ifrågasätter den offentliga synen på invandring.
Det betyder att Nötskalet kommer att tigas ihjäl, ratas av inköpsansvariga bibliotekarier och kommer att tvingas ut i den karga och bistra verkligheten där den i princip bara saluförs på nätet.
Om recensenten fick dagdrömma ett tag så hade han gärna sett att den tryckts upp i en jätteupplaga och delats ut gratis till samtliga gymnasieelever i hela Sverige.
Som debattbok innehåller Nötskalet inget nytt som den i ämnet insatte och intresserade inte känner till. Den är en enkel och överskådlig samanställning av redan erkända fakta.
Ett kapitel handlar om hur medierna mörkar och det är ju aktuellare än någonsin. I dagarna har Dagens Nyheter presenterat en egen undersökning och kommit fram till att allmänhetens förtroende är stor för denna tidning som ju inte sticker under stol med att den är ett propagandablad. Agendajournalistik kallar de det själva, men det är ju samma sak.
Nötskalet, Debattförlaget 2016, 196 sidor
Arvid Klegg
Det finns fortfarande en del tappra debattörer som försöker diskutera vår tids sannolikt största samhällsfråga, invandringen. Inte nog med det. De har ambitionen att göra det sakligt och utan politiska övertoner.
Två sådana är Karl-Olov Arnstberg, pensionerad professor i etnologi och Gunnar Sandelin, socionom och journalist. De har båda skrivit en del i ämnet men utan att nå den breda massan. Nu gör de ett nytt försök med boken Nötskalet utgiven 2016 på Debattförlaget.
På ett enkelt och lättfattligt språk har de sammanfattat de viktigaste fakta i ämne. De vinnlägger sig verkligen om att vara återhållsamt sakliga och med ett objektivt språkbruk.
Men trots ambitionen om att vara ytterst objektiva så genomskådas de säkert lätt. Deras namn är tabu oavsett vad de gör eller säger. Pestsmittade som de ”goda” vet att bojkotta. Dessutom insisterar författarna på att använda en del begrepp och termer på ett korrekt sätt – och det är inkorrekt i vår absurda tid. Några exempel; asylsökande kallas inte för flyktingar för enligt FNs definition är de faktiskt inte det, och romer är inte EU-migranter utan EU-medborgare som vistas olagligt i vårt land.
Tyvärr är den bistra sanningen sådan att makthavarna inom politik och medier fullständigt struntar i om du presenterar fakta eller använder ett korrekt språk. De vill inte ha någon saklig debatt. Att det i grunden är ett djupt odemokratiskt agerande bekymrar dem inte. Ändamålet, det vill säga kampen mot” rasismen, fascismen, rasismen”, helgar medlet. Så den här lilla behändiga boken med ett så pedagogiskt och populärvetenskapligt upplägg kommer att röna samma öde som all övrig litteratur i ämnet som ifrågasätter den offentliga synen på invandring.
Det betyder att Nötskalet kommer att tigas ihjäl, ratas av inköpsansvariga bibliotekarier och kommer att tvingas ut i den karga och bistra verkligheten där den i princip bara saluförs på nätet.
Om recensenten fick dagdrömma ett tag så hade han gärna sett att den tryckts upp i en jätteupplaga och delats ut gratis till samtliga gymnasieelever i hela Sverige.
Som debattbok innehåller Nötskalet inget nytt som den i ämnet insatte och intresserade inte känner till. Den är en enkel och överskådlig samanställning av redan erkända fakta.
Ett kapitel handlar om hur medierna mörkar och det är ju aktuellare än någonsin. I dagarna har Dagens Nyheter presenterat en egen undersökning och kommit fram till att allmänhetens förtroende är stor för denna tidning som ju inte sticker under stol med att den är ett propagandablad. Agendajournalistik kallar de det själva, men det är ju samma sak.
Nötskalet, Debattförlaget 2016, 196 sidor
Arvid Klegg
"You died..." Och så börjas det igen. Oliver Thulin har tillbringat den senaste veckan med From Softwares efterlängtade Dark Souls-trea och är redo att ge sin dom...
"You died..." Och så börjas det igen. Oliver Thulin har tillbringat den senaste veckan med From Softwares efterlängtade Dark Souls-trea och är redo att ge sin dom...