“Gamle farfar och barnbarnet” – hela Grimms saga
översatt till svenska, från den tyska folksagan “Der alte Großvater und sein Enkel”, KHM 078.
Det var en gång en urgammal man, vars ögon hade blivit skumma, och hans händer och armar skakade.
När mannen satt till bords, så hände det sig att han spillde soppa från den sked, som han höll i sin darrande hand.
Det tyckte hans son och dennes fru såg otrevligt ut, och så beslöt de att den gamle, skulle få äta för sig själv, i en vrå borta vid ugnen.
Och en dag, då han satt där och åt av det snåla mål mat, som hans sonhustru gav honom, så tappade han tallriken i golvet så att den gick i tusen bitar.
Den unga sonhustrun skällde och bråkade, men den gamle suckade bara.
I fortsättningen så fick han äta på en ful tallrik av trä.
En dag så tog den lille sonen i huset en träbit och började att skära i den, med en kniv.
“- Vad skall du göra ?” frågade fadern.
- Jag skall göra ett par trätallrikar, som far och mor får äta på, när jag blir stor, svarade den lille.
Man och hustru såg på varandra, utan att säga något.
Det gick upp för dem, hur illa de hade behandlat den gamle.
Efter den stunden så fick farfar sitta på hedersplatsen vid deras bord, och inte var det någon som bekymrade sig ifall han råkade spilla litet.
.
SLUT
.